Eduskunta

RP 118/2004

   Regeringens proposition till Riksdagen om godkän-

nande av konventionen med stadga för Europaskolorna

samt med förslag till lag om sättande i kraft av de be-

stämmelser i konventionen som hör till området för lag-

stiftningen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

  I denna proposition föreslås att Riksdagen

godkänner anslutningen till den i Luxemburg

i juni 1994 ingångna konvention med stadga

för Europaskolorna.

  Genom konventionen är de Europeiska

gemenskaperna angelägna om att vid Euro-

paskolorna säkerställa gemensam undervis-

ning för personalens barn i syfte att garantera

klanderfritt fungerande europeiska institutio-

ner och underlätta utförandet av institutio-

nernas uppdrag.

  Konventionen träder för Finlands del i kraft

den 1 september efter det att Finlands anslut-

ningsinstrument har deponerats hos den lux-

emburgska regeringen. Förslaget till lag om

sättande i kraft av de bestämmelser som hör

till området för lagstiftningen avses träda i

kraft samtidigt som konventionen vid en tid-

punkt som bestäms genom förordning av re-

publikens president.

-----

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL    1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING     2

ALLMÄN MOTIVERING        3

1.               Inledning      3

2 .       Nuläge  3

3 .       Målsättning och de viktigaste förslagen

4.               Propositionens verkningar      3

4.1.     Ekonomiska verkningar  3

4.2.     Verkningar i fråga om organisation och personal  4

4.3.     Verkningar för olika medborgargrupper 4

5        Beredningen av propositionen   4

DETALJMOTIVERING 5

1.               Konventionens innehåll och förhållandet till lagstiftningen i Finland   5

2.               Lagförslag     7

3.               Ikraftträdande 7

4.               Behovet av riksdagens samtycke och behandlingsordningen     7

LAGFÖRSLAG       9

Lag om sättande i kraft av de bestämmelser i konventionen med stadga för Euro-

paskolorna som hör till området för lagstiftningen

AVTALSTEXTER     10

ALLMÄN MOTIVERING

1.       Inledning

  Den första konventionen med stadga för

Europaskolorna undertecknades av de sex ur-

sprungliga medlemsstaterna i Europeiska

kol- och stålgemenskapen den 12 april 1957.

Irland och Förenade kungadömet anslöt sig

till stadgan för Europaskolorna den 1 sep-

tember 1972. Danmark anslöt sig 1973,

Grekland 1980, Spanien 1986 och Portugal

1987.

  Europeiska rådet och undervisningsminist-

rarna som sammanträdde i rådet den 31 maj

1990 begärde att ett förslag till ny konven-

tion om Europaskolorna skulle utarbetas så

att verksamheten vid dessa skolor kunde gö-

ras effektivare och gemenskapens betydelse i

dem ges ett större erkännande.

  Den 21 juni 1994 ingicks i Luxemburg en

ny konvention med stadga för Europaskolor-

na (EYVL L 212, 17.8.1994, s. 3-14).

  Luxemburgs utrikesminister lämnade den

18 september 2002 ett meddelande till den

luxemburgska undervisnings- och yrkesut-

bildningsministern om att Grekland som sista

ursprunglig avtalsslutande stat den 13 sep-

tember 2002 hade deponerat ratificieringsin-

strumentet för konventionen om Europasko-

lorna hos det luxemburgska utrikesministeri-

et.

2.       Nuläge

  Efter det att Finland anslöt sig till den Eu-

ropeiska unionen anslöt man sig år 1995 ock-

så till den ursprungliga stadgan för Europa-

skolorna av år 1957 genom en förordning av

den 1 september 1995 om ikraftträdande av

Europaskolans stadga och protokollen i an-

slutning därtill (FördrS 54/1995).

  Trots att Finland är avtalspart i stadgan för

Europaskolorna av år 1957 saknar Finland

dock för närvarande en behövlig juridisk

grund för sitt deltagande i verksamheten vid

Europaskolorna eftersom den nya konventio-

nen som trädde i kraft år 2002 ersatt den ur-

sprungliga stadgan för Europaskolorna.

3.       Målsättning och de viktigaste

förslagen

  Syftet med propositionen är att Finland an-

sluter sig till konvention med stadga för Eu-

ropaskolorna. Anslutningsinstrumenten de-

poneras hos den luxemburgska regeringen;

Luxemburg är depositarie för stadgan för Eu-

ropaskolorna.

  Anslutningen till konventionen träder i

kraft den 1 september närmast efter det att

Finlands anslutningsinstrument har lämnats

till den luxemburgska regeringen. Den lag

om sättande i kraft av de bestämmelser som

hör till området för lagstiftningen som ingår i

propositionen är avsedd att träda i kraft sam-

tidigt som konventionen.

  Genom konventionen är de Europeiska

gemenskaperna angelägna om att vid Euro-

paskolorna säkerställa gemensam undervis-

ning för personalens barn i syfte att garantera

väl fungerande europeiska institutioner och

underlätta utförandet av institutionernas upp-

drag.

4.       Propositionens verkningar

4.1.     Ekonomiska verkningar

  För finansieringen av verksamheten vid

Europaskolorna svarar Europeiska gemen-

skaperna och medlemsländerna tillsammans.

Medlemsländernas finansieringsbidrag mot-

svarar löneutgifterna för respektive lands ut-

sända lärare och andra anställda. Enligt fi-

nansieringsbestämmelsen står Europeiska

gemenskaperna för skillnaden mellan drifts-

utgifterna och inkomsterna såsom medlems-

ländernas bidrag, terminsavgifter och andra

inkomster.

  De totala utgifterna för Europaskolorna

uppgick enligt budgeten år 2003 till ca 201

miljoner euro, varav Europeiska gemenska-

perna bidrag var 58 % och medlemsstaternas

22 %. Finansieringsavtal och terminsavgifter

och andra inkomstpotter inbringade resteran-

de 20 % av finansieringen. De genomsnittli-

ga kostnaderna per elev är ca 10 850 euro per

läsår.

  Löneutgifterna för personalen från Finland

uppgick år 2003 till ca 840 000 euro. Utgif-

terna betalas med medel under moment

29.40.21 (Omkostnader för statlig allmänbil-

dande utbildning) i statsbudgeten. Antalet

finländska elever har varit relativt stabilt och

några betydande ändringar i lärarbehovet är

inte att vänta. När ett land beslutar grunda en

språkavdelning förbinder det sig samtidigt att

efter behov sända ut lärare som sköter upp-

draget som huvudsyssla. För närvarande

finns det sammanlagt 22 finländska lärare

och 3 andra finländska anställda i Europasko-

lorna i Bryssel och Luxemburg.

4.2.     Verkningar i fråga om organisation

och personal

  Propositionen innehåller inga bestämmel-

ser med verkningar i fråga om organisation

eller personal.

4.3.     Verkningar för olika medborgar-

grupper

  Enligt konventionen om Europaskolorna är

syftet med skolorna att tillsammans ordna ut-

bildning för barn till personal vid Europeiska

gemenskapen. Barn till finländare som sköter

uppdrag vid Europeiska gemenskapen har så-

ledes möjlighet att få undervisning i de sko-

lor som avses i konventionen. Till Europa-

skolorna kan enligt de grunder som styrelsen

fastställer intas även andra elever än barn till

personal inom gemenskapen. Propositionen

har inte i övrigt några verkningar på ställ-

ningen för olika medborgargrupper, inte hel-

ler på jämställdheten mellan kvinnor och

män.

5.       Beredningen av propositionen

  Konventionen trädde internationellt i kraft

den 1 oktober 2002. Enligt artikel 32 kan Ös-

terrike, Finland och Sverige göra skriftliga

ansökningar till den luxemburgska regering-

en om anslutning till konventionen. Anslut-

ningen gäller från den 1 september närmast

efter det att anslutningsinstrument har depo-

nerats hos den luxemburgska regeringen.

  Republikens president beslutade den 5

mars 2004 att Finland skall lämna sin ansö-

kan om anslutning till konventionen av den

17 juni 1994 med stadga för europeiska Eu-

ropaskolorna.

  Utrikesministeriet meddelande den 19 mars

2004 via Finlands ambassad i Luxemburg

den luxemburgska regeringen om Finlands

anhållan om anslutning.

  Luxemburgska utrikesministeriet har med

sin not av den 22 april 2004 enligt artikel 32 i

konventionen bekräftat att det har informerat

de övriga fördragsslutande parterna om Fin-

lands ansökan om anslutning. I noten medde-

las också att Finlands medlemskap med be-

aktande av konventionens ikraftträdande den

1 oktober 2002 gäller från den 1 september

närmast efter det att anslutningsinstrumenten

har deponerats hos den luxemburgska reger-

ingen enligt artikel 32 i konventionen.

  Propositionen har beretts i samarbete med

utrikesministeriets rättsavdelning som tjäns-

teuppdrag vid undervisningsministeriet.

DETALJMOTIVERING

1.       Konventionens innehåll och

förhållande till lagstiftningen i

Finland

  I inledningen till konventionen konstateras

att Europaskolsystemet är en särskild typ av

skolsystem. Det utgör en form av samarbete

mellan medlemsstaterna. Samtidigt godkän-

ner medlemsstaterna helt medlemsstaternas

ansvar för undervisningens innehåll och or-

ganisationen av sina utbildningssystem samt

deras kulturella och språkliga mångfald.

  I artikel 1 konstateras att  konvention fast-

ställer stadgan för Europaskolorna (nedan

kallade "skolorna"). Skolornas huvudsakliga

uppgift är att gemensamt undervisa barn till

personalen vid Europeiska gemenskaperna.

Skolorna finns förtecknade i en bilaga till

konventionen. Det år konventionen upprätta-

des omfattade verksamheten totalt 10 skolor,

nu 12 och därtill har byggnadsbeslut fattas

om två. År 2008 kommer verksamheten där-

med att omfatta totalt 14 skolor.

  Enligt artikel 2 kan styrelsen vid enhällig-

het besluta att upprätta nya skolor genom att

sluta avtal med den medlemsstat som är

värdland angående lokaler för den nya skolan

samt underhåll av dessa på placeringslandets

bekostnad.

  Artikel 3 definierar skolans basstruktur så,

att den omfattar förskola under två år, lågsta-

dieundervisning under fem år och samman-

slagen högstadie- och gymnasieundervisning

under sammanlagt sju år. Undervisningen

skall i huvudsak ske genom lärare som är ut-

sända eller utnämnda av medlemsstaterna.

  I artikel 4 bestäms att grundläggande un-

dervisning skall meddelas på medlemslän-

dernas språk, även om undervisningen i vissa

ämnen är gemensam för klasser på samma

nivå från de olika språkavdelningarna. Sär-

skilda insatser skall göras för att ge eleverna

en grundlig kunskap i moderna språk och den

europeiska dimensionen skall framhållas i lä-

roplanerna.

