Dokumentnamn                            Nr                                                    Sidnr

                                                                                                                      REDOGÖRELSE 63 K10                                                                                                                      1 (1)

                                                                                                                     

                                                                                                                      Datum                        Dnr

                                                                                                                      21.4.2005                 

                                                                                                                     

                                                                                                                     

 

                                                                                                                      Ålands lagting

                                                                                               Självstyrelsepolitiska nämnden                                                                                              

                                                                                                                                                                                                                                                          

Hänvisning

 

Kontaktperson

Elisabeth Nauclér

 

Ärende

REDOGÖRELSE ENLIGT 32 § LAGTINGSORDNINGEN FÖR TIDEN 1 NOVEMBER 2003 - 31 OKTOBER 2004

 

Landskapsregeringen överlämnar härmed den i 32 § lagtingsordningen föreskrivna redogörelsen över självstyrelsepolitiska frågor som väsent-ligen berör landskapets författningsenliga rättigheter.

 

1. Allmänt

 

Enligt 32 § lagtingsordningen skall landskapsregeringen i början av varje lagting och senare så ofta omständigheterna det föranleder, lämna till lagtingets självstyrelsepolitiska nämnden skriftlig redogörelse över de självstyrelsepolitiska frågor som väsentligt berör landskapets för-fattningsenliga rättigheter.

 

Under den aktuella redogörelseperioden har landskapsstyrelsen, på sätt som det parlamentariska systemet förutsätter, fortlöpande informerat och diskuterat med självstyrelsepolitiska nämnden de frågor som berör lag-tingets författningsenliga rättigheter. Landskapsstyrelsen har även direkt till lagtinget, i form av landskapsregeringens meddelanden redogjort för frågor av väsentlig självstyrelsepolitisk betydelse. Därtill har landskaps-regeringen regelmässigt översänt till självstyrelsepolitiska nämnden sådana landskapsregeringens handlingar och beslut som landskaps-regeringen anser höra till området för landskapets författningsenliga rättigheter.

 

2. Svenska språket,

 

Vitbok om språkpolitik

 

Den 30 september 2004 beslöt landskapsregeringen, efter att över-läggningar hade förts med självstyrelsepolitiska nämnden, att tillsätta en kommitté vars uppdrag var att utarbeta ett språkpolitiskt program med konkreta förslag till åtgärder på basen av den rapport om svenska språkets ställning på Åland som fastställdes i augusti 2003. Kommittén skulle utarbeta ett långsiktigt språkpolitiskt program för hur kulturen och det svenska språket skall kunna hållas levande i landskapet i enlighet med vad som överenskoms vid självstyrelsens tillkomst. Härvid skall särskilt beaktas konsekvenserna av  EU-medlemskapet, förändringar i utbildningsmönstret, näringslivets behov av språkkunskaper, stats-maktens långsiktiga förmåga att ge lagstadgad service på svenska samt ålänningarnas vård och utbildning på svenska i Finland. Det språk-politiska programmet utarbetas i samarbete med berörda myndigheter och representanter för det åländska  näringslivet och vara färdigtställt senast den 31 december 2005. Avsikten är att ett åtgärdsprogram skall föreligga under våren 2005.

 

Språkkunskapskraven för statsanställda på Åland

 

Enligt 42 § 1 mom. självstyrelselagen skall bestämmelser om den språkkunskap som krävs för statsanställda i landskapet utfärdas med landskapsregeringens samtycke genom förordning av statsrådet. Den nuvarande självstyrelselagen har varit ikraft sedan 1 januari 1993 förutsätter en förordning varför justitieministeriet tillsatte en arbetsgrupp som fick till uppdrag att utarbeta ett utkast till en statsrådsförordning om de språkkunskaper som krävs av statsanställda i landskapet. Arbets-gruppen tillställde landskapsstyrelsen ett första utkast till förordning i december 2003. Med anledning härav, och efter diskussioner med själv-styrelsepolitiska nämnden, tillställde landskapsstyrelsen arbetsgruppen ett antal frågeställningar som borde beaktas i arbetsgruppens fortsatta arbete. Efter att arbetsgruppsbetänkandet färdigställts i januari 2004 (2004:3)  inbegärde justitieministeriet landskapsstyrelsens utlåtande över förordningsutkastet.

