Ålands landskapsregering

MEDDELANDE nr 2/2004-2005

 

Datum

Diarienummer

 

2005-04-24

F10/05/4/9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


 

Budgetram för år 2006 och plan för åren 2007 - 2008

 

Landskapsregeringen överlämnar till lagtinget ett meddelande om den ekonomiska politiken. I meddelandet redogör landskapsregeringen för budgetramen för år 2006 och planen för de två efterföljande åren. Meddelandet består av en verbal del per politikområde med siffersammanställningar huvudtitelvis över inkomster och utgifter med angivande av utgiftsslag, en förteckning över de planerade investeringarna samt en siffermässig totalöversikt över hela perioden med angivande av antagna budgetutfall för ettvart år och ackumulerat.

     Ramarna baserar sig på den verksamhet och de målsättningar som finns angivna i budgeten för år 2005 där annat inte framgår av texten i meddelandet. Målsättningarna preciseras i det kommande budgetförslaget utgående från de givna ramarna. Ramarna är uppgjorda så att 2005 års budget är i 2005 års penningvärde och anslagen har kalkylerats upp till 2006 års antagna penningvärde för åren 2006 - 2008. I siffermaterialet anges för år 2005 grundbudgetens anslag. Ramarna bygger på gällande lagstiftning och regler om annat inte angivits. Med anledning av detta har vissa ännu ej färdigbehandlade frågor t.ex. anordnandet av datainspektionen samt diskrimineringsombudsmannafunktionen lämnats utanför rambehandlingen.

     Av meddelandet framgår att budgetsituationen för landskapet i stort är oförändrad så att situationen under den närmaste framtiden är hanterbar medan budgetbalansen på längre sikt fortsättningsvis inger oro. Landskapsregeringen kommer därför att tillämpa en återhållsam budgetpolitik som inriktar sig på långsiktiga förändringar av strukturer och system. I och med detta bedömer landskapsregeringen att det är möjligt att i personalpolitiken fortsättningsvis utgå från att nödvändiga personalminskningar kan genomföras genom naturlig avgång, omplaceringar och olika specialarrangemang. I det fall att verksamheter läggs ner eller väsentligt minskas kan dock uppsägning av personal visa sig vara nödvändigt. I dessa fall tillämpas i enlighet med budgeten för innevarande år en plan för personalvård vid verksamhetsminskningar enligt vilken inividbaserade handlingsplaner uppgörs.

     Landskapsregeringen konstaterar med hänvisning till den av ÅSUB utarbetade konjunkturrapporten för våren 2005 att den åländska ekonomin befinner sig i en övergångsfas där passagerarsjöfarten möter en hårdnande konkurrens och krympande marginaler. Konjunkturläget i landskapet bedöms av många företag i paritet med detta kunna försvagas. Landskapsregeringen avser att i beslut om förverkligande av byggprojekt och vid beviljande av bidrag för anläggningar beakta projektens effekter på sysselsättningsläget i förhållande till läget på byggmarknaden.

     Landskapsregeringen överlämnar härmed ovannämnda meddelande till lagtinget i enlighet med 51 § lagtingsordning för landskapet Åland.

 

 

Mariehamn den 24 april 2005

 

 

L a n t r å d

 

 

Roger Nordlund

 

 

Föredragande ledamot

 

 

Lasse Wiklöf

 


INNEHÅLL

Budgetram för år 2006 och plan för åren 2007 - 2008. 1

Landskapsregeringen. 4

Kapitel 42.01, 05 och 20 Landskapsregeringen och dess verksamhet4

Kapitel 42.25 Revisionsbyrån. 4

Kapitel 42.30 Ålands statistik- och utredningsbyrå. 4

Kapitel 42.40 Lagberedningen. 4

Kansliavdelningens förvaltningsområde. 5

Kapitel 43.01, 03, 04, 10, 15, 20, 30, 40 och 95 Kansliavdelningen allmänt5

Kapitel 43.05 Radio- och TV-verksamhet6

Kapitel 43.25 Främjande av bostadsproduktion. 6

Kapitel 43.27 Elsäkerhet och energi7

Kapitel 43.32 Landskapsalarmcentralen. 7

Kapitel 43.60 Ålands polismyndighet7

Kapitel 43.70 Motorfordonsbyrån. 7

Kapitel 43.80 Posten på Åland. 7

Finansavdelningens förvaltningsområde. 8

Kapitel 44.01 och 95 Finansavdelningen allmänt8

Kapitel 44.05 Allmänna stöd till kommunerna. 8

Kapitel 44.10 Särskilda understöd, lån och investeringar9

Kapitel 44.20 Penningautomatmedel9

Kapitel 44.90 Pensioner9

Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde. 10

Kapitel 45.01, 30 och 35 Social- och miljöavdelningen allmänt10

Kapitel 45.10, 15 och 20 Socialpolitik10

Kapitel 45.25 Penningautomatmedel11

Kapitel 45.50, 52, 54, 56, 58 och 59 Miljöfrågor11

Kapitel 45.70 Ålands hälso- och sjukvård. 12

Utbildnings- och kulturavdelningens förvaltnings-område. 14

Kapitel 46.01 och 03 Utbildnings- och kulturavdelningen allmänt14

Kapitel 46.20 Europeiska Unionen - målprogram 3, åtgärd 1 och 2. 14

Kapitel 46.07, 09 och 80 Kulturområdet15

Kapitel 46.11 och 13 Penningautomatmedel15

Kapitel 46.15 och 25 Grundskoleväsendet15

Kapitel 46.05, 32 och 34 Fritt bildningsarbete och övriga skolor16

Kapitel 46.17, 19, 35, 40, 42, 44, 48, 50 och 52 Utbildning efter grundskolan. 16

Kapitel 46.55 Högskolan på Åland. 17

Kapitel 46.41 Ålands sjösäkerhetscentrum. 18

Kapitel 46.60 Museibyrån. 18

Näringsavdelningens förvaltningsområde. 19

Kapitel 47.01 Näringsavdelningen allmänt19

Kapitel 47.03 och 05 Näringslivet19

Kapitel 47.15 och 17 Lantbruket20

Kapitel 47.21 och 22 Skogsbruket samt jakt- och viltvården. 21

Kapitel 47.24, 26 och 58 Fiskerinäringen. 21

Kapitel 47.40, 41 och 43 Arbetsmarknad. 22

Kapitel 47.44 Ålands teknologicentrum. 23

Kapitel 47.46 Försöksverksamheten. 23

Trafikavdelningens förvaltningsområde. 24

Kapitel 48.01 Trafikavdelningen allmänt24

Kapitel 48.10 Övrig trafik24

Kapitel 48.20 Sjötrafiken. 25

Kapitel 48.30 Vägar, broar, hamnar och linfärjor25

Kapitel 48.50 Verkstad och lager25

Finansieringsutgifter och -inkomster25

Översikt över åren 2005 - 2008. 27

I siffermaterialet inräknade större projekt åren 2005 - 2008. 29


Landskapsregeringen

 

 

INKOMSTER

UTGIFTER

 

 

 

UTGIFTER

ANSLAG

 

 

Konsumtions-utgifter

Överförings-utgifter

Realinveste-ringar

Lån o. övriga finansinve-steringar

TOTALT

NETTO

Budget 2005

196 000

-2 200 000

 

 

 

-2 200 000

-2 004 000

t.a. 2005

 

 (t.a. -18 000)

 

 

 

 (t.a. -18 000)

 (t.a. -18 000)

Ram 2006

198 000

-2 395 000

 

 

 

-2 395 000

-2 197 000

Plan 2007

198 000

-2 400 000

 

 

 

-2 400 000

-2 202 000

Plan 2008

202 000

-2 465 000

 

 

 

-2 465 000

-2 263 000

 

Kapitel 42.01, 05 och 20 Landskapsregeringen och dess verksamhet

 

Under planperioden iakttas återhållsamhet för momenten under berörda kapitel.

    

Kapitel 42.25 Revisionsbyrån

 

Revisionsbyrån är en oberoende och opartisk revisionsmyndighet på området för landskapsregeringens förvaltning, underlydande verk, inrättningar och myndigheter. Revisionsbyråns verksamhet styrs av Landskapslagen om [landskapsstyrelsens] revisionsbyrå (8/1996), vilket innebär att revisionen bedrivs enligt god revisionssed och inriktar sig på förhållanden av betydelse eller på omständighet där risk föreligger. Revisionsverksamheten omfattar redovisningsrevision och förvaltningsrevision. Avsikten är att alltmera betona granskningen av effektiviteten i respektive verksamheter samt ge stöd för organisationsutveckling. En särskild del av revisionen utgör granskningen av EG-stöd, målprogram och de projekt inom programmen som finansieras genom strukturfonderna och de egna nationella medlen. Revisionsarbetet har blivit särskilt omfattande till följd av de kontroller som EU-kommissionen ålagt medlemsstaten. I ramarna har beaktats att resurstilldelningen inte kan utökas under här avsedd period.

 

Kapitel 42.30 Ålands statistik- och utredningsbyrå

 

Verksamheten bedrivs enligt av ÅSUB uppgjorda verksamhetsplaner och program utgående från av landskapsregeringen uppställda mål. I ramarna för de kommande åren har anslag för nuvarande omfattning av budgetfinansieringen beaktats.

 

Kapitel 42.40 Lagberedningen

 

Under början av år 2005 har landskapsregeringen ägnat särskild uppmärksamhet åt hur den politiska styrningen av lagberedningsarbetet skall förbättras. Enighet har uppnåtts om vikten av att de olika ledamöterna tar ett större ansvar redan i ett tidigt skede. Målet är att den förbättrade politiska styrningen skall leda till ökad effektivitet. För att förbättra möjligheterna att modernisera och uppfylla behovet av ny angelägen lagstiftning har landskapsregeringen i ramarna och planen inberäknat anslag för köp av tjänster motsvarande ca ett årsverke.

     Under år 2008, som är lagboksår, tillkommer ett anslagsbehov om 65.000 euro samtidigt som det då åstadkoms en viss inkomstökning.


Kansliavdelningens förvaltningsområde

 

 

INKOMSTER

UTGIFTER

 

 

 

UTGIFTER

ANSLAG

 

 

Konsumtions-utgifter

Överförings-utgifter

Realinveste-ringar

Lån o. övriga finansinve-steringar

TOTALT

NETTO

Budget 2005

4 744 000

-9 064 000

-4 998 000

-300 000

-4 000 000

-18 362 000

-13 618 000

t.a. 2005

 

 (t.a. -110 000)

 

 

 

 (t.a. -110 000)

 (t.a. -110 000)

Ram 2006

4 768 000

-9 315 000

-3 099 000

-1 920 000

-7 000 000

-21 334 000

-16 566 000

Plan 2007

4 778 000

-9 415 000

-3 164 000

-2 100 000

-5 000 000

-19 679 000

-14 901 000

Plan 2008

4 778 000

-9 325 000

-3 663 000

-300 000

-5 000 000

-18 288 000

-13 510 000

 

 

Kapitel 43.01, 03, 04, 10, 15, 20, 30, 40 och 95 Kansliavdelningen allmänt

 

Avsikten är att verksamheten skall fortsätta till stora delar som tidigare och i ramarna har anslag beaktats utgående från detta. Landskapsregeringen har dock nyligen inlett diskussioner kring vissa organisatoriska frågor.

     Utgående från de erfarenheter som vunnits av hur lagstiftningen om landskapets allmänna förvaltning fungerar anser landskapsregeringen att det finns skäl att företa vissa förändringar i systemet. En helhetsgranskning av förvaltningen görs i syfte att åstadkomma strukturella förändringar. Med anledning av detta avser landskapsregeringen inom kort lämna en framställning med förslag om ändring av lagstiftningen så att ett system med en förvaltningschef införs. Innehavaren av denna tjänst förutsätts ha landskapsregeringens förtroende. Förslaget innebär att kanslichefsfunktionen i dess nuvarande form blir obehövlig varför tjänsten kommer att föreslås indragen. Beträffande rättschefsfunktionen kommer landskapsregeringen att särskilt beakta hur den upprätthålls.

