Landskapsrevisorernas berättelse 2003

Landskapsrevisorernas berättelse för år 2003

De för finansåret 2003 valda landskapsrevisorerna får härmed till lagtinget avge den i 12 § landskapslagen om landskapsrevisionen (7/1996) avsedda revisionsberättelsen.

Mariehamn den 24 augusti 2004

Magnus Lundberg

Johan Ehn

Pär Eriksson

Birgitta Gustavsson

INNEHÅLL

Landskapsrevisorernas berättelse för år 2003. 3

Landskapsrevisorer för finansåret 2003. 3

Landskapsrevisorernas studiebesök och övriga kontakter3

Revisionsarbetet3

Terminologiska frågor4

Kansliavdelningens förvaltningsområde. 5

Den frivilliga räddningstjänsten. 5

Lagstiftning. 5

Frivilliga organisationers verksamhet5

Plan för brand- och räddningsväsendet7

Landskapsrevisorernas iakttagelser7

Finansavdelningens förvaltningsområde. 8

Landskapets budget 2003. 8

Iakttagandet av budgeten 2003. 9

Budgetförverkligandet i sammandrag för år 2003. 9

Skatter och inkomster av skattenatur10

Jämförelse mellan 2003 års budget och bokslut - avvikelser från budgeten. 10

Anslagsöverskridningar11

Jämförelse mellan 2002 och 2003 års bokslut12

Reserveringar av budgetutgifter och -inkomster13

Målformuleringar i budgeten och redovisningen av dem i berättelsen. 17

Resultaträkningen. 19

Lån. 19

Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde. 20

Miljöprövningsnämndens verksamhet20

Lagstiftning och organisation. 20

Ärendesituationen. 21

Reformbehov och utvecklingsfrågor22

Utbildningsavdelningens förvaltningsområde. 22

Landskapsandelar för anläggningsprojekt inom undervisnings- och kulturverksamheten 22

Lagstiftning. 22

Budgetering, finansieringsplaner och projektplaner23

Landskapsrevisorernas iakttagelser24

Museibyråns verksamhet25

Omorganisation av byrån. 25

Fastighetsfrågor27

Högskolan på Åland. 28

Bakgrund och lagstiftning. 28

Utbildningen. 28

Forskning. 31

Organisation. 31

Landskapsrevisorernas bedömningar och iakttagelser32

Näringsavdelningens förvaltningsområde. 33

Landskapets aktieinnehav i Ålands Industrihus Ab. 33

Planerna på en IT- och teknikby. 33

Allmänt33

Lagtingets behandling av planerna på en teknikby. 34

Ålands Industrihus Ab:s beslut och åtgärder35

Landskapsrevisorernas iakttagelser35

Allmänna frågor37

Mål 2- och Mål 3-programmen på Åland - KRUT. 37

Bakgrund och syfte. 37

Projektfinansiering. 37

Åtgärdsområden inom Mål 2. 38

Åtgärdsområden inom Mål 3. 40

De enskilda projekten och deras struktur41

Landskapsrevisorernas iakttagelser42

Landskapsrevisorernas berättelse för år 2003

Landskapsrevisorer för finansåret 2003

Lagtinget valde den 16 december 2002 i enlighet med bestämmelserna i landskapslagen om landskapsrevisionen (7/1996) till ordinarie revisorer för finansåret 2003 diplomekonomen Magnus Lundberg från Sund samt utbildningskoordinatorn Johan Ehn, organisationschefen Tuula Mattsson och företagaren Pär Eriksson, samtliga från Mariehamn. Till ersättare valdes samtidigt banktjänstemannen Marie Löfström från Eckerö och kommunteknikern Folke Karlsson från Sund.

Landskapsrevisorerna valde till sin ordförande för finansåret 2003 revisorn Magnus Lundberg.

Revisorn Tuula Mattsson valdes den 26 november 2003 till ledamot av Ålands landskapsstyrelse och befriades därför på egen begäran från sitt uppdrag den 3 december 2003. Lagtinget valde den 8 december 2003 landshövdingens sekreterare Birgitta Gustavsson, Lemland, till ny landskapsrevisor för återstoden av mandatperioden.

Som revisorernas sekreterare har fungerat lagtingssekreteraren Lars Ingmar Johansson. Landskapsstyrelsens revisionsbyrå har enligt bestämmelserna i 3 ' 2 mom. landskapslagen om landskapsstyrelsens revisionsbyrå (8/1996) bistått landskapsrevisorerna med vissa utredningsuppdrag. Utformningen av berättelsen har handhafts av Lars Ingmar Johansson med bistånd av ledande revisorn Agneta Mannberg-Jansson och interna revisorn Leif Holländer (OFR).

Landskapsrevisorerna har anlitat konsulten Micael Sandberg vid Pinecorn Consulting-PCC för en samhällsekonomisk bedömning av de åländska Mål 2- och Mål 3-programmen med inriktning på marginalnyttan för landskapet Åland. Utredningen utgör en del av grunden för de synpunkter och kommentarer i ärendet som revisorerna anför i denna berättelse (sid. 37 ff).

Landskapsrevisorernas studiebesök och övriga kontakter

Landskapsrevisorerna företog den 17 februari 2004 ett studiebesök till Geta kommun och sammanträffade där med kommundirektören Kim Hansson, skolföreståndaren Marianne Häggblom och ekonomisekreteraren Britt-Marie Henriksson. Kommunens representanter presenterade kommunens aktuella situation, det kommunalekonomiska läget samt olika samarbets- och utvecklingsfrågor. Revisorerna bekantade sig med Geta skola som nyligen hade om- och tillbyggts och företog en kort rundtur i kommunen.

Vid ett besök den 19 maj 2004 bekantade sig revisorerna med museibyråns verksamhet i Kastelholm och besökte olika anläggningar och byggnader.

Under revisionsarbetets gång har revisorerna företagit studiebesök inom olika enheter och inrättningar inom landskapsförvaltningen (se nedan).

Revisionsarbetet

Enligt 2 ' 2 mom. landskapslagen om landskapsrevisionen skall revisorerna konstatera om

a) landskapets rätt och bästa har tillgodosetts,

b) verksamheten har bedrivits ekonomiskt och effektivt samt att formulerade mål och lagtingsbeslut uppfyllts,

c) redovisningen av medelsförvaltning och resursanvändning gjorts på ett tillförlitligt sätt samt om

d) förvaltningen i övrigt handhafts i enlighet med lag och gällande bestämmelser.

Landskapsrevisorerna har enligt 10 ' rätt att granska beviljandet, användningen av och tillsynen över lån och bidrag som betalats av EG:s medel samt av EG ställda säkerheter.

I revisionsberättelsen skall enligt 12 ' upptas

a) allmänna uppgifter om utförda granskningar och inspektioner,

b) om budgeten iakttagits och i den formulerade mål förverkligats,

c) på vilket sätt den interna övervakningen har ordnats och om den är tillräcklig,

d) om uppgifterna i bokslutet är riktiga och ger tillräcklig information,

e) uppgifter om hur ägarinflytandet använts i bolag som landskapet helt äger eller har aktiemajoritet i,

f) under revisionen gjorda iakttagelser och dess konsekvenser samt anmärkningar mot landskapsstyrelsen eller dess förvaltningsbeslut till den del revisionen givit anledning till detta,

g) förslag till åtgärder som anses vara påkallade,

h) uppgifter om åtgärder för att avhjälpa av landskapsrevisorerna tidigare påtalade missförhållanden samt om dessa åtgärder anses vara tillräckliga samt

i) övriga av revisionsverksamheten föranledda ärenden.

Revisorernas granskningsarbete har i huvudsak ägt rum i lagtingets lokaliteter under tiden 28 oktober 2003 - 24 augusti 2004.

Till grund för granskningen har lagts landskapsstyrelsens förvaltningsberättelse, landskapsstyrelsens protokoll från plenum och enskilda föredragningar liksom från tjänstemannaföredragningar, finansavdelningens räkenskapshandlingar, landskapets budget och bokslut, protokoll från vissa sådana bolag som underlyder landskapsrevisorernas granskning, akter i olika ärenden samt särskilda skriftliga förfrågningar och utredningar.

Landskapsrevisorerna har i samband med sitt granskningsarbete hört lantrådet Roger Nordlund och vicelantrådet Jörgen Strand, räddningsinspektören Sven-Olof Boman vid kansliavdelningen, finanschefen Dan E. Eriksson och landskapskamrern Börje Jansson vid finansavdelningen, miljöjuristen Helena Blomqvist vid social- och miljöavdelningen, avdelningschefen Yvonne Eliasson, byråchefen Stina Colérus, vik. programansvarige Tomas Fellman, landskapsantikvarien Magnus Elfwendahl, enhetscheferna Yngve Österlund, Christina Remmer och Annika Dahlblom samt tjänstledige antikvarien Kenneth Gustafsson vid utbildningsavdelningen samt byråchefen Linnea Johansson vid näringsavdelningen. Vidare har revisorerna hört rektorn Agneta Eriksson-Granskog, prefekterna Bengt Malmberg och Katarina Ulenius samt studerandekårens ordförande Maria Lindroos från Högskolan på Åland, miljöhandläggaren Maria Carlsson-Lönngren vid Ålands miljöprövningsnämnd och VD Agneta Erlandsson-Björklund från Ålands Industrihus Ab.

Landskapsrevisorerna har i anslutning till granskningen besökt Högskolans på Åland administration i f.d. Ålands tekniska läroverk, miljöprövningsnämndens kansli, Ålands museum samt museibyråns anläggningar i Kastelholm.

I enlighet med den av lagtinget antagna räkenskapsstadgan för Ålands lagting har revisorerna den 24 augusti 2004 avgett en särskild berättelse över granskningen av lagtingets och Ålands delegations i Nordiska rådet bokföring och användning av medel under år 2003.

Terminologiska frågor

Genom en ändring av självstyrelselagen för Åland (11/2004) har den tidigare benämningen ”landskapsstyrelsen” ersatts med benämningen ”landskapsregeringen”. Ändringen trädde i kraft den 1 juni 2004. Då den föreliggande berättelsen avser en granskning av förvaltningen under finansåret 2003 har landskapsrevisorerna valt att i den löpande texten genomgående använda benämningen ”landskapsstyrelsen” medan i revisorernas sammanfattande och framåtsyftande synpunkter (”klämmarna”) införts termen ”landskapsregeringen”.

Kansliavdelningens förvaltningsområde

Den frivilliga räddningstjänsten

Lagstiftning

Enligt självstyrelselagen hör allmän ordning och säkerhet samt brand- och räddningsväsendet till landskapets behörighetsområde medan befolkningsskyddet är en riksangelägenhet. Brand- och räddningsväsendet regleras i landskapslagen om brand- och räddningsväsendet (37/1977). En revidering av lagstiftningen på området har beretts av en av landskapsstyrelsen tillsatt kommitté. Vid tidpunkten för berättelsens färdigställande hade kommitténs förslag utsänts på remiss till kommuner och andra berörda. Ett förslag till ändrad lagstiftning kan därför eventuellt överlämnas till lagtinget ännu under år 2004.

Den högsta ledningen av verksamheten inom brand- och räddningsväsendet ankommer på landskapsstyrelsen. Det operativa ansvaret ligger på envar kommun inom dess område. Varje kommun har en brandnämnd, dock så att flera kommuner gemensamt kan tillsätta en nämnd. Norra Ålands kommuner har en gemensam nämnd liksom södra Ålands kommuner förutom Hammarland. Lagen förutsätter att varje kommun eller flera kommuner gemensamt skall ha en brandkår. I Mariehamn finns en ordinarie brandkår med fast anställd personal. I övriga kommuner anlitar man s.k. avtalsbrandkårer. De frivilliga brandkårerna åtar sig härvid i enlighet med ett avtal med kommunen att sköta brand- och räddningsuppgifter inom kommunens område.

Utbildningen av personalen inom brand- och räddningsväsendet omhänderhas enligt lag av landskapet. Landskapsstyrelsen kan avtala med organisationer som verkar inom brand- och räddningsväsendet att meddela brand- och räddningsteknisk utbildning.

Befolkningsskyddet är en riksangelägenhet enligt självstyrelselagen. Den högsta ledningen åvilar inrikesministeriet. På regional nivå är länsstyrelserna befolkningsskyddsmyndigheter medan många lokala uppgifter ankommer på kommunerna. Befolkningsskyddet på Åland förutsätter i praktiken ett nära samarbete mellan riksmyndigheterna, landskapsmyndigheterna och det kommunala brand- och räddningsväsendet. Bland annat av denna orsak har en överenskommelseförordning utfärdats om skötseln i landskapet Åland av förberedande uppgifter för undantagsförhållanden (80/2000, FFS 900/2000). Förordningen förutsätter att det finns en samrådsdelegation för beredskapsärenden, i vilken lantrådet och landshövdingen delar ordförandeskapet. Enligt förordningen kan en frivillig organisation ges särskilda uppgifter i anslutning till beredskapsplaneringen.

Frivilliga organisationers verksamhet

Landskapsrevisorerna har konstaterat att ett flertal frivilliga organisationer medverkar i brand- och räddningsväsendet i landskapet. Här bortses från de frivilliga brandkårerna som i grunden är registrerade föreningar men som utför sina huvudsakliga uppgifter i egenskap av avtalsbrandkårer inom respektive kommun.

Ålands brand- och räddningsförbund är i första hand en intresseorganisation för de frivilliga brandkårerna i landskapet. Förbundets viktigaste uppgift är att bedriva utbildning av brandkårernas befäl och manskap. Förbundet samarbetar här nära med Finlands svenska brand- och räddningsförbund som tillhandahåller olika kurspaket. Landskapsstyrelsen och Ålands brand- och räddningsförbund har enligt 4 § LL om brand- och räddningsväsendet ingått ett avtal enligt vilket förbundet åtar sig att ge brand- och räddningstjänstutbildning samt utbildning inom befolkningsskyddet åt i första hand personal inom brandkårerna och kommunerna. Kurserna finansieras enligt avtalet i huvudsak med avgifter så att verksamheten i princip är självbärande. Som ersättning för utbildningsverksamheten erlägger landskapet löne-, rese- och övriga driftskostnader för förbundets verksamhetsledare, en funktion som motsvarar 20 procent av en heltidsanställning. Denna utgift finansieras över anslaget 43.30.01 Brand- och räddningsväsendet, verksamhetens utgifter. Förbundet erhåller härutöver vissa bidrag ur PAF-medel för sin allmänna verksamhet (2003 ca 10.000 euro).

Finlands Röda Kors, Ålands distrikt organiserar en s.k. frivillig räddningstjänst. Verksamheten avser i första hand att samordna och planmässigt utnyttja de resurser olika frivilligorganisationer förfogar över och använda dem i anslutning till räddningsuppgifter. Den frivilliga räddningstjänsten ordnar utbildning och upprätthåller planer i detta syfte. Målgrupper är bland andra radioamatörer, hundklubbar, motororganisationer, första hjälp-grupper, amatörflygare och liknande organisationer. För dessa organisationers medlemmar anordnas utbildning. Planer för olika scenarier uppgörs och hålls à jour.

Röda Korsets Ålands distrikt avlönar för uppgiften en deltidsanställd beredskapschef. Finansieringen sker med organisationens egna medel och till en del via de PAF-medel för social verksamhet som organisationen erhåller. Beredskapschefen samverkar kontinuerligt med bland andra landskapsstyrelsens brand- och räddningsenhet, polisen, sjöbevakningen och de kommunala brandcheferna.

Den frivilliga räddningstjänsten erhåller inte några bidrag ur landskapets budgetmedel. Däremot har Röda Korset för räddningstjänstens övnings- och utbildningsverksamhet erhållit ett bidrag ur den del av penningautomatmedlen som avsatts för stöd till ideella organisationer. Också andra organisationer som medverkar inom ramen för den frivilliga räddningstjänsten har i vissa fall stötts med bidrag ur PAF-medel.

