|
|
|||
|
Ålands landskapsstyrelse |
REDOGÖRELSE 67K10 |
||
|
|
Datum |
Diarienummer |
|
|
|
2004-03-25 |
K10/03/1/70 |
|
|
Kontaktperson |
|
|
|
|
Elisabeth Nauclér |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Till Ålands lagting Självstyrelsepolitiska nämnden |
|
|
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
REDOGÖRELSE
ENLIGT 32 § LAGTINGSORDNINGEN
FÖR TIDEN 1 NOVEMBER 2002 - 31 OKTOBER 2003
INNEHÅLL
4. Åland och Europeiska unionen
5. Justitiekanslerns befogenheter i landskapet
6. Gränsbevakningen/sjöbevakningen
8. Självstyrelselagsrevisionen
9. Sjöstridskrafternas verksamhet
11. Regeringens säkerhetspolitiska redogörelse till riksdagen
12. Utvärdering av det ekonomiska systemet.
Landskapsstyrelsen överlämnar härmed den i 32 § lagtingsordningen föreskrivna redogörelsen över självstyrelsepolitiska frågor som väsentligen berör landskapets författningsenliga rättigheter.
Enligt 32 § lagtingsordningen skall landskapsstyrelsen i början av varje lagting och senare så ofta omständigheterna det föranleder, lämna till lagtingets självstyrelsepolitiska nämnd en skriftlig redogörelse över de självstyrelsepolitiska frågor som väsentligt berör landskapets författningsenliga rättigheter.
Under den aktuella redogörelseperioden har landskapsstyrelsen, på sätt som det parlamentariska systemet förutsätter, fortlöpande informerat och diskuterat med självstyrelsepolitiska nämnden de frågor som berör lagtingets författningsenliga rättigheter. Landskapsstyrelsen har även direkt till lagtinget, i form av landskapsstyrelsens meddelanden redogjort för frågor av väsentlig självstyrelsepolitisk betydelse. Därtill har landskapsstyrelsen regelmässigt översänt till självstyrelsepolitiska nämnden sådana landskapsstyrelsens handlingar och beslut som landskapsstyrelsen anser höra till området för landskapets författningsenliga rättigheter.
Under perioden har särskilda överläggningar förts om den utredning som kommer att färdigställas under perioden om svenska språkets ställning. Vidare har landskapsstyrelsen fortlöpande hållit sig informerad om hur arbetet inom EU:s konvent har framskridit.
Den 13 november 2002 ratificerade Finlands riksdag det s.k. Open Skies-
avtalet och det undertecknades av Finlands presidenten den 3 december 2002. Den rådgivande kommitteen för Open Skies meddelades om detta förfarande vid sitt möte den 16 december 2002 av Finlands representant, ambassadör Aleksi Härkönen. I sitt anförande framhöll ambassadör Härkönen att Finland särskilt hade överenskommit med de åländska myndigheterna om att informera de kontrakterande staterna om Ålands speciella status. Härefter redogjordes för samtliga internationella fördrag som gäller Åland och vad Ålandskonventionen innebär. Vidare framhölls att Finlands regering hade underrättat signatärmakterna om avsikten att tillträda Open Skies avtalet och att de åländska myndigheterna informerats. Finlands regering ansåg att det trots den speciella ställning Ålandsöarna har i Ålandskonventionen inte finns någon motsägelse mellan syftet med Open Skiesavtalet och Ålandskonventionen. Open Skiesavtalet främjar större öppenhet över militära aktiviteter och förbättrar säkerheten genom förtroendeskapande åtgärdar. Uttalandet fogades till kommissionens protokoll. (Bilaga 1)
Efter kommissionens sammanträde hölls ett särskilt möte med representanter för flera av signatärmakterna såsom Ryssland, England, Frankrike, Tyskland, Sverige och Danmark och depositarieländerna Kanada och Ungern. Härvid gavs tillfälle att ytterligare i detalj redogöra för arbetet med Open Skiesavtalet och om Ålandskonventionen som en del av grunden för Ålands statsrättsliga ställning.