     Landskapsregeringen kommer även att överväga den framtida uppgiftsfördelningen mellan främst kansli- och trafikavdelningarna, varvid trafikavdelningen skulle utvecklas i riktning mot en avdelning för kommunikationsfrågor.

     I rambudgeten har under främjandet av jämställdheten högre anslag för den planerade kvinnojouren beaktats. För övrigt sker verksamheten utifrån gällande landskapsregeringens ramprogram för jämställdhetsarbetet och de årliga åtgärdsplanerna för verksamhetsområdet.

     En demokratiutredning görs för att ta fram förslag till förändringar i vallagstiftningen och metoder för att aktivera medborgarna i samhällsutvecklingen, öka integrationen och höja valdeltagandet. Ändringarna i vallagstiftningen bör träda ikraft till lagtings- och kommunalvalet 2007.

     Planläggnings- och byggnadsväsendet ses över i och med framtagandet av den nya plan- och byggnadslagen. Landskapsomfattande sektorplanering införs för att åstadkomma dynamiska tillväxtvillkor och hållbar utveckling.

     Under brand- och räddningsväsendet görs en utredning med målsättningen att fastställa en plan över en förnyelse av landskapsalarmcentralens teknik och funktioner med beaktande av samordningsmöjligheterna med polisens motsvarande funktioner.

     Fastighetsförvaltningen förbättras och nya organisationsformer övervägs för att effektivisera skötseln av landskapets fastigheter. Principerna för avyttring och uthyrning ses över. Enligt tidigare planering avser landskapsregeringen successivt avyttra sådana fastigheter som inte behövs för den huvudsakliga verksamheten eller som saknar särskilt landskapsintresse (se kapitel 44.10 nedan). Samtidigt överlåts vissa fastigheter som inte längre behövs för egentlig statsförvaltning från finska staten till landskapet. Fastighetsbeståndet kommer med anledning härav att förändras under planperioden.

     Förhandlingar pågår med det statsägda fastighetsbolaget Senatfastigheter om övertagandet av vissa utrymmen i det s.k. Bergsskyddet i anslutning till statens ämbetshus, vilka inte längre behövs för egentlig statsförvaltning. Ett övertagande av nämnda utrymme ökar driftskostnaderna men dessa bör kompenseras av motsvarande intäkter från uthyrning.

     I siffermaterialet har intagits anslag för vissa ombyggnads- och grundrenoveringsåtgärder i självstyrelsegården. Landskapsregeringen avser att lösa utrymmesproblematiken för förvaltningen genom att utlokalisera verksamhet till bl.a. Godby och utreder därför förutsättningarna för att tillgodose utrymmesbehovet där genom ett fastighetsbolag i vilket landskapet ingår som aktieägare. Möjligheterna att utlokalisera övervägs kontinuerligt,  framför allt till randkommuner och skärgård.

 

Kapitel 43.05 Radio- och TV-verksamhet

 

I rambudgeten har landskapsregeringen beräknat att 2.100.000 euro inflyter årligen i avgifter för innehav av televisionsmottagare. Inkomsterna används som bidrag för radions verksamhet och fr.o.m. år 2006 även upphovsrättskostnader. För att inkomsterna skall inflyta som planerat krävs att granskningen upprätthålls vid minst samma nivå som nu. Landskapsregeringen är beredd att diskutera nya inkomstkällor för radion, ex. uthyrning av sändningstider.

     Under planperioden har medel för en tredje digital tv-sändare upptagits under år 2008. Landskapsregeringen noterar att Ålands Radio och Tv Ab:s förvaltningsråd önskar en snabbare förverkligandetakt av investeringar än ramen och planen medger.

     Utgifterna för upphovsrättskostnader baseras på ingångna avtal. Det kan inte uteslutas att nya sändare med utökat digitalt utbud kan komma att innebära ytterligare höjningar av upphovsrättskostnaderna.

 

Kapitel 43.25 Främjande av bostadsproduktion

 

I ramen har överföringsutgifter om i stort sett oförändrad nivå beaktats för hela planperioden. Eventuella räntehöjningar kan öka anslagsbehovet.

     Anslaget för bostadslån har höjts i förhållande till gällande treårsplan för att finansiera de hyreshusprojekt som aviseras i första tillägget till budgeten för år 2005. Under planperioden har 7.000.000 euro beaktats för år 2006 och 5.000.000 euro för såväl år 2007 som 2008 för utgivande av bostadslån. Landskapsregeringen avser att i bostadslånebeviljningen beakta de regionalpolitiska aspekterna.

     Landskapsregeringen har tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att utreda och ge förslag kring vissa aktuella frågor inom bostadspolitiken. Arbetsgruppens uppdrag omfattar

-        att göra en översyn av hyreslagen och ge förslag på eventuella behov av förändringar i lagstiftningen

-        att ge förslag till framtida utveckling av bostadsfinansieringen

-        att utreda förutsättningarna för en förlängning av den s.k. friköpslagen (42/1999)

-        att utreda förutsättningarna att använda landskapets pensionsfond som en aktör inom bostadsproduktionen samt

-        att ta i beaktande bostadsutformningen hos olika grupper i samhället.

     Landskapsregeringen överväger i sammanhanget om och hur kopplingen mellan landskapets bostadsfinansiering och budgeten samt beslutsfattandet i dessa frågor kan reformeras för att trygga långsiktigheten och jämnheten i budgetfinansieringen och smidigheten i förvaltningen.

 

Kapitel 43.27 Elsäkerhet och energi

 

Målsättningen med elsäkerhetsarbetet är att upprätthålla en hög säkerhetsnivå så att antalet olyckor och bränder minimeras. Elsäkerheten främjas även genom övervakning samt informations-, rådgivnings- och kursverksamhet.

     Inom energiområdet är målet tryggad, konkurrenskraftig och säker energiförsörjning beaktande miljöskydd och en hållbar utveckling. Landskapsregeringen främjar fortsatt utbyggnad av förnyelsebara energikällor.

 

Kapitel 43.32 Landskapsalarmcentralen

 

Landskapsregeringen har utgått från att alarmeringsberedskapen skall upprätthållas på nuvarande nivå. Efter att en utredning gjorts rörande landskapsalarmcentralens utrustning kan anskaffningar i storleksordningen 200.000 euro bli aktuella. Landskapsregeringen har i detta skede beaktat extra medel under år 2007.

     Avsikten är att utreda vilka säljtjänster landskapsalarmcentralen kan erbjuda.

 

Kapitel 43.60 Ålands polismyndighet

 

Under planperioden har medel beaktats för nuvarande nivå på verksamheten.

     Lagtinget behandlade i samband med budgeten för år 2005 polishusfrågan varvid bl.a. konstaterades att landskapsalarmcentralen blir kvar i Mariehamns räddningsverks byggnad. Landskapsregeringen förslår att om- och tillbyggnaden av polishuset förverkligas så att huset uppfyller gällande lagstiftning.

 

Kapitel 43.70 Motorfordonsbyrån

 

Verksamheten vid Motorfordonsbyrån fortsätter att växa vilket ger en motsvarande ökning av utgifter. Förutom löneutgifter stiger också kostnader för körkortstillverkning, fordons registerutdrag och kostnader för personalutbildning. De ökade utgifterna täcks av motsvarande inkomstökning. Landskapsregeringen avser för att begränsa verksamhetsutökningen att ånyo överväga vilka besiktningsintervaller som med beaktande av trafiksäkerhetsaspekter och EG-rätten är ändamålsenliga.

     Medel för renovering och tillbyggnad av Motorfordonsbyrån till en kostnad av ca 370.000 euro har beaktats år 2006.

 

Kapitel 43.80 Posten på Åland

 

Landskapsregeringen har, så som tidigare framgått, för avsikt att reformera systemet för beräkningen av den avkastning som skall inbetalas till budgeten. Syftet är att utfallet och effekterna av systemet skall bli mer förutsägbart för såväl affärsverket som ägaren.

 


Finansavdelningens förvaltningsområde

 

 

INKOMSTER

UTGIFTER

 

 

 

UTGIFTER

ANSLAG

 

 

Konsumtions-utgifter

Överförings-utgifter

Realinveste-ringar

Lån o. övriga finansinve-steringar

TOTALT

NETTO

Budget 2005

22 648 000

-18 913 000

-9 169 000

-3 750 000

-3 630 000

-35 462 000

-12 814 000

t.a. 2005

 

 (t.a. -154 000)

 

 

 

 (t.a. -154 000)

 (t.a. -154 000)

Ram 2006

26 138 000

-20 188 000

-10 175 000

-6 260 000

-3 630 000

-40 253 000

-14 115 000

Plan 2007

22 938 000

-21 348 000

-10 295 000

-3 660 000

-3 630 000

-38 933 000

-15 995 000

Plan 2008

22 938 000

-22 638 000

-9 995 000

-1 160 000

-3 630 000

-37 423 000

-14 485 000

 

 

Kapitel 44.01 och 95 Finansavdelningen allmänt

 

Verksamheten avses bedriven i stort enligt tidigare omfattning och riktlinjer samtidigt som kontinuerlig effektivering eftersträvas. Utvecklingsarbete kommer under perioden att ägnas åt nya avlöningssystem inom de områden för vilka landskapet tecknar avtal, förnyande av de regelverk som styr finansavdelningens verksamhet samt förbättringar av informationssystemen vari ingår införande av elektronisk dokumenthantering. Avsikten är därtill att utreda om och i så fall vilket försäkringsskydd landskapet behöver upprätthålla och därefter upphandla det som bedöms erfoderligt.

 

Kapitel 44.05 Allmänna stöd till kommunerna

 

Under den kommande perioden eftersträvas långsiktiga överenskommelser med kommunerna, men så att möjlighet till förändringar ges om verksamhetsförutsättningarna ändras markant så att alla parter ges det handlingsutrymme som krävs för att på ett kostnadseffektivt sätt uppfylla sina förpliktelser.

     Målsättningar under planperioden är

-        att endast lagfästa överföringar till kommunerna bör förekomma

-        att lagtinget tar uttrycklig ställning till förändringar i kommunalbeskattningen på basis av lagframställningar eller information i budgetförslaget och

-        att landskapsandelssystemet utvecklas så att kommunerna stimuleras till en politik som främjar ekonomisk tillväxt i vid mening.

     Arbetet med reformeringen av landskapsandelssystemet inleds med en kartläggning av de väsentliga och konkreta problemen med nuläget samt en granskning av de bestämmelser som styr den kommunala serviceproduktionen i avsikt att med i stort bibehållen servicenivå kunna åstadkomma besparingar. Projektet drivs i samarbete med Ålands kommunförbund och syftar till en total översyn av landskapsandelssystemet.

     Under år 2005 slutförs en rapport om uppföljning av landskapsandelarna och kommunernas ekonomi 1998 - 2003, som även den kan tjäna som grund för det fortsatta arbetet.

     I ramen har en schablonmässig indexjustering av basbeloppen för den allmänna landskapsandelen beaktats. De slutliga indextalen som 2006 års landskapsandelar skall justeras med blir kända först under hösten 2005.

     Landskapsregeringen konstaterar att år 2005 är det sista året då landskapsandelarna påverkas av justeringsbeloppet (enligt LL om en särskild justering av landskapsandelarna till kommunerna, 26/1999, upphävd 92/2003). År 2006 och åren därefter stiger därmed landskapsandelarna till kommunerna med drygt 150.000 euro per år.

     År 2006 är det i enlighet med lagtingets beslut aktuellt med en justering av landskapsandelarna på basis av skatteutfallet för år 2004 så att minskningen av andelarna motsvarar kommunernas ökade skatteintäkter på grund av slopandet av allmänna avdraget (FiU-bet. nr 1/2003-2004).

     Det kan förmodas att omstruktureringen av ägandet i Chips Abp kommer att påverka kompensationen till kommunerna för utebliven kapitalinkomstskatt så att kompensationen blir på en högre nivå år 2006 men framförallt år 2007.