  I artikel 5 bestäms att de skolår som ele-

verna har fullföljt på skolan och de examens-

bevis som visar detta skall erkännas i de av-

talsslutande staterna. De elever som har tagit

europeisk studentexamen (European Bacca-

laureate, EB) vid skolan skall ha samma rät-

tigheter som de som i en medlemsstat har av-

lagt nationell studentexamen och vara berät-

tigade att söka till ett universitet inom en

medlemsstat. I Finland har bestämmelser om

erkännandet av examina vid Europaskolorna

intagits i § 22 (delvis ändrad genom förord-

ning 126/1996) i studentexamnensförord-

ningen (1000/1994).

  Enligt artikel 6 är varje skola en juridisk

person. Om inte annat följer av de särskilda

bestämmelserna i konventionen skall skolan i

varje medlemsstat behandlas som en utbild-

ningsanstalt som styrs av offentlig rätt. Be-

stämmelser om juridisk personlighet med

tillhörande rättsförmåga och juridisk hand-

lingsförmåga ingår i Finland för närvarande i

lag. Motsvarande bestämmelse ingår i artikel

6 i konventionen från 1957 som enligt den då

gällande grundlagstolkningen sattes i kraft

genom förordning.

  Artikel 7 definierar följande organ som

gemensamma för alla skolor: styrelsen, gene-

ralsekreteraren, skolinspektörsnämnderna

och besvärsnämnden. Varje skola skall ha en

administrativ nämnd och rektor.

  I artikel 8-14 fastställs styrelsens sam-

mansättning, beslutsprocedurer och uppgif-

ter. Styrelsen består av företrädare på minis-

ternivå för medlemsstaterna samt en företrä-

dare för kommissionen, lärarkåren respektive

elevernas föräldrar. En elevrepresentant kan

inbjudas att delta som observatör.

  Styrelsen sammanträder minst en gång om

året. Ordförandeskapet innehas ett år i taget

av en företrädare för varje medlemsstat (i al-

fabetisk ordning enligt medlemsstat).

  Styrelsebeslut fattas med två tredjedels

röstmajoritet, fast i vissa särskilt angivna fall

krävs enhälligt beslut.

  Styrelsen övervakar genomförandet av

konventionen och fastställer reglementet för

skolorna.

  Styrelsen skall varje år upprätta en rapport

över skolornas verksamhet och överlämna

den till Europaparlamentet och till rådet.

  I pedagogiska frågor beslutar styrelsen vil-

ken undervisning som bedrivs och vilka ex-

amina som kan avläggas på skolan och hur

denna verksamhet skall vara organiserad;

styrelsen fastställer läro- och timplanerna.

  I administrativa frågor beslutar styrelsen

varje år om undervisningspersonalens volym

samt om behovet av servicepersonal. De lära-

re som sänts ut från medlemsstaterna behåller

sina befordrings- eller pensioneringsrättighe-

ter som garanteras genom nationella regler.

Styrelsen utnämner generalsekreteraren och

vice generalsekreteraren samt skolornas rek-

torer och vice rektorer.

  I budgetfrågor antar styrelsen budgetför-

ordningen och för varje budgetår skolornas

budget. Styrelsen skall senast den 30 april

varje budgetår upprätta en budget för skolor-

na och överlämna den till kommissionen och

andra angivna offentligrättsliga organisatio-

ner.

  Generalsekreteraren företräder styrelsen

och är ansvarig inför denna. Generalsekrete-

raren är skolornas rättsliga företrädare.

  Artikel 15-18 gäller de bägge skolinspek-

törsnämnderna, en för förskolan och lågsta-

diet, en för högstadiet och gymnasiet. Varje

medlemsstat skall företrädas av en inspektör i

vardera nämnden. Skolinspektörsnämndernas

uppgift är att säkerställa kvaliteten på den

undervisning som meddelas av skolorna och

för detta ändamål utföra nödvändiga inspek-

tioner i skolorna. Inspektörerna skall sköta

tillsynen över den undervisning som de från

de nationella förvaltningarna utsända lärarna

meddelar, jämföra iakttagelser angående un-

dervisningens nivå och undervisningsmeto-

dernas kvalitet samt påtala utvecklingsbehov.

  Artikel 19 och 20 definierar medlemmarna

i skolornas administrativa nämnder samt

nämndernas uppgifter, bl.a. att förbereda sko-

lans budget och övervaka verkställigheten av

budgeten.

  Artikel 21 gäller skolans rektor, som är an-

svarig inför styrelsen. Rektorn skall ha den

kompetens och de kvalifikationer som krävs

för motsvarande tjänst i hemlandet.

  Artikel 22 gäller personalrepresentationen.

En personalkommitté som består av valda re-

presentanter för lärarkåren och för den admi-

nistrativa personalen och servicepersonalen

skall upprättas på varje skola. En gång om

året utser personalkommittén en medlem till

styrelsen.

  Artikel 23 definierar föräldraföreningens

verksamhet; varje skola skall ha en förening

som företräder elevernas föräldrar. Föräldra-

föreningen, som skall godkännas av styrel-

sen, utser varje år två representanter i admi-

nistrativa nämnden på skolan. Föräldraföre-

ningarna utser en medlem och en ersättare att

företräda föreningarna i styrelsen.

  Artikel 24 och 25 gäller budgeten. Finland

förbinder sig i konventionen till årliga utgif-

ter. Artiklarna innehåller bestämmelser som

påverkar riksdagens budgetmakt. Skolornas

budgetår motsvarar kalenderåret. Skolornas

budget består av (a) bidrag från medlemssta-

terna för lönerna till utsända lärare, (b) bi-

drag från Europeiska gemenskaperna avsett

att täcka skillnaden mellan den totala utgifts-

summan för skolorna och summan av andra

inkomster, (c) bidrag från icke-

gemenskapsorganisationer med vilka styrel-

sen har slutit avtal, (d) skolans egen inkomst,

främst terminsavgifter och (e) övriga in-

komster.

  Artikel 26 och 27 behandlar tvister. Euro-

peiska gemenskapernas domstol skall ensam

ha behörighet i sådana tvister vad avser tolk-

ning och tillämpning av konventionen, vilka

inte har kunnat lösas av styrelsen. Genom

konventionen inrättas en besvärsnämnd, som

i sista hand löser tvister om tillämpningen av

konventionen. Medlemmarna i besvärsnämn-

den skall vara personer på en av EG-

domstolen för detta ändamål sammanställd

lista, vilkas oberoende är ställt utom allt tvi-

vel och vilkas juridiska kvalifikationer är

allmänt erkända. Stadgan för besvärsnämn-

den och den av nämnden själv först antagna

arbetsordningen fastställs av styrelsen. Be-

svärsnämndens avgöranden är bindande.

Andra tvister i vilka skolorna är part, faller

under nationella domstolars behörighet.

  Artikel 28-34 innehåller särskilda be-

stämmelser.

  Artikel 28 ger styrelsen möjlighet att ingå

avtal angående delaktighet med sådana orga-

nisationer som styrs av offentlig rätt som på

grund av sitt läge har ett intresse av skolornas

verksamhet.

  Artikel 29 ger styrelsen möjlighet att för-

handla om andra avtal än avtal om deltagan-

de med offentlig- eller privaträttsliga organi-

sationer eller institutioner, som har ett intres-

se av verksamheten vid någon av skolorna.

  Artikel 30 ger styrelsen möjlighet att med

regeringen i ett land där en skola är belägen

förhandla om eventuellt behövliga tilläggsav-

tal.

  Enligt artikel 31 sker en uppsägning av

konventionen genom skriftlig anmälan till

den luxemburgska regeringen. En fördrags-

slutande part som säger upp konventionen

skall avstå från sin andel i skolornas tillgång-

ar, och styrelsen skall besluta om arrange-

mang som gäller personalen.  Styrelsen be-

slutar också om eventuell stängning av en

skola. En anmälan om ändring av konventio-

nen skall meddelas den luxemburgska reger-

ingen, som skall vidta de nödvändiga åtgär-

derna.

  Artikel 32 handlar om anslutningsprocedu-

ren. Ansökningar om anslutning till konven-

tionen från en stat som blir medlem i gemen-

skapen skall göras skriftligen till den luxem-

burgska regeringen, som skall underrätta var

och en av de fördragsslutande parterna om

detta. Anslutningsinstrumenten deponeras

hos den luxemburgska regeringen. Samman-

sättningen av skolans organ ändras i enlighet

med detta. Anslutningen gäller från den 1

september närmast efter det att anslutnings-

instrumenten har deponerats hos den luxem-

burgska regeringen.

  Artikel 33 innehåller bestämmelser om rati-

ficeringen. Konventionen skall ratificeras av

medlemsstaterna i enlighet med deras respek-

tive konstitutionella krav. Ratificeringsin-

strumenten sänds till den luxemburgska re-

geringen, som är depositarie för stadgan för

Europaskolorna. Konvention träder i kraft

den första dagen i den månad som följer på

medlemsstaternas deponering av alla ratifice-

ringsinstrument. Den luxemburgska reger-

ingens arkiv skall överlämna en vidimerad

kopia till de fördragsslutande parterna.

  Genom artikel 34 upphävs och ersätts stad-

gan från 1957 och protokollet till denna från

1962. Avtalet om europeisk studentexamen

fortsätter att gälla. Tilläggsprotokollet om

Münchenskolan, som upprättades 1962 och

undertecknades 1975, påverkas inte av kon-

ventionen.

2.       Lagförslag

  1 §. Paragrafen innehåller en sedvanlig

blankettbestämmelse om sättande i kraft av

de bestämmelser i konventionen som hör till

området för lagstiftningen. Bestämmelserna

som hör till området för lagstiftningen i fråga

om konventionen med stadga för Europasko-

lorna skall enligt lagförslagets 1 § gälla som

lag sådana Finland har förbundit sig till dem.

Bestämmelserna som hör till området för lag-

stiftningen specificeras nedan i avsnittet om

behovet av riksdagens samtycke

  2 §. Närmare bestämmelser om verkställig-

heten av lagen kan ges genom förordning av

statsrådet.

  3 §. Paragrafen innehåller en sedvanlig

ikraftträdandebestämmelse enligt vilken be-

stämmelser om lagens ikraftträdande utfärdas

genom förordning av presidenten. Avsikten

är att lagen träder i kraft samtidigt som avta-

let träder i kraft för Finlands del.

  Konventionens ändamål är att erbjuda ut-

bildningsmöjligheter som medverkar till att

EU-organen kan utföra sin verksamhet. Med-

lemsstaterna ansvarar dock vad Europakolor-

na beträffar för undevisningens innehåll och

organisering samt för bevarandet av den kul-

turella och språkliga mångfalden. Europasko-

lorna är inte EU-institutioner och skolornas

lärare är inte unionens tjänstemän. Deposita-

rie för konventionen är Luxemburgs regering

och inte unionens generalsekretariat. På des-

sa grunder innehåller konventionen vad Fin-

lands behörighet beträffar sådana bestämmel-

ser som avses i greundlagens 93 § 1 mom.

och som enligt regeringens uppfattning ut-

färdas av publikens president.