Ålands landskapsstyrelse beslöt den 13 mars 2003 att i samråd med lagtingets självstyrelsepolitiska nämnd utarbeta en vitbok om språkpolitik. Efter samaråd med självstyrelsepolitiska nämnden beslöts att företa en kartläggning av svenska språkets ställning inom landskapsförvaltningen och i förhållandet till riket, samt i samhället i övrigt. Beslöts med utgångspunkt från samrådet att lediganslå ett uppdrag som projektansvarig att utarbeta rapporten. Den projektansvarig fick till sin hjälp en referensgrupp bestående av representanter för landskapsstyrelsen och Ålands Handelskammare. Efter att ha gjort ett omfattande intervjuarbete färdigställdes en rapport den 30 augusti 2003, ärendet föredrogs i landskapsstyrelsen den 25 september 2003 varvid beslöts att det fortsatta uppdraget skulle utformas av den nya landskapsstyrelsen i samarbete med självstyrelsepolitiska nämnden i det nyvalda lagtinget. Lagtingets självstyrelsepolitiska nämnd informerades därom den 9 oktober 2003.
Lagtingets lagutskott initierade i samband med behandlingen av flera internationella fördrag frågan om språket i officiella föredragstexter, vilket resulterade i att utrikesministeriet inbegärde utlåtanden av samtliga ministerier samt av justitiekanslersämbetet. Representanter för utrikesministeriet hördes i lagutskottet och avlämnade en förklaring.
I justitieministeriet utlåtande konstaterades att grundlagen inte innehåller stadganden om giltiga språkversioner beträffande internationella fördrag. Självstyrelselagen kan anses förutsätta, att fördrag som fodrar landskapets samtycke tillsägs landskapsmyndigheterna på ett officiellt språk samt i svensk översättning. Av lagen kan däremot inte dras den slutsatsen att den svenskspråkiga fördragstexten skall vara en giltig text, vilket befästs av en långvarig praxis som anses fungera väl. Detta hindrar dock inte att en svenskspråkig officiell text uppgörs i situationer där ett fördrag har särskilt betydelse uttryckligen för Åland säger justitieministeriet avslutningsvis.
I justitiekanslersämbetets utlåtande konstaterades bl.a. att i Wien-konventionen om traktaträtten (FördrS 32-33/1980) inte ingår tvingande bestämmelser om officiella språkversioner, utan är en fråga som särskilt avtalas om. I fråga om bilaterala fördrag som Finland ingår är de olika språkversionerna en bedömningsfråga som innefattar såväl laglighets- som ändamålsenlighetssynpunkter. I utlåtandet berörs även den synpunkten att till Ålands särställning och autonomi kan tolkas höra ett särskilt kulturellt och språkligt skydd som kunde gå längre än vad som grundlagen och språklagen tillerkänner landets svenskspråkiga minoritet i övrigt. I utlåtandet betonas, att landskapets språkliga ställning i större utsträckning än för närvarande kunde beaktas i val av giltiga språkversioner åtminstone i situationer som berör landskapet Ålands behörighet.
Representanterna för utrikesministeriet konstaterade att ministeriet hade för avsikt att fästa övriga ministeriernas uppmärksamhet vid justitiekanslerns ämbetets utlåtande synpunkter. Frågan har kontinuerligt diskuterats i sk. kontaktgruppen med representanter för Ålands landskapsstyrelse och utrikesministeriet.
4. Åland och Europeiska unionen
Talmanskonferensen framförde den 21 mars 2003 önskemålet att landskapsstyrelsen i form av ett meddelande årligen lämnar lagtinget en redogörelse över de viktigaste frågorna som gäller landskapsstyrelsens EU-politik. I EU-redogörelsen bör enligt självstyrelsepolitiska nämndens uppfattning bland annat ingå en kortare uppföljning av föregående års politiska prioriteringar. Eftersom landskapsstyrelsen i ett meddelande kommer att redogöra för landskapsstyrelsens arbete med EU-ärenden under år 2003 finns det ingen anledning att lämna samma information i landskapsstyrelsens redogörelse till självstyrelsepolitiska nämnden.
En redogörelse över de politiska viktiga EU-frågorna och hur de behandlats av landskapsstyrelsen ingår därför inte i föreliggande redogörelse.