 

 I beredningen av ärendet har olika synpunkter sammanställts, men något slutligt utlåtande har inte tillställts justitieministeriet. För närvarande tillämpas övergångsbestämmelserna i 75 § 2 mom. självstyrelselagen enligt vilken alla som anställs skall kunna visa att de fullständigt behärskar svenska i såväl tal som skrift men nuvarande bestämmelser är till många delar föråldrade och därför svårtillämpbara. 

 

3. Åland och Europeiska unionen           

 

Landskapsstyrelsen överlämnade för första gången den 26 februari 2004 ett årligt meddelande till lagtinget om landskapet och hanteringen av EU-ärenden. Detta meddelande innehåller både prioriteringar för hand-läggningen av EU-ärenden år 2004 och en redogörelse för handlägg-ningen av EU-ärenden år 2003. Självstyrelsepolitiskanämnden antog sitt betänkande med anledning av detta meddelande den 30 augusti 2004.

 

En redogörelse över de viktigaste EU-frågorna och hur de behandlats av landskapsregeringen ingår därför inte i föreliggande redogörelse.

 

4. Inrättande av ny farled                       

 

Sjöfartsverket (Skärgårdshavets sjöfartsdistrikt) ansökte hos Ålands miljöprövningsnämnd om tillstånd för upprättande av ny 8,2 m farled för handelssjöfart på sträckan Nyhamn - Orrskär samt ändra djupet på farledssträckan Orrskär - Svinö från 7,3 m till 8,2 m.

 

Miljöprövningsnämnden begärde i sin tur komplettering av ansökan på två punkter; dels landskapsstyrelsens skriftliga samtycke till att få inrätta ny farled, enligt Självstyrelselagen, 30 § punkt 12 och 62 §, dels vattenägarens (landskapsstyrelsens) skriftliga godkännande för att få fördjupa befintlig farledssträcka med 0,9 m.

 

Grunderna var att trygga nuvarande och kommande, ökande trafik och krav på miljövänligare alternativ. Genom att skapa en alternativ farled förbättras säkerheten och riskerna för möjliga miljöolyckor minimeras.

 

Landskapsstyrelsen avgav den 29 januari 2004 ett utlåtande där man samtyckte till inrättande av den nya farleden, på villkor att miljö-prövningsnämnden beviljar tillstånd enligt vattenlagen och miljöskydds-lagen.

 

Miljöprövningsnämnden har tillsatt en miljökonsekvensbedömning av projektet.

 

5. Gränsbevakningen/sjöbevakningen

 

Landskapsstyrelsen hade redan tidigare tillställts en begäran från justitie-ministeriet om utlåtande över det förslag till överenskommelseförordning om gränsbevakningsväsendets uppgifter i landskapet som utarbetats av en arbetsgrupp och den 26 februari 2004 beslöt landskapsstyrelsen att besvara skrivelsen. Landskapsstyrelsen kunde konstatera att de ändringar i texten som gjorts vid behandlingen i justitieministeriet enbart var  språkliga omformuleringar som inte ändrade på de ursprungliga avsikt-erna varför landskapsstyrelsen gav sitt  samtycke till överenskommelse-förordningens ikraftträdande.

 

Vid det årliga mötet mellan landskapets myndigheter och gränsbevakningsväsendet i Åbo den 24 maj 2004 beslöts att en överens-kommelse om hur samarbetet i praktiken skulle ske mellan västra Finlands sjöbevakningssektion och landskapet Ålands myndigheter skulle upprättas. En sådan överenskommelse undertecknades så att den kunde börja tillämpas samtidigt som överenskommelseförordningen om gränsbevakningsväsendets uppgifter i landskapet Åland trädde ikraft den 1 juni 2004. Enligt överenskommelsen skall gränsbevakningsväsendets enheter delta på polisens begäran i övervakning av vägtrafiken och biträda polisen vid vägtrafikövervakning i skärgårdskommunerna genom transporthjälp. Vidare övervakas sjötrafiken i gemensamma över-vakningsoperationer. Fiske och jakt övervakas enligt gemensamma planer som uppgjorts med Ålands polismyndighet och landskapets fiskeribyrå. I samarbete med Ålands polismyndighet, landskapets miljö-byrå och trafikavdelning övervakas bestämmelserna om förhindrande av vattnets förorening förorsakat av fartyg samt havsskydd.

