|
|
|||
|
Ålands landskapsregering |
BILAGA till M 3/2004-2005 |
||
|
|
Datum |
|
|
|
|
2005-08-23 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga till landskapsregeringens meddelande M 3/2004-2005
NÄRINGSPOLITISKA ÅTGÄRDER FÖR OMSTRUKTURERING AV VATTENBRUKET OCH DIVERSIFIERING AV NÄRINGSLIVET I AVSIKT ATT GE SKATTEKRAFT OCH ARBETSPLATSER I SKÄRGÅRD OCH GLESBYGD
· Landskapsregeringens meddelande M 3/2004-2005
INNEHÅLL
Omstrukturering av vattenbruket
Diversifiering av näringslivet
Kommande näringspolitiska program
Betydelsen av fiskodlingen för den åländska ekonomin som helhet är inte så stor, ca 1 procent av BNP år 2001, men inom vissa delar av Åland såsom skärgårdskommunerna Brändö och Föglö samt en del randkommuner är den relativa betydelsen stor. Antalet direkt sysselsatta inom fiskodlingen uppgick år 2004 till 60 personer[1]. Fiskodlingens indirekta betydelse som leverantör av fisk till livsmedelsindustrin är stor i förhållande till hela fiskerinäringens möjligheter att erbjuda stabila leveranser. Dagens årsproduktion på ca 4 milj. kg fisk fördelat på drygt 10 företag säljs i huvudsak som icke förädlad på den finländska marknaden och har ett förstahandsvärde på ca 15 milj. euro[2]. Företagen och de anställda i branscherna fiskodling, beredning och hållbarhetsbehandling av fisk samt partihandel med fisk har bidragit med ca 12,5 procent av de samlade skatterna per år i Brändö, Föglö och Kumlinge baserat på uppgifter för åren 2001-2003[3].
Miljöhandlingsprogrammets krav på minskad belastning av näringsämnen och material från fiskodling med en halvering på fem år jämfört med åren 2001-2003 samt ytterligare 30 procentenheter följande fem år kommer att ge avsevärda följder för förutsättningarna att bedriva vattenbruk på Åland. Konsekvenserna för fiskodlingen är att verksamheten kommer att halveras respektive minska med 80 procent inom tio år om inte åtgärder vidtas för att utveckla odlingsteknik och införa miljöförbättrande åtgärder.
Omstrukturering av vattenbruket
Enligt de i miljöhandlingsprogrammet fastställda målsättningarna skall fiskodlingsverksamheten med utvecklad teknik m.m. övergå från nuvarande konventionell odlingsteknik i öppna kassar till en sådan form där utsläppen av närsalter från foderspill och avföring kan renas. I vilken takt den tekniska utvecklingen av alternativ odlingsteknik går är svårt att förutse. Betydande försöks- och utvecklingsarbete pågår dock på flera håll i världen, huvudsakligen med sikte på landbaserad odling med recirkulering av vattnet. I viss mån är detta beroende av om i vilken grad marknaden är villig att betala ett högre pris för odlad fisk som på ett eller annat sätt är miljömärkt eller -certifierad. En minskning av fosforutsläppen är tekniskt och ekonomiskt lättare att förverkliga medan kvävereduktionen kräver avancerad och kostsam reningsteknik.
Det åländska strukturprogrammet för fiskerinäringen 2000-2006 inkluderar i huvudsak fyra åtgärdslinjer/områden, inom vilka stöd till vattenbruket kan beviljas:
- vattenbruk, total budget ca 1,7 milj. euro (outnyttjat ca 1,4 milj.),
- marknadsbefrämjande åtgärder, total budget ca 0,7 milj. euro (outnyttjat ca 0,6 milj.),
- åtgärder som genomförs av branschen, total budget: ca 0,6 milj. euro (outnyttjat ca 0,3 milj.)
- nyskapande åtgärder, total budget 1,1 milj. euro (outnyttjat 0,3 milj.)
Inom samtliga verksamhetslinjer skall miljöförbättrande åtgärder prioriteras och kan i vissa fall även berättiga till högre stödandel. Stödandelen för investeringar och åtgärder som görs av privata intressenter är normalt ca 30-40 % medan man för miljöförbättrande åtgärder kan bevilja 50 % stöd. Stöd kan beviljas för investeringar i ny odlingsteknik, avfallshantering, miljöcertifiering, marknadsåtgärder m.m.
Diversifiering av näringslivet
Landskapsregeringens målsättning är att alla regioner skall leva och utvecklas enligt sina förutsättningar. Allt företagande ska ske enligt principerna för en hållbar utveckling. En hållbar utveckling ska vara riktgivande för alla de beslut, stödsystem och åtgärder som landskapsregeringen fattar. Landskapsregeringens roll i näringslivspolitiken är i första hand att skapa goda förutsättningar för företagen att verka på Åland.