3.       Ikraftträdande

  Konventionen har internationellt trätt i

kraft den 1 oktober 2002. I fråga om en stat

som ansluter sig till konventionen träder

konventionen i kraft samma dag som anslut-

ningsinstrumentet deponeras hos den luxem-

burgska regeringen. Det lagförslag som ingår

i propositionen avses träda i kraft vid en tid-

punkt som bestäms genom förordning av re-

publikens president samtidigt som avtalet

träder i kraft för Finlands del.

  Konventionen innehåller bestämmelser

som enligt 18 § i självstyrelselagen för Åland

(1144/1991) hör till landskapets lagstift-

ningsbehörighet. Till dem hör bestämmelser-

na om erkännande av studieår, examensbevis

och den europeiska studentexamen i artikel

5. För att den föreslagna ikraftträdandelagen

skall kunna träda i kraft i landskapet Åland

måste alltså enligt 59 § 2 mom. i självstyrel-

selagen ett bifall av det åländska lagtinget

inhämtas.

4.       Behovet av riksdagens sam-

tycke och behandlingsordning-

en

  Enligt 94 § 1 mom. i grundlagen krävs

riksdagens godkännande för fördrag och

andra internationella förpliktelser som inne-

håller sådana bestämmelser som hör till om-

rådet för lagstiftningen eller annars har avse-

värd betydelse, eller som enligt grundlagen

av någon annan anledning kräver riksdagens

godkännande. Sådana bestämmelser som

kräver riksdagens godkännande av någon an-

nan anledning är bl.a. internationella förplik-

telser som binder riksdagens budgetmakt. I

praktiken har främst sådana bestämmelser

som medför direkta utgifter för staten ansetts

vara dylika skyldigheter.

  Enligt grundlagsutskottets tolkningspraxis

skall en bestämmelse anses höra till området

för lagstiftningen, 1) om den gäller utövande

eller begränsning av någon grundläggande

fri- eller rättighet som är skyddad i grundla-

gen, 2) om den sak som bestämmelsen gäller

enligt grundlagen skall föreskrivas i lag, 3)

om bestämmelsen i övrigt gäller grunderna

för individens rättigheter och skyldigheter, 4)

om det finns lagbestämmelser om den sak

som lagen gäller eller 5) det enligt rådande

uppfattning i Finland skall lagstiftas om sa-

ken. En internationell förpliktelse hör till om-

rådet för lagstiftningen oavsett om den strider

mot eller överensstämmer med en lagbe-

stämmelse i Finland (GrUU 11 och 12/2000

rd).

  Enligt artikel 6 i konventionen har alla Eu-

ropaskolor en sådan juridisk personlighet

som skolornas syfte enligt artikel 1 kräver för

att kunna uppfyllas. En Europaskola kan vara

part i en rättegång och den kan skaffa och

avyttra lös och fast egendom. Enligt artikel 6

skall skolan i varje medlemsstat behandlas

som en läroanstalt som styrs av offentlig rätt.

I Finland bestäms genom lag om den juridis-

ka personligheten med tillhörande rättsför-

måga och juridiska handlingsförmåga (GrUU

38/2000 rd). Bestämmelserna i artikel 6 i

konventionen hör således till området för

lagstiftningen och kräver riksdagens sam-

tycke.

  Bestämmelsen om riksdagens godkännande

gäller även i fråga om artikel 25 eftersom den

för Finland innebär årliga utgifter på ca 840

000 euro. Konventionen hör således till riks-

dagens befogenheter också av den anled-

ningen att den medför staten direkta utgifter

som påverkar riksdagens budgetmakt.

  Även artikel 26 och 27 som gäller tvister

kräver riksdagens godkännande eftersom det

vid ett sådant förfarande för avgörande av

tvister på ett sätt som är bindande för Finland

kan bli fastställt på vilket sätt en viss be-

stämmelse i konventionen som hör till områ-

det för lagstiftningen skall tolkas. Då en så-

dan bestämmelse är sedvänja i samverkan

mellan medlemsstaterna i Europeiska unio-

nen strider bestämmelsen inte mot nuvarande

suveränitetsuppfattning.

  Konventionen är ett s.k. blandavtal där de

fördragsslutande parterna är medlemsstaterna

i EU och Europeiska gemenskapen. Riksda-

gens godkännande gäller de avsnitt som hör

till medlemsstaternas befogenhet.

  Konventionen innehåller inte sådana be-

stämmelser som gäller grundlagen på det sätt

som avses i dess 94 § 2 mom. Konventionen

kan enligt regeringens uppfattning godkännas

med röstmajoritet och förslaget till ikraftträ-

dandelag kan godkännas i vanlig lagstift-

ningsordning.

  Med stöd av vad som ovan har anförts och

i enlighet med 94 § grundlagen föreslås att

  Riksdagen godkänner den i Luxemburg den

21 juni 1994 ingångna konventionen med

stadga för Europaskolorna till den del den

hör till Finlands befogenheter

  Eftersom konventionen innehåller bestäm-

melser som hör till området för lagstiftning-

en, föreläggs Riksdagen samtidigt följande

lagförslag:

Lagförslag

Lag

om sättande i kraft av de bestämmelser i konventionen med stadga för Europaskolorna som

hör till området för lagstiftningen

  I enlighet med riksdagen beslut föreskrivs:

1 §

  De bestämmelser som hör till området för

lagstiftningen i den i Luxemburg den 21 juni

1994 ingångna konventionen med stadga för

Europaskolorna gäller som lag sådana Fin-

land har förbundit sig till dem.

2 §

  Närmare bestämmelser om verkställigheten

av denna lag kan utfärdas genom förordning

av statsrådet.

3 §

  Om ikraftträdandet av denna lag bestäms

genom förordning av republikens president.

Helsingfors den 11 juni 2004

Republikens President

TARJA HALONEN

Undervisningsminister Tuula Haatainen

Avtalstexter

(Översättning)

KONVENTION MED STADGA FÖR

EUROPASKOLORNA

Inledning

  De höga fördragsslutande parterna, med-

lemsstaterna i Europeiska gemenskaperna

samt Europeiska gemenskaperna, nedan

kallade "de fördragsslutande parterna"

  som beaktar att utbildningsanstalter med

namnet "Europaskola" har inrättats med

början 1957, för gemensam undervisning av

barn till personal vid Europeiska gemen-

skaperna för att säkerställa väl fungerande

europeiska institutioner,

  som beaktar att Europeiska gemenskaper-

na är angelägna om att säkerställa gemen-

sam undervisning av dessa barn och som

för detta ändamål ger bidrag till Europasko-

lornas budget,

  som beaktar att Europaskolsystemet är en

särskild typ av skolsystem och som beaktar

att det utgör en form av samarbete mellan

medlemsstaterna och mellan dem och Eu-

ropeiska gemenskaperna och som samtidigt

helt erkänner medlemsstaternas ansvar för

undervisningens innehåll och organisatio-

nen av sina utbildningssystem, och för sin

kulturella och språkliga mångfald,

  som beaktar att

  -stadgan för Europaskolan, som antogs

1957, bör konsolideras med  hänsyn till de

relevanta texter som antagits av de för-

dragsslutande parterna,

  - stadgan bör anpassas med hänsyn till

Europeiska gemenskapernas utveckling,

  -beslutsprocessen inom skolornas organ

bör ändras,

  - hänsyn bör tas till erfarenheterna av sko-

lornas verksamhet,

  - lämpligt rättsskydd mot handlingar från

styrelsens eller de administrativa nämnder-

nas sida bör ges till lärarkåren samt andra

som omfattas av den; för detta ändamål bör

en besvärsnämnd inrättas med strikt be-

gränsad behörighet,

  - besvärsnämndens behörighet skall inte

påverka de nationella domstolarnas behö-

righet vad avser civilrättsligt och straffrätts-

ligt ansvar,

  som beaktar att skolan i München öppna-

des på grundval av tilläggsprotokollet av

den 15 december 1975 för gemensam un-

dervisning av barn till personalen vid Euro-

peiska patentorganisationen

  har enats om följande:

CONVENTION PORTANT STATUT

DES ÉCOLES EUROPÉENNES

Préambule

les hautes parties contractantes, membres

des communautés européennes ainsi que les

communautés européennes, ci-après dé-

nommées "les parties contractantes",

  considérant que, pour l'éducation en

commun d'enfants du personnel des Com-

munautés européennes en vue du bon fonc-

tionnement des institutions européennes,

des établissements dénommés "écoles eu-

ropéennes" ont été créés dès 1957;

  considérant que les Communautés euro-

péennes sont soucieuses d'assurer l'éduca-

tion en commun de ces enfants et qu'elles

versent une contribution à cette fin au bud-

get des écoles européennes;

  considérant que le système des écoles eu-

ropéennes est un système sui generis; que

ce système réalise une forme de coopération

entre les États membres et entre ceux-ci et

les Communautés européennes tout en res-

pectant pleinement la responsabilité des

États membres pour le contenu de l'ensei-

gnement et l'organisation de leur système

éducatif ainsi que leur diversité culturelle et

linguistique;

considérant qu'il convient:

  - de consolider le statut de l'école euro-

péenne adopté en 1957 pour tenir compte

de tous les textes y relatifs adoptés par les

parties contractantes,

  - de l'adapter en tenant compte de l'évolu-

tion des Communautés européennes,

  - de modifier le mode de prise de décision

au sein des organes des écoles,

  - de tenir compte de l'expérience acquise

dans le fonctionnement des écoles,

  - d'assurer une protection juridictionnelle

adéquate contre les actes du conseil supé-

rieur ou des conseils d'administration au

personnel enseignant, ainsi qu'à d'autres

personnes visées au présent statut; de créer

à cet effet une chambre de recours et de lui

conférer des compétences strictement défi-

nies,

  - que les compétences de la chambre de

recours n'affectent pas celles des juridic-

tions nationales en ce qui concerne la res-

ponsabilité civile et pénale;

  considérant qu'une école a été ouverte à

Munich sur la base du protocole additionnel

du 15 décembre 1975, pour l'enseignement

en commun des enfants du personnel de

l'Organisation européenne des brevets,

  sont convenues des dispositions

suivantes:

AVDELNING I

Europaskolor

Artikel 1

  Denna konvention fastställer stadgan för

Europaskolorna (nedan kallade "skolorna").

  Skolornas uppgift är att undervisa barn till

personalen vid Europeiska gemenskaperna

tillsammans.  Förutom de barn som omfat-

tas av de överenskommelser som anges i ar-

tiklarna 28 och 29 får andra barn gå i sko-

lorna på de villkor som bestäms av styrel-

sen.

  Skolorna finns förtecknade i bilaga 1,

som kan ändras av styrelsen med hänsyn till

de beslut som fattas enligt artiklarna 2, 28

och 31.

TITRE PREMIER

Les écoles européennes

Article premier

  La présente convention fixe le statut des

écoles européennes (ci-après dénommées

"écoles").

  La mission des écoles est l'éducation en

commun des enfants du personnel des

Communautés européennes. En plus des en-

fants bénéficiant des accords prévus aux ar-

ticles 28 et 29, d'autres enfants peuvent bé-

néficier de l'enseignement des écoles dans

les limites fixées par le conseil supérieur.