5. Justitiekanslerns befogenheter i landskapet
Landskapsstyrelsen gav i januari 2003 svar till justitiekanslern i statsrådet med anledning av dennes begäran om utredning och utlåtande i ett ärende som innefattande klagomål över landskapsstyrelsens beslut om att upphäva 3 § landskapsförordningen om jakt på älg. Landskapstyrelsens slutsats i svaret var att klagomålet skall avvisas eller, om det inte avvisas, lämnas utan åtgärd.
Grunden för landskapstyrelsens slutsats var i huvudsak den att det inte hör till justitiekanslerns befogenheter att granska ett av landskapstyrelsen fattat normgivningsbeslut i synnerhet inte om det är fråga om att upphäva bestämmelser. I landskapsstyrelsens svar berördes också landskapsstyrelsens syn på justitiekanslerns befogenheter rent allmänt i landskapet, sett mot bakgrunden av justitiekanslerns uppgifter enligt grundlagen. Med tanke på ärendets natur, fråga är i allra hösta grad om självstyrelseorganens rättigheter inom ramarna för självstyrelselagen, tillställdes svaret självstyrelsepolitiska nämnden för kännedom samtidigt som det tillställdes justitiekanslern.
6. Gränsbevakningen/sjöbevakningen
Den 20 mars 2003 behandlade landskapsstyrelsen justitieministeriets begäran om utlåtande över förslaget till överenskommelseförordning om gränsbevakningsväsendets uppgift i landskapet och konstaterade därvid att förslaget till förordning ytterligare behöver övervägas, varför inga mer åtgärder vidtogs under perioden.
Landskapsstyrelsen har under året haft informella kontakter med svenska utrikesdepartementet gällande enskilda frågor som t.ex. agenturproblematik där även Sveriges exportråd och Kommerskollegium medverkat, skattegränsförenklingar med finansdepartementet och Tullverket samt tariffer för el-anslutningen till svenska regionnätet.
8. Självstyrelselagsrevisionen
Propositionen med förslag till ny självstyrelselag har varit under behandling i riksdagen och lagtinget under den aktuella perioden. Under grundlagsutskottets behandling av propositionen hördes landskapsstyrelsen två gånger, men i övrigt har propositionen inte i detta skede varit ett ärende för landskapsstyrelsen.
I samband med justitieministerns besök på Åland i augusti 2003 diskuterades behovet av en ny självstyrelselagsrevision. Parterna var överens om att två arbetsgrupper skulle tillsättas, en arbetsgrupp som skulle föreslå ändringar av det ekonomiska systemet och en arbetsgrupp som skulle föreslå ändringar med anledning av EU:s nya grundfördrag samt övriga ändringar.
9. Sjöstridskrafternas verksamhet
Under perioden 1 november 2002 - 31 oktober 2003 fick Åland besök av sammanlagt 26 fartygsbesök på åländska vatten. Som jämförelse kan nämnas att under år 1998 uppgick antalet fartygsbesök till 30, år 1999 till 25, år 2000 till 32, år 2001 till 30 och år 2002 till 58. Således har antalet besök hållits på en normal nivå och inga besök genomfördes under juli månad. Några besök har dock varat längre en vad som enligt landskapsstyrelsen är acceptabelt nämligen en övernattning och landskapsstyrelsen har för avsikt att uppmärksamgöra frågan med försvarsministeriet. (Bilaga 2).
Den 7 september passerade norska militärhelikoptrar över Åland på väg till den samnordiska militärövningen Nordic Peace 2003 i Säkylä. Försvarsministeriet kontaktades och försäkrade att några ytterligare överflygningar inte skulle ske. Senare meddelades också att försvarsministeriet tog så allvarligt på frågan att man beslöt tillsätta en särskild utredningskommitté. Följande dag framkom att svenska försvaret förflyttat sina trupper tillsammans med terrängfordon, lastbilar, soldater och soldaternas personliga vapen ombord på Silja Lines färja genom åländskt vatten. Försvarsministeriet kontaktades därför och meddelade att även denna fråga är i undersökningen. Den 12 september kontaktades utrikesministeriet och utrikesministern uppmärksamgjordes på saken och utrikesministern gav omedelbart juridiska avdelningen i uppdrag att se på saken. Den 15 september informerades utrikesministeriet om att de norska helikoptrarna inte skulle gå tillbaka samma väg och Sverige meddelade att man löst frågan så att hemtransporten skulle ske på ett "korrekt sätt".