 

Kapitel 44.10 Särskilda understöd, lån och investeringar

 

Under den kommande treårsperioden avsätts en betydande del av investeringsutrymmet för genomförande av kultur- och kongresshusprojektet i avsikt att stärka kulturlivet och besöksnäringens förutsättningar att utvecklas som åretruntnäring även för det landbaserade näringslivet. Enligt nuvarande tidsplan inleds byggandet under hösten 2005. I ramen för år 2006 har därför under realinvesteringar upptagits ett anslag om 6.100.000 euro under år 2006 och 3.500.000 euro under år 2007. De totala kostnaderna för projektet får inte överstiga 15 miljoner euro varför hela det erforderliga beloppet med beaktande av redan upptagna anslag budgeteras under planperioden. Det parkeringsdäck som planerats i anslutning till kultur- och kongresshuset men som egentligen avser täcka självstyrelsegårdens parkeringsbehov anläggs i ett senare skede. Landskapsregeringen avser att fortsätta förberedelserna för en utbyggnad av sjöfartsmuseét så att byggnadsarbetena kan inledas då kultur- och kongresshuset färdigställts.

     Som inkomst av fastighetsförsäljningar och avyttring av aktier har intagits 5.000.000 euro år 2006 och 1.000.000 euro år 2007.

    

Kapitel 44.20 Penningautomatmedel

 

Den beräknade avkastningen av penningautomatmedel som kan fördelas år 2006 uppgår enligt nuvarande beräkning till 9.000.000 euro. Avkastningen har i detta skede i stort beaktats följa samma fördelning som i 2005 års budget dock så att understödet till Ålands sjöfartsmuseum finansieras med penningautomatmedel. Landskapsregeringen har beaktat samma nivå även för åren 2007 och 2008. Framtidsutsikterna för nivån på avkastningen av penningautomatmedel är dock något osäkra.

     Landskapsregeringen anser även att en noggrann prövning av bidragsbehoven för verksamhet mot bakgrund av finansieringsproblemen för de allmänna behoven är motiverad för att få en optimal användning av de allmänna medlen totalt sett.

     En översyn av fördelningssystemet för penningautomatmedel görs och principer för penningautomatmedlens användning tas fram.

 

Kapitel 44.90 Pensioner

 

Landskapsregeringen konstaterar att pensionsutgifterna netto beräknas stiga med i storleksordningen 300.000 - 400.000 euro per år under planperioden om överföringen från pensionsfonden till budgeten liksom under de senaste åren beaktas till i stort sett maximal nivå enligt LL om landskapet Ålands pensionsfond, d.v.s. så att tre fjärdedelar av pensionsutgifterna täcks. Enligt förhandenvarande uppgifter kan en snabbare ökningstakt av pensionsutgifterna förväntas från år 2008. Administrationskostnaderna med anledning av den pensionsreform som trädde i kraft den 1.1.2005 antas i stort ligga på den i budgeten för år 2005 förutsatta nivån. Den lagstiftningsförändring för att möjliggöra tecknande av pensionsförsäkring för nyanställd personal som är aktuell antas träda i kraft under perioden men beräknas inte föranleda sådana budgetkonsekvenser som behöver beaktas i planen.


Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde

 

 

INKOMSTER

UTGIFTER

 

 

 

UTGIFTER

ANSLAG

 

 

Konsumtions-utgifter

Överförings-utgifter

Realinveste-ringar

Lån o. övriga finansinve-steringar

TOTALT

NETTO

Budget 2005

9 938 000

-63 726 000

-22 290 000

-4 900 000

-50 000

-90 966 000

-81 028 000

t.a. 2005

 

 (t.a. -1 897 000)

 

 

 

 (t.a. -1 897 000)

 (t.a. -1 897 000)

Ram 2006

9 994 000

-66 019 000

-23 135 000

-1 240 000

-135 000

-90 529 000

-80 535 000

Plan 2007

9 979 000

-67 861 000

-23 383 000

-1 000 000

-135 000

-92 379 000

-82 400 000

Plan 2008

9 979 000

-67 821 000

-22 363 000

-4 800 000

-135 000

-95 119 000

-85 140 000

 

 

Kapitel 45.01, 30 och 35 Social- och miljöavdelningen allmänt

 

I syfte att systematisera och renodla verksamheten inledde avdelningen under hösten 2004 en verksamhetskartläggning. Genom att tydliggöra de grundläggande förväntningarna på verksamheten och ställa dem emot tilldelade resurser, kommer avdelningen framledes att ännu tydligare kunna prioritera kärnverksamheten. Verksamhetskartläggningen kommer att bli ett viktigt verktyg inför det egentliga budgetarbetet inför år 2006.

     Den föreslagna ramen för år 2006 och planen för 2007 - 2008 utgår från oförändrad nivå på verksamheten.

     Landskapsregeringen står i begrepp att inom kort ingå en överenskommelseförordning med riksmyndigheterna om hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Denna överenskommelse innebär att landskapsregeringen kommer att sköta de uppgifter inom hälso- och sjukvården i landskapet, som enligt gällande lagstiftning ankommer på länsstyrelsen. Riket ersätter landskapets kostnader för skötseln av dessa uppgifter.

     Inom det miljömedicinska området är den övergripande målsättningen att trygga konsumentskyddet, förebygga och bekämpa spridning av sjukdomar vilket inkluderar ett gott djurskydd. Livsmedelssäkerheten prioriteras, årliga övervakningsprogram av animaliska livsmedel genomförs. Med tanke på främst smittsamma djursjukdomar och deras globala spridning är uppdatering av bekämpningsprogram och beredskapsplaner liksom upprätthållandet av beredskap av stor betydelse för såväl djurs som människors hälsa.

 

Kapitel 45.10, 15 och 20 Socialpolitik

 

Enligt landskapsregeringens handlingsprogram skall Åland utveckla en egen socialpolitik, där hänsyn tas till de åländska förhållandena. Lagstiftningsåtgärder för att komplettera eller förnya gällande lagstiftning behövs bland annat beträffande utkomststöd, bostadsbidrag och sociala företag. Vidare skall lagen om specialomsorger och lagen om service och stöd på grund av handikapp revideras på ett sådant sätt att de kan samordnas. Landskapsregeringen avser att ägna äldreomsorgen särskild uppmärksamhet. Arbetet inleds med en noggrann kartläggning av situationen och omfattar även en översyn av arbetsfördelningen i förhållande till kommunerna. Implementeringen av de resultat som utredningen leder fram till kan komma att leda till lagstiftning om de äldres rättigheter och påverka landskapsandelssystemet.  Även ställningen i samhället för personer med funktionshinder skall förbättras.

     Samarbetet mellan arbetsmarknadsmyndigheten och de sociala myndigheterna behöver vidare intensifieras. Socialvårdsplanen skall utarbetas i samråd med kommunerna och underställas lagtinget i samband med budgeten innan den godkänns av landskapsregeringen. Landskapsregeringen avser att utveckla ett system för tillsyn av kommunernas verksamhet på det sociala området. Tillsynsarbetet förbereds genom en kartläggning hos kommunerna och utarbetandet av regler och system för tillsynsverksamheten. Tillsynen skall vara framåtsyftande och kvalitetshöjande. Härigenom kan en samordning av den kommunala verksamheten åstadkommas samtidigt som man får fram underlag för utvecklingsarbete. Resultatet av arbetet kan komma att utgöra en faktor vid bestämmandet av resurstilldelningen till kommunerna.

     Inom familjepolitiken behövs bättre kunskaper om familjernas ekonomiska situation, där den sammanlagda effekten av sociala förmåner, inkomster, service, avgifter, skatter och familjeledigheter beaktas. Normerna för de kommunala barnomsorgerna bör utvecklas genom att lagen om barnomsorg ses över. Inom drogpolitiken skall det drog- och alkoholpolitiska programmet revideras.

     I ramen har en schablonmässig indexjustering av basbeloppen för landskapsandelen för socialvårdens driftsutgifter beaktats. De slutliga indextalen som 2006 års landskapsandelar skall justeras med blir kända först under hösten 2005.

     För landskapsandelen för anläggningsprojekt inom den sociala sektorn har 1.400.000 euro beaktats årligen under planperioden.

 

Kapitel 45.25 Penningautomatmedel

 

Avkastningen av penningautomatmedel beräknas för de kommande åren 2006 - 2008 följa samma fördelning som enligt 2005 års budget, innebärande 1.760.000 euro att fördela årligen inom den sociala sektorn.

 

Kapitel 45.50, 52, 54, 56, 58 och 59 Miljöfrågor

 

Miljöarbetet kommer att genomföras i enlighet med det planerade miljöhandlingsprogrammet, med särskild inriktning på vattenvård, naturvård, miljötillståndsprövning och miljötillsyn. I miljöhandlingsprogrammet kommer landskapsregeringen mera detaljerat att redogöra för det långsiktiga miljöarbetet.

     Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen planeras att sammanföras i en gemensam organisation så snabbt det är möjligt, möjligen redan år 2007. Framförallt krävs en hel del lagändringar men också ett utredningsarbete innan det kan genomföras. I avvaktan på organisationsförändringen föreslås inga större personalförändringar.

     Miljötillsynen hålls på samma nivå åren 2006 - 2008 för att förverkliga en bra och rättvis miljötillsyn. Fortsatta satsningar görs på miljöinformationen och miljöledningsarbetet.

     Skötseln av naturreservaten genomförs med särskild inriktning på kulturmarker, att hålla landskapet öppet samt för att hålla kvar den biologiska mångfalden och samtidigt hålla naturreservaten besöksvänliga. Kostnaderna kommer att öka för det ökande antalet naturreservat som en följd av förverkligandet av Natura 2000-programmet. Det övervägs att bjuda ut skötseln av ytterligare naturreservat.

     Anskaffningarna av nya områden för naturskyddsändamål är fortsatt inriktat på förverkligande av Ålands Natura 2000-program.

     Vattenvårdsarbetet innefattar tillsyn, övervakning, undersökning, utredningar, forskning och bidragsbeviljande men även mera strategiskt arbete. För övervakningen av hav och sjöar kommer ett program att fastställas. Dessutom kommer ett samarbetsprogram med Husö biologiska station att upprättas. Avsikten är att de åländska vattnen skall klassificeras under år 2006. Denna klassificering görs för att användas som underlag för ett åtgärdsprogram enligt lagframställningen nr 5/2004-2005 angående ändring av lagstiftning om vattenkvalitet.

     Det samordnade avloppsprojektet för byggande av överföringsledningar mellan norra Åland, Hammarland och Mariehamn, inklusive om- och tillbyggnad av Lotsbroverket prioriteras ännu åren 2006 - 2007. Som understöd för samhällenas vatten- och avloppsåtgärder har 1.650.000 euro beaktats såväl år 2006 som 2007 och 440.000 euro år 2008.

     Landskapsregeringen har den högsta ledningen och övervakningen av renhållningsverksamheten medan kommunerna ansvarar för verkställigheten. En samordnad avfallshantering är fortsatt en målsättning för landskapsregeringen och därför inväntas kommunernas arbete med denna. Stöd beviljas för åtgärder som främjar samordnad avfallshantering och särskilt för att uppmuntra återanvändning.

     Under året planeras att miljölaboratoriet samlokaliseras i Jomala med livsmedelslaboratoriet och försöksstationens laboratorium. Organisationen av laboratorieverksamheten kommer att ses över i samband med samordningen av miljö- och hälsoskyddsförvaltningen.

     Formerna för budgeteringen av de sammanförda laboratoriefunktionerna har inte detaljplanerats.

     Miljölaboratoriets verksamhet planeras att ligga på samma nivå som de tidigare åren med inriktning på vattenövervakning i huvudsak enligt ett övervakningsprogram som beslutas av landskapsregeringen.

     Miljöprövningsnämnden kommer att finnas med i den planerade nya organisationen av miljö- och hälsoskyddsarbetet. Organisationsförändringen kommer knappast att kunna genomföras förrän tidigast år 2007 och därmed är det inte motiverat att nu minska personalstyrkan medan ärendebalansen fortfarande är sådan att extra resurser behövs för att arbeta undan gamla ärenden. Under år 2004 inkom ungefär lika många ärenden som enheten hann handlägga och därmed ändrades inte ärendebalansen. I avvaktan på den nya organisationen föreslås inga personalförändringar däremot har en genomgång av miljölagstiftningen påbörjats som kommer att innebära dels förtydligande av miljölagstiftningen men också att antalet tillståndspliktiga verksamheter minskas. Dessutom pågår vid miljöprövningsnämnden översyn av rutinerna för att förbättra och kvalitetssäkra ärendehanteringen. För åren 2007 och 2008 planeras en gradvis nedtrappning av de totala resurserna.