Ålands sjöräddningssällskap är en organisation som har till uppgift att delta i sjöräddningsuppgifter under ledning av behörig sjöräddningsmyndighet, att organisera frivillig sjöräddningstjänst, att samarbeta med räddningsmyndigheter, att bedriva utbildning om sjösäkerhetsfrågor etcetera. För detta syfte äger sällskapet sju fartyg lämpade för räddnings- och biståndsuppdrag. För att garantera att verksamheten kontinuerligt kan upprätthållas utan dröjsmål har sällskapet fem heltidsanställda funktionärer, varav en verksamhetsledare, som bemannar fartygen men också deltar i utbildningsverksamhet och liknande. Härutöver förfogar sällskapet över frivilliga krafter som medverkar i olika utryckningsuppdrag.

Anskaffningen av sällskapets nyare fartyg har till stor del finansierats med PAF-medel, i vissa fall till 100 %, i andra fall till en mindre del. Sällskapet erhåller dessutom ur PAF-medlen ett årligt bidrag för att upprätthålla driften. Beloppet var 2003 185.000 euro. Cirka en tredjedel av sällskapets inkomster genereras i form av donationer och insamlingar samt olika avgiftsbelagda tjänster som bogsering, kursverksamhet, patrullering vid olika evenemang och liknande. Direkta stöd över landskapets budget har inte beviljats.

Sjöräddningsverksamheten är en riksangelägenhet som leds av gränsbevakningsväsendet. Sjöräddningssällskapet medverkar dock också i uppgifter med anknytning till det övriga räddningsväsendet. Landskapsstyrelsen och sällskapet ingick därför år 1995 en överenskommelse om sällskapets verksamhet och landskapsstyrelsens delaktighet och intressen i denna. Av överenskommelsen framkommer bland annat

· att sällskapet kan åta sig att driva andra båtar än sina egna, t.ex. landskapets oljeskyddsbåtar

· att sällskapet kan utplacera båtar på strategiska platser i landskapet och organisera bemanningen av dem i samarbete med t.ex. brandkårerna

· att sällskapet strävar efter att utveckla samarbetet med brandkårerna dels genom att kårerna bemannar båtar för spanings- och räddningsuppdrag (se ovan), dels genom utbilda brandkårernas medlemmar för uppgifter till sjöss

· att olika faktorer som antal anställda, egna medel och dylikt vägs in vid bedömningen av storleken på sällskapets PAF-bidrag.

Enligt vad revisorerna erfarit drivs två av landskapets oljeskyddsbåtar av sällskapets personal. De båtar som sällskapet utplacerat i Brändö, Lumparland, Saltvik och Hammarland bemannas delvis av personer tillhörande de lokala brandkårerna.

Plan för brand- och räddningsväsendet

Enligt 3 § LL om brand- och räddningsväsendet skall landskapsstyrelsen i samråd med kommunerna utarbeta en översiktlig plan för utvecklingen och organiserandet av det totala brand- och räddningsväsendet i landskapet. Den senaste planen fastställdes den 28 december 2000 och avser åren 2000-2003. Planen är för närvarande under revidering. Ur planen kan följande noteras vad avser den frivilliga räddningstjänsten:

· Samarbetet mellan sjöräddningssällskapet och brand- och räddningsväsendet bör utökas ytterligare för att därmed utveckla räddningsberedskapen till sjöss.

· För den frivilliga räddningstjänsten och andra frivilliga organisationer bör rollfördelningen, uppbyggnaden av organisationen och utbildningsbehovet ytterligare klarläggas. Därtill bör utredas hur materialanskaffningen kan verkställas och organiseras för de frivilliga organisationerna

· Behovet av räddnings- och eftersökningshundar och en övningsplats för sådana bör utredas.

Enligt vad revisorerna kunnat konstatera har dessa målsättningar delvis kunnat följas. Som ovan framgår förekommer ett visst samarbete i fråga om driften av båtar. I samband med större anskaffningar och bidragsbeslut har viss samverkan mellan landskapsstyrelsen och den frivilliga räddningstjänsten förekommit för att bedöma ändamålsenligheten av de planerade åtgärderna. Organisationer inom hundsporten medverkar inom ramen för den frivilliga räddningstjänsten. Enligt revisorernas åsikt finns det orsak att ytterligare fördjupa samverkan i syfte att främja ekonomiskt förnuftiga anskaffningar och en ändamålsenlig arbetsfördelning.

Landskapsrevisorernas iakttagelser

Landskapsrevisorerna konstaterar att den frivilliga verksamheten inom räddningstjänsten är en resurs som styrs av ett personligt engagemang och som bör tillvaratas av brand- och räddningsväsendet på myndighetsnivå. Härigenom tillförs myndigheterna tilläggsresurser som är mångsidiga och kan ha stor betydelse i olika situationer. Frivilligorganisationernas verksamhet bidrar till att öka kunskapen om säkerhetsfrågor och höja riskmedvetenheten inte bara hos medlemmarna utan effekterna sprids också vidare i samhället.

De allmänna medel som ställts till den frivilliga räddningstjänstens förfogande är relativt små. Inte desto mindre är det viktigt att också fördelningen av dessa medel styrs av ändamålsenlighetsbedömningar. Detta gäller inte minst stöd för större anskaffningar, där det är betydelsefullt att besluten föregås av diskussioner mellan berörda parter och en strävan till att anskaffningar koordineras och att resurserna inom räddningsväsendet på myndighetsnivå och de frivilliga organisationerna kompletterar varandra. Räddningsmyndigheterna bör därför enligt revisorernas åsikt samverka med frivilligorganisationerna på ett sätt som positivt påverkar motivationen inom dessa.

Landskapsrevisorerna betonar vikten av att räddningsväsendet på myndighetsnivå och de olika frivilliga organisationernas verksamhet och investeringar tillräckligt effektivt samordnas samt att rollfördelningen mellan olika organisationer ytterligare klargörs för att utnyttja tillbudsstående resurser optimalt.

Revisorerna konstaterar att Ålands sjöräddningssällskaps verksamhet på ett betydelsefullt sätt kompletterar både sjöbevakningens och det övriga räddningsväsendets resurser. Med beaktande av de relativt betydande belopp ur penningautomatmedel som anslås för sällskapets verksamhet samt av att sjöräddningsverksamheten är en riksangelägenhet är det ändå viktigt att landskapsregeringen utvärderar utfallet av dessa insatser och verksamhetens inriktning.

Finansavdelningens förvaltningsområde

Landskapets budget 2003

Landskapsstyrelsens framställning med förslag till budget för år 2003 för landskapet Åland avläts till lagtinget den 1 november 2002. Lagtinget antog framställningen med vissa ändringar den 20 december 2002. Budgeten balanserade på 239.626.000 euro (239.072.000 euro) och publicerades i Ålands författningssamling nr 1/2003. Genom tre tilläggsbudgeter höjdes budgetens slutsumma med 3.241.000 euro ( 8.352.000 euro) eller med 1,4% (3,5 %) till 242.867.000 euro (247.424.000 euro ). Beloppen inom parentes anger 2002 års motsvarande belopp.

Som grund för budgeten finns budgetförordningen för landskapet Åland (79/1979 och 94/1997) och landskapslagen om landskapets finansförvaltning (43/1971). Finansförvaltningslagen beaktar inte de förändrade förhållanden som finns på grund av bl.a. de nya bokföringsprinciperna från 1.1.1998. Budgeten följs upp såsom tidigare per ansvarsområde månatligen och också oftare om så önskas. En särskild budgetuppföljning totalt per kalendermånad görs inte utan enbart per kalenderår. De redovisningsprinciper för affärsbokföringen som tillämpas (inom kontodel I) anges i korthet i bokslutet liksom även redovisningsprinciperna för budgetuppföljning.

Iakttagandet av budgeten 2003

Budgetförverkligandet i sammandrag för år 2003

Inkomster:		Euro
För året budgeterades	239.626.000
Tilläggsbudgeter (ÅFS 37/2003, 78/2003 och 8/2004)	+3.241.000	242.867.000
Influtit av årets budgeterade inkomster	221.373.156
Återförda utgiftsrester och reserv.anslag	6.927.276
Återbokade bidrag	1.068.342
Nya reserverade inkomster 31.12.2003	1.783.012	231.151.786

Under budget		11.715.214

Utgifter:
För året budgeterades	239.626.000
Tilläggsbudgeter (ÅFS 37/2003, 78/2003 och 8/2004)	+3.241.000	242.867.000
Utbetalt av årets budgeterade utgifter	211.939.453
Återförda inkomstrester	74.786
Nya utgiftsrester och res.ansl. 31.12.2003	24.829.537	236.843.776
Under budget		6.023.224
Underskott		5.691.990

I bokslutet över budgetförverkligandet är inkomsterna lägre än utgifterna så att underskottet blir 5.691.990 euro (332.586 euro).

Vid tidigare års budgetförverkligande liksom detta års budgetförverkligande har i bokslutet kostnadsförts reservationsanslag som får användas under de kommande tre åren. Av nya utgiftsrester och reservationsanslag, vilka i bokslutet 2003 utgör 24,8 miljoner euro, kommer liksom tidigare inte alla att användas inom kommande treårsperiod utan de oanvända reserveringarna återförs så småningom i bokslutet såsom inkomst i form av återförda reserveringar. Detta gäller emellertid inte de s.k. PAF-medlen, som återförs till PAF för ny fördelning. Dessa medel återförs som extraordinär kostnad till resultaträkningen för att inte ha resultatpåverkande inverkan på budgetförverkligandet. De s.k. PAF-lånen behandlas bokföringsmässigt på samma sätt som de fördelade PAF-medlen.

De som inkomst återförda utgiftsresterna och reservationsanslagen utgör 6,9 miljoner euro i sammanställningen ovan. De nya reserveringarna som gjorts 31.12 kunde alternativt utgå till viss del, så att de inte skulle kostnadsföras utan budgeteras på nytt i någon kommande budget. På så sätt skulle budgetunderskotten kunna bli något lägre. Också de reserveringar som finns från tidigare år i landskapets balans kunde gås igenom och återföras i en högre grad än vad nu är fallet. På detta sätt kunde onödiga reserveringar för investeringar och andra utgifter som inte verkar bli förverkligade inom en snar framtid återföras såsom inkomst. En reform av finansförvaltningen så att investeringar och andra utgifter inte överförs till kommande år om de inte realiseras under budgetåret kunde vara ett led i denna utveckling av finansförvaltningen. Inom kommunerna tillämpas ett förfarande som nämnts ovan, så att investeringar budgeteras på nytt till erforderliga delar om de inte förverkligats vid bokslutstillfället per 31.12. Reserveringarna analyseras längre fram i särkilt avsnitt.

Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) ingår såsom en väsentlig del av landskapets budget och bokslut.

Skatter och inkomster av skattenatur

En väsentlig del av inkomsterna i budgeten och bokslutet utgörs av skatter och inkomster av skattenatur, främst avräkningsbeloppet med staten och skattegottgörelsen.

Avräkningsbelopp och skattegottgörelse år 2003 och 2002 i euro

Skattens art

År 2003

År 2002

Avräkningsbelopp – varav

förskott från staten

föregående års avräkningsbelopp

tilläggsbetalning/återbetalning -

160.521.258

159.900.000

(163.589.258)

621.258

160.417.850

162.968.000

(159.414.823)

- 2.550.150

Skattegottgörelse som inbetalts för år 2001 resp år 2000

11.848.146

6.754.583

Summa avräkningsbelopp och skattegottgörelse beaktat i bokslutet

172.369.404

167.172.433

Avräkningsbeloppet med staten är på samma nivå som föregående år. Skattegottgörelsen har ökat med 5.093.563 euro eller med 75,4 % och bägge tillsammans har ökat med 5.196.971 euro eller med 3,1 % från 2002 års nivå.

Jämförelse mellan 2003 års budget och bokslut - avvikelser från budgeten

I denna jämförelse ingår i bokslutssiffrorna de nya inkomstresterna, budgetutgiftsresterna och reserveringarna. Beloppen är angivna i euro. Reserveringarna och övriga överföringar till följande år är sålunda finansierade genom ovannämnda nya inkomstrester och övriga bokförda inkomster.

Jämförelse mellan 2003 års budget och bokslut

Förvaltningsområde	Budget sammanlagt	Enl.bokslut inkl. reserveringar	Över + /under - budget - euro	Över/ under %
Inkomster:
Lagtinget	4.000	2.399	- 1.601	-40,0
Landskapsstyrelsen	208.000	179.499	-28.501	-13,7
Kansliavdelningen	4.649.000	4.689.003	+ 40.003	+ 0,9
Finansavdelningen	15.264.000	15.385.919	+121.919	+0,8
Social- o. miljöavd.	8.827.000	8.981.218	+154.218	+1,7
Utbildn. o. kulturavd.	2.976.000	2.680.156	-295.844	-9,9
Näringsavdelningen	5.216.000	4.901.336	-314.664	- 6,0
Trafikavdelningen	1.033.000	1.076.337	- 43.337	- 4,2
Skatter o. avg. av skatte- natur, ink. av lån o. finansink.	204.690.000	193.255.919	- 11.434.081	-5,6
Sammanlagt	242.867.000	231.151.786	- 11.715.214	- 4,8
Underskott		5.691.990
Sammanlagt	247.867.000	236.843.776	- 11.023.224	- 4,4
Utgifter:
Lagtinget	2.320.000	2.314.378	-5.622	- 0,2
Landskapsstyrelsen	2.063.000	1.939.386	- 123.614	- 6,0
Kansliavdelningen	19.388.000	18.244.619	- 1.143.381	- 5,9
Finansavdelningen	29.641.000	27.120.560	- 2.520.440	-8,5
Social- o. miljöavd.	85.556.000	85.435.131	- 120.869	- 0,1
Utbildn. o. kulturavd.	51.285.000	50.652.636	-632.364	- 1,2
Näringsavdelningen	27.532.000	26.251.425	- 1.280.575	-4,6
Trafikavdelningen	23.634.000	23.573.968	- 60.032	-0,2
Finansieringsutgifter	1.448.000	1.311.672	- 136.328	- 9,4
Sammanlagt	242.867.000	236.843.776	- 6.023.224	- 2,5

Sammanlagt	242.867.000	236.843.776	- 6.023.224	- 2,5

Jämförelsen visar att inkomsterna underskridit budgeten för alla avdelningar och förvaltningsområden förutom för kansliavdelningen, finansavdelningen och social- och miljöavdelningen. Sammanlagt har inkomsterna underskridit budgeten med 11.715.214 euro.

Beträffande utgifterna har alla förvaltningsområden underskridit budgeten. Sammanlagt har utgifterna underskridit budgeten med 6.023.224 euro.

Anslagsöverskridningar

Överskridning av fasta anslag, reservationsanslag (R), (VR) och förslagsanslag (F)

I bokslutet för år 2003 kunde observeras anslagsöverskridningar i 13 (12) fall. De överskridna beloppen utgör sammanlagt 135.204 (3.102.397) euro. De enskilda beloppen är små.

Bokslutets inkomstposter

I de fall där inkomsterna inte inflyter enligt budget utan under budget verkar det för litet influtna beloppet såsom överskridning av budgetanslag eller resultatförsämrande.

Vid genomgång av bokslutet kunde noteras att budgetinkomsterna var under budget för flertalet inkomstmoment i budgeten. För tidigare års inkomstrester hade en mindre del om 1,2 miljoner euro av 4,6 miljoner influtit. De uteblivna inkomstbelopp, som inte överförts till år 2004 var 11.715.214 euro för budgetförverkligandet. Den största posten här är upptagna lån. I budgeten hade beaktats finansieringslån om 15,8 miljoner euro. Inga finansieringslån har emellertid upptagits. De uteblivna inkomsterna kompenseras budgetmässigt huvudsakligen genom att utgiftsrester, reservationsanslag och återbokade bidrag återförts till betydande belopp om 8,0 miljoner euro.

Vissa större poster av oinflutna budgetinkomster har överförts till år 2004 och verkar i detta fall inte resultatförsämrande. Nya reserverade inkomster 31.12.2003 utgör 1,8 miljoner euro. Bland de större posterna som överförs till år 2004 som inkomstrester syns Postens inkomster 334.000 euro, EU:s finansieringsandel för mål 3 om 384.000 euro och för mål 2 om 680.000 euro samt verksamhetsinkomster från Guttorp om 211.857 euro.