 

6. Diskussioner med Sverige

 

Diskussionerna med Sverige har under den aktuella perioden i första hand koncentrerats till de tariffer som uppbärs för elanslutning till den svenska regionnätet, dock utan att något resultat uppnåtts, men arbetet fortgår.

 

7. Sjöstridskrafternas verksamhet

 

Under perioden 1 november 2003 - 31 oktober 2004 fick Åland besök av sammanlagt 51 fartygsbesök på åländska vatten. Som jämförelse kan nämnas att under år 1999 uppgick antalet fartygsbesök till 25, år 2000 till 32, år 2001 till 30 och 2002 till 58 år 2003 till 26.  Således har antalet besök vida överstigit vad som tidigare varit fallet och en förklaring härtill har inbegärts från försvarsministeriet.

 

8."Nordic Peace 2003"

 

Den mer omfattande utredning som utrikesministeriet igångsatte med anledning av den s. k Nordic Peace 2003 övningen och konsekvenserna av att vissa trupptransporter skett genom åländskt vatten eller genom åländskt luftrum fortsatte under hösten och våren. Det konstaterades att även försvarsministeriets synpunkter noga skulle utredas. Upprepade diskussioner förekom på tjänstemannaplan mellan utrikesministeriet och Ålands landskapsregering. Landskapsregeringen valde att diskutera dessa frågor med självstyrelsepolitiska nämnden, men kunde inte i någon vidare krets redovisa frågorna eftersom ärendet till sin natur var konfidentiellt. Inför den slutgiltiga behandlingen av ärendet i statsrådets ministerutskott för utrikes- och säkerhetspolitik framförde land-skapsregeringen, efter samråd med självstyrelsepolitiska nämnden, att det är landskapsmyndigheternas åsikt att konventionen bör tolkas strikt. Vidare att Ålandskonventionen är ett internationellt fördrag som inte ensidigt kan tolkas av Finland och att signatärmakterna därför skulle underrättas av resultatet av de pågående diskussionerna om tillämpningen av konventionen. Landskapsregeringen konstaterade att demilitari-seringen har kommit att bli en integrerad del av självstyrelsen och att det därför är viktigt att landskapsregeringen är delaktig i den fortsatta processen och att det hålls en pågående dialog för att uppnå största möjliga samsyn. Slutligen anmodades utrikesministeriet att inte fatta beslut i frågan förrän fortsatta diskussioner på politisk nivå förts mellan rikets och landskapets företrädare.

 

Statrådets ministerutskott för utrikes- och säkerhetspolitik valde dock att behandla ärendet och fastslog vissa tolkningar av Ålandskonventionen vad gällde genomfart i åländska vatten och överflygningar i luftterritoriet över Ålandszonen. Enligt utrikesministeriet innebar dessa grundlinjer en betydlig tillstramning av reglerna för militär transit genom Ålandszonen. Regeringen ville understryka vikten av Ålands särställning och konsta-terade att Ålandskonvention är och förblir i kraft. Det bestämdes också att mera detaljerade regler vid behov skulle utarbetas av berörda myndig-heter och att också landskapsregeringen skulle hållas informerad om arbetet. Med anledning härav har olika kontakter hafts på tjänste-mannaplan, men några detaljerade regler har inte fastställts ännu.

 

I samband med behandlingen av ärendet framhölls också att fler folkrättsexperter borde konsulteras vad gäller Ålandskonventionen och dess tillämpning i ett modernt samhälle. Med anledning härav överens-koms om att ett seminarium skulle arrangeras gemensamt mellan utrikes-ministeriet och Ålands landskapsregering. 

9. Regeringens säkerhetspolitiska redogörelse till riksdagen

 

Under perioden fortsatte regeringen arbetet med den säkerhetspolitiska redogörelsen till riksdagen och kontinuerliga kontakter hölls med de tjänstemän på rikssidan som handhade uppgiften. Möjlighet till hörande i den arbetsgrupp som hade till uppgift att utarbeta den säkerhetspolitiska delen gavs. Trots att de åländska synpunkterna på detta sätt kom att framföras, innehöll den slutliga rapporten (SRR6/204 RD) inga hänvisningar till Ålands säkerhetspolitiska läge, dess demilitarisering eller neutralisering. Detta påpekades också av riksdagsmannen vid ärendebehandlingen i riksdagen, men sades bero på att endast de frågor som var föremål för förändring hade behandlats i redogörelsen och eftersom Ålandskonvention inte var föremål för några förändringar utan skulle bli i kraft oförändrad hade man valt att inte beröra frågan.