  Les écoles sont énumérées à l'annexe I,

qui peut être adaptée par le conseil supé-

rieur en fonction des décisions prises en

vertu des articles 2, 28 et 31.

Artikel 2

  1) Styrelsen kan vid enhällighet besluta

att upprätta nya skolor.

  2) Den skall i samråd med den medlems-

stat som är värdland bestämma skolans lo-

kalisering.

  3) Innan en ny skola öppnas inom en

medlemsstats territorium måste ett avtal

slutas mellan styrelsen och den medlemsstat

som är värdland angående kostnadsfria och

lämpliga lokaler för den nya skolan samt

underhåll av dessa.

Article 2

  1. Le conseil supérieur, statuant à l'una-

nimité, peut décider la création de nouvelles

écoles.

  2. Il fixe leur emplacement en accord

avec l'État membre d'accueil.

  3. Avant l'ouverture d'une nouvelle école

sur le territoire d'un État membre, un accord

doit être conclu entre le conseil supérieur et

l'État membre d'accueil concernant la mise

à disposition non rémunérée et l'entretien de

locaux adaptés aux besoins de la nouvelle

école.

Artikel 3

  1. Skolornas undervisning skall omfatta

skolgången till och med gymnasieskolan.

  Den kan omfatta:

  -förskola

  -inledande grundskoleundervisning under

fem år (primärnivå)

  -fortsatt grundskoleundervisning och

gymnasieskoleundervisning under samman-

lagt sju år (sekundärnivå).

  Skolorna skall i samarbete med utbild-

ningssystemet i värdlandet så långt möjligt,

täcka behovet av teknisk utbildning.

  2. Undervisningen skall ske genom lärare

som är utsända eller utnämnda av medlems-

staterna i enlighet med beslut som fattats av

styrelsen enligt det förfarande som fastställs

i artikel 12.4.

  3. a)Förslag om ändring av en skolas

grundläggande struktur kräver, att med-

lemsstaternas företrädare i styrelsen är en-

hälliga.

  b) Förslag om ändring av lärarnas offici-

ella status kräver att styrelsen är enhällig.

Article 3

  1. L'enseignement donné dans chaque

école couvre la scolarité jusqu'à la fin des

études secondaires.

  Il peut comprendre:

  - un cycle maternel,

  - un cycle primaire de cinq années d'en-

seignement,

  - un cycle secondaire de sept années d'en-

seignement.

  Les besoins en formation technique sont

dans la mesure du possible pris en compte

par les écoles en coopération avec le sys-

tème éducatif du pays hôte.

  2. L'enseignement est assuré par les en-

seignants détachés ou affectés par les États

membres conformément aux décisions pri-

ses par le conseil supérieur selon la procé-

dure prévue à l'article 12 point 4.

  3. a) Toute proposition de modifier la

structure fondamentale d'une école requiert

un vote unanime des représentants des États

membres au sein du conseil supérieur.

  b) Toute proposition de modifier le ré-

gime statutaire des enseignants requiert un

vote unanime du conseil supérieur.

  Artikel 4

  Skolornas pedagogiska uppbyggnad skall

grundas på följande principer:

  1. Undervisning skall meddelas på de

språk som anges i bilaga 2.

  2. Den bilagan kan ändras av styrelsen för

att ta hänsyn till beslut som fattats enligt ar-

tiklarna 2 och 32.

  3. För att uppmuntra skolans samman-

hållning, för att sammanföra elever från de

olika språkavdelningarna och för att öka

förståelsen mellan dem, skall undervisning i

vissa ämnen ske i gemensamma klasser på

samma nivå.  Vilket som helst av gemen-

skapsspråken får användas för dessa ge-

mensamma klasser i den mån styrelsen be-

slutar att omständigheterna berättigar till

det.

  4. Särskilda insatser skall göras för att ge

eleverna en grundlig kunskap i moderna

språk.

  5. Den europeiska dimensionen skall

framhållas i läroplanerna.

  6. Vid utbildning och undervisning skall

individernas samvete och övertygelse re-

spekteras.

  7. Åtgärder skall vidtas för att underlätta

skolgången för barn med särskilda under-

visningsbehov.

Article 4

  L'organisation pédagogique des écoles est

fondée sur les principes suivants:

  1) les études sont suivies dans les langues

telles que spécifiées dans l'annexe II;

  2) cette annexe peut être adaptée par le

conseil supérieur en fonction des décisions

prises en vertu des articles 2 et 32;

  3) afin de favoriser l'unité de l'école, le

rapprochement et la compréhension mu-

tuelle entre élèves des différentes sections

linguistiques, certains cours sont donnés en

commun à des classes de même niveau. Ces

cours pourront être donnés dans toute lan-

gue communautaire dans la mesure où le

conseil supérieur décide que les circonstan-

ces le justifient;

  4) un effort particulier est fait pour donner

aux élèves une connaissance approfondie

des langues vivantes;

  5) la dimension européenne est mise en

valeur dans les programmes d'études;

  6) l'éducation et l'enseignement sont don-

nés dans le respect des consciences et des

convictions individuelles;

  7) des mesures sont prises pour faciliter

l'accueil des enfants ayant des besoins édu-

catifs spécifiques.

Artikel 5

  1. De skolår som eleverna har fullföljt på

skolan med ett tillfredsställande resultat och

de examensbevis och intyg som visar detta

skall erkännas inom medlemsstaternas terri-

torium i enlighet med en ekvivalensskala

enligt de villkor som bestäms av styrelsen

enligt artikel 11 och under förutsättning av

de behöriga nationella myndigheternas

godkännande.

  2. Utbildningen på den högsta nivån av-

slutas med europeisk studentexamen, enligt

avtalet av den 11 april 1984 om ändring av

bilagan till stadgan för Europaskolan, som

fastställer reglerna för europeisk studentex-

amen, nedan kallat "Avtalet om europeisk

studentexamen". Styrelsen kan, när företrä-

darna för medlemsstaterna beslutar enhäl-

ligt, göra de anpassningar i detta avtal som

kan visa sig nödvändiga.

  De elever som har tagit europeisk stu-

dentexamen vid skolan skall

  a) i den medlemsstat där de är medborga-

re ha alla de rättigheter som är knutna till

innehav av examensbevis/slutbetyg eller in-

tyg som utfärdas vid avslutad utbildning på

gymnasienivå i det landet,

  b) vara berättigade att söka till ett univer-

sitet inom en medlemsstats territorium på

samma villkor som medborgare i den med-

lemsstaten med likvärdiga kvalifikationer.

  I denna konvention avses med ordet uni-

versitet

  a) universitet,

  b) institutioner som likställs med univer-

sitet av den medlemsstat inom vars territo-

rium de är belägna.

Article 5

  1. Les années d'études accomplies avec

succès à l'école et les diplômes et certificats

sanctionnant ces études ont effet sur le terri-

toire des États membres, conformément à

un tableau d'équivalences, dans les condi-

tions arrêtées par le conseil supérieur

comme prévu à l'article 11 et sous réserve

de l'accord des instances nationales compé-

tentes.

  2. Le cycle complet d'études secondaires

est sanctionné par le baccalauréat européen,

qui fait l'objet de l'accord du 11 avril 1984

relatif à la modification de l'annexe au sta-

tut de l'école européenne portant règlement

du baccalauréat européen, ci-après dénom-

mé "accord sur le baccalauréat européen".

Le conseil supérieur, statuant à l'unanimité

des représentants des États membres, peut

apporter à cet accord les adaptations qui

s'avéreraient nécessaires.

  Les titulaires du baccalauréat européen

obtenu à l'école:

  a) jouissent, dans l'État membre dont ils

sont ressortissants, de tous les avantages at-

tachés à la possession du diplôme ou certi-

ficat délivré à la fin des études secondaires

dans ce pays;

  b) peuvent solliciter leur admission dans

toute université existant sur le territoire de

chaque État membre, avec les mêmes droits

que les ressortissants de cet État membre

ayant des titres équivalents.

  Aux fins de la présente convention, le

terme "université" désigne:

  a) les universités;

  b) les institutions considérées comme

étant de même caractère qu'une université

par l'État membre sur le territoire duquel el-

les sont situées.

Artikel 6

  Varje skola skall vara en juridisk person,

vilket är nödvändigt för att förverkliga dess

uppgift enligt artikel 1.  Den skall därför ha

full frihet att förvalta anslagen i sitt eget

budgetavsnitt enligt de villkor som fastställs

i budgetförordningen artikel 13.1. Den kan

föra talan inför rätta.  Den kan skaffa och

avyttra lös och fast egendom.

  Om inte annat följer av de särskilda be-

stämmelserna i denna konvention skall sko-

lan i varje medlemsstat vad gäller dess rät-

tigheter och skyldigheter behandlas som en

utbildningsanstalt som styrs av offentlig

rätt.

Article 6

  Chaque école est dotée de la personnalité

juridique nécessaire à la réalisation de sa

mission telle que définie à l'article 1er. Elle

jouit, à cette fin, de l'autonomie de gestion

pour les crédits qui sont inscrits dans la sec-

tion budgétaire la concernant, dans les

conditions fixées dans le règlement finan-

cier mentionné à l'article 13 paragraphe 1.

Elle peut ester en justice. Elle peut notam-

ment acquérir et aliéner des biens immobi-

liers et mobiliers.

  En ce qui concerne ses droits et obliga-

tions, l'école est traitée dans chaque État

membre, et sous réserve des dispositions

spécifiques de la présente convention,

comme un établissement scolaire régi par le

droit public.

AVDELNING II

Skolornas organ

Artikel 7

  Följande organ skall vara gemensamma

för alla skolor:

  1. Styrelsen

  2. Generalsekreteraren

  3. Skolinspektörsnämnderna

  4. Besvärsnämnden.

  Varje skola skall förvaltas av en administ-

rativ nämnd och ledas av rektor.

TITRE DEUXIÈME

Des organes des écoles

Article 7

  Les organes communs à l'ensemble des

écoles sont:

  1) le conseil supérieur;

  2) le secrétaire général;

  3) les conseils d'inspection;

  4) la chambre de recours.

  Chaque école est administrée par le

conseil d'administration et gérée par le di-

recteur.

KAPITEL I

Styrelsen

Artikel 8

  1. Om inte annat följer av artikel 28 skall

styrelsen bestå av följande medlemmar:

  a) Den eller de företrädare på ministerni-

vå för var och en av medlemsstaterna i Eu-

ropeiska gemenskaperna som är bemyndi-

gad att förplikta denna medlemsstats reger-

ing, under förutsättning att varje medlems-

stat har endast en röst.

  b) En ledamot av Europeiska gemenska-

pernas kommission.

  c) En företrädare som är utsedd av perso-

nalkommittén (inom lärarkåren) i enlighet

med artikel 22.

  d) En företrädare för elevernas föräldrar

som utsetts av föräldraföreningen i enlighet

med artikel 23.