Under de närmaste veckorna förekom nära kontakter med utrikesministeriet som valde att göra en mer omfattande utredning där även försvarsministeriets synpunkter noga skulle utredas och utredningen kom därför inte att färdigställas under den aktuella perioden.
11. Regeringens säkerhetspolitiska redogörelse till riksdagen
Under perioden har regeringen arbetat med den säkerhetspolitiska redogörelsen till riksdagen och kontinuerligt haft kontakter med de tjänstemän på rikes sida som handhar uppgiften. Vanligtvis handläggs dessa arbetsuppgifter av försvarsministeriet, men regeringen har valt att handlägga de ärenden som rör det säkerhetspolitiska läget och därmed Ålands ställning i tjänstemannagrupp vid statsrådets kansli. Ansvaret för sekreterarskapet finns vid utrikesministeriet som även har fått till uppgift att handha sekreteraruppgiften för den parlamentariska grupp som arbetar med frågan. De kontinuerliga kontakterna har gett vid handen att arbetet indelas i tre olika delar och att den första delen inte behandlade Finlands eller Ålands säkerhetspolitiska ställning utan enbart kommer att omfatta en omvärdsanalys, alltså hur den säkerhetspolitiska situationen ser ut runtom i världen. De täta kontakter som funnits under perioden kommer att fortsätta på samma sätt under fortsättningen så att Ålands demilitariserade och neutraliserade status inte på något sätt påverkas av eventuell förändring i Finlands säkerhetspolitiska ställning.
12. Utvärdering av det ekonomiska systemet.
Arbetsgruppen med uppgift att utvärdera självstyrelsens nuvarande ekonomiska system har fortsatt sitt arbete under perioden. Utredningen har ännu inte färdigställts.
Landskapsstyrelsen har bevakat utvecklingen inom gemenskapen i fråga om direktbeskattning av företag och konstaterar att kommissionen i allt högre grad verkar för en harmonisering av företagsbeskattningen. Frågan om autonomiernas ställning i förhållande till gemenskapen på beskattningens område har dock ännu inte klart kunnat säkerställas.
Kommunernas andel av samfundskatten i riket har minskats till 5,7275 procentenheter. Frågan om vad som händer med den kommunala delen av samfundsbeskattningen i framtiden förefaller ännu öppen. Finansministeriet håller på med en reform av samfunds- och kapitalbeskattningen som kan få verkningar på den åländska kommunalbeskattningen.
Under sommaren 2002 avlämnade den av Sveriges regering utsedda utredaren Inge Lindunger vid det svenska tullverket en utredning avseende förenkling av skattegränsen mellan Åland och Sverige. Utredningen diskuterades i mars 2003 vid ett möte i Stockholm där finansministeriet, finansdepartementet, landskapsstyrelsen och berörda tullmyndigheter deltog. Vid mötet kom parterna överens om att tullverken tillsammans skulle titta på utredningen och försöka komma överens om vilka åtgärder som borde vidtas i anledning av rapporten. Landskapsstyrelsen hade velat att tullverken kontinuerligt skulle ha rapporterat till gruppen men fick inte gehör för detta. Rapporten har veterligen inte ännu lett till konkreta åtgärder.
|
Mariehamn den 25 mars 2004 |
|
|
L a n t r å d |
Roger Nordlund |
|
Vicelantråd |
Jörgen Strand |
BILAGA 1
Permanent Mission of Finland Vienna
Statement by Ambassador Aleksi Härkönen
at the Open Skies Consultative Commission 16 December 2002
Mr Chairman,
I would like to inform this distinguished forum that the Finnish Parliament ratified the Open Skies Treaty on 13 November and that it was signed by the President on 3rd December. As was stated by the Chairman and the Delegation of Canada, Finland has deposited the instrument of ratification in Budapest and in Ottawa.