Jämförelse mellan 2002 och 2003 års bokslut

Från ingången av år 1998 reformerades redovisningen inom landskapsförvaltningen så att de principer som gäller för affärsbokföring började tillämpas. Detta betyder att bokföringslagen följs i tillämpliga delar, men vissa speciallösningar finns till följd av att landskapet bedriver offentlig verksamhet som i flera avseenden skiljer sig från privat verksamhet och de redovisningskrav som ställs på denna.

Bokslutssiffrorna för budgetförverkligandet för de olika förvaltningsområdena för år 2003 jämförda med motsvarande siffror för år 2002 framgår av tabellen nedan.

Jämförelse mellan 2002 och 2003 års bokslut - budgetens förverkligande

Förvaltningsområde	2002 euro	2003 euro	Ökning + Minskning -	%
Budgetinkomster:
Lagtinget	2.535	2.399	-136	-5,4
Landskapsstyrelsen	187.762	179.499	- 8.263	-4,4
Kansliavdelningen	3.284.348	4.689.003	+ 1.404.655	+42,8
Finansavdelningen	10.363.851	15.385.919	+ 5.022.068	+ 48,5
Social- och miljöavdelningen	8.595.969	8.981.218	+ 385.249	+4,5
Utbildnings- o. kulturavdelningen	2.882.250	2.680.156	- 202.094	- 7,0
Näringsavdelningen	6.206.035	4.901.336	- 1.304.699	- 21,0
Trafikavdelningen	2.150.014	1.076.337	- 1.073.677	- 49,9
Skatter och avgifter av skattenatur, inkomster av lån och finansieringsinkomster	206.876.459	193.255.919	- 13.620.540	- 6,6
Budgetinkomster sammanlagt	240.549.224	231.151.786	- 9.397.438	- 3,9

Budgetutgifter:
Lagtinget	2.223.760	2.314.378	+ 90.618	+ 4,1
Landskapsstyrelsen	1.990.158	1.939.386	- 50.772	-2,6
Kansliavdelningen	20.190.782	18.244.619	- 1.946.163	- 9,6
Finansavdelningen	27.634.811	27.120.560	- 514.251	- 1,9
Social- och miljöavdelningen	83.500.235	85.435.131	+ 1.934.896	+ 2,3
Utbildnings- och kulturavdelningen	49.958.120	50.652.636	+ 694.516	+ 1,4
Näringsavdelningen	26.868.476	26.251.425	- 617.051	- 2,3
Trafikavdelningen	24.597.941	23.573.968	- 1.023.973	- 4,2
Finansieringsutgifter	3.917.524	1.311.672	- 2.605.852	- 66,5
Budgetutgifter sammanlagt	240.881.810	236.843.776	- 4.038.034	- 1,7

Överskott/underskott -	- 332.586	- 5.691.990	+5.358.414	+ 1611,8

Inkomster

Inkomsterna minskade totalt med 3,9 %. Kansliavdelningens och finansavdelningens inkomster ökade med 42,8 resp 48,5 %. Kansliavdelningens ökade inkomster beror på högre inkomster från radio- och TV-verksamhet, ökade inkomster av friköp vid bostadsbelånade fastigheter, ökade verksamhetsinkomster vid polismyndigheten och överföring av medel från Posten på Åland. Ökningarna vid finansavdelningen beror på danaarv (+ 115.000 euro) PAF-medel (+ 1,0 miljon euro) ökad överföring från pensionsfonden (+ 3,8 miljoner euro) och ökade sjukförsäkringsersättningar m.m. (141.175 euro). Näringsavdelningens lägre inkomster beror på att en aktieförsäljning om 1,5 miljoner euro fanns i bokslutet 2002 Trafikavdelningens lägre inkomster beror på att obehövlig materiel från sjötrafiken såldes 2002 och minskade inkomster från verkstad och lager under år 2003.

Utgifter

Enligt bokslutet för år 2003 har utgifterna minskat inom alla förvaltningsområden utom vad gäller social- och miljöavdelningen samt utbildnings- och kulturavdelningen. Utgifterna för dessa två områden har ökat med 1,9 miljoner euro respektive 0,7 miljoner euro. Utgifterna för dessa avdelningar är dock under budget för år 2003.

Reserveringar av budgetutgifter och -inkomster

Det nutida budget- och redovisningssystemet innehåller en ny typ av anslag benämnt (VR), verksamhetsutgifter. Anslaget står till förfogande i två år och indras därefter om det inte förbrukats. Relationen angående inkomstrester, utgiftsrester och reservationsanslag från tidigare år inklusive reserveringarna för verksamhetsutgifter för de olika förvaltningsområdena framgår av nedanstående tabell.

Relation angående inkomstrester, utgiftsrester och reservationsanslag inkl. reserveringar för verksamhetsutgifter

Förvaltningsområde	1.1.2003	Influtit 2003	Indragits 2003	Återstår 31.12.2003	Sammanlagt 31.12.2003
Inkomstrester:	4.618.566	1.218.035	74.786	3.325.745	3.325.745
Nya inkomstrester:				1.783.012	1.783.012
Landskapsstyrelsen				32.000	32.000
Kansliavdelningen				334.000	334.000
Finansavdelningen				-	-
Social- och miljöavdelningen				36.000	36.000
Utb. o. kulturavdeln.				439.000	439.000
Näringsavdelningen				935.112	935.112
Trafikavdelningen				-	-
Skatter och avgifter av skattenatur				6.900	-6.900
Inkomstrester sammanlagt				5.108.757	5.108.757
Utgiftsrester och reservationsanslag:	1.1.2003	Förbrukats 2003	Återförts 2003	Återstår 31.12.2003	Sammanlagt 31.12.2003
Lagtinget	67.871	67.871	-	0,00
nya reserveringar				134.522
Lagtinget totalt				134.522	134.522
Landskapsstyrelsen	317.234	312.654	4.580	0,00
Nya reserveringar				3.489.155
Landskapsstyrelsen totalt				3.489.155	3.489.155

Kansliavdelningen	14.896.632	9.798.599	197.132	4.900.901
Nya reserveringar				3.489.155
Kansliavdelningen totalt				8.390.056	8.390.056
Finansavdelningen	9.661.450	3.364.157	3.158.197	3.139.096
Nya reserveringar				2.457.583
Finansavdelningen totalt				5.596.679	5.596.679
Social- och miljöavd.	4.728.615	1.520.253	875.382	2.332.980
Nya reserveringar				5.631.375
Social- och miljöavd. totalt				7.964.355	7.964.355
Utbildnings- och kulturavd.	6.564.789	3.499.545	501.233	2.564.011
Nya reserveringar				4.127.170
Utbildn. o. kulturavd. totalt				6.691.181	6.691.181
Näringsavdelningen	12.064.440	4.012.467	2.142.468	5.909.505
Nya reserveringar				7.718.732
Näringsavdelningen totalt				13.628.237	13.628.237
Trafikavdelningen	3.095.217	1.614.881	48.283	1.432.053
Nya reserveringar				1.034.762
Trafikavdelningen totalt				2.466.815	2.466.815
Finansieringsutgifter totalt				0,00
Summa gamla utgiftsr. o. reserv. anslag	51.396.248	24.190.426	6.927.276	20.278.546	20.278.546
Nya reserveringar				24.829.537	24.829.537
*Utgiftsrester och reservationer sammanlagt*	51.396.248	24.190.426	6.927.276	*45.108.0803*	*45.108.083*

Inkomstresterna har ökat från 4,6 miljoner euro till 5,1 miljoner euro eller med 0,5 miljoner euro eller 10,9 procent. Ökningen beror på att av tidigare bokförda inkomstrester har influtit ett mindre belopp om 1,2 miljoner euro och nya rester tillkommit om 1,8 miljoner euro.

I bokslutet ingår en redogörelse över budgetinkomstrester från tidigare år. De nya budgetinkomstresterna framgår av budgetförverkligandet för inkomsterna. En stor del av inkomstresterna utgörs av EU-stöd, eftersom den årliga av EU-kommissionen fastställda finansiella budgeten för respektive målprogram är utgångspunkt för bokföringen av inkomstrester. Per 31.12.2003 utgör inkomstresterna avseende EU-stöd sammanlagt 1.850.701 euro eller 36,2 % av inkomstresterna. EU-inkomstresterna från år 2003 utgör 1.064.000 euro.

Utgiftsrester och reservationer har minskat från 51,4 miljoner euro till 45,1 miljoner euro eller med 6,3 miljoner euro eller med 12,3 procent.

Mest reservationer har näringsavdelningen med 13,6 miljoner euro. Därefter kommer kansliavdelningen med 8,4 miljoner euro, social- och miljöavdelningen med 8,0 miljoner euro, utbildnings- och kulturavdel-ningen med 6,7 miljoner euro och så vidare. Utgiftsrester och reserveringar för beviljat EU-stöd utgör sammanlagt 3.792.538 euro, varav 1.852.916 euro är från år 2003. Utgiftsresterna för landskapets nationella medfinansiering för samma EU-målprogram utgör sammanlagt 5.203.300 euro, varav 3.287.457 euro för år 2003.

Näringsavdelningens utgiftsrester och reservationer har analyserats närmare till följd av det höga beloppet. Av tabellen nedan framgår vilka poster som finns bland näringsavdelningens utgiftsrester och reservationer.

Relation angående reserveringar – näringsavdelningens förvaltningsområde

Redovisning för reserveringar från 2002 och tidigare samt för nya reserveringar sammanlagt per moment 31.12.2003 med kursiv

Moment

1.1.2003

euro

Utgifter år 2003 euro

Återförts 2003 euro

Överförs till år 2004

Nya reserveringar 31.12.2003

Sammanlagt 31.12.2003 euro

Reserveringar från 2002 och tidigare:

Allmän förvaltning

Nya reserveringar

Sammanlagt

98.301

251.144

Näringslivets främjande

Nya reserveringar

Sammanlagt

3.777.691

1.217.258

853.992

1.706.441

1.532.149

3.238.590

EU – målprogram 2

Nya reserveringar

Sammanlagt

2.058.851

769.202

1.289.647

2.406.791

3.696.438

Turismen

Nya reserveringar

Sammanlagt

494.134

281.085

213.049

Främjande av lantbruket

Nya reserveringar

Sammanlagt

206.187

6.483

199.704

6.698

206.402

EU-program för landsbygdsutveckling

Nya reserveringar

Sammanlagt

551.218

71.692

313.900

165.626

907.105

1.072.731

Främjande av skogsbruket

Nya reserveringar

Sammanlagt

199.691

57.295

13.031

129.365

145.811

275.176

Jakt- och viltvård

Nya reserveringar

Sammanlagt

119.968

18.491

101.476

51.293

152.771

Främjande av fiskerinäringen

Nya reserveringar

Sammanlagt

255.380

35.036

27.889

192.455

247.042

439.497

EU-strukturprogram för fiskerisektorn

Nya reserveringar

Sammanlagt

1.805.301

449.150

1.356.150

1.075.000

2.431.150

Arbetsförmedlingen

Nya reserveringar

Sammanlagt

142.846

50.412

92.434

138.775

EU – målprogram 3, åtgärd 3

Nya reserveringar

Sammanlagt

185.027

429.544

Yrkesvägledningen

Nya reserveringar

Sammanlagt

14.527

3.743

10.784

18.926

Ålands teknologicentrum

Nya reserveringar

Sammanlagt

47.550

Försöksverksamheten

Nya reserveringar

Sammanlagt

43.909

5.508

38.401

107.622

146.023

Moment

1.1.2003

euro

Utgifter år 2003 euro

Återförts 2003 euro

Överförs till år 2004

Nya reserveringar 31.12.2003

Sammanlagt 31.12.2003 euro

Ålands svinavelsstation

Nya reserveringar

Sammanlagt

9.963

Skötsel av jordegendomar

Nya reserveringar

Sammanlagt

1.341.089

3.768

820.130

517.191

6.207

523.398

Skötsel av egna skogar

Nya reserveringar

Sammanlagt

7.170

6.827

343

6.823

Ålands fiskodling, Guttorp

Nya reserveringar

Sammanlagt

705.637

387.802

Reserveringar från 2002 och tidigare,

Nya reserveringar Sammanlagt

12.064.440

4.012.467

2.142.468

5.909.505

7.718.732

13.628.237

Beträffande Allmän förvaltning är såväl tidigare reserveringar som årets reserveringar sådana som överförs automatiskt. Det är fråga om den nya typen av reservationsanslag benämnt VR, som överförs automatiskt till följande år till den del anslaget inte förbrukats. Förutom det sistnämnda anslaget finns några andra moment som är märkta VR inom näringsavdelningens förvaltningsområde.

EU-målprogrammens EU-stöd och den nationella medfinansieringen för respektive målprogram påverkar storleken av utgiftsrester och reserveringar. Av tabellen ovan ser vi att den största reserveringen inom näringsavdelningens förvaltningsområde utgörs av Målprogram 2, sammanlagt 3,7 miljoner euro. De näststörsta reserveringarna finns inom området Näringslivets främjande 3,2 miljoner euro, medan EU-strukturfondsprogrammet för fiskerinäringen kommer på tredje plats med 2,4 miljoner euro i reserveringar och programmet för landsbygdsutveckling på fjärde plats med 1,1 miljoner euro i reserveringar. Av ovanstående reserveringar utgör reserveringarna för EU-målprogrammen sammanlagt 7.629.863 euro eller 56 % av den sammanlagda summan för reserveringarna. Utbetalningarna av EU-stöd och nationell medfinansiering sker inte bara under budgetåret utan också senare via reserveringarna. Redovisningen av målprogrammen blir därför något otydlig utgående enbart från redovisningen i bokslutet inom budgetförverkligandet och via reserveringar från tidigare år i synnerhet som dessa finns på skilda platser i bokslutet. Därtill görs en uppdatering via obligatoriska reserveringar per 31.12. respektive år så att en särskild förteckning fås fram på ökning/minskning där också restbokningar för avslutade projekt ingår. De medel inom EU-målprogrammen, som inte gått åt, återförs till programmet att användas för nya projekt. EU-målprogrammens betalningar och nya beviljade stöd samt avslutade projekt följs regelbundet upp vid finansavdelningen. Landskapsstyrelsen har i bokslutet för år 2003 ändrat redovisningen av EU-målprogrammen och övriga företags- och näringsstöd i bilagan över obligatoriska reserveringar. I den nya redovisningen syns inte beviljade stöd, återbokade stöd, och utbetalda stöd. Det nya redovisningssättet är till sin natur en form av nettoredovisning så att främst förändringarna syns.

Siffrorna i budgetförverkligandet och i redovisningen av anslag från föregående år är också svåra att förstå vad gäller EU-målprogrammen och delvis också nationella stöd. Redovisningen av EU-stöden och –målprogrammen i budgeten har genom det tillämpade förfarandet blivit otydligare i bokslutet än redovisningen för EU-målprogrammen i bokslutet för år 2002.

Beviljat EU-stöd och nationella stöd för medfinansiering samt vissa övriga stöd bokförs nu till särskilda skuldkonton i balansen så snart ifrågavarande stöd beviljats. Motkontot är budgetkontot för respektive stöd eller tidigare reservationsanslag för resp. stöd. Härutöver förs resten av årets finansiella budget för EU-målprogrammen över såsom reservering till nästa år. Då projekt slutredovisas återförs oanvänd del av EU-stöd och nationellt stöd regelbundet till programmet.

Beträffande motsvarande inkomst från EU bokförs denna enligt kontantprincipen och resten av icke influten budgetsumma bokförs såsom inkomstrest vid budgetförverkligandet. Budgetsummans storlek har beaktats utgående från målprogrammens finansiella budget, som EU-kommissionen godkänt.

Näringsavdelningens reserveringar och utgiftsrester har varit på samma nivå under åren 2000-2003, så att det sammanlagda beloppet årligen legat omkring 12,1-13,6 miljoner euro.