  2. Företrädarna på ministernivå i varje

medlemsstat och ledamoten i Europeiska

gemenskapernas kommission får utse per-

soner som skall företräda dem. Andra med-

lemmar som är förhindrade att delta skall

företrädas genom sina ersättare.

  3. En elevrepresentant kan inbjudas att

delta i styrelsemötena som observatör i frå-

gor som rör eleverna.

  4. Styrelsen skall sammankallas av sin

ordförande, på dennes eget initiativ eller på

motiverad begäran av tre av styrelsens med-

lemmar eller av generalsekreteraren. Styrel-

sen skall sammanträda minst en gång om

året.

  5. Ordförandeskapet i styrelsen skall in-

nehas ett år i taget av en företrädare för var-

je medlemsstat, i följande ordning: Belgien,

Danmark, Tyskland, Grekland, Spanien,

Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Ne-

derländerna, Portugal, Förenade kungariket.

CHAPITRE PREMIER

Le conseil supérieur

Article 8

  1. Sous réserve de l'article 28, le conseil

supérieur se compose des membres sui-

vants:

  a) du représentant ou des représentants de

niveau ministériel de chacun des États

membres des Communautés européennes,

autorisé(s) à engager le gouvernement de

cet État membre, étant entendu que chaque

État membre ne dispose que d'une seule

voix;

  b) d'un membre de la Commission des

Communautés européennes;

  c) d'un représentant désigné par le comité

du personnel (issu du corps enseignant)

conformément à l'article 22;

  d) d'un représentant des parents désigné

par les associations des parents d'élèves

conformément à l'article 23.

  2. Les représentants au niveau ministériel

de chacun des États membres, ainsi que le

membre de la Commission des Communau-

tés européennes, peuvent se faire représen-

ter. Les autres membres sont représentés en

cas d'empêchement par leur suppléant.

  3. Un représentant des élèves peut être in-

vité à assister aux réunions du conseil supé-

rieur en qualité d'observateur pour les ques-

tions concernant les élèves.

  4. Le conseil supérieur est réuni par son

président à l'initiative de celui-ci ou à la

demande motivée de trois membres du

conseil supérieur ou du secrétaire général. Il

se réunit au moins une fois par an.

  5. La présidence est exercée à tour de rôle

par un représentant de chaque État membre

pour une durée d'une année selon l'ordre

suivant des États membres: Belgique, Da-

nemark, Allemagne, Grèce, Espagne,

France, Irlande, Italie, Luxembourg, Pays-

Bas, Portugal, Royaume-Uni.

Artikel 9

  1. Utom i de fall då enhällighet krävs en-

ligt denna konvention skall styrelsebeslut

fattas med två tredjedels majoritet av dess

medlemmar, om inte annat följer av be-

stämmelserna nedan:

  a) Antagande av beslut som påverkar en

medlemsstats särskilda intressen, såsom en

betydande utvidgning av lokalerna eller en

stängning av en skola som är upprättad på

dess territorium skall kräva att företrädaren

för den medlemsstaten röstar för detta.

  b) Stängning av en skola skall kräva att

kommissionens ledamot röstar för detta.

  c) Företrädaren för en offentligrättslig or-

ganisation som erhållit en plats och en röst i

styrelsen enligt ett avtal som grundar sig på

artikel 28, skall rösta i alla frågor som rör

skolan som omfattas av ett sådant avtal.

  d) Rätten att rösta för en representant från

personalkommittén enligt artikel 8.1 c och

företrädaren för elevernas föräldrar enligt

artikel 8.1 d, skall begränsas till fattandet av

beslut i undervisningsfrågor enligt artikel

11 med undantag av beslut angående an-

passningar av avtalet om europeisk student-

examen och beslut som har finansiella och

budgetmässiga verkningar.

  2. När enhällighet krävs genom denna

konvention får fattandet av beslut av styrel-

sen inte hindras genom att medlemmar som

är närvarande eller företrädda avstår från att

rösta.

  3. Vid all röstning skall var och en av de

närvarande medlemmarna ha en röst utan

att det påverkar tillämpningen av de sär-

skilda bestämmelserna i artikel 8.1 a.

Article 9

  1. Sauf dans les cas où l'unanimité est re-

quise en vertu de la présente convention, les

décisions du conseil supérieur sont prises à

la majorité des deux tiers des membres qui

le composent, sous réserve des dispositions

suivantes:

  a) l'adoption d'une décision affectant les

intérêts spécifiques d'un État membre, par-

mi lesquels l'extension significative des ins-

tallations ou la fermeture d'une école im-

plantée sur son territoire, requiert un vote

favorable du représentant de cet État mem-

bre;

  b) la fermeture d'une école requiert un

vote favorable du membre de la Commis-

sion;

  c) le représentant d'une organisation de

droit public qui a obtenu un siège et une

voix au conseil supérieur en vertu d'un ac-

cord fondé sur l'article 28 participe au vote

concernant toutes les questions relatives à

l'école faisant l'objet de cet accord;

  d) le droit de vote du représentant du co-

mité du personnel mentionné à l'article 8

paragraphe 1 point c) et du représentant des

parents d'élèves mentionné à l'article 8 pa-

ragraphe 1 point d) se limite à l'adoption de

décisions sur des questions pédagogiques

soulevées au titre de l'article 11, à l'exclu-

sion des décisions concernant les adapta-

tions de l'accord sur le baccalauréat euro-

péen et des décisions qui ont une incidence

financière ou budgétaire.

  2. Dans les cas où la présente convention

requiert l'unanimité, les abstentions des

membres présents ou représentés ne font

pas obstacle à l'adoption des décisions du

conseil supérieur.

  3. Dans tout vote, chacun des membres

présents ou représentés dispose d'une voix,

sans préjudice de la disposition particulière

prévue à l'article 8 paragraphe 1 point a).

Artikel 10

  Styrelsen skall övervaka genomförandet

av denna konvention; för detta ändamål

skall den ha nödvändiga beslutsbefogenhe-

ter i utbildnings- och budgetfrågor samt

administrativa frågor, och för förhandlingar

av de avtal som anges i artikel 28-30. Den

kan inrätta kommittéer med ansvar för att

förbereda dess beslut.

  Styrelsen skall fastställa reglementet för

skolorna.

  Styrelsen skall varje år på grundval av ett

förslag som utarbetats av generalsekretera-

ren upprätta en rapport över skolornas verk-

samhet och överlämna den till Europapar-

lamentet och till rådet.

Article 10

  Le conseil supérieur veille à l'application

de la présente convention; il dispose, à cet

effet, des pouvoirs de décision nécessaires

en matière pédagogique, budgétaire et ad-

ministrative, ainsi que pour la négociation

des accords mentionnés aux articles 28 à

30. Il peut créer des comités chargés de

préparer ses décisions.

  Le conseil supérieur établit le règlement

général des écoles.

  Chaque année, le conseil supérieur établit,

sur la base du projet préparé par le secré-

taire général, un rapport sur le fonctionne-

ment des écoles et le transmet au Parlement

européen et au Conseil.

Artikel 11

  I pedagogiska frågor skall styrelsen beslu-

ta vilken undervisning som skall bedrivas

och hur den skall vara organiserad. Enligt

yttrande från den behöriga skolinspektörs-

nämnden skall den ha följande uppgifter:

  1. Den skall fastställa harmoniserade läro-

och timplaner för varje läsår och för varje

avdelning som den har inrättat och utfärda

rekommendationer angående vilka metoder

som skall användas.

  2. Den skall sörja för skolinspektörs-

nämndernas övervakning av undervisningen

och fastställa arbetsordningar för dessa.

  3. Den skall besluta om ålderskraven för

olika nivåer. Den skall fastställa regler för

flyttning av elever till nästa klass eller till

sekundärnivån och regler för värdering av

skolåren i Europaskolan i enlighet med arti-

kel 5, för att göra det möjligt för elever att

när som helst återvända till skolorna i de

enskilda staterna. Den skall upprätta den

ekvivalensskala som anges i artikel 5.1.

  4. Den skall anordna examinationer som

ett sätt att garantera det arbete som utförs i

skolan; den skall fastställa regler för exami-

nationer, utnämna examensnämnder och

tilldela examensbevis.  Den skall säkerställa

att examensuppgifterna är på en sådan nivå

att bestämmelserna i artikel 5 följs.

Article 11

  En matière pédagogique, le conseil supé-

rieur définit l'orientation des études et arrête

leur organisation. En particulier, sur avis du

conseil d'inspection compétent:

  1) il fixe les programmes d'études et ho-

raires harmonisés de chaque année d'études

et de chaque section qu'il a organisée et fait

des recommandations pour le choix des mé-

thodes;

  2) il fait assurer le contrôle de l'ensei-

gnement par les conseils d'inspection et fixe

les règles de fonctionnement de ceux-ci;

  3) il fixe l'âge requis pour entrer dans les

différents cycles d'enseignement. Il définit

les règles autorisant le passage des élèves

dans la classe suivante ou dans le cycle se-

condaire et, afin de leur permettre de réin-

tégrer à tout moment leurs écoles nationa-

les, il arrête les conditions dans lesquelles

sont validées les années d'études faites à

l'école, conformément aux dispositions pré-

vues à l'article 5. Il établit le tableau d'équi-

valences prévu à l'article 5 paragraphe 1;

  4) il institue des examens destinés à sanc-

tionner le travail accompli à l'école; il éta-

blit le règlement de ceux-ci, en constitue les

jurys, en délivre les diplômes. Il fixe les

épreuves de ces examens à un niveau suffi-

sant pour donner effet aux dispositions de

l'article 5.

Artikel 12

  I administrativa frågor skall styrelsen ha

följande uppgifter:

  1. Den skall fastställa tjänsteföreskrifter

för generalsekreteraren, rektorerna, lärarkå-

ren och, i enlighet med artikel 9.1 a, för

administrativ personal och servicepersonal.

  2. Den skall utnämna generalsekreterare

och vice generalsekreterare.

  3. Den skall utnämna rektor och vice rek-

torer för varje skola.

  4. a)Den skall varje år på förslag av skol-

inspektörsnämnderna besluta om behovet

av lärarpersonal genom inrättande eller in-

dragning av  tjänster. Den skall säkerställa

en rättvis fördelning av tjänster bland med-

lemsstaterna. Den skall med regeringarna

lösa frågor angående utnämning eller utsta-

tionering av lärare på de olika nivåerna och

studievägledare i skolan. Personalen skall

behålla befordrings- eller pensioneringsrät-

tigheter som garanteras genom nationella

regler.

  b)Den skall varje år på förslag av general-

sekreteraren besluta om  behovet av admi-

nistrativ personal och servicepersonal.

  5. Den skall organisera sin verksamhet

och upprätta sin egen arbetsordning.

Article 12

  En matière administrative, le conseil su-

périeur:

  1) établit les statuts du secrétaire général,

des directeurs, du personnel enseignant et,

conformément à l'article 9 paragraphe 1

point a), du personnel administratif et de

service;

  2) désigne le secrétaire général et le secré-

taire général adjoint;

  3) nomme le directeur et les adjoints de

chaque école;

  4) a) détermine, chaque année, sur propo-

sition des conseils d'inspection les besoins

en personnel enseignant par création et sup-

pression d'emplois. Il veille à la répartition

équitable des emplois entre les États mem-

bres. Il règle, avec les gouvernements, les

questions relatives à l'affectation ou au dé-

tachement des professeurs, des instituteurs

et des conseillers de l'éducation de l'école.