Finland applied for accession immediately after the Open Skies Treaty came into force on 1 January 2002. We deposited our application on 4 January in Budapest and 7 January in Ottawa. We very much appreciate the fact that the OSCC approved our accession already on 4 February 2002.
Mr Chairman,
From the beginning of the negotiations Finland has followed closely the development of the Open Skies regime. The signing of the Treaty in Helsinki on 24 March 1992 and the connected CSCE Declaration on the Treaty on Open Skies provided the basis for our participation in the work. We indicated at an early stage our interest to accede to t1e treaty. In 1995 our intention to accede was inscribed into the Finnish White Paper on security and defence policy and it was affirmed in the subsequent White Papers 111 1997 and in 2001.
During the provisional application of the Treaty, Finland actively participated in Treaty related activities. We started our trial flight activities in 1996 with Germany. Our first trial observation flights - both passive and active - were conducted in 1997. Since then we have flown with the United Kingdom, the Russian Federation, the United States, France, Norway and the Benelux countries - Belgium, Netherlands and Luxembourg. We have also participated in numerous trial flights conducted by our partners as an observer and invited observers from numerous countries to participate in trial flights over Finnish territory. By doing so we have also been able to test our national Open Skies arrangements, which will be used when we become a state party. The maximum flight distance will continue to be 1400 kilometres and the Open Skies airfields will continue to be Helsinki and Rovaniemi. The point of entry will be Helsinki.
I would like to use this opportunity to thank all partners for excellent co-operation which has helped us to build upour Open Skies capabilities. In the future we would like to deepen co-operation particularly with our neighbours and other countries in our region.
Mr Chainnan,
I would like to inform you about a particular element concerning the Åland Islands in the context of Finland's accession to the Treaty on Open Skies. We have agreed with the Åland authorities to inform the States Parties to the Treaty of the special status of the Åland Islands.
The Åland Islands are located in the Northern part of the Baltic Sea between Finland and Sweden and form an autonomous region of Finland. The demilitarised status of the Åland Islands has a long history. The Paris Convention of 1856 stipulated that the islands would not be fortified. This was reiterated by the Åland Convention, signed 1922, in the context of the League of Nations' decision to acknowledge Finnish sovereignty over the Islands in 1921. The Åland Convention guarantees special protection to the inhabitants of Åland and the non-fortification and neutralisation of the archipelago.
According to the provisions of the Åland Convention, no land, naval or air force of any State may enter the area or stay there. It is also forbidden to produce, import or allow transfer of weapons or war material. In time of war the area is to be considered a neutralized area.
The Finnish Government informed the States Parties to the Åland Convention of the intention of Finland to accede to the Open Skies Treaty. Further, the authorities of the Åland islands were informed of the accession. The position of the Finnish Government is that in spite of the special status of the islands codified by the Åland Convention, there is no contradiction between the alms of the Treaty on Open Skies and the Convention. The Open Skies Treaty promotes greater openness and transparency in military activities and enhances security through confidence- and security- building measures. The Åland Islands authorities agree that the Treaty on Open Skies is in conformity with the Åland Convention and fully shares its aims.
Mr Chairman,
The Treaty on Open Skies is an important contribution towards improving openness and transparency in the OSCE area. From the Finnish perspective the treaty is also an important addition to the existing web of arms control agreements.
Finland sees the Open Skies Treaty as an important part of the future oriented confidence- and security building measures. In spite of the changes in the European security environment, the Treaty has not lost its relevance. In addition to the primary purpose of the Treaty, the aerial observation regime of the Open Skies treaty could also be used to strengthen the capacity for conflict prevention and crisis management within the framework of the OSCE and beyond. Moreover, extension to additional fields of application such as protection of the environment and disaster relief are conceivable.
Finally, we would like to express our appreciation to the State Parties of the Open Skies Treaty for their support. As a State Party Finland stands ready to continue to contribute towards the goals of the Open Skies Treaty through its full implementation.
Mr Chainnan,
May I ask that this statement be attached to the Journal of today's meeting. Thank you Mr Chairman.