Vid sidan av primärnäringarna och den offentliga sektorn är sjöfarten den viktigaste näringen för sysselsättningen i skärgården. Näringens stora betydelse i skärgården beror delvis på att arbetsarrangemangen med längre sammanhängande ledigheter gör att valet av boningsort inte direkt är beroende av avståndet mellan hemmet och arbetsplatsen. Flera av de insatser som är avgörande för sjöfartens utveckling hör till rikets behörighet. Landskapsregeringen arbetar för att tillförsäkra både frakt- och passagerarsjöfarten på Åland likvärdiga konkurrensvillkor och verksamhetsförutsättningar som i sjöfartsländerna inom EU. Sjöfarten och dess kringnäringar ingår också som ett viktigt fokusområde i uppbyggnaden av ett affärs- och innovationssystem med inriktning på säkerhet, miljö, praktik och utbildning.
Landskapsregeringen har i juli 2005 antagit en strategisk plan för landsbygdsutvecklingen för Åland och under hösten kommer mer detaljerade åtgärder att utarbetas. Strategin baseras på tre prioriteringar där den första genomförs med målsättningen att höja konkurrenskraften generellt inom jordbruket och i syfte att stimulera till en strukturutveckling och kvalitetshöjning. Den andra prioriteten genomförs med målsättningen att åstadkomma en hållbar utveckling av lantbruksproduktionen. Den tredje prioriteringen genomförs med målsättningen att bredda inkomstmöjligheterna på landsbygden och i skärgården samt förbättra livsbetingelserna. I och med strukturutvecklingen inom lantbruket bör inkomster och sysselsättningsmöjligheter utanför det traditionella lantbruket finnas för att bibehålla landsbygdens och skärgårdens attraktionskraft som boningsort. Ett område som exempelvis skall utredas är odling av energigrödor för uppvärmning och drivmedel.
Beredning av ett strategidokument för fiskerinäringen som helhet påbörjas under hösten 2005, inkluderande förutom fiskodling även yrkes- och binäringsfiske, sportfiske och fisketurism samt fiskförädling och handel. Inom yrkesfisket kommer tyngdpunkten att läggas på småskaligt kustnära fiske av i huvudsak arter vars nyttjande inte är reglerat på EU- eller nationell nivå. Detta förutsätter en väl fungerande infrastruktur och utökat samarbete mellan alla berörda parter samt förbättrad uppföljning och kontroll av de lokala fiskbeståndens tillstånd för att trygga kravet på hållbarhet. Mervärde genom profilering, kvalitetshöjning samt ökad förädlingsgrad kommer att ges hög prioritet liksom ytterligare satsningar på sportfiske och fisketurism.
Landskapsregeringens gällande strategi för den landbaserade turismen på Åland har under året ytterligare behandlats i regering och lagting. Det övergripande målet för turismen är att Åland skall ha hög attraktionskraft, turismnäringen skall vara långsiktigt hållbar samt verka över hela Åland. Regional spridning möjliggörs genom goda kommunikationer samt intressanta aktiviteter och sevärdheter runt om i landskapet. Arbetet med att förverkliga turismstrategin konkretiseras och satsningar på maritima företeelser, golf och Bomarsundsområdet ges förtur de kommande åren. Golfturismen har förutsättningar att bli viktiga ekonomiska satsningar i glesbygden och skärgården. I budgeten för 2005 har möjligheter att stöda evenemang med positiva effekter för besöksnäringen intagits och i förvaltningens interna TURSAM-grupp behandlas frågor som ska gynna näringen såsom bokningen av skärgårdstrafiken, stöd för investeringar och ett ålandskort som ska göra det lättare att marknadsföra och sälja olika sevärdheter i landskapet. Med genomförandet av turismstrategin ökar den landbaserade turismnäringens förädlingsvärde och kapacitetsutnyttjandet höjs.
I jämförelse med Finland och Sverige är den åländska industrisektorn liten mätt i sysselsättning och produktion. Den viktigaste delnäringen är livsmedelsförädlingen. En nyligen genomförd studie har glädjande nog visat att den åländska industrisektorn är stabil och har vuxit snabbare än näringslivet i genomsnitt. Det finns konkurrenskraftiga företag med god produktivitet och innovationsförmåga och branschen domineras av ekonomiskt sunda företag. Den tillväxtbild som studien återger stöder landskapsregeringens inriktning av näringspolitiken mot ökad tillväxt och breddad näringsstruktur genom nyföretagande och genom utveckling i de större företagen.