 

Kapitel 45.70 Ålands hälso- och sjukvård

 

I enlighet med handlingsprogrammet för landskapsregeringen  skall den offentliga hälso- och sjukvården på ett jämlikt sätt finnas tillgänglig för alla och den skall i huvudsak finansieras med skattemedel. Alla har rätt till hälso- och sjukvård oberoende av inkomst och bostadsort. Målet med avgiftspolitiken skall vara att avgifterna inte skall utgöra ett hinder för människor att söka vård. Hälso- och sjukvården skall garanteras på svenska.

     Under åren 2004-2005 har en produktivitetskartläggning inletts omfattande de största medicinska enheterna inom specialsjukvården. En fortsättning planeras så att samtliga enheter inom ÅHS kommer att bli föremål för utvärdering av utomstående instans. Utvärderingen görs även i form av benchmarking med snarlika hälso- och sjukvårdsorganisationer i Sverige och Finland. De behov av effektiveringsåtgärder och kvalitetsförbättringar som framkommer skall implementeras för att möjliggöra en fortsatt tillgång till en god hälso- och sjukvård trots begränsade ekonomiska resurser. Parallellt med detta pågår en ständig ledarskapsutbildning riktad till ansvarspersonerna och utvecklingsinsatser för hela personalen under rubriken ”Bra arbetsmiljö”. Målet är ett lagarbete där alla känner sig delaktiga och känner sitt ansvarsområde.

     Antalet tjänster inom ÅHS skall inte öka, däremot kommer det att förekomma förändringar i tjänstestrukturen  utifrån de behov som utvecklingen inom det medicinska området och inom organisationen framtvingar. På grund av  Ålands öläge måste verksamheter, som på annat håll inte vore motiverade för en motsvarande befolkning, upprätthållas lokalt (t.ex. omfattande jour- och förlossningsverksamhet). ÅHS måste kunna erbjuda sådan vård att landskapets befolkning inte kommer i sämre situation än rikets. Detta förutsätter förutom att personalresurserna är tillräckliga och att tjänsterna är besatta, även att den fysiska vårdmiljön och undersökningsapparaturen är av god kvalitet.  Till vård utanför ÅHS (Åland) skall remitteras endast sådana patienter, vars vård inte kan tillgodoses med befintliga resurser inom ÅHS. Även i detta sammanhang skall kvalitetsaspekter vägas in, bland annat möjligheten att erhålla vård på svenska.

     Den kostnadsmedvetenhet som nu finns på alla nivåer inom organisationen måste upprätthållas och om möjligt förbättras. Detta sker bl.a. genom att inom vården alltid utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet, beakta de anvisningar för enhetliga grunder för icke-brådskande vård som utarbetats av social- och hälsovårdsministeriet i Finland och genom att i all upphandling konkurrensutsätta leverantörer.

     För att kunna upprätthålla ovannämnda verksamhet beräknas anslagsbehovet, innan resultatet av de pågående tjänstekollektivavtalsförhandlingarna är känt, för år 2006 vara 63.900.000 euro. I denna summa ingår 5.000.000 euro för vård utanför Åland, vilket är en uppskattning då det visat sig att kostnaderna för detta varierar rätt mycket mellan åren.

     Totalt uppskattas inkomsterna till 9.580.000 euro utgående från att inga större justeringar sker inom avgiftspolitiken.

     Byggnadsarbetena för utbyggnaden av centralsjukhuset, etapp I, har påbörjats i januari 2005 och skall vara klara till december 2006. För de totala kostnaderna för detta ”försörjningshus” med nytt kök, matsal, centrallager, kanslier för den tekniska personalen, mötesrum och omflyttning/förnyelse av el- och värmeförsörjningen för hela sjukhusområdet har i och med ramen för år 2006 budgeterats 9.500.000 euro. Storleken på de oförutsedda utgifterna blir avgörande för om anslaget räcker till. Den nya byggnaden beräknas förorsaka ca 190.000 euro i förhöjda driftskostnader för el-, värme och vatten år 2007.

     Utbyggnaden av centralsjukhuset, etapp II, är därefter aktuell. I denna etapp ingår som central del ombyggnad av det nuvarande köket och matsalen till mottagningsutrymmen för primärvården och specialpolikliniker i enlighet med den av styrelsen för ÅHS utgående från lagtingets riktlinjer beslutade fastighetsutvecklingsplanen. I etapp II ingår även sanering av obduktionssutrymmen och bårhus och av utrymmena för klädförsörjningen, städenheten och bostadsförvaltningen samt de ombyggnationer som behövs för dagkirurgi och för en samlad ”kvinnomottagning”. Etapp II, som tidigare uppskattades omfatta drygt 4.400 m2, har genom olika interna omflyttningar minskat till ca 3.400 m2. En detaljerad planering avses påbörjad år 2006, men anslagsbehovet uppskattas i detta skede till ca 7.000.000 euro exkl. moms. Etapp II startas upp först efter det att etapp I helt färdigställts varvid tyngdpunkten i investeringen infaller år 2008.

     Etapp III, som innebär en ny psykiatrisk enhet för de verksamheter som nu finns i Grelsby sjukhus, har uppskattats till 3.600 m2. Eftersom fastighetstekniken (ventilation, värme- och vattenrör) i Grelsby sjukhus med all sannolikhet kommer att kräva dyra åtgärder inom de närmaste åren vore det nödvändigt att påbörja planeringen  av etapp III å det snaraste och att i planen fastställa ett årtal för inledande av byggnationen. En flyttning av verksamheterna från Grelsby till centralsjukhuset kommer att minska driftskostnaderna genom bl.a. slopande av ett sjukhuskök, rationellare fastighetsskötsel och mindre resande för personal och patienter. Till detta kommer synergieffekter i och med att avdelningsvården av patienter inom specialsjukvården koncentreras till ett ställe.

     Landskapsregeringen anser att det inte finns landskapsverksamhet som har behov av området och fastigheterna varför det är mest ändamålsenligt att landskapet avyttrar området som en helhet då den psykiatriska vården samordnats med vården på centralsjukhusområdet.

 

Utbildnings- och kulturavdelningens förvaltnings-område

 

 

INKOMSTER

UTGIFTER

 

 

 

UTGIFTER

ANSLAG

 

 

Konsumtions-utgifter

Överförings-utgifter

Realinveste-ringar

Lån o. övriga finansinve-steringar

TOTALT

NETTO

Budget 2005

3 190 000

-27 099 000

-19 217 000

-4 022 000

-16 000

-50 354 000

-47 164 000

t.a. 2005

 

 (t.a. -504 000)

 

 

 

 (t.a. -504 000)

 (t.a. -504 000)

Ram 2006

2 632 000

-27 030 000

-19 485 000

-1 007 000

-18 000

-47 540 000

-44 908 000

Plan 2007

2 472 000

-27 416 000

-20 635 000

-1 632 000

-18 000

-49 701 000

-47 229 000

Plan 2008

2 337 000

-27 217 000

-18 205 000

-2 137 000

-18 000

-47 577 000

-45 240 000

 

 

Kapitel 46.01 och 03 Utbildnings- och kulturavdelningen allmänt

 

I ramen har anslag beaktats så att i stort sett nuvarande verksamhetsomfattning kan upprätthållas. I ramen har landskapsregeringens framställning nr 7/2004-2005 angående ny arbetsmarknadspolitisk lagstiftning beaktats så att studieserviceenhetens personalutgifter och övriga verksamhetsutgifter jämte anslaget för praktikantplatser för högskolestuderande överförts till näringsavdelningens förvaltningsområde.

     Prioriterade områden för avdelningens utvecklingsarbete under planperioden 2006 - 2008 är, förutom byråernas redan pågående projekt, framför allt jämställdhet och jämställdhetsaspekter i utbildningen, elevhandledning och elevvård, ökad samverkan mellan grundskola och gymnasialstadiet speciellt för elever från skärgården samt integrationsfrämjande projekt. Med beaktande av ovan nämnda prioriterade områden, för inköp av formell behörighetsgivande lärarutbildning för yrkeslärare på gymnasialstadiet och för validering av realkompetens har en mindre höjning av ramen för åren 2007 och 2008 beaktats.

     Landskapsregeringen avser att med befintliga medel fortsätta planeringen av hur landskapets skolfastigheter skall utnyttjas och utvecklas på ett optimalt sätt ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Slutlig ställning till aktuella projekt och turordningen dem emellan tas då behövligt utredningsmaterial färdigställts. Det simulatorcenter för högskolans navigations- och maskinrumssimulatorer som planeras i Ålands sjömansskolas f.d. övningsbassäng förefaller dock i det här skedet behöva prioriteras. Avsikten är att simulatorcentret ska bli en komponent i ett samlat centrum för sjöfarts- och sjösäkerhetsutbildning, där de övriga komponenterna är Ålands sjösäkerhetscentrum, Ålands sjömansskola, Högskolan på Åland och det gemensamma skolfartyget.

     Landskapsregeringen har för avsikt att genomföra reformer inom studiestödsområdet som leder till vissa besparingar. Faktorer som påverkar utbetalningen av studiestöd är bl.a. studiebenägenheten som är kopplad till arbetsmarknadssituationen.

 

Kapitel 46.20 Europeiska Unionen - målprogram 3, åtgärd 1 och 2

 

Tiden för landskapets nuvarande målprogram 3 löper ut vid utgången av år 2006. Under pågående strukturfondsperiod har ca 1.900 personer erhållit utbildning inom ramen för Mål 3. Dock finns det fortfarande grupper att nå, ex. enskilda näringsidkare.

     En ny strukturfondsperiod inleds år 2007. Hur den i detalj ska utformas och på vilket sätt landskapets arbete ska organiseras och finansieras är inte klart i detta skede. Det är därför viktigt att om möjligt påskynda förberedelserna inför nästa programperiod inom landskapets olika berörda planerings- och verksamhetsområden, så att landskapsregeringen och lagtinget i god tid kan fatta beslut om landskapets deltagande och insatser under den nya strukturfondsperioden från och med år 2007.

     Landskapsregeringen bedömer att EU-finansieringen blir lägre i kommande strukturfondsperiod.

 

Kapitel 46.07, 09 och 80 Kulturområdet

 

Strävan är att under planperioden sänka landskapets kostnadsandelar för de verksamheter där landskapets utgifter inte är lagbaserade.

     Biblioteksverksamheten har hög prioritet inom kulturområdet. Det är en verksamhet som inbegriper alla önskemål och behov av förströelse, konstupplevelser och främjande av bildnings- och utbildningsnivån. Biblioteksverksamheten i landskapet är väl utbyggd, även i små kommuner och större besparingskrav bör i det längsta undvikas.

     Med beaktande av att landskapets insatser för det sjöhistoriska arvet koncentreras till sjöfartsmusèet har anslag för underhåll av museifartyget Pommern inte beaktats i detta skede. Landskapsregeringen följer stadens utredningsarbete om Pommern.

     En speciell satsning inom kulturområdet görs för skärgårdskommunerna. Bomarsunds minnesår firas år 2006 för att med mångsidigt program och aktiviteter uppmärksamma Ålands demilitariserade och neutraliserade status. Landskapets nya kulturpolitiska program kan medföra nya prioriteringar under planperioden. Revideringar av lagstiftning inom kultur- och ungdomsområdet övervägs.           

Inom landskapsarkivet avser landskapsregeringen vidta speciella åtgärder för att minska slitaget och konserveringsbehovet vad beträffar de äldre domstolsarkiven och kyrkoböckerna. Ny utrustning krävs för kopiering av mikrofilm. Landskapsarkivets lokaler behöver ses över och magasinen är fyllda. Planering bör inledas för långsiktiga lösningar av lokalfrågan.

 

Kapitel 46.11 och 13 Penningautomatmedel

 

Penningautomatmedel för kultur, ungdom och idrott fördelas så att de befrämjar förnyelse, jämställdhets- och demokratiaspekter. Fördelningen av anslagen till ungdomsarbete delegeras till Ålands kulturdelegation efter samråd med Ålands ungdomsråd. Verksamheten vid Ålands sjöfartsmuseum och övriga privata museer bekostas med penningautmatmedel.

