Ålands landskapsregering	MEDDELANDE nr 1/2004-2005
		Datum
		2005-03-01
	Till Ålands lagting

Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2005 och verksamhet år 2004

 

I meddelandet redogör landskapsregeringen för den huvudsakliga dagordningen inom Europeiska unionen år 2005 och landskapsregeringens prioriteringar i förhållande till denna.

     Landskapsregeringen redogör även för verksamheten med EU-ärenden under år 2004.

     Landskapsregeringen överlämnar härmed ovannämnda meddelande till lagtinget i enlighet med 51 § lagtingsordning för landskapet Åland.

 

 

 

 

Mariehamn den 1 mars 2005
Vice lantråd	Jörgen Strand
Föredragande ledamot	Britt Lundberg

 

INNEHÅLL

 

1.     Landskapsregeringens övergripande målsättning. 3

2.     Landskapsregeringens prioriteringar gällande EU-ärenden för år 2005. 4

2.1. Dagordningen inom EU för år 2005. 4

2.2 Landskapsregeringens prioriteringar gällande arbetet med EU-ärenden år 2005. 6

2.2.1. Kansliavdelningens ansvarsområde. 6

2.2.2. Finansavdelningens ansvarsområde. 7

2.2.3. Trafikavdelningens ansvarsområde. 8

2.2.4. Social- och miljöavdelningens ansvarsområde. 8

2.2.5. Utbildnings- och kulturavdelningens ansvarsområde. 9

2.2.6. Näringsavdelningens ansvarsområde. 11

2.3. Det konstitutionella fördraget och Åland. 13

3. Landskapets arbete med EU-ärenden år 2004. 13

3.1. Självstyrelselagsrevisionen. 13

3.2. Regeringskonferensen. 14

3.3. Deltagande i beredningen av sekundärrätt inom EU-institutionerna. 14

3.4. Genomförandet av gemenskapsrätten i landskapet16

3.4.1. Genomförandet av EU-direktiv i landskapet16

3.4.2. Överträdelseförfarandet och EG-domstolsärenden. 18

 

 

 

Tabell 1. Handläggning av kommissionsinitiativ.15

Tabell 2. Landskapsstyrelsens/landskapsregeringens samråd med Ålands lagting.15

Tabell 3. Fördelning inom landskapsstyrelsen/landskapsregeringen av kommissionsinitiativ.15

Tabell 4. Landskapsstyrelsens/landskapsregeringens notifieringar av direktiv.16

Tabell 5. Fördelning inom landskapsstyrelsen/landskapsregeringen av notifieringar.16

Tabell 6. Fördelning områdesvis av notifieringar.17

Tabell 7. Överträdelseförfaranden påbörjade mot Finland.18

Tabell 8. Oavslutade överträdelseförfaranden gällande Åland den 30 november 2004.19

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.              Landskapsregeringens övergripande målsättning[1] 

                 

Enligt landskapsregeringens handlingsprogram daterat den 3 januari 2005 är målsättningen

 

”[… ] att trygga Ålands status som ett svenskspråkigt, självstyrt, demilitariserat och neutraliserat område inom den Europeiska [u]nionen. Ålandsprotokollets status skall fortbestå. Vi kommer att fortsätta kräva en plats i Europaparlamentet och eftersträva talerätt inför EU:s institutioner. Beslutsfattandet bör bibehållas på lokal nivå så långt som möjligt och lösningar som passar in i och fungerar i det småskaliga åländska samhället eftersträvas.” 

 

Landskapsregeringen konstaterar att de nämnda målsättningarna varit en integrerad del av landskapets ställningstaganden inför det s.k. framtidskonventet och den efterföljande regeringskonferensen. Ålandsprotokollet är tryggat genom det nu framförhandlade konstitutionella fördraget. De andra målsättningarna, om vilka kontinuerliga diskussioner förs, är fortsättningsvis aktuella.

Landskapsregeringens övergripande målsättning är att bevara ett självstyrt Åland i ett allt mer integrerat EU. Den stora utmaningen är att öka inflytandet. Möjligheten att utöka inflytandet genom att på olika sätt aktivt delta i beredningen i rådets arbetsgrupper i Bryssel övervägs. Vidare skall kontakterna mellan tjänstemännen på Åland och kontaktpersonerna i ministerierna i riket utvecklas. På politisk nivå skall påverkan genom personliga kontakter öka. Landskapsregeringen kommer att arbeta för att det redan påbörjade samarbetet mellan lagstiftande regioner i Europa skall intensifieras och bedrivas på flera olika plan.

Sakområden som landskapsregeringen önskar uppmärksamma under det finländska ordförandeskapet är situationen för lagstiftande regioner samt ö-regioner, tryggandet av sjöfartens långsiktiga verksamhetsförutsättningar samt den nordliga dimensionen, särskilt med fokus på en hållbar utveckling i Östersjöregionen. Förutom de prioriteringar som framgår av handlingsprogrammet är följande mål centrala i landskapets arbete med EU-ärenden:

 

·        En så smidig skattegränshantering mellan Åland och EU:s skattområde som möjligt.

·        Klara och tydliga regelverk gällande strukturfonder och statligt stöd som är anpassade till landskapets förvaltning och vårt småskaliga ö-samhälle.

·        Stärkt rätt för autonomierna att bedriva egen skattepolitik.

·        Deltagande i förverkligandet av EU:s målsättning gällande ekonomisk tillväxt, stabilitet och hållbar utveckling genom nya affärskoncept, teknologisk utveckling, utbildning och miljö.

 

Landskapsregeringen har för avsikt att jämföra sig med övriga regioner inom EU som har genomgått ekonomiska strukturförändringar och på så sätt använda Lissabonstrategin för att ta fram idéer om hur Ålands ekonomi kan stimuleras.

 

 

2.              Landskapsregeringens prioriteringar gällande EU-ärenden för år 2005

 

2.1. Dagordningen inom EU för år 2005

 

Allmänt

 

Kommissionen utkommer varje år med en politisk strategi. I strategin skissas riktlinjerna upp för budget- och lagstiftningsarbetet och dessa ligger till grund för en interinstitutionell dialog gällande prioriteringarna för det kommande året. Genom dialogen kan Europaparlamentet och rådet lägga fram förslag innan kommissionen slår fast det slutliga arbets- och lagstiftningsprogrammet.  

     Den politiska strategin som publicerades i början av 2004 understöddes av de andra institutionerna.[2] Det fanns dock ett önskemål om att slutsatserna från Europeiska rådet skulle integreras i arbetsprogrammet och efter bombdådet i Madrid krävdes större fokus på säkerhet. Kommissionen säger sig ha beaktat dessa krav i utarbetandet av programmet. Kommissionens prioriteringar bör ses i förhållande till rådets fleråriga strategiska program, där många av de av kommissionen behandlade områdena återfinns.[3] Nyligen har kommissionen även publicerat strategiska målsättningar för tidsperioden till och med 2010.[4]  

     Kommissionen inleder sitt arbetsprogram med att konstatera att år 2005 kommer att vara ett avgörande år för Europeiska unionen.[5] Kommissionen har tagit fasta på fyra politikområden som är av speciellt intresse. För det första ligger den ekonomiska tillväxten i Europa stilla på lite över 2 procent, vilket inte nog för att kunna hantera arbetslösheten. Den svaga tillväxten är även ett tecken på svaghet gällande Europas förmåga att vara konkurrenskraftig och att fungera som en generator för tillväxt. För det andra kommer ratificeringen av det konstitutionella fördraget att förorsaka intensiv debatt i medlemsstaterna. Även om debatten kommer att ge upphov till en polarisering, kan den ses som en möjlighet att öka allmänhetens förståelse för unionen. För det tredje ger förhandlingarna om det finansiella perspektivet unionen en möjlighet att forma EU-budgeten, det huvudsakliga instrumentet för den förda politiken, på så sätt att den maximerar effektiviteten av unionens åtgärder. För det fjärde är år 2005 avgörande för att tillse att den nyligen utvidgade unionen fungerar korrekt och att samtliga medlemsstater fullt ut tillämpar EU:s politik och regler.   