Ceux-ci conservent les droits à l'avance-

ment et à la retraite garantis par leur statut

national;

  b) détermine, chaque année, sur pro-

position du secrétaire général, les besoins

en personnel administratif et de service;

  5) organise son fonctionnement et établit

son règlement intérieur.

Artikel 13

  1. I budgetfrågor skall styrelsen ha följan-

de uppgifter:

  a) Den skall anta budgetförordningen och

särskilt ange förfarandet för att upprätta och

genomföra skolornas budget.

  b) Den skall anta skolornas budget för

varje budgetår i enlighet med punkt 4 ned-

an.

  c) Den skall godkänna inkomst- och ut-

giftsredovisningen och överlämna den till

de behöriga myndigheterna i Europeiska

gemenskaperna.

  2. Styrelsen skall senast den 30 april varje

år upprätta en inkomst- och utgiftsberäk-

ning för skolorna för påföljande budgetår

och överlämna den till kommissionen, som

på grundval av denna skall upprätta de nöd-

vändiga prognoserna i det preliminära ut-

kastet till Europeiska gemenskapernas all-

männa budget.

  Europeiska gemenskapernas budgetansva-

riga myndighet skall fastställa beloppet för

Europeiska gemenskapernas bidrag enligt

sitt budgetförfarande.

  3. Styrelsen skall också överlämna beräk-

ningen för inkomster och utgifter till andra

offentligrättsliga organisationer enligt arti-

kel 28 och till de organisationer eller insti-

tutioner som anges i artikel 29, vars finansi-

ella bidrag är sådant att det finansierar hu-

vuddelen av skolans budget, så att de kan

fastställa sina bidragsbelopp.

  4. Styrelsen skall slutligen anta skolornas

budget före budgetårets början och skall,

om det är nödvändigt, anpassa den till bi-

dragen från Europeiska gemenskaperna och

de organisationer eller institutioner som an-

ges i punkt 3.

Article 13

  1. En matière budgétaire, le conseil supé-

rieur:

  a) arrête le règlement financier, spécifiant

notamment les modalités relatives à l'éta-

blissement et à l'exécution du budget des

écoles;

  b) arrête pour chaque exercice le budget

des écoles, conformément au paragraphe 4;

  c) approuve le compte annuel de gestion

et le transmet aux autorités compétentes des

Communautés européennes.

  2. Le conseil supérieur établit, au plus

tard le 30 avril de chaque exercice, un état

prévisionnel des recettes et des dépenses

des écoles pour l'exercice suivant et le

transmet sans délai à la Commission qui

établit sur cette base les prévisions néces-

saires dans l'avant-projet de budget général

des Communautés européennes.

  L'autorité budgétaire des Communautés

européennes fixe le montant de la contribu-

tion des Communautés européennes dans le

cadre de sa procédure budgétaire.

  3. Le conseil supérieur transmet l'état

prévisionnel des recettes et des dépenses

également aux autres organisations de droit

public prévues à l'article 28 et aux organis-

mes ou institutions prévus à l'article 29,

dont la contribution financière permet de fi-

nancer pour l'essentiel le budget d'une

école, afin qu'ils fixent le montant de leur

contribution.

  4. Le conseil supérieur arrête définitive-

ment le budget des écoles avant le début de

l'exercice budgétaire en l'ajustant si néces-

saire à la contribution des Communautés

européennes ainsi que des organisations,

organismes et institutions visés au paragra-

phe 3.

Artikel 14

  Generalsekreteraren skall företräda styrel-

sen och leda sekretariatet i enlighet med

tjänsteföreskrifterna för generalsekreteraren

enligt artikel 12.1. Han skall vara skolornas

rättsliga företrädare. Han skall vara ansva-

rig inför styrelsen.

Article 14

  Le secrétaire général représente le conseil

supérieur et dirige le secrétariat dans le ca-

dre des dispositions du statut du secrétaire

général prévu à l'article 12 point 1. Il repré-

sente les écoles dans le cadre des procédu-

res juridictionnelles. Il est responsable de-

vant le conseil supérieur.

KAPITEL II

Skolinspektörsnämnderna

Artikel 15

  Två skolinspektörsnämnder skall inrättas

för skolorna: en för förskolan och primärni-

vån, och en för sekundärnivån.

CHAPITRE 2

Les conseils d'inspection

Article 15

  Deux conseils d'inspection sont créés

pour les besoins des écoles: l'un pour le cy-

cle maternel et le cycle primaire, l'autre

pour le cycle secondaire.

Artikel 16

  Varje medlemsstat som är en fördrags-

slutande part skall företrädas av en inspek-

tör i varje nämnd. Han skall utses av styrel-

sen på förslag av den berörda parten.

  Ordförandeskapet i skolinspektörsnämn-

derna skall innehas av en företrädare i

nämnden från den medlemsstat som innehar

ordförandeskapet i styrelsen.

Article 16

  Chacun des États membres, parties

contractantes, est représenté dans chaque

conseil d'inspection par un inspecteur. Ce-

lui-ci est désigné par le conseil supérieur

sur proposition de la partie intéressée.

  La présidence des conseils d'inspection

est exercée par le représentant du conseil

d'inspection de l'État membre qui assure la

présidence du conseil supérieur.

Artikel 17

  Det skall vara skolinspektörsnämndernas

uppgift att säkerställa kvaliteten på den un-

dervisning som meddelas av skolorna och

för detta ändamål säkerställa att de nödvän-

diga inspektionerna utförs i skolorna.

  De skall underställa styrelsen yttranden

och förslag enligt artiklarna 11 respektive

12 och vid behov lämna förslag till änd-

ringar av läroplaner och till uppläggningen

av undervisningen.

Article 17

  Les conseils d'inspection ont pour tâche

de veiller à la qualité de l'enseignement dis-

pensé par les écoles et de faire procéder, à

cet effet, aux inspections nécessaires dans

les écoles.

  Ils soumettent au conseil supérieur les

avis et propositions prévus aux articles 11

et 12 respectivement et éventuellement des

propositions tendant à l'aménagement des

programmes d'études et à l'organisation des

études.

Artikel 18

  Inspektörernas uppgift skall vara att

  1) säkerställa tillsyn av de från de natio-

nella förvaltningarna utsända lärarnas un-

dervisning,

  2) jämföra iakttagelser angående under-

visningsresultaten och undervisningsmeto-

dernas kvalitet,

  3) underrätta rektorerna och lärarkåren

om resultaten från sina inspektioner.

  Med hänsyn till de behov som styrelsen

bedömt föreligga skall varje medlemsstat

förse inspektörerna med de medel som är

nödvändiga för att de fullt ut skall kunna ut-

föra sin uppgift på skolorna.

Article 18

  Les inspecteurs ont pour tâche:

  1) d'assurer, dans les cycles d'enseigne-

ment qui les concernent, la tutelle pédago-

gique des professeurs issus de leur adminis-

tration nationale;

  2) de confronter leurs observations quant

au niveau atteint par les études et à la quali-

té des méthodes d'enseignement;

  3) d'adresser aux directeurs et au corps

enseignant les résultats de leurs inspections.

  Tenant compte de besoins évalués par le

conseil supérieur, chaque État membre ac-

corde aux inspecteurs les facilités nécessai-

res pour exécuter pleinement leur mission

auprès des écoles.

KAPITEL III

Administrativa nämnden

Artikel 19

  Om inte annat följer av artiklarna 28 och

29 skall varje administrativ nämnd enligt

artikel 7 bestå av åtta medlemmar, enligt

följande:

  1. Generalsekreteraren som skall var ord-

förande.

  2. Rektorn för skolan.

  3. Företrädaren för Europeiska gemen-

skapernas kommission.

  4. Två medlemmar av lärarkåren, en som

företräder personalen på sekundärnivån och

en som företräder personalen i förskolan

och primärnivån.

  5. Två medlemmar som företräder föräld-

raorganisationen enligt artikel 23.

  6. En företrädare för den administrativa

personalen och servicepersonalen.

  En företrädare för den medlemsstat där

skolan är belägen får som observatör delta i

sammanträden med den administrativa

nämnden.

  Två företrädare för eleverna skall inbju-

das att delta som observatörer i de frågor

som berör dem i sammanträdena med den

administrativa nämnden vid deras skola.

CHAPITRE 3

Le conseil d'administration

Article 19

  Le conseil d'administration prévu à l'arti-

cle 7 comprend huit membres, sous réserve

des articles 28 et 29:

  1) le secrétaire général qui assure la pré-

sidence;

  2) le directeur de l'école;

  3) le représentant de la Commission des

Communautés européennes;

  4) deux membres du corps enseignant,

l'un représentant le corps enseignant du cy-

cle secondaire et l'autre le corps enseignant

du cycle primaire et du cycle maternel ré-

unis;

  5) deux membres représentant l'associa-

tion des parents d'élèves, comme prévu à

l'article 23;

  6) un représentant du personnel adminis-

tratif et de service.

  Un représentant de l'État membre du lieu

d'implantation de l'école peut assister

comme observateur aux réunions du conseil

d'administration.

  Deux représentants des élèves sont invités

à assister comme observateurs aux réunions

du conseil d'administration de leur école,

pour les points les concernant.

Artikel 20

  Den administrativa nämnden skall

  1. förbereda beräkningar för skolans in-

komster och utgifter i enlighet med budget-

förordningen,

  2. övervaka genomförandet av skolans

avsnitt i budgeten och upprätta dess årliga

inkomst- och utgiftsredovisning,

  3. säkerställa att lämpliga fysiska förhål-

landen och en anda som främjar skolans

verksamhet upprätthålls,

  4. utföra andra administrativa åligganden

som anförtros den av styrelsen.

  Förfaranden för att utlysa sammanträden

och för beslutsfattande av de administrativa

nämnderna skall fastställas i reglementet för

skolorna enligt artikel 10.

Article 20

  Le conseil d'administration:

  1) prépare l'état prévisionnel des recettes

et des dépenses de l'école, conformément au

règlement financier;

  2) contrôle l'exécution de la section bud-

gétaire de l'école et établit son compte an-

nuel de gestion;

  3) veille au maintien des conditions maté-

rielles favorables et à un climat propice au

bon fonctionnement de l'école;

  4) exerce toute autre attribution adminis-

trative que lui confie le conseil supérieur.

  Les modalités de convocation des ré-

unions et de décision des conseils d'admi-

nistration sont arrêtées dans le règlement

général des écoles prévu à l'article 10.

KAPITEL IV

Rektor

Artikel 21

  Rektorn skall utföra sina åligganden i en-

lighet med reglementet för skolorna enligt

artikel 10. Han skall ha myndighet över

skolans personal i enlighet med de förfa-

randen som föreskrivs i artikel 12.4 a och b.