 

Kapitel 46.15 och 25 Grundskoleväsendet

 

Landskapsandelarna för grundskolornas driftsutgifter har beräknats på basis av uppgifter för invånare i åldersgruppen 6-15 åringar enligt uppgifter i befolkningsregistret. Gruppen 6-15 åringar minskar under planperioden. Förändringar i kostnadsnivån har uppskattats med utgångspunkt i beräknade justeringar av allmänna förtjänstnivå- och konsumentprisindex. De slutliga indextalen som 2006 års landskapsandelar skall justeras med blir kända först under hösten 2005. I anslagen ingår även utökade medel för särskild stödundervisning i svenska.

     Adekvata läromedel och undervisningsmaterial på området för Ålands historia och självstyrelsens utveckling saknas för närvarande. På landskapsregeringens uppdrag har en kommitté därför arbetat fram ett underlag för ett tidsenligt, pedagogiskt och mångsidigt läromedel för grundskolans undervisning i hembygdskunskap, samhällslära och lokala historia. För produktion av ett ovan avsett läromedel har sammanlagt 150.000 euro beaktats under åren 2006 - 2008.

     Landskapsregeringen har fortsatt bearbetningen av systemet för godkännande av landskapsandelar för anläggningsprojekt så att enhetspriser och riktlinjer för dimensioneringen av skolorna kan tillämpas på ett ändamålsenligt sätt. I ramen har för landskapsandelen för anläggningsprojekt 1.950.000 euro beaktats år 2006 och 2.450.000 euro år 2007.

     I ramarna har beaktats anslag för nuvarande verksamhetsomfattning vid Ålands läromedelscentral.

 

Kapitel 46.05, 32 och 34 Fritt bildningsarbete och övriga skolor

 

Landskapsandel för Medborgarinstitutets verksamhet har beaktats i stort enligt nuvarande nivå. Med beaktande av investeringsbehovet inom utbildningssektorn i övrigt anser landskapsregeringen att frågan om att utge landskapsandel för anskaffande av lokaliteter för Medborgarinstitutet skall behandlas i samband med finansieringsplanen för anläggningsprojekt som gäller undervisnings- och kulturverksamhet.

     Landskapsregeringen anser att det är viktigt att ägarföreningen Ålands slöjd och konsthantverk r.f. tar ett stort ansvar för den långsiktiga driften och profileringen av hantverksskolan. En reviderad lagstiftning och avtal bör framöver utgöra grunden för ett samarbete mellan landskapsregeringen och ägarföreningen.

     I ramen för år 2006 har 500.000 euro beaktats som anslag för att lösa slöjd och konsthantverksföreningens behov av verksamhetsutrymmen. Landskapsregeringen är för sin del villig att överlåta äganderätten till husen och dispositionsrätten till erforderligt markområde i Tosarby vederlagsfritt till föreningen om denna kan uppvisa långsiktiga lösningar för såväl driften som de behövliga investeringarna. I den händelse så inte låter sig göras kvarstår beslutet om lokalisering till folkhögskoleområdet. Landskapsregeringen återkommer i budgetförslaget för år 2006. För driften har anslag beaktats till tidigare nivå.

     Folkhögskolans och musikinstitutets verksamhet beräknas fortsätta i stort enligt nuvarande inriktning.

 

Kapitel 46.17, 19, 35, 40, 42, 44, 48, 50 och 52 Utbildning efter grundskolan

 

En prioriterad åtgärd i början av planperioden är att skapa ett fungerande regelverk beträffande den allmänna examensgiltigheten för examina som avlagts inom den åländska utbildningen, så att det blir helt klart på vilket sätt åländska examina värderas i ett allmänt EU-perspektiv.

     I mars 2005 tillsattes en kommitté för att i enlighet med det gällande regeringsprogrammet fortsätta det i en tidigare kommitté påbörjade arbetet med en gemensam gymnasialstadieskola. Kommittén ska avge en mellanrapport i början av år 2006 och skall därefter fortsätta sitt arbete under våren 2006. En omorganisering av gymnasialstadiet kan påverka budgeten tidigast fr.o.m. år 2007.

     Utbildningen på gymnasialstadiet för ungdomar fortsätter under de närmaste tre åren i samma omfattning som förut. Från och med ht 2004 har en utökad antagning skett inom vårdprogrammet, hotell- och restaurangprogrammet samt den studieförberedande utbildningen vid Ålands lyceum, vilket påverkar behovet av driftsanslag. Under år 2006 planeras nya kompletteringsutbildningar eller vidareutbildningar för vuxna inom områdena personliga assistenter, bageri/konditori samt köksmästare.

     Införandet av yrkesprov samt möjlighet att avlägga förberedande kurser och fristående yrkesexamen inom bl.a. sjöfarts- och hotell- och restaurangbranscherna utgör förändringar inom utbildningsutbudet som medför tilläggskostnader. Resurserna inom elevvården och studiehandledningen inom gymnasialstadieskolorna förstärks.

     Ålands naturbruksskola och skoljordbrukets uppdrag inom utbildningsområdet kräver en utredning i förhållande till landskapsregeringens framtida jordbrukspolitiska strategi.

     I mars 2005 inköpte landskapsregeringen ett skolfartyg som ska ersätta det tidigare skolfartyget m.s. Utö. Det nya skolfartyget ökar möjligheter till relevant praktiskt inriktad utbildning både i Ålands sjömansskola och i Högskolan på Åland. Dessutom kan det nya fartyget användas inom ramen för Ålands sjösäkerhetscentrums kursverksamhet. Övriga användningsområden för fartyget kan vara bl.a. i räddningssituationer, i oljebekämpningssyfte, samt för uthyrning till andra sjöskolors bruk och till högskolor och universitet för att underlätta forskning i Östersjön, Bottenviken och Finska viken. Fartyget skapar möjligheter till ett intensivare och mer omfattande samarbete mellan de tre enheterna Ålands sjömansskola, Högskolan på Åland samt Ålands sjösäkerhetscentrum. De övriga användningsmöjligheterna och en ny förvaltningsorganisation för fartyget kommer med beaktande av ovanstående därför att utredas.

     Vuxenutbildningsenhetens arbetsfält omfattar i första hand yrkes- och arbetsmarknadsinriktad utbildning för vuxna. Åtgärderna skall dels kompensera bristande utbildning i unga år och dels skapa förutsättningar för uppdatering och komplettering av kunskaper, färdigheter och kunnande för att möta förändringar i arbetsliv och samhälle.

     Tillgodoräknande av tidigare kunskaper och kompetens, är viktiga samhällsekonomiska redskap inom det livslånga lärandet som måste ske på ett rättssäkert och likvärdigt sätt för individen. Ett system för identifiering och validering av vuxnas realkompetens behöver utvecklas inom landskapet, i likhet med den utveckling som sker på nordisk nivå inom detta område. 

     Läroavtalsutbildning erbjuder individuella utbildningslösningar i kombination med arbetsavtal. Det sammanlagda antalet läroavtal vid utgången av år 2005 beräknas uppgå till ett drygt 50-tal av vilka 15 beräknas fortlöpa ännu år 2007.  Föreslås att årsanslagen för ramperioden hålls kvar vid 2005 års nivå för att slutföra pågående utbildningar och som grund för planering av enskilda utbildningar inom mindre yrkesgrupper och för att möta ett ökat behov av yrkesutbildning för enskilda vuxna.

    

Kapitel 46.55 Högskolan på Åland

 

Det första treåriga utbildningsavtalet mellan landskapsregeringen och Högskolan på Åland går ut år 2005 och ersätts av ett nytt för treårsperioden 2006-2008. Det nya avtalet ska tydligare än hittills beskriva och klargöra bland annat frågor om resultatmätning och uppföljning av högskolans verksamhet och samtidigt även huvudmannens, landskapets, beställarroll gentemot högskolan. Landskapsregeringen anser det väsentligt att högskolans verksamhet särskilt stöder utvecklingen av branscher som genererar ekonomisk tillväxt i landskapet. Detta liksom en positiv fortsatt utveckling av högskolan förutsätter ett utökat samarbete mellan offentlig sektor, företag/näringsliv och högskola.

     I planen har anslag för verksamheten sänkts vilket kan föranleda en minskning av utbildningsutbudet.

     För högskolans verksamhet införs nettobudgeteringsprincipen från och med år 2006.

 

Kapitel 46.41 Ålands sjösäkerhetscentrum

 

Ålands sjösäkerhetscentrum skall fungera som den samlande administratören och kursarrangören inom sjöfarts- och sjösäkerhetsutbildning i landskapet. Verksamheten vid Ålands sjösäkerhetscentrum skall utvecklas mot ett mångsidigare kursutbud, i första hand för utbildningens och sjöfartsnäringens behov, men även med kursarrangemang för andra målgrupper t.ex. inom turism- och fritidssektorn. Ålands sjösäkerhetscentrum skall som central kursarrangör utveckla en samordnad kursverksamhet i samarbete med Ålands sjömansskola, Högskolan på Åland och Räddningsverket. I de tillgängliga anläggningarna ingår förutom sjösäkerhetscentrets egen utrustning även det nya skolfartyget och högskolans två nuvarande simulatorer.

     För sjösäkerhetscentrets verksamhet övervägs nettobudgeteringsprincipen under planperioden.

 

Kapitel 46.60 Museibyrån

 

Landskapsregeringen strävar i enlighet med sitt handlingsprogram att göra upp en handlingsplan för att få till stånd en långsiktig kulturminnesvård. Samtidigt är avsikten att skapa förutsättningar för en åländsk kulturturism och klargöra museibyråns och de privata museernas ansvar för kulturarvet. Målen för den antikvariska verksamheten och Ålands museum klargörs.

     Museibyrån ska vara landskapets kunskapscentrum för kulturhistoria, kulturmiljöer och konst vars uppgift är att vårda och lyfta fram det åländska kulturarvet. I budgeten för år 2005 avser landskapsregeringen minska personalresurserna inom museibyrån. Finansutskottet skriver i sitt betänkande nr 2/2004-2005 att landskapsregeringen till lagtinget bör redogöra för vilka verksamheter man avser förändra.

     Landskapsregeringen har därför inför rambudgeten 2006 - 2008 resonerat kring museibyråns kärnverksamheter och anser att verksamhetsförändringarna i huvudsak kan göras inom byggnads- och markvården så att nödvändiga tjänster i framtiden upphandlas. Markvården kring sevärdheter kan också omorganiseras genom nya avtal med markägare. Landskapsregeringen föreslår därför att nödvändiga personalminskningar görs under åren 2005 - 2006 så att berörda parter kan erbjudas alternativ och att processen följer de principer som är förenliga med god personalpolitik.        Trots att landskapsregeringen vidtar åtgärder för personalminskningar är ramen snäv för verksamheten inom museibyrån. För att kunna utveckla kulturarvssektorn, speciellt i turistiska syften, behövs resurser för att stärka kärnverksamheterna och skapa utrymme för nödvändiga investeringar.

     Landskapsregeringen ser därför att det finns skäl att för lagtinget föreslå att ramen för år 2007 höjs för att kunna genomföra de turistiska satsningar som handlingsprogrammet lyfter fram, t.ex. Bomarsundsområdet. Förberedelser vidtas inför Ålands museums jubileum år 2009, t.ex. utredning av förnyad basutställning. Under ramperioden utvärderas nuvarande omorganisering och därtill utreds utveckling av museibyrån till en mer självständig organisation, ett museiverk. Därtill har landskapsregeringen tillsatt en parlamentarisk kommitté som ska utarbeta de övergripande målen för kulturarvspolitiken och åtgärder för att förverkliga dessa på kort och lång sikt. Lagstiftningar övervägs t.ex. en museilag.