     Enligt kommissionen är angreppssättet i år beträffande arbetsprogrammet nytt. Det är mer politiskt fokuserat, implementeringen ges extra uppmärksamhet och hög kvalitet för framställningar och bättre lagstiftning betonas.Arbetsprogrammet skall också vara ett instrument för att hjälpa institutionerna att effektivt planera sitt arbete.

Kommissionen för fram fyra övergripande prioriteringar för år 2005:

 

·        Välstånd 

·        Solidaritet

·        Säkerhet

·        Yttre prioriteringar

 

Välstånd

Ökad tillväxt är ett centralt mål för kommissionen. Kommissionen ser att den europeiska konkurrenskraften kommer att ges ny fart genom halvtidsutvärderingen av Lissabonstrategin. Genom stabilitets- och tillväxtpakten skall ett sunt makroekonomiskt ramverk säkras. Kostnaderna av bristfällig infrastruktur är enorma, kommissionen strävar efter att de transeuropeiska nätverken skall bli mer operationella och mer koordinerade. Det skall allokeras mer pengar till forskning och för att verkligen skapa en kunskapsekonomi måste även målet om livslångt lärande uppnås. Innovation och entreprenörskap måste stimuleras, det handlar inte endast om teknologiska innovationer, utan nya angreppssätt behövs även inom distribution, marknadsföring och design. Kommissionen skriver vidare att det europeiska affärsklimatet måste bli mer uppmuntrande för företag som vill pröva nya möjligheter. Bland annat måste implementeringen av lagstiftningen för den interna marknaden förbättras och den administrativa bördan för företagen minskas.   

 

Solidaritet

Kommissionen ser solidaritet som en av unionsmedborgarskapets hörnstenar. En ny social agenda har antagits i syfte att skapa mer och bättre jobb. Alla former av diskriminering skall motverkas. Sammanhållningspolitiken skall se till att resurser inte endast riktas till de mer behövande regionerna utan även till sektorer som har den bästa tillväxtpotentialen och därmed skapa konkurrenskraft på den regionala nivån. Inom ramen för det europeiska medborgarskapet skall den interkulturella diversiteten stimuleras, extra fokus ska läggas på ungdomar och den audiovisuella sektorn skall uppdateras.

     Kommissionen för även in miljö och hållbar utveckling under rubriken solidaritet. Genom temabaserade strategier ska kopplingen mellan miljö och andra politikområden bli allt tydligare. Kommissionen anser även att det är viktigt att redan nu påbörja utarbetandet av strategier för att hantera klimatförändringarna under nästa årtionde. Reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken och gemensamma fiskepolitiken har enligt kommissionen banat vägen för en mer hållbar hantering av naturresurserna. Under år 2005 kommer fokus att ligga på sockerreformen och anpassning av lagstiftningen gällande bananer.    

 

Säkerhet

Begreppet säkerhet hänförs till många olika områden i kommissionens arbetsprogram. I och med den fria rörligheten inom unionen behövs enligt kommissionen ett gemensamt förhållningssätt gentemot gränskontroll, asyl och immigration. Terrorism och organiserad brottslighet skall motverkas. Sjö-, trafik- och flygsäkerhet är andra områden kommissionen önskar uppmärksamma, liksom säkerhet med avseende på hälsa, livsmedel, konsumentskydd och djurs hälsa och välmående. Energiresursers säkerhet ska förbättras genom ett minskat beroende av olje- och gasimport. 

      

Yttre prioriteringar

I och med utvidgningen har unionen fått nya gränser och därför är det nödvändigt att inrätta en stabil och heltäckande politisk ram för grannsamvaron i öster och söder. Förberedelserna inför Bulgariens och Rumäniens medlemskap pågår och kommissionen fortsätter att genomföra Turkiets anslutningsförfarande. Förutom grannpolitiken koncentrerar sig kommissionen på utvecklingspolitiken, bl.a. genom att en särskild strategi för Afrika utarbetas.  

  

2.2 Landskapsregeringens prioriteringar gällande arbetet med EU-ärenden år 2005

 

I kapitel 2.1. gavs en övergripande beskrivning av kommissionens prioriterade områden. Kommissionen har i en bilaga till arbetsprogrammet angett mer specifika lagstiftningsåtgärder som planeras. Beslut inom de olika områdena skall tillämpas även på Åland och besluten påverkar därmed till viss del landskapsförvaltningens agenda för år 2005.

Den allmänna strategin för en konkurrenskraftig och dynamisk kunskapsbaserad ekonomi sammanfaller med landskapets prioriteringar. Kommissionens arbete gällande sammanhållningspolitiken kommer bl.a. att leda till ett förnyat system för strukturfonderna och nya regler för regionalstöd. Förnyelsen inom sammanhållningspolitiken påverkar även landskapet och landskapsregeringen har deltagit i den nationella beredningen av nämnda ärenden. Målsättningen är att möjliggöra så stort handlingsutrymme som möjligt för landskapet för att främja näringarna och att uppnå full sysselsättning och hög produktivitet med god kvalité samt främja social integration.

Kommissionens målsättningar inom hållbar utveckling och miljö konkretiseras på den nationella och regionala nivån. Det antas ett stort antal bestämmelser just på miljöområdet och de nu planerade temabaserade strategierna kommer på sikt att synas i den åländska lagstiftningen. Noteras bör att kommissionen slår fast målsättningar även på områden där medlemsstaterna har lagstiftningsbehörighet och endast ett samarbete sker på EU-nivå.

Landskapsregeringen kommer att aktivt arbeta för en hållbar utveckling och ren miljö i Östersjöområdet. Av särskild vikt i detta arbete är den kommande marinstrategin som kommissionen förväntas anta.

På utbildningsområdet har landskapet bl.a. prioriterat målet om livslångt lärande som är ett av kommissionens mål inom området för välstånd. Landskapsregeringen avser att fortsätta utvecklingen av ett system för flexibla kompetenshöjande studier för vuxna. Landskapsregeringen avser också att utveckla ett system för kontinuerlig kartläggning av utbildningsbehovet inom landskapet.

Landskapsregeringens målsättning är en effektiv handläggning av EU-ärenden som bland annat skall möjliggöra lagtingets medverkan i beredningen i ett så tidigt skede som möjligt. Nedan ges mer ingående redogörelser över de enskilda avdelningarnas arbete med EU-ärenden under år 2005. 

 

2.2.1. Kansliavdelningens ansvarsområde

Det är i år tio år sedan Finland och Åland blev medlemmar i Europeiska unionen. Mycket har förändrats och det är nödvändigt att se över både den interna beredningen och landskapets deltagande i rikets beredning. Rutinerna måste tydliggöras. Landskapets erfarenhet och kunskap gällande arbetet i samtliga institutioner på nationell och europeisk nivå bör tas tillvara och de informella kanalerna förbättras. Målsättningen är att bevara självstyrelsen i ett allt mer integrerat EU.