 

I ett möte med försvarsminister Seppo Kääriäinen i oktober 2004 behandlades särskilt vilka frågor som borde ha beaktats i den säkerhetspolitiska redogörelsen och det fortsatta arbetet med eventuella direktiv till följd av tolkningarna av Ålands konventionen. Vid detta möte togs också den divergerande synen på fartygsbesök inom Ålandszonen upp. Anledningen härtill var det stora antal besök som ägt rum under den föregående perioden. Vissa besök hade skett som handräckning på begäran av den åländska polisen men även om dessa borträknades kunde det konstateras att de s k långa besöken (mer än en övernattning) varit fler än tidigare och landskapsregeringen önskade därför att försvars-ministeriet med huvudstaben skulle gå igenom rutinerna på nytt. Slut-ligen konstateras att justitieministeriet tagit initiativ till att utreda de olika problem som finns vad gäller gränserna för Ålands neutraliserade och demilitariserade område med beaktande av de olika mätmetoder som tidigare använts och hur detta påverkas av landhöjningen. Landskaps-regeringen framhöll som sin förhoppning att försvarsministeriet skulle delta i detta arbete för att full klarhet skulle kunna uppnås.

 

10. Säkerhetspolitisk utredning

 

Med beaktande av det som här anförts har landskapsregeringen påbörjat beredningen av ett säkerhetspolitiskt program där bevarandet av Ålands demilitariserade och neutraliserade status kan upprätthållas även om nya säkerhetspolitiska scenarier uppstår i omvärlden. Viktigt är härvid att klarhet bringas i den beredskap som finns hos landskapsmyndigheterna för andra än militära krissituationer så att rikets myndigheter har en klar bild av på vilket sätt dessa frågor hanteras i landskapet och hur samarbete därför kan gestalta sig i praktiken.

 

11. Beskattningen

     

Efter överläggningar med andre finansminister Ulla-Maj Wideroos  gav finansministeriet under vårvintern 2004 finansrådet Sakari Alasalmi och landshövding Peter Lindbäck i uppdrag att utreda möjligheterna att ytter-ligare förenkla skattegränsbyråkratin runt Åland. Rapporten avgavs under hösten.

 

Reformen av samfunds- och kapitalbeskattningen har nu genomförts i riket och en framställning om anpassningar av den åländska kommunal-beskattningen har tillställts lagtinget. Som ett resultat av reformen har den kommunala andelen av samfundsbeskattningen ökat något. Frågan om vad som på sikt händer med den kommunala delen av sam-fundsbeskattningen förefaller dock fortfarande öppen. Landskaps-regeringen har såsom tidigare angivits bevakat utvecklingen inom gemenskapen i fråga om direktbeskattning av företag och konstaterar att kommissionen i allt högre grad verkar för en harmonisering av företagsbeskattningen. En avgörande fråga är huruvida en generellt lägre samfundsskatt på Åland jämfört med motsvarande skatteuttag i riket är att betrakta som ett otilllåtet statsstöd. Frågan har aktualiserats av EU kommissionen och kommer sannlikt att avgöras av EG domstolen inom en inte alltför avlägsen framtid.

 

Under augusti 2004 tillsatte landskapsregeringen en arbetsgrupp med uppdrag att bl.a. undersöka vilka skatteåtgärder som det åländska näringslivet är i behov av för att utvecklas bättre. En första mellanrapport avlämnades i månadsskiftet oktober-november och en slutrapport beräknas vara klar under hösten 2005.

 

12. Den ekonomiska utredningen

 

Under flera år har utredningen av det skattefinansiella utjämningssystemet mellan landskapet Åland och staten utgående från erfarenheterna hittills pågått. Utredningen hade som mål att klargöra hur det finansiella systemet enligt 45 - 51 §§ självstyrelselagen har fungerat i praktiken och hur målen för självstyrelslagsreformen 1991 har uppnåtts. På grund av de svårigheter att slutföra utredningen som ett gemensamt forskningsprojekt som kraftigt försenat utredningen färdigställdes den som tjänstemannauppdrag.