 


Näringsavdelningens förvaltningsområde

 

 

INKOMSTER

UTGIFTER

 

 

 

UTGIFTER

ANSLAG

 

 

Konsumtions-utgifter

Överförings-utgifter

Realinveste-ringar

Lån o. övriga finansinve-steringar

TOTALT

NETTO

Budget 2005

4 816 000

-5 773 000

-15 778 000

 

-1 195 000

-22 746 000

-17 930 000

t.a. 2005

 

 (t.a. -129 000)

 

 

 

 (t.a. -129 000)

 (t.a. -129 000)

Ram 2006

5 300 000

-5 805 000

-15 498 000

 

-1 275 000

-22 578 000

-17 278 000

Plan 2007

4 956 000

-5 706 000

-18 189 000

 

-1 175 000

-25 070 000

-20 114 000

Plan 2008

4 456 000

-5 631 000

-17 191 000

 

-1 175 000

-23 997 000

-19 541 000

 

Den övergripande målsättningen med avdelningens arbete är att informera om och använda det näringspolitiska handlingsutrymmet för att stimulera sysselsättning, innovationer och ekonomisk tillväxt. Näringspolitiken skall bidra till att bevara den regionala balansen inom ramen för ekonomisk, social och ekologiskt hållbar utveckling och skapa utrymme för kreativitet och affärsutveckling.

     Utveckling av ett åländskt affärs- och innovationssystem i samverkan mellan näringslivet, landskapet och olika nätverk med omgivningen utgör en plattform för en samlad näringspolitik för ökad konkurrenskraft och för en mera diversifierad näringsstruktur. Också de traditionella primärnäringarna kan ses i ett större perspektiv och inriktas mera mot innovationer och affärsutveckling.

     Landskapsregeringen ser det som en förutsättning för sjöfartens överlevnad under finländsk/åländsk flagg att rimliga konkurrensvillkor kan åstadkommas. Det arbete som den av kommunikationsministeriet tillsatta utredningsgruppen för sjöfartsfrågor utför kan vara en grund för en lösning.

 

Kapitel 47.01 Näringsavdelningen allmänt

 

Näringsavdelningen har under en längre tid anpassats sig till minskade personella och ekonomiska resurser. Kraven på bättre information, öppenhet och bevakningen av utvecklingen i omgivningen, särskilt ERU, Norden och östersjöområdet, ställer större krav på personalen.

     Utvecklingen av turismen, kunskapsbaserade tjänsteföretag, småindustri och landsbygdsnäringar förutsätter prioriteringar och aktiv, utåtriktad näringspolitik.

     För att stärka teknologi- och kunskapsbasen behövs mera samarbete med omgivningen, och så att det tydliggörs hur teknikkompetensen smidigt kan tillhandahållas företagen och särskilt inom sjöfartsområdet behövs kontinuerliga kontakter och analysarbete.

     Inför ett eventuellt deltagande i kommande målprogram i EU under perioden 2007 - 2013 görs en översyn av organisationen och resursbehovet.

     Landskapsregeringen har för avsikt att för landskapets del avsluta samarbetet mellan Östersjöns öar - B7.

 

Kapitel 47.03 och 05 Näringslivet

 

Den grundläggande principen för näringspolitiken är att ge goda och långsiktiga förutsättningar för utveckling av konkurrenskraftig och lönsam affärsverksamhet på Åland. De åländska företagen bör ges samma möjligheter att utvecklas som konkurrenterna i omvärlden. Politikområden som bidrar till att skapa gynnsamma omständigheter för företagande är bl.a. utbildning, kommunikationer, bostadsförsörjning och arbetsmarknadspolitiken. Inom näringsavdelningens förvaltningsområde är kärnan i de näringslivsutvecklande åtgärderna

-        projekt- och företagsfinansiering (näringslivets främjande och regional utveckling)

-        finansiering av företagsrådgivning (organisationsbidrag)

-        Ålands utvecklings Ab (riskkapital)

-        Ålands teknologicentrum (företagsinkubator och innovationer)

-        aktieteckning i industrihusbolag (arbetsplatslokaler) och

-        andra samhällsekonomiskt motiverande investeringar.

     Utvecklingsprojekt inom olika områden kan initieras och styras inom ramen för det näringslivsfrämjande och regionala utvecklingsarbetet. Stöden koncentreras för att uppfylla strategiskt viktiga målsättningar som ökad tillväxt genom export, produktutveckling, breddat näringsliv och regional utveckling samt ökad sysselsättning i den konkurrensutsatta delen av ekonomin.

     För de närmaste åren föreslår landskapsregeringen att landskapet ansöker om EU-projekt inom ramen ”Innovativa åtgärder”, vilket skulle kräva medfinansiering (40 – 50 procent) på ca 1 miljon euro fördelat på två år. En del av finansieringen kan vara privat.

     Inom Europeiska unionen pågår en process för att revidera merparten av företagsstöden samt strukturfondsfinansieringen för perioden 2007-2013. Inom år 2006 tas de sista finansieringsbesluten i de åländska målprogrammen Mål 2 och Mål 3 samt Interreg III A Skärgården eftersom programperioden och EU-budgeten omfattar åren 2000 - 2006. Projekten kan genomföras under hela år 2007. Programmen skall avslutas under år 2008 och fram till mitten av år 2009. Landskapsregeringen konstaterar att det föreligger en hel del projekt och ansökningar, som exempel kan nämnas golfbanorna i Föglö och Brändö, till vilka ställning mot den här bakgrunden behöver tas så snart som möjligt. De projekt med anknytning till besöksnäringen som landskapsregeringen slutligen prioriterar bör stå i överensstämmelse med den turismstrategi landskapsregeringen arbetar för att förverkliga samt trovärdigt påvisa att de medför en positiv och hållbar ekonomisk utveckling. På basis av beredningen hittills bedömer landskapsregeringen att golfbaneprojektet i Föglö har kommit längst när det gäller att uppfylla förverkligandekriterierna. Ett slutligt beslut kan förmodligen fattas under sommaren. Ett projekt i Brändö förutsätter fortfarande förtydliganden och finansiering kan bli aktuellt under nästa programperiod. För bägge projekten gäller att förutsättningarna för en hållbar kommersiell drift redovisas innan stöd beviljas. Även de penningautomatmedel som budgeteras under kapitel 44.20 kan användas för finansiering av sådana projekt som uppfyller de tillämpade kriterierna för dessa.

     År 2006 görs en översyn av offentligt stöd till näringslivet, vilket kan innebära revidering av gällande lagstiftning. En delfinansiering från EU till olika företagsstöd och utvecklingsprojekt kräver omfattande planering och förhandlingar med berörda europeiska institutioner. Åland kommer att kunna ta del av finansiering från Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden i ett nytt mål för regional konkurrenskraft och sysselsättning. En minskad finansiering från EU motiverar en koncentration av åtgärderna i kommande strukturfondsprogram till två eller tre olika insatsområden.

 

Kapitel 47.15 och 17 Lantbruket

 

En övergripande målsättning för det åländska jordbruket är att skapa konkurrenskraft i förhållande till omgivande regioner. Detta innebär fortsatt satsning på utveckling av strukturen och effektiviteten inom jordbruket. Investeringsstöd och upprätthållande av en högklassig rådgivning är centrala element för att nå målet om en ökad konkurrenskraft inom näringen.

     Landskapsregeringen skall genomföra ett förhöjt investerings- och startstöd i enlighet med artikel 141 i anslutningsfördraget till EU. Förhöjda stödnivåer, positiv utveckling av projektet landsbygd 2006 och ett uppdämt investeringsbehov från de senaste åren har gjort att intresset för nyinvesteringar inom lantbruket är relativt stort. Med anledning av detta föreslås utgiftsramen för investeringsstödet något höjd medan startstödet bibehålles vid 2005 års nivå. Avsikten är att kontinuerligt avstämma anslaget mot utvecklingen av investeringsbehovet särskilt med beaktande av behovet av nya ladugårdar. Formerna för landskapets deltagande i uppgörande av täckdikningsplaner kommer att utredas varvid en privatisering på sikt övervägs.

     År 2001 erhöll landskapet 379.000 euro EU-medel i förskott från kommissionen ur programbudgeten. Dessa förskott togs upp på inkomstkontot 37.17.45 samma år men har aldrig upptagits som utgift. Då 2006 är det sista året för programmet måste dessa förskott tas in i landskapets budget år 2006.

     De centrala frågorna för år 2007 - 2008 är utformningen av det nya landsbygdsutvecklingsprogrammet och hur stor EU-delfinansieringen av programmet kan förväntas bli. Landskapsregeringens målsättning är att genomföra landsbygdsutvecklingsprogrammet fullt ut vilket innebär flera nya åtgärdsområden. I kombination med kommissionens förslag om balans mellan prioritetsområden i programmet innebär det att den nationella finansieringen av utvecklingsprogrammet för landsbygden kan förväntas stiga med ca 10 miljoner euro över hela fondperioden (2007 - 2013) jämfört med nuvarande program.

    

Kapitel 47.21 och 22 Skogsbruket samt jakt- och viltvården

 

Den övergripande målsättningen för skogsbrukspolitiken är att bibehålla och utveckla ett bärkraftigt skogsbruk på Åland. Detta inkluderar, förutom virkesproduktion, även biologisk mångfald, fornminnesvård och skogens sociala funktioner. Detaljerade målsättningar för skogsbruket finns fastställda i det regionala skogsprogrammet för Åland 2002 - 2006.

     Ett fortsatt stöd för de grundläggande skogsvårdsåtgärderna, i enlighet med gällande lagstiftning, utgör en central del av verksamheten för att säkerställa framtida produktion och avkastning i det åländska skogsbruket. Avverkningsaktiviteten i de åländska skogarna är för närvarande mycket hög, bland annat beroende på en omläggning av beskattningssystemet från år 2006. Behovet av stödberättigade skogsvårdsåtgärder som markberedning, kompletteringsplantering och plantskogsröjning är därför stort de kommande åren och landskapsregeringen avser se över de stödberättigande åtgärderna i besparingssyfte. Landskapsregeringen avser fortsättningsvis att stöda bioenergiproduktionen genom investeringsbidrag för investeringsprojekt.

     För att säkra avsättningen för åländska skogsprodukter, är det viktigt att certifieringen av skogsbruket upprätthålls och efterlevs. Ett grundläggande instrument, för såväl skogscertifieringen som för ett aktivt skogsbruk, är den skogsbruksplanering som landskapsregeringen utför.

     Den övergripande målsättningen för jakt- och viltvård är att verka för en aktiv viltvård med optimala viltstammar och goda förutsättningar för jakt. Till detta hör bl.a. information, rådgivning och lagstiftningsåtgärder samt stöd för jaktvårdsföreningarnas verksamhet. En speciell utmaning är att minska sälskadorna inom fiskenäringen samt hjortdjursskadorna inom skogs- och jordbruket.

 

Kapitel 47.24, 26 och 58 Fiskerinäringen

 

Det övergripande målet med fiskeribyråns arbete är att förvalta och vårda de förnyelsebara fiskresurserna i den åländska vattenmiljön, som utgör drygt tre fjärdedelar av landskapets areal. Verksamheten skall främja ett optimalt och hållbart nyttjande av dessa resurser och vattenmiljöns produktionsmöjligheter i övrigt inom närings- och företagsverksamhet samt för husbehovs- och rekreationsändamål.

     Inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik skall verksamheten bedrivas enligt de allmänna principerna för hållbar utveckling.

     Omstruktureringen av fisket i riktning mot småskaligt kust- och skärgårdsfiske har under ett antal år frigjort betydande ekonomiska resurser från olika stödformer, vilka omfördelas för att befrämja utvecklingen av andra delområden. I samråd med näringen, vattenägarna, forskningsanstalter och andra berörda parter insamlas bättre bedömningsunderlag för en hållbar utveckling av såväl fiske som vattenbruk samtidigt som samarbete mellan förvaltningen och näringen utvecklas. Lönsamheten förbättras genom profilering (småskaligt, närproducerat, speciella produkter) och nischtänkande (utökad småskalig förädling). Sportfisket ger enligt landskapsregeringens uppfattning en potential för ett ekonomiskt utnyttjande av fiskevattnena.

     Det pågår för närvarande en utredning om sälskadeproblematiken vilken kommer att ligga till grund för vidare åtgärder.

     För vattenbruket skall lagstiftning och praxis för tillståndsprövning utvecklas så att den är möjligast tydlig och förutsebar. Miljöanpassningen av verksamheten skall befrämjas genom inriktning på ny teknik samt på nya arter, produkter och ökad förädlingsgrad.