  Han skall ha den kompetens och de kvali-

fikationer som krävs i hans land för att leda

en undervisningsanstalt vars examensbevis

ger innehavaren tillträde till universitet.

Han skall vara ansvarig inför styrelsen.

CHAPITRE 4

Le directeur

Article 21

  Le directeur exerce ses fonctions dans le

cadre des dispositions du règlement général

prévu à l'article 10. Il a autorité sur le per-

sonnel affecté à l'école selon les procédures

spécifiées à l'article 12 point 4 a) et b).

  Il doit posséder les compétences et les ti-

tres exigés dans son pays pour assurer la di-

rection d'un établissement d'enseignement

dont le diplôme terminal donne accès à

l'université. Il est responsable devant le

conseil supérieur.

AVDELNING III

Personalrepresentation

Artikel 22

  En personalkommitté skall upprättas som

består av valda representanter för lärarkåren

och för den administrativa personalen och

servicepersonalen på varje skola.

  Kommittén skall bidra till att skolorna

fungerar tillfredsställande  genom att göra

det möjligt för personalen att uttrycka sin

åsikt. Förfarandena för val och arbete i per-

sonalkommittén skall bestämmas enligt

tjänsteföreskrifterna för lärarkåren och för

den administrativa personalen och service-

personalen enligt artikel 12.1.

  En gång om året skall personalkommittén

utse en medlem och en ersättare inom lärar-

kåren att företräda personalen i styrelsen.

TITRE TROISIÈME

De la représentation du personnel

Article 22

  Il est institué un comité du personnel,

composé des représentants élus du corps

enseignant et du personnel administratif et

de service de chaque école.

  Le comité coopère au bon fonctionnement

des écoles en permettant à l'opinion du per-

sonnel de se faire jour et de s'exprimer.

  Les modalités d'élection et de fonction-

nement du comité du personnel sont défi-

nies dans les statuts du personnel ensei-

gnant et du personnel administratif et de

service prévus à l'article 12 point 1.

  Le comité du personnel désigne annuel-

lement un membre titulaire et un membre

suppléant issus du corps enseignant pour

représenter le personnel au sein du conseil

supérieur.

IV OSA

Vanhempainyhdistys

23 artikla

  Oppilaiden vanhempien ja kouluviran-

omaisten suhteiden ylläpitämiseksi johto-

kunta hyväksyy jokaiselle koululle yhdis-

tyksen, joka edustaa oppilaiden vanhempia.

  Näin hyväksytty vanhempainyhdistys ni-

meää joka vuosi kaksi edustajaa kyseisen

koulun hallinnolliseen lautakuntaan.

  Kerran vuodessa koulujen vanhem-

painyhdistykset nimeävät yhden jäsenen ja

varajäsenen edustamaan yhdistyksiä johto-

kunnassa.

TITRE QUATRIÈME

L'associatlon des parents d'élèves

Article 23

  En vue d'assurer les relations entre les pa-

rents d'élèves et les autorités des écoles, le

conseil supérieur reconnaît pour chaque

école l'association représentative des pa-

rents d'élèves.

  L'association ainsi reconnue désigne an-

nuellement deux représentants au conseil

d'administration de l'école concernée.

  Les associations de l'ensemble des écoles

désignent annuellement, en leur sein, un

membre titulaire et un membre suppléant

représentant les associations au sein du

conseil supérieur.

AVDELNING V

Budget

Artikel 24

  Budgetåret för skolorna skall motsvara

kalenderåret.

TITRE CINQUIÈME

Le budget

Article 24

  L'exercice financier des écoles s'étend sur

l'année civile.

25 artikla

  Koulujen talousarvioon lasketaan mu-

kaan:

  1. jäsenvaltioiden osuudet siirretyn tai

nimitetyn henkilökunnan palkkojen mak-

susta, sekä tarvittaessa johtokunnan yksi-

mielisesti päättämät jäsenvaltioiden rahoi-

tusosuudet;

  2. Euroopan yhteisöjen rahoitusosuus, jol-

la katetaan koulujen kokonaismenojen ja

muiden tulojen kokonaismäärän erotus;

  3. sellaisten Euroopan yhteisöjen ulko-

puolisten yhteisöjen rahoitusosuudet, joiden

kanssa johtokunta on tehnyt sopimuksen;

  4. koulujen omat tulot, erityisesti koulu-

maksut, jotka johtokunta on perinyt van-

hemmilta;

  5. muut erilaiset tulot.

  Euroopan yhteisöjen rahoitusosuutta kos-

kevista järjestelyistä määrätään erityisessä

johtokunnan ja komission välisessä sopi-

muksessa.

Article 25

  Le budget des écoles est alimenté par:

  1) les contributions des États membres à

travers le maintien des rémunérations

payées aux professeurs détachés ou affectés

et, le cas échéant, sous forme de contribu-

tion financière décidée par le conseil supé-

rieur statuant à l'unanimité;

  2) la contribution des Communautés eu-

ropéennes, qui vise à couvrir la différence

entre le montant global des dépenses des

écoles et le total des autres recettes;

  3) les contributions des organismes non

communautaires avec lesquels le conseil

supérieur a conclu un accord;

  4) les recettes propres des écoles, et no-

tamment les contributions scolaires mises à

la charge des parents d'élèves par le conseil

supérieur;

  5) les recettes diverses.

  Les modalités de mise à disposition de la

contribution des Communautés européen-

nes font l'objet d'un accord spécial entre le

conseil supérieur et la Commission.

AVDELNING VI

Tvister

Artikel 26

  Europeiska gemenskapernas domstol

skall ensam ha behörighet i tvister mellan

de fördragsslutande parterna, vad avser

tolkning och tillämpning av denna konven-

tion, vilka inte har lösts av styrelsen.

TITRE SIXIÈME

Des litiges

Article 26

  La Cour de justice des Communautés eu-

ropéennes est seule compétente pour statuer

sur les litiges entre les parties contractantes

relatifs à l'interprétation et à l'application de

la présente convention et qui n'ont pu être

résolus au sein du conseil supérieur.

Artikel 27

  1. En besvärsnämnd inrättas härmed.

  2. Besvärsnämnden skall ensam ha behö-

righet i första och sista instans, när alla ad-

ministrativa kanaler har uttömts, i en tvist

angående tillämpningen av denna konven-

tion på alla personer som omfattas av den,

med undantag av administrativ personal och

servicepersonal, och vad avser lagenlighe-

ten i en handling som grundas på denna

konvention, eller på regler som fastställts

enligt den, som negativt påverkar sådana

personer och som företagits av styrelsen el-

ler administrativa nämnden i skolan vid

utövandet av deras befogenhet enligt denna

konvention.  När sådana tvister är av eko-

nomisk art skall besvärsnämnden ha obe-

gränsad behörighet.

  Villkor och närmare föreskrifter för dessa

förfaranden skall fastställas genom tjänste-

föreskrifterna för lärarkåren eller genom an-

ställningsvillkoren för timlärare eller genom

reglementet för skolorna.

  3. Medlemmarna i besvärsnämnden skall

vara personer vars oberoende är ställt utom

allt tvivel och vars juridiska kvalifikationer

är allmänt erkända.Endast personer på en

lista som sammanställts av Europeiska ge-

menskapernas domstol skall vara valbara

till medlemskap i besvärsnämnden.

  4. Stadgan för besvärsnämnden skall an-

tas enhälligt av styrelsen. Stadgan för bes-

värsnämnden skall bestämma antalet me-

dlemmar,styrelsens utnämningsförfarande,

mandatperiodens längd och den finansiella

ordning som gäller för dem. Stadgan skall

beskriva nämndens arbetssätt.

  5. Besvärsnämnden skall själv anta sin

arbetsordning, som skall innehålla de bes-

tämmelser som är nödvändiga för att til-

lämpa stadgan. Arbetsordningen skall kräva

enhälligt godkännande av styrelsen.

  6. Besvärsnämndens avgöranden skall va-

ra bindande för parterna och skulle de se-

nare inte verkställa dem skall de verkställas

av de berörda myndigheterna i medlemssta-

terna i enlighet med deras respektive natio-

nella lagstiftning.

  7. Andra tvister i vilka skolorna är part,

skall falla under nationella domstolars be-

hörighet. I synnerhet nationella domstolars

behörighet i frågor rörande civilrättsligt el-

ler straffrättsligt ansvar  påverkas inte av

denna artikel.

Article 27

  1. Il est institué une chambre de recours.

  2. La chambre de recours a compétence

exclusive de première et de dernière ins-

tance pour statuer, après épuisement de la

voie administrative, sur tout litige relatif à

l'application de la présente convention aux

personnes qui y sont visées, à l'exclusion du

personnel administratif et de service, et por-

tant sur la légalité d'un acte faisant grief

fondé sur la convention ou sur des règles ar-

rêtées en application de celle-ci, pris à leur

égard par le conseil supérieur ou le conseil

d'administration d'une école dans l'exercice

des attributions qui leur sont conférées par

la présente convention. Lorsque un tel litige

présente un caractère pécuniaire, la cham-

bre de recours a une compétence de pleine

juridiction.

  Les conditions et les modalités d'applica-

tion relatives à ces procédures sont déter-

minées, selon le cas, par le statut du per-

sonnel enseignant ou par le régime applica-

ble aux chargés de cours ou par le règle-

ment général des écoles.

  3. La chambre de recours est composée de

personnalités offrant toutes les garanties

d'indépendance et possédant des compéten-

ces juridiques notoires. Seules peuvent être

nommées membres de la chambre de re-

cours les personnes figurant sur une liste

établie à cet effet par la Cour de justice des

Communautés européennes.

  4. Le conseil supérieur statuant à l'unani-

mité arrête le statut de la chambre de re-

cours. Le statut de la chambre de recours

fixe le nombre de ses membres, la procé-

dure de leur nomination par le conseil supé-

rieur, la durée de leur mandat et le régime

pécuniaire qui leur est applicable. Il orga-

nise le fonctionnement de la chambre.

  5. La chambre de recours arrête son rè-

glement de procédure qui contient toutes les

dispositions nécessaires en vue d'appliquer

son statut. Ce règlement doit être approuvé

à l'unanimité par le conseil supérieur.

  6. Les arrêts de la chambre de recours

sont obligatoires pour les parties et, au cas

où celles-ci ne les exécuteraient pas, rendus

exécutoires par les autorités compétentes

des États membres en conformité avec leur

législation nationale respective.

  7. Les autres litiges auxquels les écoles

sont parties relèvent de la compétence des

juridictions nationales. En particulier, leur

compétence en matière de responsabilité ci-

vile et pénale n'est pas affectée par le pré-

sent article.

AVDELNING VII

Särskilda bestämmelser

Artikel 28

  Styrelsen kan vid enhällighet ingå avtal

angående delaktighet i en befintlig skola,

eller en som skall upprättas i enlighet med

artikel 2, med organisationer som styrs av

offentlig rätt, som på grund av sitt läge har

ett intresse av skolornas verksamhet.  Ge-

nom att sluta ett sådant avtal kan en sådan

organisation få en plats och en röst i styrel-

sen i alla frågor angående skolan ifråga, om

dess finansiella bidrag är så stort att det fi-

nansierar huvuddelen av skolans budget.