     Det konstitutionella fördraget kan förutsätta ändringar i självstyrelselagen och andra åtgärder. En arbetsgrupp har därför tillsatts av justitieministeriet den 9 december 2004 (se kapitel 2.3). Landskapsregeringen anser i likhet med självstyrelsepolitiska nämnden det vara angeläget att lagtinget tillförsäkras ett tillräckligt inflytande i det s.k. tidig varning –systemet, t.ex. genom att lagtinget inom de områden lagtinget har behörighet tilldelas en av riksdagens röster.[6] Finlands förbereder för tillfället EU-ordförandeskapet hösten 2006. Landskapsregeringen meddelade våren 2004 statsrådets kansli sina önskemål angående frågor som bör prioriteras och uppmärksammade även möjligheten att förlägga ett möte på Åland. Sakområden som landskapsregeringen önskar uppmärksamma under det finländska ordförandeskapet är situationen för lagstiftande regioner samt ö-regioner, tryggandet av sjöfartens långsiktiga verksamhetsförutsättningar samt den nordliga dimensionen, särskilt med fokus på en hållbar utveckling samt subsidiaritetsprincipen.

Statsrådets kansli har meddelat att ett Coreper I-möte kommer att förläggas både i Helsingfors och på Åland. Vid landskapsregeringen har en grupp bildats med uppgift att, i samråd med de finländska myndigheterna, planera den del av mötet som äger rum i landskapet,. Ett deltagande i det finländska ordförandeskapet skall för landskapets del utmynna i att kunskap om Åland sprids. Målsättningen med mötet på Åland är att indirekt påverka beslutsfattarna. Medlemmarna i Coreper I har ett stort inflytande i beslutsprocessen i unionen. Därför är det viktigt att visa fram Ålands särställning samt peka på vilka problem och möjligheter Åland har inom unionen.              

Inför år 2005 har kommissionen inte planerat några konkreta lagstiftningsåtgärder gällande jämställdhet. Föregående år offentliggjorde kommissionen ett förslag beträffande jämställdhet och bl.a. pensioner och tillgång till varor och tjänster. Förslaget ses för närvarande över vid förvaltningen. Kommissionen kommer att utarbeta en gemensam EU-policy gällande olika former av diskriminering. Denna sätter ramarna för kommande initiativ på området. Landskapsregeringen bevakar den fortsatta utvecklingen och strävar efter att ta del av de projekt och program som lanseras inom unionen för främjande av jämställdhet. Det s.k. ramprogrammet för jämställdhet år 2004-2007, som utarbetats av jämställdhetsdelegationen och godkänts av landskapsregeringen, tar i beaktande de riktlinjer och målsättningar som finns på EU-nivå. Landskapsregeringens målsättning är att vidta adekvata åtgärder som främjar olika aspekter av jämställdhet.

I kommissionens arbetsprogram aktualiseras inte några lagstiftnings-åtgärder på energiområdet. Det kommer dock att genomföras en analys av el- och gasmarknaden i syfte att ringa in eventuella hinder. Därtill skall kommissionen offentliggöra en grönbok om energieffektiviteten inom unionen och ge ut meddelanden gällande biomassa och förnyelsebar energi. På Åland har förekommer ingen gasimport. Landskapsregeringen kommer att satsa på förnyelsebara energiformer samt göra ökade insatser för att spara energi. Satsningar på vind- och bioenergi fortsätter.

EU-enheten ansvarar som förut för handläggningen av EG-domstols-ärenden och överträdelseförfaranden påbörjade av kommissionen. Målsättningen är att effektivisera implementeringen av direktiven i syfte att minska antalet överträdelser. Landskapsregeringen arbetar kontinuerligt med att se över rutinerna i handläggningen av EU-ärenden för att effektivera och underlätta hanteringen.

 

2.2.2. Finansavdelningens ansvarsområde

Finansavdelningen prioriterar i sitt arbete EU frågor som inverkar på skatteundantaget och den därmed följande skattegränsen. Detsamma gäller den del av strukturfondspolitiken som faller inom finansavdelningens ansvarsområde.

     Finansavdelningen prioriterar således de ärenden som kommissionen initierar inom nämnda områden. Eftersom lagstiftningsbehörigheten ifråga om skattegränsrelaterade frågor ankommer på rikets myndigheter innehar rikets myndigheter dock huvudansvaret för att tillse att skattegränshanteringen mellan Åland och unionens skatteområde blir så smidig som möjligt.

     Under år 2005 förväntas kommissionen bl.a. komma med ett förslag till ny tullkodex. Landskapsregeringens målsättning är att, i fråga om skattegränsrelaterade frågor, verka för att skattegränshanteringen så långt som möjligt görs smidig och lätthanterlig. För att öka det åländska näringslivets konkurrenskraft måste förekommande handelshinder minimeras.

I fråga om den del av strukturfondspolitiken som faller inom finansavdelningens ansvarsområde verkar landskapsregeringen för skapande av tydliga och klara regelverk - anpassade till landskapets förvaltning. Landskapsregeringen verkar även för att stärka autonomiernas rätt att bedriva en egen skattepolitik. Ett sätt är att intensifiera samarbetet mellan de lagstiftande regionerna i Europa.

     Finansavdelningen bevakar även ärenden gällande pensioner, arbetsrätt samt personaladministration.

 

2.2.3. Trafikavdelningens ansvarsområde

Genom rikets förordning (FFS 1307/99) har rådets direktiv nr 98/18 om säkerhetsbestämmelser för passagerarfärjor implementerats i Finland. Eftersom behörigheten till denna del är rikets gäller denna förordning även i landskapet. Detta direktiv verkar medföra att landskapets samtliga frigående färjor utom m/s Viggen skulle behöva ersättas med nytt tonnage under åren 2008 - 2010.  Detta skulle slå oerhört hårt emot landskapets budget.

En arbetsgrupp, i vilken även Åland ingår är tillsatt. Målsättningen för arbetsgruppens arbete är att klassificera farlederna i skärgården enligt motsvarande modell som i Sverige och införa s.k. E-områden, d.v.s. områden med signifikanta våghöjder lägre än 0,5 m.

Landskapsregeringens målsättning är att jobba för ett undantag för landskapet och att därmed belasta landskapets budget i minsta möjliga mån. Landskapsregeringen skall undersöka möjligheterna till och försöka uppnå stöd för infrastrukturella satsningar inom trafiken i landskapet, speciellt skärgårdstrafiken.

 

2.2.4. Social- och miljöavdelningens ansvarsområde

Landskapsregeringen anser att socialvårdsområdet skall falla utanför unionens behörighet och att unionen inte skall vidta åtgärder som påverkar socialvården inom medlemsstaterna.

I en grönbok presenterar Europeiska kommissionen förslag på framtida insatser för jämlikhet och icke-diskriminering i ett utvidgat EU.[7] Resultat av förslaget och det efterföljande samrådet kommer att forma kommissionens politik för icke-diskriminering och likabehandling. Frågorna ligger inom den åländska lagstiftningsbehörigheten, och kommer därför att bevakas av landskapsregeringen. Landskapsregeringen arbetar för ett jämlikt samhälle där all form av diskriminering skall undvikas.

Inom miljömedicinens område bevakar landskapsregeringen revideringen av lagstiftningen om livsmedelshygien (852-854/2004/EG, 882/2004/ EG) samt följer upp implementeringen av produktsäkerhetsdirektivet 2001/95/EG och kemikaliestrategin (REACH 1600/2002/EG). Dessa frågor berör den åländska lagstiftningsbehörigheten. Därtill prioriteras handlings­programmet om samordning av beredskapen för hotande sjukdomar och harmoniserade kontroller av säkerheten hos importerade livsmedel och foder.