De årliga beloppen för reserveringarna är betydande. En sammanställd redovisning som innehåller såväl budgetförverkligandet för respektive bokslutsår som redovisning av förbrukningen av reserveringarna från tidigare års budgeter skulle ge en tydligare bild. Som systemet nu är upplagt finns inte i redovisningen över budgetförverkligandet för bokslutsåret eller i redovisningen över reserveringar från tidigare år någon möjlighet att se vilka utgifter som betalats från EU-målprogrammen. En särskild bilaga benämnd ”Obligatoriska reserveringar per 31.12” utvisar bokföringsvärdet 1.1. och 31.12 för ifrågavarande EU-målprogram. Detta bokföringsvärde anger vad som inte ännu utbetalats av beslutade stöd och beaktar det belopp som återförts till målprogrammet från avslutade projekt, där utbetalt stöd blivit mindre än beviljat. En särskild redogörelse i landskapsstyrelsens berättelse över förverkligandet av EU-målprogrammen kunde vara ett kompletterande alternativ till en förändrad redovisning av EU-målprogrammen i bokslutet. Som läget är nu finns inte någon samlad redovisning för EU-målprogrammen och deras förverkligande varken i bokslutet eller i landskapsstyrelsens berättelse.

Målformuleringar i budgeten och redovisningen av dem i berättelsen

Sedan ett antal år tillbaka har Ålands landskapsstyrelse beaktat målformuleringar i budgeten och redovisat för förverkligandet. Utvecklingsarbetet har syftat till att mera detaljerat upplysa om verksamhetens inriktning och de resultatmål som eftersträvas så att lagtinget klart kan omfatta dessa eller ändra på dem i samband med att budgeten fastställs. Den delegering som skett uppifrån och ner förutsätter dylika målformuleringar och resultatmål samt redovisning av dem för att landskapsstyrelsen och framförallt lagtinget skall kunna utöva den kontroll som den ökade delegeringen medfört. Målformuleringar finns numera för avdelningarna och i stor utsträckning även för byråer och enheter inom avdelningen liksom en redogörelse för hur målformuleringarna och resultatmålen har förverkligats. Redogörelsen ingår i landskapsstyrelsens berättelse.

Revisorerna har granskat budgeten och bokslutet för år 2003 avseende målformuleringarna och redovisningen av deras förverkligande i landskapsstyrelsens berättelse. Vid denna granskning kunde revisorerna konstatera att målformuleringen sker för majoriteten av förvaltningsområdena liksom även redovisning av hur de förverkligats. Budgeten ger därför en god information om verksamhetens inriktning och utveckling samt om målsättningarna som lagtinget fastställt genom budgeten. Revisorerna har noterat att informationen om verksamhetens inriktning samt om hur mål förverkligats utvecklats och förbättrats i landskapsstyrelsens berättelse.

Vid genomgången av hur målformuleringarna förverkligats noterades att förverkligandet överlag är mer tillfredsställande än tidigare. Många målformuleringar är konkreta och naturliga och följs upp med mätetal. I fråga om social- och miljövårdens förvaltningsområde har revisorerna under tidigare år noterat att konkreta mål inte förverkligats utan att orsak härtill givits. Landskapsrevisorerna har därför följt upp hur avdelningen redovisat målformuleringarna för år 2003 och noterar att vissa viktiga målsättningar inte förverkligats. Bl.a. gäller detta utvärderingen av den s.k. Sonkinrapporten gällande utveckling av Ålands hälso- och sjukvårdsorganisations ledningsfunktioner och strukturer mot en effektivare organisation och verksamhet.

Bland målformuleringarna för hälso- och sjukvårdsbyrån har också ingått en målsättning att från landskapsstyrelsen bättre kunna styra och övervaka hälso- och sjukvården. Detta mål har emellertid inte förverkligats. Som orsak till detta uppger byrån att en överenskommelseförordning med statsförvaltningen ännu inte kunnat utfärdas. Landskapsrevisorerna berörde denna fråga i sin berättelse för år 2002 och får hänvisa till vad där anfördes på sid. 26-28.

Beträffande de större frågor som ingått i budgeten under tidigare år och inte verkställts kan revisorerna notera det hälsopolitiska programmet, som enligt målformuleringen i den av lagtinget antagna budgeten skulle ske under år 2002. Lagtinget har inte heller erhållit utvärderingen av ÅHS såsom målformuleringen i budgeten för år 2002 anger. Revisorerna kunde vidare fortsättningsvis konstatera i fråga om social- och miljöavdelningens budget, målformulering och kostnadsredovisning att målformuleringarna, resultatmålen och utgifterna/inkomsterna inte redovisas särskilt för de enskilda byråerna, trots att dessa har klart avgränsade uppgifter och personal för dessa uppgifter. Sålunda kan man t.ex. i budgeten se målformuleringarna men inte kostnaderna och inkomsterna särskilt för hälso- och sjukvårdsbyrån samt för miljömedicinska byrån. Dessa redovisar emellertid i berättelsen skilt för uppfyllelse av målformuleringar. Här kunde budgeten, berättelsen och bokslutet vara i kongruens med varandra för en tydligare redovisning.

Trots de framsteg som gjorts med målformuleringarna finns skäl att fortsätta med detta arbete så att målformuleringarna och resultatmålen alltmer konkretiseras och mätetalen utvecklas.

Såsom framkommit vid tidigare granskningar ingår för Ålands hälso- och sjukvård målformuleringar i budgeten på landskapsstyrelse och lagtingsnivå. För denna nivå redovisas inte i landskapsstyrelsens berättelse. Detta betyder att landskapsstyrelsen för sin del inte särskilt följer upp resultatmålen för hälso- och sjukvårdsorganisationen. En särskild plan för hälso- och sjukvården presenteras för lagtinget i samband med budgeten och fastställts senare av landskapsstyrelsen. En uppföljning på landskapsstyrelsenivå med tanke på de av lagtinget beviljade medlen och de i budgeten presenterade målformuleringarna vore därför naturlig, speciellt med tanke på de ekonomiska resurser som hälso- och sjukvårdsorganisationen konsumerar.

Ålands hälso- och sjukvård har uppgjort en omfattande berättelse för verksamhetens inriktning under år 2003. I redogörelsen anknyts emellertid inte till målformuleringarna i landskapsbudgeten eller till den av landskapsstyrelsen fastställda hälso- och sjukvårdsplanen.

Resultaträkningen

Resultaträkningen ingår i bokslutet som Ålands landskapsstyrelse presenterat och presenteras därför inte på nytt i denna berättelse. Resultaträkningen uppvisar ett underskott om 7.319.597,91 euro (19.452.440 euro). Trots att verksamhetens kostnader minskat med 2,4 miljoner euro, verksamhetens intäkter ökat med 1,2 miljoner euro, finansiella intäkter ökat med 0,23 miljoner euro, extraordinära intäkter ökat med 0,9 miljoner euro, pensionskostnaderna netto minskat med 3,1 miljoner euro, överföringsintäkterna ökat med 0,6 miljoner euro, kostnaderna för avdelningsuppgifter ökat endast obetydligt med 0,2 miljoner euro och skatter och intäkter av skattenatur ökat med 5,8 miljoner euro finns ändå ett underskott. Detta underskott är emellertid 12.132.842 euro mindre än föregående år.

Strukturen hos resultaträkningens intäkter och kostnader är emellertid fortsättningsvis sådan att den leder till underskott. Här är utmaningen den att en omstrukturering borde fås till stånd så att intäkterna och kostnaderna balanserar upp varandra bättre. Intäkterna borde ytterligare fås upp och kostnaderna borde ytterligare fås ned. De gjorda inbesparingarna och eventuella omstruktureringar av verksamheten har haft för liten inverkan.

Balansen

Balansen ingår i bokslutet som Ålands landskapsstyrelse presenterat och intas därför inte i denna berättelse. Balansen uppvisar samma underskott för perioden som resultaträkningen, nämligen 7.319.597,91 (19.452.440,45) euro. Parentesen anger underskottet år 2002 De enskilda posterna framgår av landskapsstyrelsens bokslut.

På balansens aktiva sida kan noteras att värdepapper som ingår i anläggningstillgångarna och övriga långfristiga placeringar ökat från 138,5 miljoner euro till 161,3 miljoner euro. De poster som ökat i värde inom denna grupp är landskapet Ålands pensionsfond 128,2 miljoner euro mot tidigare 108,6 miljoner euro och grundkapitalet i Posten på Åland 13,6 miljoner euro mot tidigare 11,4 miljoner euro. Finansieringstillgångarna i form av långfristiga lånefordringar har ökat till 65,6 miljoner euro från 59,3 miljoner euro. Bland kortfristiga fordringar utgör resultatregleringarna en mindre post om 7,7 miljoner euro mot tidigare 10,6 miljoner euro. De kortfristiga placeringarna samt kassa- och banktillgodohavandena har minskat till 64,5 miljoner euro mot tidigare 70,6 miljoner euro.

På passiva sidan noteras att fondernas kapital ökat till 142,7 miljoner euro från tidigare 123,0 miljoner euro. Penningautomatmedlen har ökat från 6,5 till 8,5 miljoner euro. De obligatoriska reserveringarna har ökat till 9,1 miljoner euro mot tidigare 8,3 miljoner euro. Det främmande kapitalet och här främst pensionsansvarsskulden har ökat till 461,0 miljoner euro från 445,0 miljoner euro. Det kortfristiga främmande kapitalet har minskat till 19,5 miljoner euro från 20,9 miljoner euro främst beroende på minskade leverantörsskulder vid årsskiftet.

Balansomslutningen har ökat till 519,2 miljoner euro från 503,1 miljoner euro för år 2002.

Lån

Tillämpningen av affärsbokföringens principer innebär att även förmedlade lån skall ingå i förteckningen över skuldförbindelser förutom att dessa ingår i lånefordringarna. Kvarstående skuldförbindelser inklusive förmedlade lån utgjorde vid årsskiftet 7,9 (8,7) miljoner euro. Finansieringslån har inte upptagits under de senaste åren och inte heller under år 2003. Totalbeloppet av utestående lån per 31.12.2003 inklusive kassalånen utgjorde 73,2 (67,8) miljoner euro och ingår i balansen under lånefordringar. Kassalånen uppgick härvid till 1,6 (2,5) miljoner euro. Mottagare av kassalån är Nordiska ministerrådets skärgårdssamarbete och INTERREG .

Landskapsrevisorerna finner att budgetmedlens förvaltning och användningen av resurserna redovisats i bokslutet och i förvaltningsberättelsen. Bokslutet innehåller enligt revisorernas uppfattning inga väsentliga fel eller brister och ger tillräcklig information, dock så att uppgifterna om utbetalningarna vad gäller EU-målprogrammen och vissa nationella stöd kunde vara mera informativa. Redovisningen av EU-målprogrammen och vissa nationella stöd är nämligen gjord som en nettoredovisning, så att främst förändringarna redovisas. Det går därför inte att få någon uppfattning om vilka stöd som beviljats, vilka stöd som betalats och vilka stöd som ännu är innestående. Landskapsstyrelsen kunde därför överväga att återinföra den redovisning som tillämpades i bokslutet för år 2002 för de ifrågavarande stöden.

Landskapsstyrelsen har vid budgetförverkligandet underskridit den av lagtinget antagna budgeten på utgiftssidan med 6.023.224 euro. Ifråga om inkomsterna har budgeten underskridits med 11.715.214 euro. Ett budgetmässigt underskott om 5.691.990 euro har därför uppstått. Resultaträkningen för år 2003 uppvisar ett underskott om 7.319.598 euro. Underskottet föregående år var 19.452.440 euro. Landskapsrevisorerna noterar med tillfredsställelse att resultatutvecklingen blivit bättre. Strukturen för posterna i resultaträkningen är emellertid ännu sådan att kostnaderna är för höga och intäkterna inte tillräckliga. Det negativa resultatet beror delvis på minskande avräkningsbelopp från staten. Det negativa resultatet bör enligt landskapsrevisorernas uppfattning stävjas främst genom insatser på utgiftssidan.

Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde

Miljöprövningsnämndens verksamhet

Lagstiftning och organisation

Miljöprövningsnämnden inledde sin verksamhet i slutet av år 1997. Dess sammansättning, verksamhet och uppgifter regleras i landskapslagen om Ålands miljöprövningsnämnd (65/1997) som reviderades år 2001 (31/2001).

Nämnden är tillståndsmyndighet enligt vattenlagen för landskapet Åland och landskapslagen om miljöskydd och miljötillstånd. Den senare lagen trädde i kraft den 1 juli 2001 och innebar att nämndens uppgifter utvidgades betydligt. Nämnden fullgör också uppgifter enligt landskapslagarna om renhållning och om hälsovården.

Till nämnden hör fem medlemmar som enligt lagen skall företräda olika fackområden. Bland ledamöterna skall finnas kompetens inom teknik, biologi och ekonomi och en ledamot skall ha särskild kännedom om näringslivet. Vidare skall en av ledamöterna vara jurist. Mandatperioden för medlemmarna är fyra år. I syfte att skapa kontinuitet byts omväxlande två respektive tre medlemmar vartannat år.

Enligt bestämmelserna i lagstiftningen om miljöprövningsnämnden skall nämnden sörja för ”fullständig utredning av de ärenden som nämnden handlägger”. För dessa uppgifter har nämnden ett kansli som under granskningsåret omfattade fyra handläggare och en byråsekreterare. Av handläggartjänsterna var två inrättade tjänster och två tillfälliga tjänster (de senare benämns numera miljötillståndsutredare). Samtliga handläggare är i princip likställda i fråga om uppgifter och ansvar. I syfte att stärka nämndens administrativa funktioner upptogs i budgeten för år 2004 anslag för en ny tjänst som chef för nämnden. Avsikten är att chefen har det administrativa ansvaret för nämndens kansli men samtidigt medverkar i beredningen av ärenden. Handläggarna har tillsatts så att de besitter kompetens inom naturvetenskaper, teknik och juridik.

Tillkomsten år 2001 av landskapslagen om miljöskydd och miljötillstånd innebar stora förändringar i miljöprövningsnämndens arbete. Reformen byggde på ett EU-direktiv om samordnade miljötillstånd. Härigenom överfördes prövningen av lufttillstånd, avfallstillstånd och förläggningstillstånd från hälsonämnden till miljöprövningsnämnden. I en övergångsbestämmelse angavs att giltiga tillstånd enligt lagens 11 § (vattentillstånd, avfallstillstånd enligt renhållningslagen och förläggningstillstånd enligt hälsovårdslagen) fortsätter att gälla, dock längst till den 31 december 2004. Sådana verksamheter som inte tidigare hade varit tillståndspliktiga ålades att söka miljötillstånd senast den 1 juli 2003. Bland annat av dessa orsaker har antalet handläggare vid nämndens kansli successivt utökats till nuvarande antal.

Ärendesituationen

De nämnda förändringarna i lagstiftningen medförde en betydande ökning av antalet ärenden som nämnden handlägger. Under granskningsåret 2003 inkom till nämnden 72 nya ärenden. Vid tidpunkten för revisorernas granskning (mars 2004) hade nämnden 84 öppna ärenden. En målsättning i arbetet skall vara en handläggningstid om ca sex månader. Målsättningen har visat sig svår att uppnå och medelhandläggningstiden har därför kommit att bli närmare tolv månader. Det finns i nämnden under behandling ett antal ärenden som varit öppna under flera år utan att kunna slutbehandlas. Orsakerna till detta varierar, såsom brister i ansökan, inbegärda utlåtanden eller bemötanden som inte inkommit och motsvarande. Också en relativt stor personalomsättning bland handläggarna, beroende på att vissa av dem arbetat på vikariat eller kortare förordnanden, har bidragit till att förlänga handläggningstiden. Personalsituationen har dock småningom stabiliserats.

Också det i lagstiftningen noggrant reglerade förfarandet medför att handläggningen ofta kräver mycket tid. Nämnden skall ”sörja för fullständig utredning” av ärendena, bör höra sakkunniga och kan förrätta besiktningar på plats eller anordna ett offentligt möte. Inkomna ansökningar skall kungöras och envar har rätt att inom tid som anges i kungörelsen yttra sig till nämnden.