 

Utredningen redovisades vid regeringens aftonskola med representanter för Ålands landskapsregering och kan utgöra ett underlag för den fort-satta diskussionen med regeringen om utvecklingen av det ekonomiska systemet.

 

       13. Behörighetsfrågor inom jordbruket

 

Jord- och skogsbruksministeriet tillsatte den 20 augusti på landskaps-regeringens initiativ en arbetsgrupp för att utreda behörigheten mellan riket och landskapet Åland avseende jordbrukets olika stödformer. Bak-grunden till arbetet är det så kallade tilläggsstödet till jordbrukets miljöstöd. Stödet är ett nationellt stöd grundat på artikel 141 i EU-fördraget. Landskapsregeringen och jord- och skogsbruksministeriet har överenskommit om att stödet under år 2004 administreras och finansieras av staten medan behörighetsfrågan utreddes.

 

Arbetsgruppen gavs även i uppdrag att utreda behörighetsfrågan i andra aktuella ärenden inom jordbrukspolitiken.

 

Arbetet har utvecklats till en generell översyn av behörig-hetsfrågorna inom jordbruksområdet. En rapport skall överlämnas senast den 30 juni 2005.

 

 

 

 

14. Förvaltningen av gemensamma fiskresurser

 

Den åländska behörigheten avseende styrning och reglering av fisket begränsar sig till åländskt territorialvatten inom 12 nautiska mil. Fiske med på Åland registrerade fiskefartyg bedrivs dock även på vatten-områden utanför detta, dels i finländsk fiskezon och dels i gemensamma EU-vatten. Behörigheten att besluta om reglering och styrning av fisket för åländska båtar i dessa områden.

 

För Östersjön gemensamma fiskresurserna görs regleringen primärt på internationell nivå, numera av EU-kommissionen. Regleringen innebär dels nationella kvoter för vissa arter och dels vissa tekniska bestämmelser. På nationell nivå kan ytterligare begränsningar införas vid behov. Åländska fiskefartyg är ålagda att följa internationella beslut. Med hänvisning till HD-beslut 1998:8 skall nationell nivå om fördelning av fiskekvoterna , som är gemensamma för Åland och övriga delar av landet fattas genom samråd mellan Åland och riket. Med stöd av självstyrelselagen skall Åland höras av riksmyndigheterna vid behandling och beslut om frågor som har betydelse för och påverkar åländska intressen. Dessa principer följs inte alltid på ett tillfreds-ställande sätt. Beslut har tidvis fattats utan att Åland hörts och utan att åländska synpunkter har beaktats. Den tidsmässiga framförhållningen har varit otillräcklig och beslutsunderlaget har tidvis erhållits endast på finska. Officiella påminnelser om språkbestämmelserna och begäran om förhandlingar för att åstadkomma skriftliga avtal om nyttjandet av gemensamma fiskresurser har lett till önskvärt resultat.

 

                                           15. Ekonomiska zonen

 

Arbetet med inrättande av en ekonomisk zon och den därav följande lag-stiftningen återupptogs under perioden. Ålands landskapsregering hade medverkat i den arbetsgrupp vid utrikesministeriet som avgav sitt utlåtan-de i februari 1999. Från landskapets sida hade vid utarbetandet av rapporten och i olika sammanhang därefter framfört som sin åsikt att Åland bör ges rättigheter inom de rättsområden landskapet har berörighet i, de delar av Finlands ekonomiska zon som naturligt kan anses ansluta till åländskt vattenområde bland behörighetsområdena som faller inom landskapets kompetens enligt självstyrelselagen för Åland och som är av intresse med tanke på en ekonomisk zon hade nämnts natur- och miljövård, vattenrätt, jakt och fiske, styrning av fiskerinäringen, tillvara-tagandet av fiskevattnens produktionsförmåga samt rätt att leta efter, inmuta och utnyttja mineralfyndigheter. Trots att synpunkten hade fram-förts i arbetsgruppen, vid ett möte med statsministern och senare vid flera möten med utrikesministern samt av Ålands riksdagsman i riksdags-debatten kom lagen om Finlands ekonomiska zon (FFS 1058/204) att träda ikraft den 1 februari 2005 utan att dessa synpunkter beaktats.

 

 

 

 

L a n t r å d                                  Roger Nordlund

 

 

 

Vice lantråd                                 Jörgen Strand