Landskapsregeringen kommer att aktivt arbeta för en hållbar utveckling och ren miljö i Östersjöområdet. Av särskild vikt i detta arbete är den kommande marinstrategin som kommissionen förväntas anta.

Flera nya direktiv innehåller bestämmelser om att allmänheten aktivt skall ges möjlighet att delta i miljöarbetet. Det gäller bl.a. vattendirektivet och direktivet om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan och direktiven gällande den s.k. Århuskonventionen. Den inställningen finns redan i den åländska miljölagstiftningen och landskapsregeringen avser att i lagframställningar föreslå ytterligare möjligheter för allmänheten. Landskapsregeringen anser att medborgarnas deltagande i beslutsfattandet bör uppmuntras.

Flera direktiv och förslag till direktiv om producentansvar för bl.a. bilar, elektronik och batterier kommer landskapsregeringen att jobba med under året.

 

2.2.5. Utbildnings- och kulturavdelningens ansvarsområde

 

Utbildning

Landskapsregeringen kommer under år 2005 att arbeta med EU-frågor i samband med de övergripande målsättningarna som Europeiska rådet slagit fast i anslutning till Utbildning 2010.

Det åländska utbildningssystemet skall utvecklas mot ett perspektiv av livslångt lärande för att kunna möta de utmaningar som kunskapssamhället och den ökade mobiliteten innebär. Ökade möjligheter att tillgodogöra sig formella meriter inom utbildningssystemet samt en utveckling av ett system för bedömning av reell kompetens skall prioriteras under året. Inom vuxenutbildningen skall åtgärder som syftar till vuxnas möjligheter att avlägga yrkesexamen prioriteras.

Regeringen avser att noga följa utvecklingen inom EU gällande Mål 3-medel för inkommande programperiod ”Regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-13”. Under året avser landskapsregeringen att initiera en diskussion och en beredning av ett fortsatt Mål-program för att uppnå ett fortsatt stöd till kompetensutveckling hos befintlig arbetskraft och därigenom stöda företagens konkurrenskraft.

Integrationsfrämjande åtgärder för inflyttade kommer att stödas under året genom bl.a. utökade utbildningsinsatser med tyngdpunkt på språkundervisning och samhällskunskap. Inom de yrkesinriktade utbildningsprogrammen införs en europeisk nivåklassificering på språkundervisningen i och med införandet av den nya läroplanen i allmänna ämnen.

En halvtidsutvärdering av Ålands Mål 3-program, landskapsregeringens stödprogram för att främja det livslånga lärandet, genomfördes under år 2003. I utvärderingen framkom behovet av att genomföra en kartläggning av det åländska behovet av kompetenshöjning. Kartläggningen har inletts som ett eget Mål 3-finansierat projekt och kommer att pågå under 2005. Målsättningen för projektet är att utveckla ett system för kontinuerlig kartläggning av utbildningsbehovet inom landskapet.

Landskapsregeringen avser att fortsätta stöda ett projekt vid Ålands handelsläroverk med målsättningen att utveckla ett system för flexibla kompetenshöjande studier för vuxna. Syftet är att skapa system för såväl formell som funktionell kompetens. De primära aktörerna som ingår i nätverken är de åländska gymnasialstadieskolorna vilka redan i dagsläget täcker in den eftersträvade teoretiska behörighetsgivande utbildningen. Projektet stöds med Mål 3-medel och pågår under perioden 2004 - 2007.

Landskapsregeringen strävar efter att öka flexibiliteten i och tillgängligheten till allmän och yrkesinriktad gymnasialstadie- och högskoleutbildning i landskapet. Landskapsregeringen har därför tillsatt en kommitté för att under åren 2004 – 2008 leda, stöda och främja utvecklingen av en kreativ, innovativ och samordnad användning av den nätbaserade undervisningsformen inom allmänbildande utbildning, yrkesinriktad utbildning samt högskoleutbildning.

Landskapsregeringen strävar efter att uppnå en ökad samordning i användningen av befintliga personella och materiella resurser. Målsättningen uppnås genom att införliva, utveckla och stöda användningen av en nätbaserad undervisningsform och därigenom bredda utbildningsutbudet i landskapet. Under året kommer kommitténs arbete att koncentreras kring fortbildningsinsatser för att uppnå en kompetensutveckling hos lärarna inom gymnasialstadiet och Högskolan på Åland.

Regeringen anser att examensgiltigheten för utexaminerade från åländska utbildningar är ett högt prioriterat område. Landskapsregeringen strävar därför efter att uppnå tydlighet beträffande de kvalifikationer som uppnås i det formella examenssystemet och därmed gynna den enskilda individens möjligheter till rörlighet över landets gränser. Ett kompletterande utbildningsbevis på engelska kommer att införas för att ge åländska studerande bättre möjligheter att söka studieplats och arbete i Europa efter gymnasialstadiet. Ett tillägg till utbildningsbevisen utarbetas utgående ifrån en gemensamt fastställd europeisk modell och med hänvisning till det yrkesutbildningssystem som beviset tillhör.[8]

Högskolans internationella utbytesverksamhet är under snabb utveckling. Högskolan på Åland strävar efter att öka rörligheten och de internationella kontakterna bland studerande genom olika partnerskapsavtal med högskolor utomlands. Högskolan deltar även EU-stödda utvecklingsprojekt såsom bl.a. ett Leonardo da Vinci mobilitetsprojekt, uppföljning av Bolognaprocessen samt med kvalitetssäkring av verksamheten i ett EU-perspektiv.

 

Kultur, ungdom och idrott

Under år 2005 prioriteras fortsättningsvis det nordiska kulturutbytet. Ålands kulturdelegation arbetar för närvarande på ett nytt kulturpolitiskt program, vilket även skall inkludera prioriteringar beträffande det internationella kulturutbytet. Det är också viktigt att klarlägga samarbetet med EU-länderna kring Östersjön.

Inom EU finns ett antal program och andra stödmöjligheter för att arbeta med kultur och kulturarv. Syftet med flera av dessa är att öka sysselsättningen och främja ekonomisk utveckling genom kulturturism. Detta innebär bland annat stöd till att bevara kulturarvet och att göra det levande. Beträffande kulturarvet ställer sig landskapsregeringen positiv till internationella samarbetsprojekt, dock inte i egenskap av projektägare.

År 2006 avslutas det fleråriga projekt Bomarsunds minnesår genom uppmärksamgörande av Parisfreden 1856 och 150-årsminnet av den demilitarisering som blev resultatet av fredsförhandlingarna.Diskussioner har förts huruvida landskapet skall söka medel ur programmet Kultur 2000 för projektet. Beslut har inte tagits i ärendet, men det skall avgöras senast under sommaren 2005 då programplaneringen har hunnit tillräckligt långt. Möjligheterna att tillgängliggöra Bomarsund för en internationell publik - inte minst för forskningen - skall undersökas i samband med Bomarsunds minnesår 2006. Det kan t ex gälla samarbete med olika forskningsinstanser som arkiv och museer med anknytning till Krimkriget.