Revisorerna har konstaterat att ett betydande antal av miljöprövningsnämndens beslut överklagats till Ålands förvaltningsdomstol och i vissa fall även därifrån vidare till högsta förvaltningsdomstolen. Nämnden har själv i vissa fall sökt ändring hos HFD då dess beslut ändrats av förvaltningsdomstolen. Revisorerna konstaterar att landskapslagen om miljöskydd och miljötillstånd ger relativt vida ramar för prövningsrätten. Exempel på sådana bestämmelser är lagens 6 § som anger att de ”allmänna miljöskyddsprinciperna beaktas i ett enskilt ärende i den utsträckning det inte kan anses oskäligt att uppfylla dem”. Lagens 23 § anger att ”verksamhetsutövaren skall vara organiserad på ett sätt som är tillräckligt och trovärdigt för skötseln av ifrågavarande verksamhet och som skapar en grund för en fortgående framgångsrik skötsel av verksamheten med hänsyn till dess miljöaspekter och miljöskyddsprinciperna i (lagens) 4 §”. Det är därför naturligt att det uppkommer ett behov av att bedöma gränserna för prövningsrätten genom överklagande till högre instans. Samtidigt bidrar dock detta till att enskilda ärenden kan förbli öppna under en lång period. Revisorerna förväntar sig dock att det med tiden åtminstone till vissa delar skapas en rättspraxis som framdeles blir vägledande för miljöprövningsnämnden och därmed även bidrar till att förkorta handläggningstiden.

Reformbehov och utvecklingsfrågor

Revisorerna konstaterar att erfarenheterna av miljöprövningsnämndens hittillsvarande verksamhet kan leda fram till vissa reformbehov. Av budgetförslaget för år 2004 framgår att landskapsstyrelsen utreder möjligheterna att förenkla behandlingen av miljöprövningsärenden och därmed underlätta förfarandet för de sökande. Målsättningen är att förkorta handläggningstiden i nämnden och att minska antalet tillståndspliktiga verksamheter. Förslag till lagändringar har dock ännu inte presenterats. Revisorerna noterar att lagtinget omfattat dessa mål, dock med konstaterandet att förenklingar av lagstiftningen inte får leda till försämringar av miljöskyddet. Redan nu ger EU-lagstiftningen till stor del ramarna för den nationella miljölagstiftningen. Större avvikelser från lagstiftningen i omkringliggande regioner är därför varken möjliga eller eftersträvansvärda. Revisorerna avser att vid behov senare återkomma till dessa frågor.

Landskapsrevisorerna konstaterar att miljöprövningsnämndens verksamhet utvecklats på det sätt lagstiftningen och lagtingets beslut i övrigt förutsätter. Det finns orsak för landskapsregeringen att följa utvecklingen och dra erfarenheter av hur arbetet fungerar enligt gällande regelverk och på basis därav framlägga nödvändiga reformförslag. Enligt revisorernas åsikt borde man vid framtida reformer avstå från alltför generella prövningsramar som ur rättssäkerhetssynpunkt kan vara tveksamma och i stället eftersträva så klara och tydliga bestämmelser som möjligt.

Utbildningsavdelningens förvaltningsområde

Landskapsandelar för anläggningsprojekt inom undervisnings- och kulturverksamheten

Lagstiftning

Landskapsrevisorerna behandlade i revisionsberättelsen för år 2002 det åländska landskapsandelssystemet jämfört med statsandelssystemet i riket. Revisorerna belyste där ingående utfallet av respektive system på basis av verksamheten i fyra kommuner på Åland och fyra jämförbara kommuner i riket. En iakttagelse som kunde göras var att det på Åland räknat i euro per invånare beviljas betydligt högre belopp som landskapsandelar för anläggningsprojekt än vad fallet är i riket. Statsandelen utgjorde enligt beräkningarna endast 7 % av landskapsandelen. Skillnaden jämfört med riket visar sig både i form av att landskapsandelsprocenterna är högre och genom att en större andel av verkställda anläggningsprojekt finansieras med landskapsandelar än motsvarande statsandelsfinansiering. I riket är det vanligt att kommuner helt finansierar vissa anläggningsprojekt (t.ex. skolor eller daghem) utan ekonomiskt bistånd från staten.

Mot denna bakgrund har landskapsrevisorerna bekantat sig med landskapsandelssystemet inom undervisnings- och kulturverksamheten, framför allt landskapsandelarna för anläggningsprojekt. Bestämmelser om detta finns i landskapslagen om planering av och landskapsandel för undervisnings- och kulturverksamheten (72/1993). Lagstiftningen anger i korthet följande:

· Landskapstyrelsen skall årligen i samband med budgeten anta en finansieringsplan för anläggningsprojekt de närmaste fem åren där projekten prioriteras och de beräknade andelarna anges

· En kommun eller ett kommunalförbund skall innan ett projekt inleds lämna en projektplan med ritningar, beskrivningar och kostnadsberäkning

· Landskapsstyrelsen fastställer vilka projekt som kan inledas under året

· Projektet skall påbörjas det år det fastställs eller följande år

· Landskapsandel erläggs högst för de kostnader landskapsstyrelsen har fastställt

· Landskapsandelen utgör mellan 40 och 65 % av kostnaderna beroende på till vilken bosättningsstrukturgrupp kommunen hör.

· Landskapsandel betalas varje månad i lika stora rater under den tid projektet beräknas pågå. Kommunen skall meddela när projektet har inletts.

Budgetering, finansieringsplaner och projektplaner

Revisorerna har också tagit del av budgeteringsprinciperna för anläggningsprojekt för grundskolor och allmänna bibliotek. Enligt vad revisorerna inhämtat har budgeteringen byggts upp så att det i budgetmotiveringarna redovisas för den finansieringsplan för anläggningsprojekt som förutsätts i lagstiftningen och som gäller de fem följande åren. Här framgår behovet av medel för landskapsandelar den aktuella femårsperioden. Därtill anges i budgetmotiveringen en fullmakt att godkänna nya projekt, d.v.s. fastställa projektplaner med angivande av det högsta beloppet till vilket landskapsandelarna för dessa sammanlagt får uppgå.

När landskapsstyrelsen under budgetåret fastställer projektplanen belastas budgeten med hela det belopp som landskapet genom beslutet förbundit sig att erlägga (förbindelseprincipen). Själva utbetalningen till kommunen sker i månatliga rater under den tid projektet enligt den fastställda projektplanen avses pågå. Ett problem kan härvid vara att förverkligandet av de olika projekten inte alltid följt den tidtabell som projektplanen förutsätter. Ekonomiskt stora projekt har också bundit upp budgetmedel som inte alltid utnyttjats under den tidsperiod som varit avsedd. Andra projekt har samtidigt blivit utan medel. Av dessa orsaker och med beaktande av de strama budgetramarna föreslog därför landskapsstyrelsen i budgeten för år 2003 att vissa projekt kunde fastställas så att förverkligandet av dem kunde inledas under år 2003 medan resterande anslag för landskapsandelar upptas ett följande budgetår. Förslaget kommenterades inte av finansutskottet i dess betänkande.

I budgetförslaget för år 2003 upptog landskapsstyrelsen ett belopp om 2.500.000 euro som landskapsandel för anläggningskostnader för grundskolor och allmänna bibliotek. Av budgetmotiveringarna framgick att landskapsstyrelsen anger som en allmän målsättning att kommunernas biblioteks- och skolfunktioner alltmer samordnas och att lokaliteterna används gemensamt. I budgeten framgick att under 2002 inleddes tre olika arbeten och slutfördes ett och att landskapsandel för projekten beviljats till ett belopp om drygt 8,1 miljoner euro. Vidare angavs att det för åren 2003-2007 planerades sammanlagt fem nya biblioteks- och skolbyggnadsprojekt som bedömdes vara nödvändiga på grund av växande elev- eller befolkningstal, nya pedagogiska och sociala behov eller på grund av fukt- och mögelskador i byggnaderna.

Enligt den finansieringsplan för åren 2003-2007 som antagits av landskapsstyrelsen och de medel som upptagits under anslaget kunde landskapsstyrelsen för 2003 fastställa projektplaner för vilka landskapsandelarna uppgick till högst 2.500.000 euro. Detta belopp beräknades av landskapsstyrelsen innebära möjlighet att inleda tre projekt under år 2003 medan resterande anslag upptas under följande budgetår (se ovan om lagtingets beslut att möjliggöra fördelning av andelarna på flera år).

Om- och tillbyggnaden av Geta skola

Landskapsrevisorerna har utgående från det ovanstående bekantat sig med om- och tillbyggnadsarbetena av Geta skola vilka färdigställdes under år 2003. Landskapsandel för projektet beviljades under åren 2001 och 2002. Revisorerna har konstaterat att elevunderlaget för skolan rörde sig kring ca 40 elever åren 2001 och 2002 men att prognoserna för de kommande åren pekar på ett sjunkande elevantal. Totalkostnaderna för bygget, i vilket även ingår om- och tillbyggnad av gymnastiksal och bibliotek, uppgick enligt de kalkyler som fogades till anhållan om landskapsandel till drygt 3,2 miljoner euro. Utgående från detta fastställdes landskapsandelen till drygt 1,9 miljoner euro. Geta kommun hade vid tiden för revisorernas granskning ännu inte lämnat uppgift om de slutliga kostnaderna för byggprojektet men det är redan klart att de överstiger det belopp som angavs då projektplanen fastställdes och torde komma att överstiga 4 miljoner euro.

Revisorerna har erfarit att landskapsstyrelsen vid bedömningen av beviljandet av landskapsandel fäste avseende vid skolans betydelse också som en central samlingspunkt för olika aktiviteter i denna glesbygdskommun. Olika samordningsvinster kan uppnås genom samanvändning av lokalerna förutom för undervisningsändamål också för idrott, biblioteksverksamhet, kurser och andra aktiviteter som kan anses stöda den allmänna utvecklingen i kommunen. Samtidigt innebar detta att kostnaderna för skolbygget blev högre än för andra motsvarande byggnadsprojekt. Revisorerna konstaterar nu att byggets faktiska kostnader dessutom blivit högre än de kostnader som lades till grund för beviljningen av landskapsandel. Denna fördyring ligger kommunen till last och innebär inte att ytterligare landskapsandelar kan beviljas. Den kan däremot komma att påverka framtida andra ekonomiska stöd till kommunen.

Landskapsrevisorernas iakttagelser

Landskapsrevisorerna konstaterar att det finns en diskrepans mellan lagstiftning och budgetbeslut vad gäller utbetalningarna av landskapsandelar för anläggningskostnader för grundskolor och allmänna bibliotek. Lagstiftningen utgår från att kommunerna skall erhålla landskapsandelen i lika stora månatliga rater under hela den tid projektet beräknas pågå sedan kommunen meddelat landskapsstyrelsen att projektet inletts. Genom budgetbeslutet för år 2003 har olika projekt kunnat fastställas och sättas i gång utan att budgetmedel för hela projektet beviljats. Förfarandet har i praktiken gjort det möjligt att sätta i gång flera projekt och att budgetmässigt sprida kostnaderna för ett projekt på flera år. Om en sådan uppdelning innebär att en kommun inte erhåller sina rater enligt projektplanen betyder detta att lagens bestämmelser om en jämn utbetalning i månatliga rater åsidosätts.

Landskapsrevisorerna konstaterar att landskapsstyrelsens beslut att godkänna projektplaner också för skolbyggnadsprojekt med en förväntad hög kostnadsnivå kan få som konsekvens att landskapet i ett senare skede får bära ytterligare kostnader för projektet utöver de egentliga landskapsandelarna för investeringskostnaderna.

Landskapsrevisorerna framhåller att lagstiftningen om utbetalning av landskapsandelar för anläggningskostnader för grundskolor och bibliotek inte till alla delar följts i och med lagtingets beslut att landskapsandelen kan delas upp på flera budgetår.

Revisorerna instämmer i lagtingets konstaterande (Fu bet nr 2/2003-2004) att en översyn av gällande regler om landskapsandelar för anläggningskostnader är nödvändig och att särskild vikt bör läggas vid kriterier som utgår från det verkliga behovet. Det bör vara möjligt att ange också kostnadstak och andra begränsningar då bestämmelserna ses över.

Museibyråns verksamhet

Omorganisation av byrån

Landskapsrevisorerna behandlade i revisionsberättelsen för år 1998 museibyråns verksamhet. I berättelsen redogjordes för den enligt dåvarande lagstiftning gällande indelningen av byrån i fem olika sektioner, för personalsituationen vid byrån och för sektionernas arbetsuppgifter. Indelningen i sektioner baserade sig ursprungligen på ett landskapsstyrelsebeslut men intogs senare i landskapsförordningen om landskapsstyrelsens allmänna förvaltning (120/1998).

Den ovannämnda organisationen hade en ämnesorienterad och delvis geografiskt motiverad utgångspunkt. De olika sektionerna ansvarade själva för respektive sektions ärendehantering inklusive föredragning, de olika sektionerna hade egna budgetmoment och alla sektionschefer var också kontoansvariga. Verksamheten inom museibyrån präglades därför av brister i koordinering och styrning, både vad gäller verksamhet och ekonomi. Av dessa orsaker inleddes år 2001 ett arbete med en omorganisation av museibyrån i syfte att åstadkomma en mera verksamhetsorienterad organisationsmodell.

Arbetet inleddes med diskussioner mellan representanter för ledningen (ansvarig ledamot, avdelningschef och byråchef) och i princip samtliga anställda vid byrån. Den fortsatta utredningen ledde fram till en ny organisationsmodell som fick sin form i och med en ny landskapsförordning om landskapsstyrelsens allmänna förvaltning (61/2003) som trädde i kraft den 15 september 2003.

I förordningens 12 § anges att vid utbildnings- och kulturavdelningen finns en museibyrå. Vid byrån handläggs ärenden som gäller kulturminnesvården dvs. fornminnesvården, kulturmiljövården, folkminnesvården, byggnadsminnesvården och museiväsendet. Museibyrån är enligt 17 § i sin tur indelad i sex enheter med i paragrafen angivna uppgifter. Bestämmelserna i förordningen kompletteras av en annan förordning om de tjänster som finns inom utbildnings- och kulturavdelningen vid landskapsstyrelsens allmänna förvaltning (63/2003). I denna förordning anges också kompetenskraven för de olika tjänsterna.

Enheterna är:

· Enheten för myndighetsfrågor

· Allmänna enheten

· Informationsenheten

· Enheten för undersökning och dokumentation

· Enheten för kulturmiljö- och byggnadsvård

· Enheten för utställning och förmedling

Landskapsantikvarien, som är byråchef för museibyrån, skall enligt den senare förordningen samtidigt vara chef för två enheter, enheten för myndighetsfrågor och allmänna enheten. Informationsenheten och enheten för utställning och förmedling skall förestås av en fast byråchef medan de två återstående enheterna förestås av enhetschefer som utses inom enheten för en treårsperiod.

De olika enheternas uppgifter anges övergripande i 17 § landskapsförordningen om landskapsstyrelsens allmänna förvaltning. Avsikten är att uppgiftsfördelningen mera i detalj skall regleras i en arbetsordning för museibyrån. En sådan har ännu inte antagits men revisorerna har tagit del av ett utkast.

Den aktuella omorganisationen berördes i budgetförslaget för år 2003. Landskapsstyrelsen presenterar reformförslaget och anger som en målsättning att uppnå ”en flexibel och dynamisk förvaltning av kulturarvet och museiverksamheten” genom att bland annat genomföra den nya organisationsstrukturen för museibyrån. I budgetförslaget framgår också att de tjänstemän som skall leda och samordna enheter skall beviljas ett lönetillägg för högst tre år ”för det merarbete förändringen medför”. Finansutskottet kommenterar inte i detalj förslaget men betonar behovet av en utvärdering av reformen. Utskottet hänvisar dock till det utlåtande kulturutskottet gav till lagutskottet över landskapsstyrelsens berättelse för år 2001. Kulturutskottet redogör för det reformarbete som då (december 2002) pågick. Utskottet förhöll sig kritiskt till att någon översyn av verksamhetens mål inte företagits i anslutning till omorganisationen och pekade på flera oklara frågor. Utskottet ansåg det viktigt att den sakkunskap som finns i stabsenheten (senare enheten för myndighetsfrågor) tas tillvara och pekade på att Ålands museums ställning och integritet säkerställs. Också kulturutskottet efterlyste en utvärdering av reformen av utomstående bedömare.