Den kan också få en plats och en röst i den

berörda skolans administrativa nämnd.

TITRE SEPTIÈME

Dispositions spéciales

Article 28

  Le conseil supérieur, agissant à l'unanimi-

té, peut négocier un accord de participation

relatif à une école existante ou à créer

conformément à l'article 2, avec toutes les

organisations de droit public qui, par leur

implantation, sont intéressées au fonction-

nement de ces écoles. Ces organisations,

par la conclusion d'un tel accord, peuvent

obtenir un siège et une voix au conseil su-

périeur pour toutes les questions relatives à

l'école en question, si leur contribution fi-

nancière permet de financer pour l'essentiel

le budget de l'école. Elles peuvent aussi ob-

tenir un siège et une voix au conseil d'ad-

ministration de l'école concernée.

Artikel 29

  Styrelsen kan vid enhällighet också beslu-

ta att förhandla om andra avtal än avtal om

deltagande med offentlig- eller privaträttsli-

ga organisationer eller institutioner, som har

ett intresse av en av skolornas verksamhet.

Styrelsen kan ge dem en plats och en röst i

den berörda skolans administrativa nämnd.

Article 29

  Le conseil supérieur agissant à l'unanimi-

té, peut également négocier des accords au-

tres que des accords de participation avec

des organismes ou institutions de droit pu-

blic ou de droit privé intéressés au fonc-

tionnement d'une des écoles existantes. Le

conseil supérieur peut leur attribuer un

siège et une voix au conseil d'administration

de l'école concernée.

Artikel 30

  Styrelsen kan förhandla med regeringen i

ett land där en skola är belägen om de

tilläggsavtal som krävs för att säkerställa att

skolan kan fungera under bästa möjliga för-

hållanden.

Article 30

  Le conseil supérieur peut négocier avec le

gouvernement du pays du siège d'une école

tout accord complémentaire afin d'assurer à

celle-ci les meilleures conditions de fonc-

tionnement.

Artikel 31

  1. En fördragsslutande part kan säga upp

denna konvention genom skriftlig anmälan

till den luxemburgska regeringen; den sena-

re skall underrätta de andra fördragsslutan-

de parterna vid mottagandet av denna an-

mälan.  Uppsägning skall anmälas senast

den 1 september för att den skall gälla från

och med den 1 september påföljande år.

  2. En fördragsslutande part som säger upp

denna konvention skall avstå från sin andel

i skolornas tillgångar.  Styrelsen skall be-

sluta vilka organisatoriska åtgärder, inklu-

sive personalåtgärder, som skall vidtas, som

en följd av uppsägning av någon av de för-

dragsslutande parterna.

  3. Styrelsen får besluta om att stänga en

skola i enlighet med den röstningsmetod

som anges i artikel 9. Den skall genom

samma förfarande vidta de åtgärder för sko-

lan som den anser nödvändiga, särskilt vad

avser lärarpersonal, administrativ personal

och servicepersonal och fördelningen av

skolans tillgångar.

  4. En fördragsslutande part kan begära att

denna konvention ändras. För detta ändamål

skall den meddela den luxemburgska reger-

ingen sin begäran.  Den luxemburgska re-

geringen skall vidta de nödvändiga arran-

gemangen med den fördragsslutande part

som innehar ordförandeskapet i Europeiska

gemenskapernas råd för att utlysa en reger-

ingskonferens.

Article 31

  1. Toute partie contractante peut dénoncer

la présente convention par notification

écrite adressée au gouvernement luxem-

bourgeois; celui-ci avise de la réception de

cette notification les autres parties contrac-

tantes. La dénonciation doit être notifiée

avant le 1er septembre d'une année pour

prendre effet le 1er septembre de l'année

suivante.

  2. La partie contractante qui dénonce la

présente convention renonce à toute quote-

part dans les avoirs des écoles. Le conseil

supérieur décide des mesures d'organisation

à prendre, y compris celles concernant le

personnel, à la suite de la dénonciation par

l'une des parties contractantes.

  3. Le conseil supérieur, agissant selon les

modalités de vote prévues à l'article 9, peut

décider de fermer une école. Il prend, sui-

vant la même procédure, toutes les mesures

concernant cette école qu'il juge nécessai-

res, notamment en ce qui concerne la situa-

tion du personnel enseignant ainsi que du

personnel administratif et de service, et la

répartition des avoirs de l'école.

  4. Toute partie contractante peut deman-

der la modification de la présente conven-

tion. À cet effet, elle notifie sa demande au

gouvernement luxembourgeois. Le gouver-

nement luxembourgeois entreprend les dé-

marches nécessaires avec la partie contrac-

tante qui assure la présidence du Conseil

des Communautés européennes en vue de

convoquer une conférence intergouverne-

mentale.

Artikel 32

  Ansökningar om anslutning till denna

konvention från en stat som blir medlem i

gemenskapen skall göras skriftligen till den

luxemburgska regeringen, som skall under-

rätta var och en av de fördragsslutande par-

terna om detta. Anslutningen skall gälla

från och med den 1 september närmast efter

det att anslutningsinstrumenten har depone-

rats hos den luxemburgska regeringen.

  Från och med den dagen skall samman-

sättningen av skolans organ ändras i enlig-

het med detta.

Article 32

  La demande d'adhésion à la présente

convention de tout État qui devient membre

de la Communauté est adressée, par écrit,

au gouvernement luxembourgeois, qui en

informe chacune des autres parties contrac-

tantes. L'adhésion prend effet le 1er sep-

tembre suivant la date du dépôt des instru-

ments d'adhésion auprès du gouvernement

luxembourgeois.

  Dès cette date, la composition des organes

des écoles est modifiée en conséquence.

Artikel 33

  Denna konvention skall ratificeras av

medlemsstaterna som fördragsslutande par-

ter i enlighet med deras respektive konstitu-

tionella krav.  Vad gäller Europeiska ge-

menskaperna skall den slutas i enlighet med

de fördrag som upprättat dem.  Ratifice-

ringsinstrumenten och de akter som medde-

lar slutandet av denna konvention skall de-

poneras hos den luxemburgska regeringen,

som är depositarie för stadgan för Europa-

skolorna.  Regeringen skall underrätta alla

de andra fördragsslutande parterna om de-

poneringen. Denna konvention skall träda i

kraft den första dagen i den månad som föl-

jer på medlemsstaternas deponering av alla

ratificeringsinstrument  och Europeiska

gemenskapernas deponering av de akter

som meddelar slutandet av konventionen.

  Denna konvention, som har upprättats i

ett enda original på  danska, engelska,

franska, grekiska, italienska, nederländska,

portugisiska, spanska och tyska, som samt-

liga nio texterna är lika giltiga, skall depo-

neras i luxemburgska regeringens arkiv,

vilken skall överlämna en vidimerad kopia

till var och en av de fördragsslutande par-

terna.

Article 33

  La présente convention est ratifiée par les

États membres, parties contractantes, en

conformité de leurs règles constitutionnelles

respectives. En ce qui concerne les Com-

munautés européennes, elle est conclue

conformément aux traités qui les instituent.

Les instruments de ratification et les actes

de notification de la conclusion de la pré-

sente convention sont déposés auprès du

gouvernement luxembourgeois, dépositaire

du statut des écoles européennes. Ce gou-

vernement notifie le dépôt à toutes les au-

tres parties contractantes.

  La présente convention entre en vigueur

le premier jour du mois suivant le dépôt de

tous les instruments de ratification par les

États membres ainsi que des actes de notifi-

cation de la conclusion par les Communau-

tés européennes.

  La présente convention, rédigée en un

seul exemplaire, en langues allemande, an-

glaise, danoise, espagnole, française, grec-

que, italienne, néerlandaise, portugaise, qui

font également foi, est déposée dans les ar-

chives du gouvernement luxembourgeois,

qui en remet une copie certifiée conforme à

chacune des autres parties contractantes.

Artikel 34

  Denna konvention upphäver och ersätter

stadgan av den 12 april 1957 och protokol-

let till denna av den 13 april 1962.

  Om inte annat föreskrivs i denna konven-

tion skall avtalet om europeisk studentexa-

men fortsätta att gälla.

  Tilläggsprotokollet om Münchenskolan,

som upprättades med hänvisning till proto-

kollet av den 13 april 1962 och som under-

tecknades i Luxemburg den 15 december

1975, skall inte påverkas av denna konven-

tion.

  Hänvisningarna i akter före denna kon-

vention som berör skolorna skall anses som

hänvisningar till motsvarande artiklar i

denna konvention.

Article 34

  La présente convention annule et rem-

place le statut du 12 avril 1957 et son pro-

tocole du 13 avril 1962.

  Sauf si la présente convention en dispose

autrement, l'accord sur le baccalauréat eu-

ropéen reste en vigueur.

  Le protocole additionnel concernant

l'école de Munich, établi par référence au

protocole du 13 avril 1962 et signé à

Luxembourg le 15 décembre 1975, n'est pas

affecté par la présente convention.

  Les références dans les actes concernant

les écoles antérieurs à la présente conven-

tion doivent s'entendre comme renvoyant

aux articles correspondants de la présente

convention.

Ingången i Luxemburg den 21 juni 1994

Fait à Luxembourg, le vingt-et-un juin mil

neuf cent quatre-vingt-quatorze

Bilaga 1

  Europaskolor för vilka stadgan gäller:

  Europaskolan, Bergen

  Europaskolan, Bryssel I

  Europaskolan, Bryssel II

  Europaskolan, Bryssel III (1*)

  Europaskolan, Culham

  Europaskolan, Karlsruhe

  Europaskolan, Luxemburg

  Europaskolan, Mol

  Europaskolan, München

  Europaskolan, Varese

  (1*) Styrelsen har beslutat angående inrät-

tandet av denna skola vid sitt möte den 27

och 29 oktober 1992.

Annexe I

  Écoles européennes auxquelles s'applique

le statut:

  École européenne de Bergen

  École européenne de Bruxelles I

  École européenne de Bruxelles II

  École européenne de Bruxelles III (1*)

  École européenne de Culham

  École européenne de Karlsruhe

  École européenne de Luxembourg

  École européenne de Mol

  École européenne de Munich

  École européenne de Varèse

  (1*) Le conseil supérieur a décidé la créa-

tion de cette école lors de sa réunion des 27

et 29 octobre 1992.

  Bilaga 2

  Grundläggande undervisning ges på föl-

jande språk:

  Danska

  Engelska

  Franska

  Grekiska

  Italienska

  Nederländska

  Portugisiska

  Spanska

  Tyska

Annexe II

  Langues dans lesquelles est donnée la

formation de base:

  Langue allemande

  Langue anglaise

  Langue danoise

  Langue espagnole

  Langue française

  Langue grecque

  Langue italienne

  Langue néerlandaise

  Langue portugaise

1....1..1.       1

   1....1..2.

faktayllapito@eduskunta.fi