Projektet Postvägen är ett EU-projekt som har pågått sedan år 2002 och avslutas med en utställning under innevarande år. I övrigt fortsätter kulturförvaltningen följa arbetet med ett nytt kulturprogram som år 2007 skall ersätta det nuvarande programmet, Kultur 2000. Kulturbyrån ger även vid behov information till enskilda och organisationer om möjligheterna att söka understöd ur EU:s kulturprogram.

Kulturförvaltningen följer även med åtgärder inom EU beträffande ungdomssektorn. Däremot finns inga särskilda EU-projekt inplanerade för år 2005 som gäller ungdomsarbete.

 

2.2.6. Näringsavdelningens ansvarsområde

 

Bakgrund

Europeiska rådet kom vid sitt möte i Lissabon i mars 2000 överens om målet att Europeiska unionen fram till 2010 skulle bli ”världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning”.

     Strategin har hittills inte varit framgångsrik och kommissionen efterlyser därför mera fokusering, samordning och handlingskraft för att genomföra konkreta åtgärder.

     Målet anses viktigt bland annat mot bakgrund av att en minskande och åldrande befolkning i EU ställer krav på ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning som i sin tur hänger samman med hållbar utveckling.

 

Tidigare meddelande

I meddelandet för 2004 påpekade näringsavdelningen att Åland medverkar i processen för utvecklad handel och ekonomiskt samarbete med nya EU-medlemmar och grannområden särskilt runt Östersjön, för att främja tillväxten, stabiliteten och säkerheten. Den allmänna strategin för en konkurrenskraftig och dynamisk kunskapsbaserad ekonomi sammanfaller med landskapets prioriteringar.

     I meddelandet betonades också hållbar tillväxt som en allmän prioritering som skall utveckla den europeiska ekonomiska och sociala modellen för utveckling av välstånd, ekonomisk konvergens, social sammanhållning, miljöskydd och ökad livskvalitet. För Åland är betoningen av den europeiska modellen för territoriell sammanhållning viktig. Den territoriella dimensionen i modellen kan öppna nya möjligheter för regionalpolitik som är av intresse för Åland i den kommande programperioden 2007 - 2013.

 

Strategier och prioriteringar

Strategierna och prioriteringarna i EU sammanfaller med en tyngdpunktsförskjutning i näringspolitiken på Åland mot nya affärskoncept, teknologiutveckling, utbildning och miljö. Målsättningen är ekonomisk tillväxt, stabilitet och hållbar utveckling.

     Prioriteringarna för näringsavdelningen, som i stort sett sammanfaller med kommissionens strategiska fokus i Lissabonprocessen,[9] under år 2005 och framöver, kan sammanfattas i sex områden.

 

Kunskapssamhället: utvecklingssamverkan i nätverk och kluster, utnyttjande av informations- och kommunikationsteknologi

Företagsklimat: förbättra attityderna till och förutsättningarna för företag, företagare och personal

Handel: stimulera handel, avskaffa hinder i handeln mellan Åland och övriga EU

Arbetsmarknaden: livslångt lärande, aktivt åldrande och fokuserad utveckling av bl.a. teknologikompetens

Regional balans: goda kommunikationer, bibehållen spridd bosättning och sysselsättning

Hållbar utveckling: ekologisk, social och ekonomiskt hållbar infrastruktur och näringsliv

 

Förutom jordbruks- och fiskepolitiken har den så kallade sammanhållnings- eller regionalpolitiken stor betydelse för landsbygden och skärgården på Åland. Under år 2005 kommer förslag till en rad viktiga reformer att utarbetas av kommissionen.

 

1. Strukturfonderna 2007-2013.

Kommissionen bereder förslag till förordningar för EU:s gemensamma sammanhållningspolitik 2007-2013. Förslagen inriktas på ett begränsat antal av EU:s prioriteringar såsom innovation och kunskapsekonomi, miljö och riskförebyggande åtgärder samt tillgänglighet och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Målet är också att uppnå full sysselsättning, förbättrad kvalitet och produktivitet på arbetet och främja social integration.

Under året prioriteras beredning av förslag till nya programdokument för den kommande programperioden.

 

2. Ändring av riktlinjerna för regionalstöd 2007-2013.

Kommissionen utarbetar under 2005 nya regler för regionalstöd som ska gälla perioden 2007-2013. Förslaget kan innebära att ingen region på Åland längre skulle kvalificeras som ett område med särskilda möjligheter att bevilja högre investeringsstöd. Målsättningen är att möjliggöra så stort handlingsutrymme som möjligt för landskapet att främja näringarna.

 

3. Översyn av statligt stöd.

Kommissionen avser att granska statligt stöd till bl.a. innovationer, forskning och utveckling, riskkapital samt stöd till små och medelstora företag. Vissa av de förslag som diskuteras kan medge en mer ändamålsenlig framtida näringspolitik för Åland. Övriga frågor som är viktiga särskilt för landsbygdsutvecklingen är jordbruket och fiskeriprogram för 2007-2013. Förordningarna bereds under året. Planeringen av programarbetet har inletts.

     Avdelningen bevakar också utvecklingen på sjöfartsområdet i EU. Kommissionen har utvärderat riktlinjerna för sjöfartsstöd från 1997 och konstaterat att politiken har varit framgångsrik med bland annat en omfattande inflaggning till många av EU:s sjöfartsländer. Riktlinjerna förefaller att bli ett bestående inslag i sjöfartspolitiken. De flesta sjöfartsnationerna har också infört tonnageskatt. Tonnageskatten i Finland är utformad så att den inte är av intresse för rederinäringen. I Sverige utreds införandet av tonnageskatt.

 

Särskilda frågor

1. EU:s riktlinjer för sjöfart har nyligen reviderats. Ett problem är att medlemsstaterna tillämpar riktlinjerna på olika sätt. Ett förenhetligande av stödformerna och tydligare definitioner av tillämpningsområdet skulle vara till fördel för den europeiska sjöfartens utveckling.

2. EU:s målsättning i konkurrenspolitiken som ett led i Lissabon-processen är enhetliga regler så långt som möjligt inom EU, mer fokus på analys av konkurrens samt transparenta, effektiva och enkla regler. Handeln mellan Åland, som en liten öppen ekonomi, och övriga EU är av stor betydelse.  

3. Den traditionella jakten på sjöfågel på Åland, som är en viktig del av naturvården, är hotad genom bestämmelserna i det så kallade fågeldirektivet. Direktivet som är från år 1979 tar inte hänsyn till det för skärgården och glesbygden naturliga sambandet mellan jakt och naturvård.

4. Regleringen av fiskerinäringen försvårar ett lokalt anpassat småskaligt fiske. För att stärka möjligheten för glesbygden och ö-samhällen att utvecklas borde fiskeripolitiken möjliggöra samordning och anpassning till regionala särförhållanden avseende fångstmetoder, naturförhållanden och fiskbestånd.

5. Enligt en attitydundersökning anser ålänningarna att EU-medlemskapet har medfört stora försämringar för jordbruket. Även prisnivån har försämrats. Byråkratin kring EU-stöd upplevs som omfattande och svår. En tredjedel av ålänningarna anser att EU-lagstiftningens omfattning skall minska. Ålänningar är mer negativt inställda till en fortsatt utvidgning av unionen än EU:s genomsnitt. Sammantaget är inställningen till EU-medlemskapet mer negativ på Åland jämfört med Finland, Sverige och hela EU i genomsnitt.