Landskapsrevisorerna konstaterar att landskapsstyrelsen i budgetförslagen för åren 2003 och 2004 intagit såväl kortsiktiga som mera långsiktiga målsättningsformuleringar. Beträffande omorganisationen av byrån framhålls att verksamheten fått en tydligare beskrivning. Utvecklingsarbetet sägs fortsätta samtidigt som organisationen och verksamheten präglas av ett minskande ekonomiskt utrymme.

Verksamheten vid museibyrån är personalintensiv. Av 2003 års budget framgår att vid byrån finns sammanlagt 34 inrättade tjänster och tre tillfälliga tjänster. Härutöver har byrån 19 personer i arbetsavtalsförhållande. I landskapsförordningen nr 63/2003 anges vilka tjänster som finns vid respektive enheter inom museibyrån. Landskapsrevisorerna konstaterar att omorganisationen från en indelning i sektioner till enheter inneburit dels att många tidigare anställda inplacerats i en ny arbetsmiljö, dels att enheternas storlek varierar i betydande grad. Också gränsdragningen i fråga om till vilken enhet vissa anställda skall hänföras kan i vissa fall föranleda frågetecken.

Landskapsrevisorerna konstaterar att förslaget om ett lönetillägg för de tjänstemän som skall leda och samordna enheter inte förverkligades under år 2003, vilket delvis uppges bero på att förhandlingskapaciteten och det ekonomiska utrymmet varit ansträngda på grund av den långvariga vårdkonflikten. Den uteblivna ekonomiska kompensationen har dock enligt vad revisorerna erfarit upplevts som frustrerande inom organisationen.

Landskapsrevisorerna konstaterar att vissa problem av olika art synbarligen hade ackumulerats som följd av museibyråns tidigare organisationsmodell. Ett behov av att samordna resurser samt att undvika dubbelarbete och en splittrad förvaltning fanns därför. Förväntningarna på en reform var på grund av den relativt stora organisationen och de olikartade uppgifterna inom museibyrån samtidigt av olika slag. Detta gjorde behovet särskilt stort av omsorgsfulla förberedelser. På basis av de granskningar revisorerna gjort förefaller det som om vissa delar av reformen inte varit förankrad på alla håll inom organisationen medan den på andra håll mottagits väl och synes svara mot behov och förväntningar. Reformarbetet har också försvårats av att vissa viktiga beståndsdelar dragit ut längre på tiden än försvarligt, bland annat den landskapsförordning som anger de organisatoriska ramarna. De olika enheternas storlek och fördelningen av arbetsuppgifter mellan enheterna är också frågor som kunde ha ägnats ännu större uppmärksamhet. Att ställa i utsikt ekonomisk kompensation för merarbete som sedan inte visat sig möjligt att genomföra inom rimlig tid leder givetvis också till negativa reaktioner bland de berörda.

Fastighetsfrågor

Museibyrån ansvarar för ett betydande fastighetsbestånd. Byrån förvaltar ca 150 fastigheter av varierande slag samt därutöver 30 fornminnesområden och 20 övriga områden. Enligt den nya organisationen är det enheten för kulturmiljö- och byggnadsvård som inom byrån har uppgiften att utöva tillsyn, underhåll och vård av byggnader samt rådgivning i dessa frågor, tekniska installationer och fornminnesområden. Vid byrån finns för ändamålet bland annat två byggmästare, en mätningstekniker och en driftstekniker. Förutom dessa tjänster finns vid byrån personal i arbetsavtalsförhållande.Den fasta arbetsstyrkan kompletteras vid behov med utomstående entreprenörer när arbetsuppgifterna kräver detta.

Revisorerna har erfarit att det inom museibyrån har inletts ett arbete att närmare inventera hela det fastighetsbestånd som underligger byrån med tanke på fastigheternas användning och skick. Utgående härifrån kan bedömningar göras om renoveringsbehov och möjligheten att eventuellt avyttra vissa fastigheter.

Landskapsrevisorerna har närmare bekantat sig med vissa av fastigheterna i Kastelholmsområdet, nämligen Ribacka, den s.k. grindstugan och Tosarby stenhus. Ribacka uppfördes under den tid fångkolonin var verksam vid restaureringen av Kastelholms slott. Ursprungligen var anläggningen avsedd som ett s.k. besökarcentrum men dessa planer har dock inte förverkligats. I stället har huset använts för olika administrativa ändamål. I samband med museibyråns omorganisation har enheten för kulturmiljö- och byggnadsvård flyttat sin verksamhet till Ribacka-fastigheterna Där finns ändamålsenliga kontors- och verkstadsutrymmen som därigenom fått nya användningsändamål. Flyttningen medförde vissa kostnader för iordning-ställande av lokaler för enhetens behov (ca 40.000 euro). Under åren 2000-2003 har dessutom närmare 50.000 euro åtgått för byggnadsarbeten och inventarier i Ribacka-fastigheterna. Revisorerna har erfarit att museibyrån uppgjort planer på att iordningställa vissa befintliga utrymmen i Ribacka-fastigheterna till mötes- och samlingslokaler, bland annat för extern konferensverksamhet. Landskapsstyrelsen har tecknat avtal om planering och uppgörande av ritningar för detta syfte för en kostnad om ca 9.500 euro. Revisorerna ifrågasätter dock om det i tillräcklig utsträckning utretts vilka faktiska behov en sådan ombyggnad skulle fylla.

Den s.k. grindstugan, som uppförts för service- och informationsändamål i anslutning till Jan Karlsgårdens friluftsmuseum, har under år 2003 byggts om för drygt 34.000 euro. Med beaktande av de investeringar som gjorts i byggnaden anser revisorerna det viktigt att den utnyttjas till alla delar. Revisorerna har konstaterat att där finns utrymmen som ännu inte funnit någon användning. Med tanke på Jan Karlsgårdens stora besökarantal och dess betydelse som ett centralt turistmål i landskapet anser revisorerna att ansträngningar bör göras för att utrymmena utnyttjas på mest ändamålsenliga sätt.

Vad gäller Tosarby stenhus, som är en ur kulturhistorisk synvinkel betydelsefull byggnad, konstaterar revisorerna att stora belopp lagts ned på byggnaden sedan den övertogs av landskapet, både för underhåll och drift. Målet har varit att så långt det är möjligt återställa fastigheten i ursprungligt skick. Totalt har ca 170.000 euro använts för drift och underhåll. I detta belopp ingår dock inte sådant arbete som utförts av museibyråns egen personal. Senast i början av 2000-talet vidtogs betydande underhållsåtgärder. Revisorerna understryker vikten av att ansträngningarna att finna en ändamålsenlig användning av byggnaden fortsätter alternativt att andra lösningar söks.

Landskapsrevisorerna konstaterar att omorganisationen av museibyråns verksamhet inte till alla delar fullföljts på det sätt som avsetts. Vissa delar av planerna hade vid utgången av år 2003 ännu inte verkställts. Förankringen i den egna personalen av omorganisationsplanerna har inte fungerat till alla delar. Revisorerna ställer sig tveksamma till ändamålsenligheten av delar av omorganisationen i och med att personalstyrka och uppgifter varierar mycket mellan enheterna. Revisorerna anser det också viktigt att reformens verkningar utvärderas redan i detta skede som underlag för kompletterande beslut.

Landskapsrevisorerna finner det anmärkningsvärt att betydande investeringar gjorts i olika fastigheter utan att klara planer för deras framtida utnyttjande funnits. Revisorerna understryker vikten av att museibyråns fastighetsförvaltning ägnas fortsatt uppmärksamhet så att klara användningsändamål finns för de olika fastigheterna och så att avyttring av fastigheter övervägs om fortsatt innehav av dem inte motiveras av förvaltningens behov eller fastighetens museala eller kulturhistoriska värden.

Högskolan på Åland

Bakgrund och lagstiftning

Landskapslagen om Högskolan på Åland (81/2002) trädde i kraft den 1 januari 2003. Därigenom upphörde den försöksverksamhet som bedrevs under åren 1997-2002 med stöd av landskapslagen om försöksverksamhet med yrkeshögskoleutbildning (55/1997). Försöksverksamheten utgjorde ett samarbetsnätverk mellan fem olika skolor under namnet Ålands yrkeshögskola. Sedan 1982 hade dessutom akademiska studier och fortbildning ordnats i Ålands högskolas regi enligt landskapslagen om högskoleundervisning i landskapet Åland (15/1981). De båda nämnda enheterna uppgick vid den nya lagens ikraftträdande i den nya organisationen Högskolan på Åland. Samtidigt upphörde Ålands högskola, Ålands tekniska läroverk och Ålands sjöfartsläroverk som självständiga förvaltningsenheter.

Högskolans uppgift enligt lagen är att erbjuda högskoleutbildning som vilar såväl på vetenskaplig eller konstnärlig grund som på beprövad erfarenhet. Vid högskolan kan bedrivas forsknings- och utvecklingsarbete, uppdragsverksamhet och kursverksamhet som tjänar undervisningen och det åländska samhällets behov. I verksamheten skall finnas ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Enligt budgeten för år 2003 skulle under det första verksamhetsåret personal- , anställnings- och organisationsfrågor prioriteras så att verksamheten kan bringas att fungera. Landskapsrevisorerna har bekantat sig med högskolans verksamhet i syfte att bilda sig en uppfattning om hur förnyelsen kunnat genomföras.

Utbildningen

Enligt 6 § landskapslagen om Högskolan på Åland uppgör landskapstyrelsen tillsammans med högskolan ett s.k. utbildningsavtal för de tre kommande åren. I avtalet skall anges kvalitativa och kvantitativa mål samt uppdras riktlinjer för bland annat högskolans resurser, prioriteringar och verksamhetsstruktur. Under år 2003 gällde ett interimistiskt avtal som senare på basis av erfarenheterna från organisationen och verksamheten skall revideras för återstående del av treårsperioden.

Högskolan bedriver vad man kallar examensinriktad yrkeshögskoleutbildning samt påbyggnadsutbildning inom sammanlagt sju utbildningsprogram. Under läsåret 2003-2004 deltog 391 studerande i programmen, varav 146 kvinnor och 245 män. Av de studerande deltog 350 i de utbildningsprogram som leder fram till yrkeshögskoleexamen medan 41 deltog i tvååriga utbildningar för yrkesbehörighet och specialisering.

Utbildningen inom högskolan är organiserad inom två institutioner, en för ekonomi, turism och vård samt en för sjöfart och teknik. Antalet studerande läsåret 2003-2004 inom de sju programmen fördelade sig enligt följande:

Institutionen för ekonomi, turism och vård

Företagsekonomi	67
Hotell- och restaurangservice	57
Vård	52
Totalt	176

Institutionen för sjöfart och teknik

Elektroteknik	15
Informationsteknik	45
Maskinteknik	74
Sjöfart	81
Totalt	215

Inom ramen för den öppna högskolan ordnas akademiska kurser, fortbildningskurser, föreläsningar och seminarier. Under år 2003 deltog ca 2000 personer i dessa arrangemang.

De examina som kan avläggas vid Högskolan på Åland är yrkeshögskoleexamen i

företagsekonomi	140 studieveckor
hotell- och restaurangadministration	160 sv
informationsteknik	120 sv
informationsteknik med ekonomi	160 sv
teknik	160-180 sv
sjöfart	180 sv
vård	140 sv

I antalet studieveckor ingår också praktikperioder vars längd varierar mellan de olika utbildningsprogrammen. Till exempel innehåller högskolans sjöfartsinriktade utbildningar (180 sv ) 40 sv praktik.

Yrkeshögskoleexamen i teknik (ingenjör YH) kan vid högskolan avläggas inom maskinteknik (övermaskinmästarutbildning), elektroteknik (elmästar- eller automationsingenjörsut-bildning) eller informationsteknik. Yrkeshögskoleexamen i sjöfart (sjökapten YH) ger efter föreskriven arbetspraktik sjökaptensbrev.

Utbildningen vid Högskolan på Åland ordnas i form av s.k. utbildningsprogram som fastställs av landskapsstyrelsen i en landskapsförordning, där programmets namn och antalet studieveckor framgår. För varje utbildningsprogram utses en programansvarig lärare som leder, övervakar och utvecklar utbildningsprogrammet, planerar verksamheten inom programmet och fungerar som formell examinator. De programansvarigas arbetstid har under läsåret fördelats till hälften var mellan undervisning och administrativa uppgifter. Utbildningsprogrammens läroplaner utarbetas under respektive programansvarigs ledning och antas av högskolans styrelse.

Antalet studieplatser vid Högskolan på Åland utgör 112 + 24 platser för blivande vaktstyrmän och vaktmaskinmästare (tvåårig utbildning). Inför hösten 2003 utgjorde antalet sökande 135, av vilka 97 antogs som studerande. För varje utbildningsprogram fanns 16 studieplatser. Inom linjerna för hotell- och restaurangservice och vård översteg antalet sökande avsevärt antalet studieplatser. Inom linjen för elektroteknik sökte endast fem studerande till de 16 befintliga platserna. På grund av detta startade ingen ny elektroteknikutbildning hösten 2003. De studerande erbjöds i stället studieplatser på informationsteknikprogrammet med studieinriktningen datateknik (ingenjör YH). Antalet sökande till utbildningar inom elektroteknik och IT vid de nordiska högskolorna var generellt mycket lågt år 2003. Intresset för utbildningarna antas öka igen när antalet nyanställningar inom IT-industri och IT-företag börjar öka.

Antalet utexaminerade med yrkeshögskoleexamen på Åland från och med försöksverksamhetens början till och med år 2003 är 148. Under år 2003 utexaminerades 48 varav 24 från de sjöfartsinriktade utbildningarna och 24 inom ekonomi, turism och IT. Totalt till och med år 2003 har 49 utexaminerats med yrkeshögskoleexamen inom de sjöfartsinriktade utbildningarna och 99 inom ekonomi, turism, vård, el och IT. Inom de sjöfartsinriktade utbildningarna har dessutom under åren 1999-2002 utexaminerats 53 sjökaptener och 99 maskinbefäl enligt den gamla läroplanen.

Genomströmningen bedöms av högskolan vara god jämfört med andra högskolor. Det faktum att flera av utbildningarna vid högskolan är behörighetsgivande påverkar genomströmningen i positiv riktning. För de utbildningar som leder till yrken utan särskilda behörighetskrav påverkar däremot stor efterfrågan på arbetskraft under en period genomströmningen i negativ riktning. De utbildningar som har omfattande praktikkrav för behörigheter får lägre antal utexaminerade inledningsvis eftersom vissa studerande väljer att göra studieuppehåll för att skaffa sig arbetspraktik.

Högskolan har lämnat följande uppgifter om andelen utexaminerade (antal utexaminerade/antal studieplatser):

Vård	91% (22/24)
Hotell- och restaurangservice	76% (32/42)
Informationsteknik	56% (27/48)
Sjöfart	51% (31/60)
Maskinteknik	46% (15/32)
Företagsekonomi	41% (15/36)
Elektroteknik	33% (6/18).

I och med att den utbildning som tidigare bedrivits inom de institutioner som integrerats i Högskolan på Åland leder till en yrkeshögskoleexamen har också kraven på lärarnas behörighet höjts. Enligt en landskapsförordning (87/2002) krävs för överlärare doktors- eller licentiatexamen och för lektorer högskoleexamen omfattande minst fyra års heltidsstudier. Den som inte har erforderlig examen kan anställas om personen ”har annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll” och arbetsuppgifterna. Landskapsrevisorerna har konstaterat att av elva överlärare uppfyllde fyra läsåret 2003-2004 kraven på avlagd högre examen. Av lektorerna hade de flesta högskoleexamen, dock så att inom utbildningsprogrammet för sjöfart lektorerna i regel hade sjökaptenskompetens. Av timlärarna och gästföreläsarna under år 2003 hade 46 doktors- eller licentiatexamen.