Tjänsteföretagen har viktig roll i näringslivet och den teknologiska utvecklingen öppnar nya möjligheter. Den utvecklingspotential som den moderna kommunikationsteknologin medger görs tillgänglig på hela Åland. I skärgården har initiativ tagits för bättre och snabbare internet-förbindelser, vilket kommer att stödas av landskapsregeringen. Insatsen bidrar på flera sätt till den regionala utvecklingen genom bättre förutsättningar för företag och befolkning. En viktig insats för såväl tillverkningsindustri som för tjänster är ett affärs- och innovationssystem som gynnar kompetenshöjning och tillämpning av ny teknologi i företagen.
Glesbygdsområdena hålls levande genom bibehållandet av ett decentraliserat servicenät inom basservicen, vård, skola och omsorg. Grundskolestrukturen bibehålls och olika förslag till regionala utvecklingsprojekt tas fram för att främja framtidstro och innovativt tänkande. Modern teknik samt goda förbindelser till och från glesbygd och skärgård måste finnas för att stimulera till inflyttning och ekonomisk tillväxt. Företagens konkurrenskraft förbättras genom rätt satsningar inom utbildningssystemet, god tillgång på bostäder samt en medveten integrationspolitik som välkomnar arbetskraft utifrån.
Kommande näringspolitiska program
Under programperioden 2007-2013 har landskapsregeringen för avsikt att genomföra ett landsbygdsutvecklingsprogram, en strukturplan för fiskerinäringen, ett program inom målet för regional konkurrenskraft och sysselsättning samt ett program inom målet europeiskt territoriellt samarbete som gäller gränsöverskridande insatser. Stödåtgärderna inom de olika programmen skall koordineras för att undvika överlappningar.
Landskapsregeringens näringsavdelning administrerar dessa program, vilka baseras på EU:s regelverk med betydande medfinansiering från EU:s strukturfonder.
Strukturprogrammen planeras och utarbetas utgående från Ålands särdrag, näringslivets bedömningar av behoven och utvecklingsmöjligheterna samt de närings- och andra politiska prioriteringar och övergripande mål som fastställs. Beredningen av dessa strategi- och programdokument för år 2007-2013 har påbörjats. Den grundläggande lagstiftningen och regelverket på EU-nivå är dock ännu inte slutligt fastställda, varför ytterligare detaljplanering ännu inte kan genomföras.
Utgående från det förslag till strukturförordning för fiskerifonden som EU-kommissionen har avgett kommer de nuvarande stödformerna i stort sett att bibehållas. Stödandelen kommer dock sannolikt att sjunka en aning och begränsas till mikro- och småföretag. Stöd för odlingsarter där det finns risk för överproduktion i ett internationellt perspektiv kommer inte att medges. Förordningen ger även något större flexibilitet i avseende på stöd för att utveckla kust- och skärgårdsregioner, inklusive diversifiering till andra verksamhetsområden. I förordningsförslaget finns även medtaget kompensation för ny miljövänlig teknik, inkluderande såväl förlorade intäkter som direkta merkostnader.
Stöd kan enligt EU-förordningsförslaget beviljas för:
- investeringar rörande nybyggnation, utbyggnad, utrustning och modernisering, särskilt i avsikt att förbättra hygien eller hälsovillkoren, förbättra produktkvaliteten eller minska miljöeffekterna,
- diversifiering mot nya arter
- metoder som kraftigt minskar miljöeffekterna
- traditionellt vattenbruk som är viktigt för att bevara den ekonomiska och sociala strukturen samt miljön
- åtgärder av gemensamt intresse (åtgärder av begränsad varaktighet som i normala fall inte skulle stödas av ett privat företag, för marknadsföring och utveckling av nya avsättningsmöjligheter, pilotprojekt)
- kompensation för användningen av produktionsmetoder som hjälper att skydda och bevara miljön,
- åtgärder för folk- och djurhälsa
- för beredning och saluföring (t.ex. information och kampanjer för miljömärkta produkter)
- för hållbar utveckling i kustfiskeområden (skall genomföras av en grupp lokala offentliga eller privata parter = kustaktionsgrupper)
- omstrukturering, omställning och diversifiering av ekonomisk verksamhet
- anläggningar för småskaligt fiske och främja turism,
- skydda havs- och kustmiljön
- främja och förbättra yrkeskunskaper, omskolning och arbetsmarknadstillfällen
Det kommande strukturprogrammet kommer att beredas utgående från bl.a. miljöhandlingsprogrammets mål och fokusera på miljöförbättrande åtgärder, omstrukturering och diversifiering av fiskodlingsverksamheten i landskapet.