 

2.3. Det konstitutionella fördraget och Åland

 

Ett konstitutionellt fördrag undertecknades av företrädare för medlemsstaterna den 29 oktober 2004 i Rom. Samtliga medlemsstater måste godkänna det konstitutionella fördraget i enlighet med de gällande nationella bestämmelserna innan det träder ikraft. Det kommer att hållas folkomröstningar i ett flertal länder. Det konstitutionella fördraget träder tidigast i kraft den 1 november 2006, förutsatt att samtliga 25 medlemsstater har ratificerat fördraget. Europeiska rådet tar upp ärendet till behandling två år efter undertecknandet, om fyra femtedelar ratificerat men en eller flera länder har svårigheter med ratificeringen. 

        Enligt den nu gällande tidsplanen kommer Finlands regering att tillställa riksdagen en proposition i ärendet under hösten 2005. Statsrådets bedömning är att en ratificering senast ska ske i mars 2006. Om ett fördrag eller någon annan internationell förpliktelse som Finland förbinder sig till innehåller en bestämmelse som enligt självstyrelselagen faller inom landskapets behörighet träder bestämmelsen i kraft i landskapet endast om lagtinget ger sitt bifall till den författning genom vilken bestämmelsen sätts i kraft. Landskapsregeringen kommer att tillställa lagtinget ett meddelande om fördraget i samband med presidentens framställning om inhämtandet av lagtingets bifall.

     Vissa frågor som uppkommer i samband med fördraget kan kräva lösningar på nationell nivå. Ett exempel är systemet gällande tidig varning, enligt vilket de nationella parlamenten skall bevaka att subsidiaritetsprincipen följs. En arbetsgrupp tillsattes den 9 december 2004 av justitieministeriet. Arbetsgruppen har i uppdrag att bedöma vilka åtgärder som landskapet och riket tillsammans bör vidta med anledning av fördraget. Arbetsgruppens representanter kan därtill, i enlighet med arbetsgruppens mandat, vid enighet lägga fram behövliga förslag till mindre ändringar av självstyrelselagen samt förslag om praktiska åtgärder för att underlätta skötseln av EU-ärenden.

    

3. Landskapets arbete med EU-ärenden år 2004

 

3.1. Självstyrelselagsrevisionen

 

I och med den ändring av självstyrelselagen som trädde ikraft den 1 juni 2004 tydliggjordes landskapets möjligheter att delta i rikets beredning av EU-ärenden.[10] Ändringarna i kapitel 9a bekräftar främst den praxis som vuxit fram sedan Finlands och Ålands inträde i Europeiska unionen. Tidigare stadgades inte uttryckligen om landskapets möjlighet att delta i Finlands delegations arbete när ärenden bereds inom Europeiska unionen, även om tjänstemän från landskapet vid ett fåtal tillfällen deltagit. Påpekas bör dock att några av bestämmelserna utgör helt nya inslag, som hitintills inte prövats i praktiken. Detta gäller bl.a. möjligheten att landskapets ståndpunkt på begäran av landskapsregeringen delges när Finlands ställningstaganden presenteras i Europeiska unionens institutioner, i de fall landskapets och rikets ståndpunkter inte har kunnat samordnas.

 

3.2. Regeringskonferensen

 

År 2001 antog Europeiska rådet i Laeken en förklaring om Europeiska unionens framtid med ett mer demokratiskt, effektivt och öppet EU för ögonen. Ett konvent med uppgift att diskutera det framtida EU ur ett flertal perspektiv sammankallades. Konventets arbete resulterade i ett utkast till fördrag om upprättande av en konstitution för Europa. Färdigställandet av det konstitutionella fördraget fortsatte vid regeringskonferensen under Italiens och Irlands ordförandeskap.

     Landskapsregeringen har antagit ställningstaganden i samband med både konventet och regeringskonferensen.[11] Landskapsstyrelsen överlämnande ett meddelande om regeringskonferensen till lagtinget den 26 februari 2004.[12] Efter undertecknandet av fördraget har landskapsregeringen informerat självstyrelsepolitiska nämnden om resultatet och om de frågor som varit och är av särskild vikt för Åland. Självstyrelsepolitiska nämnden har antagit ett betänkande gällande det ovannämnda meddelandet.[13]

3.3. Deltagande i beredningen av sekundärrätt inom EU-institutionerna

 

EU-kommissionen har ensamrätt på att föreslå ny EU-lagstiftning inom unionens s.k. första pelare (även kallad EG). De s.k. kommissionsförslagen innefattar även annat än förslag till rättsakter. Det kan handla om olika typer av meddelanden samt grön- och vitböcker[14].

     Kommissionsdokument som är av intresse för landskapet diarieförs och handläggs vid landskapsregeringen. Enheten för Europarätt och externa frågor sköter om koordineringen av EU-ärendena, men de enskilda tjänstemännen vid de olika avdelningarna handlägger och föredrar ärendena för den ledamot till vars ansvarsområde ärendet hör.

     Tabellen nedanför innehåller en sammanställning av uppgifter gällande handläggningen i landskapet av förslag till EU-lagstiftning under tidsperioden 1.12.2003 – 30.11.2004. I den högra spalten återfinns de uppgifter som framkom i motsvarande meddelande för år 2003[15].

 

 

 

 

 

 

Tabell 1. Handläggning av kommissionsinitiativ.

	Antal totalt 2004	2003[16]
Inkomna kommissionsinitiativ	824 st[17]	654 st
Diarieförda kommissionsinitiativ	54 st	49 st
Samråd enligt 42a § lagtingsordningen	1 st	7 st

 

Av de 824 inkomna kommissionsinitiativen utgjordes ungefär en tredjedel av ärenden som inte bedömdes vara av intresse. Dessa registreras i en av EU-enheten upprätthållen databas, men sänds inte vidare. De resterande två tredjedelarna har sänts för kännedom till berörd tjänsteman/berörda tjänstemän eller diarieförts och därefter överlämnats till ansvarig tjänsteman. Som ses i tabellen ovan är det endast en relativt liten andel som diarieförs och bereds, men antalet måste ses i förhållande till de resurser som landskapsförvaltningen har till sitt förfogande.

     I jämförelse med år 2003 ökade antalet inkomna kommissionsinitiativ under 2004, men trots detta har antalet diarieförda kommissionsinitiativ inte ökat i nämndvärd utsträckning. En förklaring kan vara att kommissionen möjligtvis inte tagit fler initiativ inom områden som är av åländskt intresse. 

     Under tidsperioden 1.12.2003 – 30.11.2004 har endast ett ärende varit för samråd till lagtinget.  Antalet ärenden som kräver samråd kan naturligtvis variera från år till år, men det finns skäl att se över rutinerna. Landskapsregeringen har i början av 2005 infört nya mallar som används vid beredningen i landskapsregeringen av kommissionsinitiativ.

 

Tabell 2. Landskapsstyrelsens/landskapsregeringens samråd med Ålands lagting.

Utskott	Antal samråd 2004	2003
Näringsutskottet	1 st	4 st
Kulturutskottet	-	1 st
Social- och miljöutskottet	-	1 st
Självstyrelsepolitiska nämnden	-	1 st
Totalt	1 st	7 st

 

De diarieförda kommissionsinitiativen fördelas på avdelningar och enheter inom landskapsregeringen på följande sätt:

 

Tabell 3. Fördelning inom landskapsstyrelsen/landskapsregeringen av kommissionsinitiativ.