Forskning

Som framgått ovan kan det inom högskolan bedrivas också forskningsverksamhet. Enligt lagen skall det i verksamheten finnas ett nära samband mellan forskning och utbildning. Forskningsprojektet om Ålands kyrkor har integrerats i högskolans verksamhet som finansierar 50 % av det medan Åbo akademi står för resterande 50 %. Detta projekt har tidigare finansierats över momentet för penningautomatmedel för kulturell verksamhet. Övrig egentlig forskning bedrivs inte enligt vad revisorerna erfarit men olika lärare är dock involverade i vissa forskningsprojekt med anknytning till deras respektive undervisning. Tre av högskolans lektorer är antagna som forskarstuderande vid universitet i riket.

Organisation

Högskolans verksamhet leds av en styrelse bestående av högst tio medlemmar. Styrelsen skall bland annat anta utbildningsavtalet (se ovan), avge ett budgetförslag, besluta om fördelningen av budgetanslagen, besluta om högskolans organisation, anta läroplaner för de olika utbildningsprogrammen m.m.

Högskolan har en rektor som utses för viss tid av landskapsstyrelsen. Rektor beslutar i de ärenden som inte ankommer på styrelsen men kan delegera uppgifter på andra. För rektor har doktors- eller licentiatexamen, erfarenhet av ledarskap och förvaltning samt pedagogisk erfarenhet på högskolenivå uppställts som kompetenskrav.

Högskolans arbete är som ovan framgått indelat i två enheter med benämningen institutioner. Varje institution leds av en enhetschef kallad prefekt vars arbetstid under läsåret har fördelats jämnt mellan undervisning och administration.

Dessutom finns vid högskolan olika nämnder och råd:

· Inom utbildningslinjerna för sjöfart, ekonomi, turism, vård samt elektroteknik och IT finns rådgivande s.k. branschråd med medverkan av utomstående sakkunniga.

· En examensnämnd har till uppgift att behandla rättelseyrkanden vad gäller studieprestationer

· En antagningsnämnd med uppgift att anta studerande till högskolan

· En forskningsnämnd för att övervaka och initiera forskning inom högskolans ram

· En internationell nämnd som behandlar ärenden i anslutning till det tämligen omfattande internationella studerandeutbytet, där högskolan både sänder ut och tar emot studerande.

De studerande vid högskolan samverkar inom en studerandekår. De studerande är också företrädda i s.k. programråd som är organ för samverkan mellan de studerande och de programansvariga. I en s.k. studerandesamverkansgrupp ingår representanter för de studerande samt studiesekreteraren, prefekterna och rektor. Studerandekåren tillsätter en medlem i högskolans styrelse, i dess internationella nämnd samt i nämnden för högskolebiblioteket.

Högskolan har inte upphyrt eller uppfört några nya lokaliteter utan verksamheten har i huvudsak fortsatt på de platser som användes under den tid försöksverksamheten med yrkeshögskoleutbildning bedrevs. Undervisning bedrivs på sex olika platser i Mariehamn medan den centrala administrationen och biblioteksverksamheten finns i teknikutbildningarnas lokaler på Neptunigatan 17 (tidigare tekniska läroverket). Viss administrativ verksamhet förekommer också i anslutning till de olika undervisningsutrymmena. Under år 2003 flyttades utbildningsprogrammet för vård från Ålands vårdinstitut till Neptunigatan 17. Inom högskolan förs diskussioner om ytterligare omdisponeringar och omflyttningar.

Landskapsrevisorernas bedömningar och iakttagelser

Landskapsrevisorerna konstaterar att det inte har varit en odelat lätt uppgift att överföra den försöksverksamhet med en yrkeshögskola som bedrivits sedan 1997 till den permanenta organisationen Högskolan på Åland och samtidigt införliva den öppna högskolan i densamma. Under försöksverksamheten utgjorde yrkeshögskolan ett slags nätverk medan de olika medverkande skolorna kvarstod relativt självständiga. I och med reformen upphörde Ålands högskola, Ålands sjöfartsläroverk och Ålands tekniska läroverk som självständiga institutioner. Delar av verksamheten vid Ålands handelsläroverk, Ålands hotell- och restaurangskola och Ålands vårdinstitut överfördes till högskolan medan andra kvarstod under respektive läroinrättning. Många organisatoriska och personella frågor har därför krävt särskilda lösningar. Olika slag av delvis oförenliga förväntningar har noterats under inkörningsperioden.

Under lagtingsbehandlingen av förslaget till lagstiftning om Högskolan på Åland (Ku bet nr 4/2001-2002) betonades det angelägna i att den nya högskolan får en stark identitet samtidigt som man tillvaratar den renommé utbildningen har i den form den tidigare bedrivits. Man förväntade sig att den nya organisationen skulle innebära en viss kvalitetshöjning på utbildningen. Man pekade på att behovet av tilläggsutrymmen för den nya organisationen kan verka kostnadshöjande och betonade att högskolans utrymmesfrågor bör lösas på annat sätt än genom upphyrning av lokaler i gymnasieskolorna. I syfte att hålla kostnadsutvecklingen i schack måste resursbehovet inom hela utbildningssektorn granskas och behovet av utbildningslinjer som lockar få sökande måste ses över.

Landskapsrevisorerna konstaterar att den nya organisationen baserar sig på de krav lagstiftningen ställer och på att flera tidigare helt eller delvis självständiga organisationer sammanförts under en gemensam huvudman. Det är uppenbart att betydande resurser åtgått för att lösa olika organisatoriska och administrativa uppgifter. Den snabba tidtabellen som lagtinget anvisade för att inleda högskolans verksamhet har bidragit till detta. De olika administrativa nivåerna har ibland lett till att organisationen upplevs som tungrodd och splittrad. Ansvarsnivåerna har inte alltid varit klara för alla. Samtidigt har det gällt att sammanföra olika verksamheter med delvis olika traditioner och kultur inom en gemensam ram. Förändrade uppgifter och en delvis ny organisation har också i några fall medfört att tidigare anställda lämnat högskolan. Det är därför möjligt att de synergieffekter som varit ett av målen för reformen inte ännu till alla delar kan uppnås.

Det är också tydligt att det inom högskolan finns olika syn på högskolans övergripande uppgifter och inriktning. Av lagens ordalydelse framkommer att högskolans uppgift är att erbjuda högskoleundervisning som vilar på både vetenskaplig eller konstnärlig grund liksom på beprövad erfarenhet. Lagen anger att det kan bedrivas forskning och att det i verksamheten skall finnas ett nära samband mellan forskning och utbildning. Dessa formuleringar ligger nära den traditionella akademiska utbildningen. Samtidigt har högskolans utbildningslinjer karaktären av en yrkesinriktad högskoleutbildning. Under sin granskning har revisorerna erfarit att det både bland personal och studerande finns delade uppfattningar om inriktningen till denna del men att verksamheten ändå i huvudsak de facto är och också uppfattas som yrkeshögskolepräglad. I ett skede som präglas av begränsade resurser uppfylls högskolans uppgifter enligt revisorernas åsikt också bäst om denna inriktning betonas. Revisorerna erinrar här likaså om att lagtinget då lagen stiftades framhöll att forskning bör bedrivas endast i den utsträckning som är nödvändig för undervisningen och på ett sätt som kommer samhället direkt till nytta.

Landskapsrevisorerna konstaterar att Högskolan på Åland inlett sin verksamhet i enlighet med den av lagtinget antagna landskapslagen om Högskolan på Åland. Verksamheten har under dess inledande period präglats av olika administrativa åtgärder och omstruktureringar beroende på att verksamheter med olika bakgrund och inriktning sammanförts till en ny enhetlig organisation. Revisorerna betonar vikten av att organisationsmodellen inte upplevs som onödigt tungrodd och att undervisningspersonalen inte mer än nödvändigt påförs administrativa uppgifter. Revisorerna konstaterar att de befintliga utbildningslinjerna ger högskolan karaktären av en yrkeshögskola vilket enligt revisorernas bedömning utgående från lagstiftarens syfte och tillbudsstående resurser får anses vara dess primära uppgift.

Landskapsrevisorerna noterar att lagstiftarens önskan att höja lärarnas kompetensnivå inte hittills till alla delar kunnat fullföljas. Det kan enligt revisorerna finnas orsak att ytterligare överväga vilka behörighetskrav för lärartjänsterna som bäst motsvarar de olika utbildningsprogrammens behov. Oändamålsenliga behörighetskrav kan i vissa fall motverka syftet att höja utbildningens nivå och kan försvåra möjligheterna att knyta lämpliga lärarkrafter till högskolan.

Revisorerna finner det oroväckande att andelen studerande som avbryter eller gör uppehåll i sina studier inom vissa utbildningsprogram är hög. Enligt revisorernas åsikt bör högskolan noga analysera orsakerna till detta och vid behov vidta nödvändiga åtgärder.

Enligt revisorernas åsikt bör landskapsregeringen följa utvecklingen inom högskolan och vid behov vara beredd att i samråd med högskolans ledning föreslå och genomföra förändringar både vad gäller utbildningens inriktning och administrationen.

Näringsavdelningens förvaltningsområde

Landskapets aktieinnehav i Ålands Industrihus Ab

Planerna på en IT- och teknikby

Allmänt

Enligt landskapslagen om landskapsrevisionen skall landskapsrevisorerna i revisionsberättelsen bland annat behandla uppgifter om hur ägarinflytandet använts i bolag som landskapet helt äger eller har aktiemajoritet i. Revisorerna har i detta syfte granskat Ålands Industrihus Ab där landskapet vid bolagsstämman 2003 ägde 11.586 av bolagets 14.036 aktier. Landskapet förvärvade under året genom inköp och nyemission ytterligare 4.896 aktier. Övriga ägare är Mariehamns stad, Hammarlands, Finströms, Kumlinge, Lumparlands, Jomala, Eckerö och Brändö kommuner samt Ålands företagareförening r.f.

Ålands industrihus Ab äger en monteringshall, en industrihall och affärslokaler i två fastigheter i Mariehamn, en industrihall i Jomala, en industrihall i Hammarland och en filé- och fryshall i Kumlinge. Fastigheten i Hammarland såldes under året. Övriga utrymmen är uthyrda till olika företag men hallen i Kumlinge har dock i huvudsak stått tom sedan sommaren 2003.

Landskapsrevisorerna granskade i berättelsen för år 1998 senast Ålands Industrihus Ab. Revisorerna tog då del av bolagets bokslut och berörde principerna för hur hyrorna sätts i de olika lokaler bolaget äger och hyr ut. Revisorerna har vid denna granskning koncentrerat sig på bolagets engagemang i projektet ”Kvarteret iTIDEN”, den teknikby i Klinten i Mariehamn vars planering och projektering pågått sedan år 2001.

Lagtingets behandling av planerna på en teknikby

I det program för informations- och kommunikationsteknik i landskapet Åland som landskapsstyrelsen presenterade i april 2002 för lagtinget i sitt meddelande nr 2/2001-2002 berördes frågan om en teknologi- och utvecklingsby. Det framgick där att Ålands Industrihus Ab avser att genomföra planering och projektering av byn under år 2002 och att bolaget för ändamålet köpt ett markområde på Klinten i Mariehamn. Målet för verksamheten presenteras så att verksamheten i byn skall generera idéer, initiera utvecklingsprojekt samt främja entreprenörskap och nyföretagande. En samlokalisering av företag förväntades ge synergieffekter. Inriktningen av företagen skulle gälla teknologi- och affärsutveckling, såsom den marina sektorn, elektronik och IKT liksom en viss andel serviceföretag. Ett nära samarbete med den dåvarande yrkeshögskolan (nu Högskolan på Åland) och Ålands teknologicentrum skulle förekomma.

Finansutskottet konstaterade (bet nr 5/2001-2002) att satsningar på en IKT-by stöder en utveckling av det åländska näringslivet. Utskottet förutsatte att landskapsstyrelsen planerar och förverkligar IKT-byn i samverkan med näringslivet.

Strax därefter, i maj 2002, föreslog landskapsstyrelsen i den första tilläggsbudgeten för år 2002 (Fr nr 22/2001-2002) ett anslag om 600.000 euro för tecknande av aktier i Ålands Industrihus Ab. I förslagets motiveringar presenterades planerna på en byggnad för en ”utvecklings/IT-by”. Byggnaden beräknades till högst 3.400 m² varav 2.000 m²skulle hyras ut till privata företag. Landskapsstyrelsen ansåg att det för minst 80 % av dessa utrymmen skall finnas ”hyresgäster som på ett betryggande sätt meddelat sin avsikt att hyra utrymmena”. Hyresgästerna skulle främst finnas inom sektorerna nyföretagande, befintliga företag som expanderar, företag som deltar i forsknings- och utvecklingsprojekt samt företag som flyttar till Åland.

Hela kostnaden för projektet beräknades till 6,98 miljoner euro. Landskapsstyrelsen skulle delta i en kommande nyemission så att landskapets aktiekapitalinsats utgör ca 30 % av finansieringen, dock högst 2.100.000 euro. 185.000 euro hade tecknats vid förvärvet av tomten och i tilläggsbudgeten föreslogs nu 600.000 euro medan återstoden skulle upptas i senare budgetförslag. Landskapsstyrelsens förslag omfattades utan kommentarer av finansutskottet och godkändes av lagtinget.

I ordinarie budgeten för år 2003 föreslog landskapsstyrelsen ett anslag om ytterligare 800.000 euro för ändamålet. Förslaget omfattades av finansutskottet och lagtinget med de synpunkter som utskottet framförde i betänkandet nr 1/2002-2003. Utskottet underströk att ”de fastlagda kriterierna för både igångsättande av projektet och de företag som skall erbjudas hyreskontrakt skall följas”. Utskottet förutsatte ”att landskapsstyrelsen ser till att kriterierna inte frångås”. Utskottet framhöll vidare att hyresgäster vars verksamheter och kostnader finansieras av offentliga medel, t.ex. Ålands teknologicentrum, inte skall beviljas bidrag för hyran i de nya lokalerna utan i stället finansiera dessa kostnader med försäljning av tjänster.

Resterande belopp av totalinsatsen, eller 515.000 euro, upptogs i ordinarie budgeten för år 2004. Därmed har landskapet satsat beräknade 2.100.000 euro på projektet.

Ålands Industrihus Ab:s beslut och åtgärder

Ålands Industrihus Ab inköpte redan år 2001 en tomt på Klinten i Mariehamn i syfte att uppföra en IT- och teknikby. I detta skede anslog landskapsstyrelsen det ovan angivna beloppet om 185.000 euro som tillägg till aktiekapitalet . Också Mariehamns stad gick in med nytt aktiekapital. Bolaget anställde en projektledare för att leda och övervaka de byggnadstekniska arbetena. Samtidigt anställdes en ny VD till vars viktigaste uppgifter skulle höra att medverka i genomförandet av byggnadsplanerna och rekryteringen av hyresgäster.

I början av år 2002 gjordes en intressepejling bland tänkbara hyresgäster. Kontrakt tecknades med en arkitekt och olika planerare. Parallellt diskuterade bolaget med landskapsstyrelsen om finansiering och uppläggning av projektet. I slutet av år 2002 inbegärdes anbud på byggprojektet sedan frågan först förankrats hos huvudägaren landskapsstyrelsen vid en s.k. överläggning.

Anbuden på byggnadsprojektet inkom i februari 2003. Samtidigt förde bolaget fortsatta diskussioner med intresserade företag för att få en bild av vilka hyresgäster som kunde förväntas flytta in i huset. De utrymmen som enligt ritningarna fanns till förfogande för uthyrning uppgick till ca 2.500 m². Inför den extra bolagsstämma som hölls den 5 mars 2003 noterade bolaget att s.k. säkra hyresgäster fanns för drygt 1.500 m² (ca 60 % av utrymmena) medan intresse anmälts för utrymmen uppgående till drygt 500 m² (ca 20 %). Bolagets styrelse och bolagsstämman gjorde bedömningen att denna situation motsvarade lagtingets krav om att det ”skall finnas hyresgäster som på ett betryggande sätt meddelat sin avsikt att hyra utrymmena.” Bolagsstämman beslöt därför att omgående inleda byggnadsarbetena.