     Planeringen av strategi- och programdokument för programperioden 2007 - 2013 påbörjas i samråd med riksmyndigheterna utgående från bedömningen att finansieringsramen för Ålands del minskar något jämfört med den pågående programperioden.

     Verksamheten vid Ålands fiskodling, Guttorp i Sund inriktas fortsättningsvis på fiske- och fiskevattenvård. Produktion och utplantering av fiskyngel av dels arter som stöder landskapets satsningar på fisketurism och dels arter som stöder kust- och skärgårdsfisket både som näringsverksamhet och för husbehovsändamål är en viktig del av verksamheten. Genom ökat samarbete med vattenägare och fiskelag utvecklas produktutbudet för att svara mot marknadens önskemål och så att den samhällsmässiga nyttan kan optimeras. Verksamheten utvecklas kontinuerligt för att vara så kostnadseffektiv som möjligt samtidigt som en omstrukturering mot ett tydligare beställar - utförarsystem utreds.

     Anläggningens rening av avloppsvattnet kommer att förnyas och effektiveras utgående från miljöprövningsnämndens kommande beslut om miljötillstånd för verksamheten. Under år 2006 frigörs en del utrymmen i anläggningen som en följd av att miljölaboratoriet omlokaliseras.

 

Kapitel 47.40, 41 och 43 Arbetsmarknad

 

Landskapsregeringens övergripande arbetsmarknadspolitiska mål är att sträva till en fortsatt låg arbetslöshet samt en ökad sysselsättningsgrad, en regionalt balanserad utveckling av arbetsmarknaden, kvinnors och mäns rätt till arbete på lika villkor. Arbetsmarknadspolitiken skall underlätta för personer med svag ställning på arbetsmarknaden att få arbete och förhindra utslagning från arbetsmarknaden.

     Sedan år 2000/2001 har den åländska arbetslösheten legat relativt stabilt kring den internationellt sett mycket låga tvåprocentsnivån. Sedan början av år 2004 märktes dock en höjning av arbetslöshetsgraden med ca 0,4 – 0,5 procentenheter. Efter den uppgången har läget varit tämligen konstant under resten av året men på den högre nivån.

     Osäkerheten inom den för Åland livsviktiga sjöfartsbranschen samt den demografiska utvecklingen kan ytterligare sätta tryck på det åländska sysselsättningsläget.

     Den demografiska utvecklingen, att vi lever allt längre, betyder att andelen som inte förvärvsarbetar blir allt högre. Detta faktum kräver att man stannar längre i arbete (pensionsreformen) samt en kraftigt ökad inflyttning.

     En förutsättning för detta är en hållbar utveckling av arbetslivet samt att befintliga företag kan växa och att nya företag etableras.

     Kortsiktigt kan EU-utvidgningen medföra vissa problem även för den åländska arbetsmarknaden men långsiktigt torde ändå utvidgningen medföra stora möjligheter med nya stora ”närmarknader” och en bättre tillgång på arbetskraft.

     Ålands arbetsförmedlingsbyrå kommer fortsättningsvis att arbeta med information, förebyggande åtgärder, skapa nätverk samt öppna nya rekryteringskanaler så att arbetskraftsbrist inte blir ett hinder för tillväxt i näringslivet.

     En ny myndighet kallad Arbetsmarknads- och studieservicebyrån, som är en sammanslagning av arbetsförmedlingsbyrån, yrkesvägledningsbyrån samt studieserviceenheten, kommer enligt liggande förslag att inrättas i och med det lagstiftningspaket, om arbetsmarknadspolitisk verksamhet, som beräknas kunna träda i kraft 1.1.2006 (se lr-framst. nr 7/2004-2005).

 

Kapitel 47.44 Ålands teknologicentrum

 

Företagsinkubatorn Växthuset har i början av år 2005 påbörjat verksamheten i Ålands teknologicentrums regi i Kvarteret iTiden. De första kunderna är antagna och flera är i bedömningsskedet. Avsikten med Växthuset är att skapa en miljö för att utveckla idéer som kan utvecklas till lönsam affärsverksamhet på Åland. Genom samarbete med andra näringslivsaktörer på och utanför Åland tillhandahåller ÅTC relevant information, rådgivning och experthjälp för att påskynda kommersialiseringen av idéerna.

     Satsningen Kvarteret iTiden är grunden till ett affärs- och innovationssystem på Åland som ska stimulera framväxten av nya tillväxtföretag. Under inledningsskedet år 2005 har Ålands teknologicentrum påtagit sig rollen att marknadsföra Kvarteret iTiden och bygga upp innovationskonceptet.

     Det innebär t.ex. att samordna bokningar av datasalar, föreläsningssalar, mötesrum samt planera och bistå vid olika aktiviteter och arrangemang som anordnas.

     En viktig uppgift är att initiera aktiviteter som leder till en innovativ användning av teknologi och kunskap och stimulera samarbete mellan företagen i Kvarteret iTiden. Under år 2006 fortgår arbetet i samarbete med övriga hyresgäster och fastighetsägaren Ålands industrihus Ab.

     Avsikten är att under planperioden företa en utvärdering av teknologicentrets verksamhet.

 

Kapitel 47.46 Försöksverksamheten

 

Den övergripande målsättningen för försöksstationen är att ta fram information och utveckla metoder som bidrar till att stärka de enskilda lantbruksföretagens konkurrenskraft. Budgetramen möjliggör oförändrad verksamhetsvolym. Utgångspunkten för landskapsregeringen är att verksamheten skall koncentreras på färre viktiga områden för den lokala försöksverksamheten och att olika projekt skall bedrivas så att både intern och extern kompetens kan utnyttjas på prioriterade utvecklingsområden. För att nå detta skall försöksstationen

-        ha fokus på arbete med försök inom områden där den ekonomiska nyttan är störst

-        vara mer inriktad på utvecklande verksamhet

-        göra kraftigare prioriteringar

-        vara mer projektinriktad och

-        ha mindre basverksamhet för att ha utrymme för att vara mer uppdragsorienterat med beställningar från näringen.

     Landskapsregeringen har för avsikt att utarbeta förslag till riktlinjer i den jordbrukspolitiska strategirapporten som beräknas vara klar under våren 2005.

     Formerna för budgeteringen av laboratorieverksamheten som skall ingå i det nya samordnade laboratoriet som planeras i skogsplantskolans lokaler i Jomala är inte detaljplanerade i ramen för år 2006.

 

Kapitel 47.52 och 55 Jord- och skogsegendomar

 

Då markerna tillhörande Grelsby kungsgård planeras ingå i den bytesaffär som skall skapa förutsättningar för förverkligande av en golfbana i Godby/Ämnäs är grunderna för inkomsterna från jord- och skogsegendomarna till denna del ännu oklara.

     Den övergripande målsättningen för skogsinnehavet är att förvalta dessa marker så att den virkesproducerande förmågan bevaras samtidigt som den biologiska mångfalden och de kulturella och sociala värdena beaktas. Speciell vikt läggs vid att hålla markerna öppna och tillgängliga för allmänhetens rekreationsbehov samt för forskning och försöksverksamhet.

     Skogsegendomarna förvaltas enligt den skogsbruksplan för åren 2004-2013 som fastställdes av landskapsregeringen den 13.5.2004 samt enligt de anvisningar för skötseln av landskapets skogsfastigheter som fastställdes den 23.4.2002.

     Med beaktande av behovet av att införskaffa Natura 2000 områden avser landskapsregeringen att avyttra skogsområden.

 

Trafikavdelningens förvaltningsområde

 

 

INKOMSTER

UTGIFTER

 

 

 

UTGIFTER

ANSLAG

 

 

Konsumtions-utgifter

Överförings-utgifter

Realinveste-ringar

Lån o. övriga finansinve-steringar

TOTALT

NETTO

Budget 2005

1 189 000

-20 001 000

-1 150 000

-3 413 000

 

-24 564 000

-23 375 000

t.a. 2005

 

 

 

 

 

 

 

Ram 2006

1 253 000

-18 992 000

-1 300 000

-3 580 000

 

-23 872 000

-22 619 000

Plan 2007

1 053 000

-18 742 000

-1 240 000

-4 000 000

 

-23 982 000

-22 929 000

Plan 2008

1 053 000

-18 627 000

-1 280 000

-4 050 000

 

-23 957 000

-22 904 000

 

 

Kapitel 48.01 Trafikavdelningen allmänt

 

I ramen har beaktats att allmän återhållsamhet skall iakttas i budgetering och förverkligande. Avdelningens organisation utvecklas med en effektivare verksamhet som mål genom att tydliggöra skillnader mellan beställar- och utförarfunktioner. Detta förutsätter och medför att klara beställningar av trafik måste göras samt att fastställande av trafikbehovet och budgeteringen måste anpassas till varandra tidsmässigt. Samtidigt kommer detta att medföra att resurser behöver överföras från utförar- till beställarsidan. Även vissa konsumtionsutgifter idag kan räknas som investeringar och kommer därför att överföras till investeringsmoment. Ombildning och utlokalisering av olika delar av verksamheten, t.ex. från egen regi till affärsverk/bolag, kommer att göras inom de områden där det anses vara ekonomiskt ändamålsenligt.

 

Kapitel 48.10 Övrig trafik

 

Ramen för år 2006 medger i stort dagens verksamhetsnivå. Flygtrafiken upprätthålls på kommersiell basis. Landskapsregeringens målsättning är att det skall finnas fungerande flygtrafik både till Sverige och Finland.

     Omfattningen av busskollektivtrafiken hålls på den nivå som de i första tillägget till budgeten för år 2005 aviserade ändringarna medför. Ett förslag till ändring av systemet så att busstrafiken kan upphandlas under konkurrens kommer att läggas fram under början av år 2006.

 

Kapitel 48.20 Sjötrafiken

 

Verksamheten upprätthålls i stort på samma nivå som år 2005. Turlistan för perioden 2005-2007 har fastställts, förutsatt att medel beviljas i årsbudget. En fortsatt utbyggnad av kortrutt prioriteras.

     Uppdelningen av verksamheten i beställare och utförare utvecklas för att underlätta eventuell konkurrensutsättning. För att genomföra detta samt för att förbereda en ombildning till affärsverk eller bolag görs därför vissa budgetmässiga överföringar till beställarsidan. Ett nytt bokningsprogram kommer att ha tagits i bruk. Avgifterna ses över.

     Utbyggnad av fullständigt kortruttssystem på norra och södra linjen kräver omfattande investeringar som inte kan åstadkommas på några få år. Därför görs årliga och kontinuerliga delinvesteringar så att alla projekt passar in i det framtida helhetskonceptet.

     Landskapsregeringen avser att behandla frågeställningen kring lösningen av Föglötrafiken närmare i ett särskilt meddelande till lagtinget.

     Investeringen i ny färja verkställs i enlighet med tidigare rambeslut så att färjan levereras år 2009.

 

Kapitel 48.30 Vägar, broar, hamnar och linfärjor

 

I ramarna har medel beaktats så att i stort sett 2005 års nivå på verksamheten kan upprätthållas.

     Uppdelningen av verksamheten i beställare och utförare skall utvecklas varvid en del budgetmedel överförs till beställarsidan. Flere delar av verksamheten konkurrensutsätts efterhand som naturliga avgångar sker.

     Under år 2006 kommer omfattningen av den egna projekteringsverksamheten att ha minskat med 3 - 4 tjänster/arbetsförhållanden på grund av en uppskattad konstant lägre nivå på tillgängliga investeringsmedel jämfört med tidigare år. Ifall tidvisa toppar uppstår, avses de skötas genom inköp av tjänster eller kortare projektanställningar.

 

Kapitel 48.50 Verkstad och lager

 

I ramarna har landskapsregeringen utgått från i stort sett oförändrad verksamhet som fortsättningsvis är nettobudgeterad. Verksamheten skall generera ett överskott motsvarande kapitalkostnaderna.