BILAGA 2
AV MARINEN GENOMFÖRDA FARTYGSBESÖK 1.11.2002 - 31.10.2003
|
NR |
FARTYGSNAMN |
ANLÖP DATUM |
ANGÖRING |
MEDD.NR |
|
1 |
KOTKA, missilfartyg |
15.-16.11 |
Inget landsbesök |
34/02
|
|
2 |
TURKU, missilfartyg |
18.-23.11. |
Inget landsbesök |
34/02
|
|
3 |
OULU, missilfartyg |
7.12. |
Inget landsbesök |
35/02
|
|
4 |
TURKU, missilfartyg |
20.-21.12. |
Inget landsbesök |
36/02
|
|
5 |
HÄMEENMAA, minfartyg |
26.-27.12. |
Inget landsbesök |
36/02
|
|
6 |
VINHA, kommandobåt |
6.-8.5. |
Landbesök på Storklubb och Kökar |
1/03
|
|
7 |
NAANTALI, missilfartyg |
9.-10.5. |
Landbesök på Storklubb |
1/03
|
|
8 |
KOTKA, robotbåt |
25.-26.5. |
Inspektionsbesök till Ålands område |
2/03
|
|
9 |
RAAHE, robotbåt |
28.-29.5. |
Inspektionsbesök till Ålands område |
3/03
|
|
10 |
ALSKÄR, transportbåt |
3.-4.6. |
Inspektionsbesök på Ålands område |
4/03
|
|
11 |
UUSIMAA, minfartyg |
9.-10.6. |
Inspektionsbesök på Ålands område |
5/03
|
|
12 |
PANSIO, minfartyg |
9.-10.6. |
Inspektionsbesök på Ålands område |
5/03
|
|
13 |
PYHÄRANTA, minfartyg |
12.6. |
Inspektionsbesök på Ålands område |
6/03
|
|
14 |
ISKU, Marinens fartyg |
24.-26.6. |
Inspektionsbesök på Ålands område; tillhör inte Marinstabens årsplan. Övernattning i Storklubb. |
7/03 |
|
15 |
SYÖKSY, Marinens fartyg |
5.-6.8. |
Inspektionsbesök på Ålands område |
8/03
|
|
16 |
KOTKA, Marinens fartyg |
14.8 |
Ispektionsbesök på Ålands område |
09/03 |
|
17 |
KULTARANTA VII, Marinens fartyg |
17.-18.8. |
-Övernattning i Föglö eller Degerby, -Besök i Mariehamn och Storklubb i 18.8. -Republikens president var ombord den 18.8.
|
10/03
|
|
18 |
ISKU, Marinens fartyg |
20.8. |
Inspektionsbesök till Ålands område. Övernattning i Storklubb |
11/03 |
|
19 |
KAMPELA, Marinens fartyg |
26.8. |
Inspektionsbesök till Ålands område. Övernattning i Storklubb eller Långnäs. Fartygen gör kartläggnings arbete |
12/03 |
|
20 |
SYÖKSY, Marinens fartyg |
10.9. |
Inspektionsbesök till Ålands område. Landstigning i Mariehamn och Saltvik. |
13/03 |
|
21 |
LOKKI, Marinens Sjökrigsskolans fartyg |
30.9.-2.10. |
Inspektionsbesök på Ålands område; övernattning Mariehamn och Kökar |
14/03 |
|
22 |
VÄNÖ, Marinens Sjökrigsskolans fartyg |
30.9.-2.10. |
Inspektionsbesök på Ålands område; övernattning Mariehamn och Kökar |
14/03 |
|
23 |
OULU, Marinens fartyg |
7.-8.10. |
Inspektionsbesök på Ålands område |
15/03
|
|
24 |
KOTKA, Marinens fartyg |
15.-16.10. |
Inspektionsbesök på Ålands område; övernattning i Mariehamn |
16/03 |
|
25 |
PORVOO, Marinens fartyg |
20.-22.10. |
Inspektionsbesök på Ålands område; övernattning i Mariehamn 21-22.10. |
17/03 |
|
26 |
KIISLA, Marinens fartyg |
28.10. |
Inspektionsbesök på Ålands område; ej landstigning eller ankring |
18/03 |