Enhet	Antal 2004	2003
Finansavd., allmänna byrån (F10)	11 st	7 st
Finansavd., avtals och pensionsbyrån (F30)	1 st	-
Kansliavd., allmänna byrån (K10)	1 st	2 st
Kansliavd., adm.enheten (K14)	2  st	7 st
Kansliavd., EU-enheten (K16)	6 st	5 st
Kansliavd., byggnadsbyrån (K20)	1 st	-
Kansliavd., brand- och räddningsenheten (K24)	1 st	-
Kansliavd., el- och energienheten (K26)	1 st	3 st
Näringsavd., allmänna byrån (N10)	3 st	1 st
Näringsavd., jordbruksbyrån (N20)	1 st	2 st
Näringsavd., fiskeribyrån (N30)	1 st	-
Näringsavd., skogsbruksbyrån II (N42)	1 st	-
Social- och miljöavd., socialvårdsbyrån (S10)	1 st	-
Social- och miljöavd., hälso- och sjukvårdsbyrån (S20)	3 st	2 st
Social- och miljöavd., miljömedicinska byrån (S30)	4 st	5 st
Social- och miljöavd., Miljöbyrån	8 st	10 st
Trafikavdelningen (T10)	4 st	3 st
Utbildnings- och kulturavdelningen	4  st	2 st
Totalt	54 st	49 st

 

Som tabellen visar har det inte skett några större förändringar från år 2003 med avseende på antalet diarieförda initiativ på de enskilda byråerna/enheterna. Noteras kan att för år 2004 fördelas det sammanlagda antalet på fler byråer/enheter än år 2003.

 

3.4. Genomförandet av gemenskapsrätten i landskapet

 

3.4.1. Genomförandet av EU-direktiv i landskapet

 

Inom EU antas olika former av rättsakter varav förordningar och direktiv är de främsta. En förordning är direkt tillämplig vilket innebär att de som sådana binder även landskapets myndigheter. Direktiv är däremot bindande med avseende på det resultat som skall uppnås. Direktiv innehåller vanligtvis en s.k. implementeringstid inom vilken medlemsstaterna skall meddela kommissionen om de nationella bestämmelser som genomför ett direktiv. Även landskapet meddelar (notifierar) kommissionen hur ett enskilt direktiv har genomförts i landskapet.

      Under tidsperioden 1.12.2003 – 30.11.2004 har EU-institutionerna antagit 110 st direktiv.  Tabellen nedanför redogör för antalet notifieringar av direktiv som landskapsstyrelsen/landskapsregeringen gjort under tidsperioden 1.12.2003 – 30.11.2004 och hur många av dessa direktiv som har fallit inom ramen eller delvis inom ramen för landskapets behörighet.

 

Tabell 4. Landskapsstyrelsens/landskapsregeringens notifieringar av direktiv.

	Antal notifieringar 2004	2003
Rikets behörighet	43 st	35 st
Landskapets behörighet	65 st	50 st
Totalt	108 st	85 st

 

De notifierade direktiven fördelas på olika enheter inom landskapsregeringen enligt tabellen nedanför.

 

Tabell 5. Fördelning inom landskapsstyrelsen/landskapsregeringen av notifieringar.

Enhet inom landskapsregeringen	Antal notifieringar 2004	2003
Miljömedicinska byrån (S30)	25 st	19 st
Kansliavd., adm.enheten (K14)	21 st	2 st
Finansavdelningen, allmänna byrån (F10)	20 st	8 st
Näringsavd., jordbruksbyrån (N20)	11  st	15 st
Hälso- och sjukvårdsbyrån (S20)	6 st	3 st
Kansliavd., adm.enheten (K12)	4 st	5 st
Miljöbyrån (S40)	5 st	8 st
Kansliavd., allmänna byrån (K10)	4 st	1 st
Social och hälsovårdsbyrån (S10)	3 st	-
Kansliavd., personalsekr. (K18)	2 st	2 st
Kansliavd., el- och energienheten (K26)	2 st	7 st
Finansavd., avtals- och pensionsbyrån (F30)	1 st	3 st
Finansavd., avtals- och pensionsbyrån II (F32)	1 st	-
Näringsavd., allmänna byrån (N10)	1 st	1 st
Kansliavd., räddningsinsp. (K24)	1 st	2 st
Trafikavdelningen (T10)	1 st	6 st
Fiskeribyrån (N30)	-	1 st
Skogsbruksbyrån (N40)	-	2 st
Totalt	108 st	85 st

 

Direktiv som faller inom ramen för landskapets behörighet kan föranleda beredning och antagande av landskapslagstiftning. Ofta kan det vara tillräckligt att genomföra ett direktiv med en landskapsförordning men i vissa fall krävs antagandet av landskapslagar. Vid genomförande av vissa typer av direktiv används i regel blankettlagstiftning, d.v.s. rikets bestämmelser görs gällande i landskapet. Landskapet tillämpar blankettlagstiftning gällande t.ex. kemikalier och livsmedel. I tabellen nedanför redogörs för till vilka områden av landskapets lagstiftningsbehörighet som landskapsstyrelsen/landskapsregeringen har meddelat att de under tidsperioden 1.12.2003 – 30.11.2004 notifierade direktiven anses höra. 

 

Tabell 6. Fördelning områdesvis av notifieringar.

Område	Antal 2004	2003
Kemikalier	4 st	10 st
Livsmedel	18 st	10 st
Miljövård	1 st	6 st
Jord- och skogsbruk	4 st	5 st
Djurskydd	3 st	4 st
Foder	4 st	4 st
Vägtrafik	21 st	5 st
Beskattning	6 st	-
Kosmetiska produkter	2 st	-
Järnvägar	1 st	-
Likabeh. vid anställning	1 st	-
Elektricitet	-	2 st
Transport av farliga ämnen	-	2 st
Postverksamhet	-	1 st
Tobaksprodukter	-	1 st
Totalt	65 st	59 st

 

 

 

 

 

 

 

3.4.2. Överträdelseförfarandet och EG-domstolsärenden

 

Överträdelseförfarandet och Åland

 

Om kommissionen anser att en medlemsstat underlåtit att uppfylla en skyldighet enligt gällande fördrag kan kommissionen påbörja ett s.k. överträdelseförfarande enligt artikel 226 i EG-fördraget. Det administrativa förfarandet påbörjas genom att kommissionen sänder en officiell anmärkning  till medlemsstaten. Därefter kan kommissionen sända ett motiverat yttrande. Ifall medlemsstaten inte rättar sig efter yttrandet inom utsatt tid, kan kommissionen föra ärendet till EG-domstolen. Om medlemsstaten inte rättar sig efter en fällande dom i EG-domstolen kan kommissionen påbörja ett förfarande enligt artikel 228 i EG-fördraget som gör det möjligt för EG-domstolen att döma ut standardbelopp eller vite.[18]

     I följande tabell framgår hur många officiella anmärkningar, motiverade yttranden och talan i EG-domstolen som kommissionen har påbörjat mot Finland under tidsperioden 1.12.2003 – 30.11.2004. I samma tabell framgår hur många av dessa som berör landskapet.

 

Tabell 7. Överträdelseförfaranden påbörjade mot Finland.