 

Finansieringsutgifter och -inkomster

 

 

INKOMSTER

UTGIFTER

UTGIFTER

ANSLAG

 

 

 

 

 

Övriga utgifter

TOTALT

NETTO

 

 

 

Budget 2005

202 836 000

-1 450 000

-1 450 000

201 386 000

 

 

 

t.a. 2005

 

 

 

 

 

 

 

Ram 2006*

196 939 000

-1 750 000

-1 750 000

195 189 000

 

 

 

Plan 2007*

196 539 000

-1 950 000

-1 950 000

194 589 000

 

 

 

Plan 2008*

193 289 000

-1 950 000

-1 950 000

191 339 000

 

 

 

*Exkl. överföring av över-/underskott mellan budgetår.

 

 

 

 

 

Landskapsregeringen har på basis av uppgifter från finansministeriet angående ramarna för statsfinanserna upptagit avräkningsbelopp om 172 miljoner euro för åren 2006 och 2007 samt 174 miljoner euro år 2008.

     Som skattegottgörelse har i detta skede 10 miljoner euro beaktats för åren 2006 och 2007 samt 5 miljoner euro för år 2008. Skattegottgörelsen är dels beroende av utvecklingen i den åländska ekonomin dels utvecklingen i riket. Eftersom skattegottgörelsen för skatteåret 2003 var den högsta hittills torde den sjunka under planperioden mot bakgrund av de något osäkra framtidsutsikterna inom t.ex. sjöfartsbranschen och primärnäringarna. Landskapsregeringen i samarbete med ÅSUB ser över möjligheterna att utveckla ett prognosinstrument för skattegottgörelsen.

     För övriga inkomster under denna avdelning är inte några betydande förändringar kända idag. Ränteinkomsterna kan förväntas sjunka något under planperioden. Till följd av stora utgivningar av bl.a. bostadslån kommer avkortningarna på lån att öka inkomsterna något.

 



Översikt över åren 2005 - 2008

 

2005 års uppgifter i 2005 års penningvärde och 2006 - 2008 års uppgifter i 2006 års penningvärde

 

 

INKOMSTER

UTGIFTER

 

 

 

 

UTGIFTER

ANSLAG

ANM.

 

 

Konsumtions-

Överförings-

Realinves-

Lån och övr.

Övriga

TOTALT

NETTO

 

 

 

utgifter

utgifter

teringar

finansinves-

utgifter

 

 

 

 

 

 

 

 

teringar

 

 

 

 

Lagtinget

 

 

 

 

 

 

 

 

 

    Grundbudget 2005

2 000

-2 481 000

0

0

0

0

-2 481 000

-2 479 000

 

     Ram 2006

2 000

-2 630 000

0

0

0

0

-2 630 000

-2 628 000

 

     Plan 2007

2 000

-2 630 000

0

0

0

0

-2 630 000

-2 628 000

 

     Plan 2008

2 000

-2 635 000

0

0

0

0

-2 635 000

-2 633 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Landskapsregeringen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

    Grundbudget 2005

196 000

-2 200 000

0

0

0

0

-2 200 000

-2 004 000

 

     Ram 2006

198 000

-2 395 000

0

0

0

0

-2 395 000

-2 197 000

 

     Plan 2007

198 000

-2 400 000

0

0

0

0

-2 400 000

-2 202 000

 

     Plan 2008

202 000

-2 465 000

0

0

0

0

-2 465 000

-2 263 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kansliavdelningens förv.omr.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

    Grundbudget 2005

4 744 000

-9 064 000

-4 998 000

-300 000

-4 000 000

0

-18 362 000

-13 618 000

 

     Ram 2006

4 768 000

-9 315 000

-3 099 000

-1 920 000

-7 000 000

0

-21 334 000

-16 566 000

 

     Plan 2007

4 778 000

-9 415 000

-3 164 000

-2 100 000

-5 000 000

0

-19 679 000

-14 901 000

 

     Plan 2008

4 778 000

-9 325 000

-3 663 000

-300 000

-5 000 000

0

-18 288 000

-13 510 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansavdelningens förv.omr.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

    Grundbudget 2005

22 648 000

-18 913 000

-9 169 000

-3 750 000

-3 630 000

0

-35 462 000

-12 814 000

 

     Ram 2006

26 138 000

-20 188 000

-10 175 000

-6 260 000

-3 630 000

0

-40 253 000

-14 115 000

 

     Plan 2007

22 938 000

-21 348 000

-10 295 000

-3 660 000

-3 630 000

0

-38 933 000

-15 995 000

 

     Plan 2008

22 938 000

-22 638 000

-9 995 000

-1 160 000

-3 630 000

0

-37 423 000

-14 485 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Soc. o. miljöavd.förv.omr.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

    Grundbudget 2005

9 938 000

-63 726 000

-22 290 000

-4 900 000

-50 000

0

-90 966 000

-81 028 000

 

     Ram 2006

9 994 000

-66 019 000

-23 135 000

-1 240 000

-135 000

0

-90 529 000

-80 535 000

 

     Plan 2007

9 979 000

-67 861 000

-23 383 000

-1 000 000

-135 000

0

-92 379 000

-82 400 000

 

     Plan 2008

9 979 000

-67 821 000

-22 363 000

-4 800 000

-135 000

0

-95 119 000

-85 140 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utbildnings-o.kulturavd.förv.omr.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

    Grundbudget 2005

3 190 000

-27 099 000

-19 217 000

-4 022 000

-16 000

0

-50 354 000

-47 164 000

 

     Ram 2006

2 632 000

-27 030 000

-19 485 000

-1 007 000

-18 000

0

-47 540 000

-44 908 000

 

     Plan 2007

2 472 000

-27 416 000

-20 635 000

-1 632 000

-18 000

0

-49 701 000

-47 229 000

 

     Plan 2008

2 337 000

-27 217 000

-18 205 000

-2 137 000

-18 000

0

-47 577 000

-45 240 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Näringsavd.förv.område

 

 

 

 

 

 

 

 

 

    Grundbudget 2005

4 816 000

-5 773 000

-15 778 000

0

-1 195 000

0

-22 746 000

-17 930 000

 

     Ram 2006

5 300 000

-5 805 000

-15 498 000

0

-1 275 000

0

-22 578 000

-17 278 000

 

     Plan 2007

4 956 000

-5 706 000

-18 189 000

0

-1 175 000

0

-25 070 000

-20 114 000

 

     Plan 2008

4 456 000

-5 631 000

-17 191 000

0

-1 175 000

0

-23 997 000

-19 541 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Trafikavdelningens förv.omr.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

    Grundbudget 2005

1 189 000

-20 001 000

-1 150 000

-3 413 000

0

0

-24 564 000

-23 375 000

 

     Ram 2006

1 253 000

-18 992 000

-1 300 000

-3 580 000

0

0

-23 872 000

-22 619 000

 

     Plan 2007

1 053 000

-18 742 000

-1 240 000

-4 000 000

0

0

-23 982 000

-22 929 000

 

     Plan 2008

1 053 000

-18 627 000

-1 280 000

-4 050 000

0

0

-23 957 000

-22 904 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansieringsutg.o.-ink.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

    Grundbudget 2005

202 836 000

0

0

0

0

-1 450 000

-1 450 000

201 386 000

 

     Ram 2006

206 939 000

0

0

0

0

-1 750 000

-1 750 000

205 189 000

 

     Plan 2007

200 882 000

0

0

0

0

-1 950 000

-1 950 000

198 932 000

 

     Plan 2008

193 289 000

0

0

0

0

-11 416 000

-11 416 000

181 873 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 TOTALT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

    Grundbudget 2005

249 559 000

-149 257 000

-72 602 000

-16 385 000

-8 891 000

-1 450 000

-248 585 000

974 000

ackumulerat överskott

     Ram 2006

257 224 000

-152 374 000

-72 692 000

-14 007 000

-12 058 000

-1 750 000

-252 881 000

4 343 000

ackumulerat överskott

     Plan 2007

247 258 000

-155 518 000

-76 906 000

-12 392 000

-9 958 000

-1 950 000

-256 724 000

-9 466 000

ackumulerat underskott

     Plan 2008

239 034 000

-156 359 000

-72 697 000

-12 447 000

-9 958 000

-11 416 000

-262 877 000

-23 843 000

ackumulerat underskott

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Beräknat budgetutfall med överföringarna mellan åren rensade

 

 

 

 

 

 

    Kalkylerat 2005

 

 

 

 

 

 

 

10 000 000

överskott budgetåret

     Ram 2006

 

 

 

 

 

 

 

-5 657 000

underskott budgetåret

     Plan 2007

 

 

 

 

 

 

 

-13 809 000

underskott budgetåret

     Plan 2008

 

 

 

 

 

 

 

-14 377 000

underskott budgetåret

 


I siffermaterialet inräknade större projekt åren 2005 - 2008

 

Investeringsprojekt

Beräknad total-

Tidigare

År 2005

År 2006

År 2007

År 2008

Återstår att

 

 

kostnad

budgeterat

 

 

 

 

budgetera

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kansliavdelningens förvaltningsområde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ombyggnad och grundförbättring av självstyrelsegården

1 600 000

 

 

500 000

1 000 000

100 000

0

 

Ombyggnader och grundförbättringar

Årligt behov

 

200 000

200 000

200 000

200 000

 

 

Om- och tillbyggnad av polishuset

1 900 000

250 000

100 000

850 000

700 000

 

0

 

Renovering och tillbyggnad för motorfordonsbyrån

370 000

 

 

370 000

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansavdelningens förvaltningsområde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kultur- och kongresshus

 

 

 

 

 

 

 

 

- byggnadskostnader + inredning

14 993 000

1 793 000

3 600 000

6 100 000

3 500 000

 

0

 

Sjöfartsmuseét

7 000 000

 

 

 

 

1 000 000

6 000 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde

 

 

 

 

 

 

 

 

Investeringsutgifter för samordning av laboratorier

840 000

 

800 000

40 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ålands hälso- och sjukvård

 

 

 

 

 

 

 

 

- Om- och tillbyggnad av centralsjukhuset etapp I

9 500 000

5 600 000

2 900 000

1 000 000

0

 

0

 

- Om- och tillbyggnad av centralsjukhuset etapp II

7 000 000

 

 

200 000

1 000 000

4 800 000

1 000 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utbildning- och kulturavdelningens förvaltningsområde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Verkstadsbyggnad för Ålands hantverksskola

750 000

 

 

500 000

 

 

Oklart

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Renoveringar vid Ålands folkhögskola

620 000

320 000

50 000

50 000

100 000

100 000

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ålands lyceum

 

 

 

 

 

 

 

 

Om- och tillbyggnad inkl. parkeringsdäck

5 770 000

4 770 000

600 000

 

 

400 000

0

 

Övriga renoveringsåtgärder

991 000

90 000

41 000

260 000

300 000

300 000

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ålands sjömansskola

 

 

 

 

 

 

 

 

Grundreparationer (takbyte m.m.)

1 060 000

 

660 000

 

150 000

250 000

0

 

Ersättande skolfartyg

1 000 000

 

1 000 000

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Grundreparationer vid Ålands yrkesskola 

800 000

 

 

 

800 000

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om- och tillbyggnad av Ålands hotell- och restaurangskola

2 120 000

420 000

1 700 000

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Grundreparationer och ombyggnader vid Högskolan på Åland

1 400 000

 

 

175 000

160 000

1 065 000

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Trafikavdelningens förvaltningsområde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Uppförande av oljeskyddslager

407 000

407 000

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anskaffning av fartyg och färjor *)

 

 

 

 

1 000 000

1 000 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Byggnadsinvesteringar och renoveringsåtgärder

 

100 000

 

80 000

 

50 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vägbyggnads- och vägförbättringsarbeten

 

 

3 413 000

3 500 000

3 000 000

3 000 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TOTALT

58 121 000

13 750 000

15 064 000

13 825 000

11 910 000

12 265 000

7 000 000

 

Övriga investeringsutgifter

 

 

212 000

182 000

482 000

182 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*) Enligt direktiv nr 98/18/EG om säkerhetsbestämmelser för passagerarfärjor bör alla landskapets frigående färjor utom m.s. Viggen ersättas med nytt

 

tonnage under åren 2008 - 2010. Landskapsregeringen utreder möjligheter till undantag, varför anslagsbehovet i detta skede är oklart.