	Officiella anmärkningar		Motiverade yttranden		Talan i EG-domstolen		Totalt 2004	2003
Berör enbart riket	16 st	9	11 st	6	6 st	4	34 st	19
Berör både landskapet och riket	7 st	5	7 st	2	-	2	14 st	9
Berör enbart landskapet	-	-	-	1	1 st	-	1 st	1
Totalt	23 st	14	18 st	9	7 st	6	48 st	29

 

Som ses i tabellen ovan har antalet officiella anmärkningar ökat i jämförelse med år 2003. Ökningen av anmärkningarna kan delvis förklaras av det faktum att kommissionen sett över sina arbetsrutiner och blivit mer aktiv med avseende på övervakningen av medlemsstaternas implementering av direktiv. Bland annat har kommissionen effektiviserat behandlingen av klagomål från medborgarna. Enligt kommissionen utgör medborgarnas anmärkningar ett viktigt medel i upptäckandet av överträdelser.[19] Kommissionen skickar även snabbare ut s.k. motiverade yttranden, det steg i överträdelseförfarandet som följer den officiella anmärkningen. Detta innebär att en och samma överträdelse kan ingå flera gånger i det totala antalet överträdelser. Noteras bör att trots det ökade antalet officiella anmärkningar har det antal som berör landskapet, eller både landskapet och riket inte ökat i någon nämnvärd utsträckning.   

      Antalet överträdelser ger inte något svar på hur många direktiv som är föremål för överträdelseförfarande. Särskilt de officiella anmärkningarna kan dölja ett stort antal direktiv som inte har genomförts i tid. Kommissionen brukar till de officiella anmärkningarna foga förteckningar över direktiv som inte har genomförts i tid. De sju officiella anmärkningarna som berör både landskapet och riket gäller totalt 37 direktiv varav 23 st direktiv inte hade genomförts på Åland inom den i direktivet utsatta tiden.

Under perioden 1.12.2003 – 30.11.2004 har kommissionen i ett fall påbörjat en talan mot Finland som berör landskapet. Målet (C-327/04 Kommissionen mot Finland) rör landskapets försenade implementering av direktivet om principen om likabehandling.[20] EG-domstolen gav en fällande dom i ärendet redan den 24 februari 2005. Lagstiftning utarbetas för närvarande vid landskapsregeringen. Förseningen beror på att de mest kostnadseffektiva lösningarna utretts.  

Samtliga överträdelseförfaranden från perioden 1.12.2003 – 30.11.2004 som berör Åland är sådana där förfarandet har påbörjats p.g.a. att landskapsregeringen inte i tid har meddelat på vilket sätt ett direktiv har genomförts i landskapet. Orsakerna till att landskapsregeringen inte har inkommit med en notifiering i tid kan variera. Det kan t.ex. vara så att blankettlagstiftning tillämpas på området och att den rikslagstiftning som genomför direktivet i riket inte har antagits inom utsatt tid. 

     Vissa områden inom landskapsförvaltningen är föremål för antagandet av ett större antal EU-direktiv och belastas mera av implementeringen av dem. Landskapet är inom dessa områden därför föremål för flera överträdelseförfaranden än inom andra områden. Den 30 november 2004 var implementeringen i landskapet av 21 st direktiv fortfarande föremål för ett oavslutat överträdelseförfarande. Dessa direktiv fördelas enligt enheter i landskapsregeringen enligt tabellen nedanför.

 

Tabell 8. Oavslutade överträdelseförfaranden gällande Åland den 30 november 2004.

Enhet	Antal 2004	2003
Miljömedicinska byrån, S30	4 st	16 st
Miljöbyrån, S40	4 st	1 st
Jordbruksbyrån I, N20	4 st	6 st
Socialvårdsbyrån, S10	3 st	1 st
Jordbruksbyrån IV, N26	2 st	-
Hälso- och sjukvårdsbyrån, S20	2 st	2 st
Enheten för jakt- och viltvårdsfrågor	1 st	1 st
Trafikavdelningen, allmänna byrån T10	1 st	-
Kansliavdelningen, administrativa enheten, K14 (trafikfrågor)	-	3 st
Totalt	21 st	30 st

 

Talan i EG-domstolen påbörjade före år 2004

 

Under tidsperioden 1.12.2003 – 30.11.2004 påbörjade kommissionen en talan mot Finland gällande förhållandena på Åland. Denna talan gällde det ovan nämnda s.k. likabehandlingsdirektivet. Från tidigare år finns det därtill överträdelser som lett till talan vid EG-domstolen.

     År 2003 påbörjade kommissionen en domstolsprocess i mål C-292/03 Kommissionen mot Finland p.g.a. att varken landskapet eller riket hade implementerat det s.k. skrotbilsdirektivet i tid.[21] Finland medgav detta i sitt svaromål och i sin dom av den 8 augusti 2004 konstaterar EG-domstolen att Finland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter i enlighet med direktivet i fråga. Landskapets försening beror på att rikets lagstiftning inväntats. Detta för att undvika att två separata avgiftssystem införs, vilket skulle ha medfört dubbelbeskattning av de på Åland bosatta. En lagframställning överlämnades till lagtinget av landskapsstyrelsen den 13 maj 2004. Lagtinget antog landskapslagarna i början av 2005.

     I mål C-344/03 Kommissionen mot Finland anser kommissionen att Finland inte tillämpat undantaget enligt artikel 9.1 i fågeldirektivet i enlighet med kriterierna i den artikeln då Finland inte visat att dessa undantagsvillkor uppfylls vid vårjakten på vissa sjöfåglar på finska fastlandet och i landskapet Åland, särskilt gällande tillämpningen av kriteriet ”om det inte finns någon annan lämplig lösning” och kriteriet ”i litet antal”. Muntliga förhandlingar kommer att ske i början av 2005. Inget exakt datum har ännu slagits fast.

     Överträdelseförfarandet avseende genomförandet av förbudet i direktiv 2001/37/EG mot att släppa ut tobak för användning i munnen är det andra fallet där det rör sig om en oenighet om tolkningen av gemenskapsrätten. Kommissionen skickade i april 2003 ett motiverat yttrande till Finland angående implementeringen av detta förbud i landskapet Åland. Det motiverade yttrandet har ännu inte lett till en talan. Snusförbudets giltighet och förenlighet med EG-fördraget har behandlats vid EG-domstolen i de förenade målen C-210 Swedish Match AB m.fl. mot Secretary of State for Health samt C-434/02 Arnold André mot Landrat des Kreises Herford. I båda ärendena har Finland framfört skriftliga synpunkter i vilka förbud mot att släppa ut tobak för användning i munnen understötts. EG-domstolen meddelade sin dom den 14 december 2004. Domstolen konstaterade att det inte framkommit någon omständighet som påverkar giltigheten av snusförbudet i artikel 8 i direktiv 2001/37/EG.[22] Kommissionen kommer därmed sannolikt att fortsätta det påbörjade överträdelseförfarandet gentemot Finland gällande implementeringen av snusförbudet i landskapet.

        

Övrigt

 

Landskapsstyrelsen inkom den 31 december 2002 med synpunkter i ett av kommissionen påbörjat statsstödsförfarande.[23] Ärendet gällde en bolagsskattereform på Gibraltar genom vilken t.ex. beskattningen på bolagsvinster skulle avskaffas.[24] Landskapsstyrelsen argumenterade i sitt brev bl.a. för att autonomin Gibraltar bör betraktas som en separat jurisdiktion på de områden där lagstiftningsbehörigheten exklusivt tillkommer autonomins lagstiftande organ. 

     Kommissionen fattade sitt slutliga beslut den 30 mars 2004. Kommissionen anser att skattereformen utgör otillåtet statsstöd. Gibraltar och Förenade kungariket motsätter sig kommissionens beslut, med hänvisning till bl.a. felaktig tolkning av principen om regional selektivitet. Parterna har fört ärendet till förstainstansrätten (mål T-211/04 Gibraltars regering mot kommissionen samt T-215/04 Förenade kungariket mot kommissionen). Landskapsregeringen följer målens fortsatta utveckling.