Under år 2003 förändrades emellertid situationen i flera avseenden. Bland de åländska företagen kunde noteras en tillbakagång vad gäller tillväxtmöjligheter och ekonomiska förutsättningar. Företagens framförhållning betecknades som mycket kortsiktig. Detta ledde till att flera av de aktuella intressenterna meddelade att de inte längre är beredda att hyra utrymmen i fastigheten. Till detta kom att byggnadsarbetet komplicerades och försenades på grund av miljösaneringsåtgärder på tomten. I slutet av 2003 hade de utrymmen som bedömdes ha säkra hyresgäster gått ned till ca 660 m². Landskapsrevisorerna har därefter följt upp planerna ytterligare och konstaterat att intresset för att hyra utrymmen i lokalerna åter stigit så att det i maj 2004 fanns avtal med blivande hyresgäster för ytor som omfattar ca 1.500 m².

Landskapsrevisorernas iakttagelser

Landskapsrevisorerna konstaterar att projektet med en IT- och teknikby planeras och administreras av Ålands Industrihus Ab. Beslutanderätten utövas av bolagets styrelse och bolagsstämman medan verksamheten granskas av bolagets egna revisorer. Samtidigt är landskapsstyrelsen den överlägset största aktieägaren i bolaget. Det aktuella projektet har helt varit beroende av de ekonomiska tillskott som huvudägaren i form av tilläggsaktiekapital tillskjutit bolaget. I samband med att budgetanslag beviljats för aktiekapitalet har lagtinget uppställt de villkor som framgår ovan.

Landskapsrevisorerna noterar också att satsningarna i det aktuella projektet grundat sig på överväganden inom landskapsstyrelsen. Ett övergripande mål för landskapets ekonomiska politik är att minska beroendet av sjöfarten bland annat genom att utveckla tjänstesektorn. Landskapsstyrelsen har också betraktat Ålands teknologicentrum (ÅTC) som en organisation som aktivare borde arbeta med näringsfrämjande projekt i innovativt syfte. Kommunikation och infrastruktur är viktiga utvecklingsfaktorer för näringslivet. Utifrån dessa mål växte landskapets engagemang i IT- och teknikbyn fram. Som de viktigaste målgrupperna för ett sådant etableringscentrum för kunskapsintensiva företag betraktades s.k. profilföretag inom teknik och telekommunikation. Dessa skulle utgöra stommen i byn. Men för att skapa en god plattform för verksamheten borde också ÅTC, Ålands utvecklings Ab och industrihusbolaget flytta in i lokalerna. ÅTC skulle få en viktig roll som en form av projektledare och genomförare av den innovativa miljö som IT- och teknikbyn skulle komma att utgöra. ÅTC kunde också etablera s.k. kuvösverksamhet där nya företag skulle erbjudas lokaler på förmånliga villkor men på begränsad tid (tre år). Företagens verksamhet skulle ytterligare stödas genom vissa utrymmen för konferenser och kurser, gemensam reception och kontorsservice och dylikt.

Landskapsrevisorerna har tagit del av hur frågan om uthyrningen av utrymmen utvecklats och förändrats under den tid projektet pågått. Enligt revisorernas åsikt är de villkor som uppställdes under lagtingsbehandlingen av planerna delvis tolkningsbara. Vid tidpunkten för den extra bolagsstämman i mars 2003 kan man enligt revisorernas åsikt anse att det fanns hyresgäster som ”på ett betryggande sätt” tecknat sig för utrymmen som uppgick till 80 % av den disponibla ytan. Därefter sjönk dock denna andel för att senare åter nå den avsedda nivån. Vid tidpunkten för revisorernas granskning hade ett dussintal företag eller institutioner tecknat sig för utrymmen i fastigheten. Med hänsyn till de slag av hyresgäster som eftersträvats kan det konstateras att landskapets egna institutioner, teknologicentret (för s.k. inkubatorer) och högskolan samt Ålands Utvecklings Ab (där landskapet är majoritetsägare) tecknat sig för mer än en tredjedel av de uthyrda utrymmena. I övrigt torde de kommande hyresgästerna främst finnas inom sektorn befintliga företag som expanderar (eller befintliga företag som annars behöver nya utrymmen). Företag som deltar i forsknings- och utvecklingsprojekt har anmält sig i ringa grad. Företag som flyttar till Åland finns inte på förteckningen över blivande hyresgäster.

Revisorerna vill erinra om lagtingets åsikt om att hyresgäster vars verksamhet och kostnader bekostas av offentliga medel inte skall beviljas bidrag för hyran i IT- och teknikbyn. Revisorerna noterar att de visioner som präglat projektets utveckling och genomförande inte till alla delar förefaller att konkretiseras då utrymmena står färdiga. Det har varit relativt svårt att få hyresgäster som innebär nyföretagande medan däremot flera serviceföretag inom ekonomi och juridik visat intresse. Å andra sidan står vissa utrymmen fortfarande lediga och kan uthyras med kort varsel. Det ligger i sakens natur att en inrättning som IT- och teknikbyn i viss grad förfogar över utrymmen som snabbt kan ställas till förfogande då ett lämpligt företag behöver etablera sig.

Landskapsrevisorerna konstaterar att planerna på en IT- och teknikby i olika skeden presenterats för och förankrats i lagtinget som angett villkor och förutsättningar för projektets genomförande. Det har dock visat sig att lagtingets beslut lämnat utrymme för tolkning.

Revisorerna konstaterar vidare att intentionerna som de presenterades för lagtinget då projektet satte i gång inte till alla delar kunnat förverkligas. Det har varit svårt att fylla utrymmena och de tilltänkta hyresgästerna har inte till alla delar varit företag av det slag som utrymmena var ämnade för. Samtidigt är det viktigt att lediga utrymmen finns till förfogande för den typ av företag som projektet primärt avsett att främja.

Revisorerna vill ytterligare understryka Ålands teknologicentrums roll vad gäller innovativ verksamhet i samverkan med näringslivet.

Allmänna frågor

Mål 2- och Mål 3-programmen på Åland - KRUT

Bakgrund och syfte

KRUT är ett marknadsföringsnamn för ett långtgående finansieringssamarbete mellan Ålands landskapsstyrelse och två av Europeiska unionens strukturfonder, Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF). Meningen är att projekt som innebär kompetensutveckling och regional utveckling ska kunna få ekonomiskt stöd genom två åländska målprogram – Mål 2 och Mål 3. Genom samarbetet mellan landskapet Åland och EU ska 17.815.600 euro satsas på företag och anställda inför framtiden. Stödinsatserna inom målprogrammen, som pågår mellan åren 2000 och 2006, finansieras till 60 procent av Ålands landskapsstyrelse och till 40 procent av EU:s regionalfond och socialfond.

Mål 2 syftar till att höja företagens konkurrenskraft, locka fler människor att bosätta sig i skärgården, öka användandet av IT samt höja miljömedvetandet. Målgruppen är företag, föreningar och organisationer som vill förbättra kvaliteten i sina tjänster eller produkter men som saknar tillräckliga resurser för ett sådant utvecklingsarbete. Till Mål 2-området hör samtliga åländska kommuner förutom Mariehamn. Emellertid kan även projektägare, huvudsakligen organisationer, med hemort i Mariehamn få del av stödet under förutsättning att minst 50 procent av nyttan tillfaller regionerna utanför Mariehamn.

Mål 3 skall ge möjlighet till ett livslångt lärande för vuxna. Målgruppen är i första hand anställda som långsiktigt vill lära sig något nytt och höja sin egen kompetens och därmed sitt attraktionsvärde på arbetsmarknaden. Den övergripande målsättningen för Mål 3-programmet är att stärka arbetsplatsernas konkurrenskraft genom en kompetent och flexibel arbetskraft och organisation. Samtidigt är målet att minska klyftan mellan befolkningens kompetensprofil och den efterfrågade kompetensen och i förlängningen att skapa attraktiva arbetsplatser för utbildad personal. Målsättningen är även att minska de grupper som riskerar marginalisering på arbetsmarknaden.

Åtgärderna inom Mål 2 och Mål 3 har även en generell målsättning att öka miljömedvetandet, öka jämställdheten mellan könen samt integrera företag och befolkningen i informationssamhället.

Landskapets andel av finansieringen av målprogrammen upptas såväl under utbildnings- och kulturavdelningens anslag (kapitel 46.20, målprogram 3, åtgärd 1 och 2) som under näringsavdelningens anslag (kapitel 47.05, målprogram 2 samt 47.41, målprogram 3, åtgärd 3). Satsningarna berör också andra förvaltningsområden. Landskapsrevisorerna har därför valt att inte hänföra granskningen till något särskilt förvaltningsområde utan intagit den under avsnittet ”Allmänna frågor”.

Projektfinansiering

Den sammanlagda ramen för Mål 2 och Mål 3, d v s inklusive den privata medfinansieringen av projekt, uppgår till 32,09 miljoner euro för perioden 2000-2006. Av detta härrör 22,32 miljoner euro från Mål 2-programmet, varav 4,56 miljoner euro är medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden, 6,8 miljoner euro är offentliga åländska medel och 10,96 miljoner euro är privat medfinansiering av projekt. Mål 3-programmet har i sin tur en ekonomisk ram på 10,09 miljoner euro, varav 2,6 miljoner euro är medel från Europeiska socialfonden, 3,86 miljoner euro är offentliga åländska medel och 3,63 miljoner euro är privat medfinansiering av projekt.

Fördelningen av ramen per typ av finansiär varierar mellan Mål 2 och Mål 3. Medan de privata finansiärerna står för nära hälften av den totala finansieringen av Mål 2-projekten domineras Mål 3-projekten av stödfinansiering med 64% av den totala ramen från EU och den nationella (åländska) offentliga medfinansieringen. Sammantaget för båda programmen fördelas finansieringen med 22% på EU, 33% på nationell (åländsk) offentlig medfinansiering och 45% på privat finansiering. Det som i vardagligt tal kallas EU-projekt är med andra ord projekt som endast i begränsad utsträckning stödfinansieras av EU.

Inom såväl Mål 2 som Mål 3 är de offentliga medlen tämligen jämnt fördelade på de olika åtgärdsområdena som definierats inom respektive program. Däremot varierar möjligheterna till stödfinansiering från landskapet och EU:s fonder kraftigt beroende på projektets karaktär och projektägarens status. Medan landsbygdsföretags investeringsprojekt inom Mål 2 maximalt kan erhålla 15% av kostnaderna i stöd (23% i skärgården) kan marknadsföringsinsatser till 45% finansieras med hjälp av stöd. Andra aktörer än företag kan inom Mål 2 erhålla 50% av projektkostnaderna som stöd (70% i skärgården). Inom Mål 3 erhåller företag som regel 20-50% av kostnaderna för kompetensutvecklingsprojekt i stödfinansiering medan intresseorganisationer vanligtvis erhåller betydligt mer. Offentliga aktörer har som regel 100% av finansieringen av projekt tillgodosedd av EU-medel och åländska offentliga medel.

Åtgärdsområden inom Mål 2

Företagsutveckling och rådgivning. Syftet är att höja de små och medelstora landsbygdsföretagens konkurrenskraft och öka internationaliseringen.

24 projekt beslutade, 11 avslutade

Antal nya arbetstillfällen enligt rapportering: 9 (103)

Antal bevarade arbetstillfällen enligt rapportering: 16 (38)

Antal nya företag enligt rapportering: 1 (5)

(förväntat resultat)

Beslutad ekonomisk ram, tusen euro…...9 790

.....EU finansiering…………....….……......8,5%

.....Åländsk off. medfinansiering…..........12,8%

.....Privat medfinansiering………...…......78,7%

Budgeterat EU 2000-2006, tusen euro…..1 099 [1] (75,8% förbrukat)

Budgeterat LS 2000-2006, tusen euro…..1 639 (76,6% förbrukat)

Projektrealisering på marginalen:

.....av projekt…………………….......50,0 %

.....av beslutad ekonomisk ram…....56,5 %

Privata aktörers andel:

.....av projekt…………………….......91,7 %

.....av beslutad ekonomisk ram…....82,8 %

Skärgårdsutveckling. Syftet är att skapa goda förutsättningar för boende och arbete i skärgården för att uppnå målsättningen om en balanserad regional utveckling.

20 projekt beslutade, 3 avslutade

Antal nya arbetstillfällen enligt rapportering: 2 (38)

Antal bevarade arbetstillfällen enligt rapportering: 2 (13)

Antal nya företag enligt rapportering: 0 (8)

(förväntat resultat)

Beslutad ekonomisk ram, tusen euro…..1 420

.....EU finansiering……………….……...32,2%

.....Åländsk off. medfinansiering .............49,2%

.....Privat medfinansiering………...….....18,6%

Budgeterat EU 2000-2006, tusen euro…..1 099 (41,5% förbrukat)

Budgeterat LS 2000-2006, tusen euro…...1 639 (42,7% förbrukat)

Projektrealisering på marginalen:

.....av projekt…………………….......85,0 %

.....av beslutad ekonomisk ram….......94,4 %

Privata aktörers andel:

.....av projekt…………………….......75,0 %

....av beslutad ekonomisk ram…........30,3 %

Informationssamhället.Målsättningen är att öka tillgängligheten till och användningen av informations- och kommunikationsteknologi för företag och individer

4 projekt beslutade, 0 avslutade

Antal nya arbetstillfällen enligt rapportering: 0 (2)

Antal bevarade arbetstillfällen enligt rapportering: 0 (0)

Antal nya företag enligt rapportering: 0 (0

(förväntat resultat)

Beslutad ekonomisk ram, tusen euro…..2 195

.....EU finansiering……………….……...11,4%

.....Åländsk off. medfinansiering ...........17,1%

.....Privat medfinansiering……….……...71,5%

Budgeterat EU 2000-2006, tusen euro…..1 099 (22,8% förbrukat)

Budgeterat LS 2000-2006, tusen euro…..1 639 (22,9% förbrukat)

Projektrealisering på marginalen:

.....av projekt…………………….......50,0 %

.....av beslutad ekonomisk ram…...ej tillg

Privata aktörers andel:

.....av projekt…………………….......91,7 %

.....av beslutad ekonomisk ram…....82,8 %

Miljöanpassning i näringsliv och samhälle. Målsättningen är att öka miljömedvetenheten i näringsliv och samhälle och att öka antalet företag som miljöanpassar sin verksamhet.

Beslutad ekonomisk ram, tusen euro…..1 430

.....EU finansiering……………….……...34,2%

.....Åländsk off. medfinansiering ...........51,4%

.....Privat medfinansiering………....…...14,4%

Budgeterat EU 2000-2006, tusen euro…..1 099 (44,5 % förbrukat)

Budgeterat LS 2000-2006, tusen euro…...1 639 (44,8% förbrukat)

Projektrealisering på marginalen:

.....av projekt…………………….......50,0 %

.....av beslutad ekonomisk ram…....ej tillg

Privata aktörers andel:

.....av projekt…………………….......75,0 %

.....av beslutad ekonomisk ram…....21,4 %

Sammanlagt för Mål 2 är den kvantifierade ekonomiska målsättningen för programperioden att skapa 200 nya arbetsplatser och 30 nya företag i landsbygdsregionen samt att öka regionens BNP/capita från 70% till 75% av EU:s genomsnitt.

52 projekt beslutade, 16 avslutade

Antal nya arbetstillfällen enligt rapportering: 11 (143)

Antal bevarade arbetstillfällen enligt rapportering: 18 (65)

Antal nya företag enligt rapportering: 1 (13)

(förväntat resultat)

Beslutad ekonomisk ram, tusen euro….14 834

.....EU finansiering……………….……...13,7%

.....Åländsk off. medfinansiering ...........20,7%

.....Privat medfinansiering………...…....65,6%

Budgeterat EU 2000-2006, tusen euro…. 4 396 (46,2 % förbrukat)

Budgeterat LS 2000-2006, tusen euro…..6 555 (46,8% förbrukat)

Projektrealisering på marginalen:

.....av projekt…………………….......50,0 %

.....av beslutad ekonomisk ram…....44,1 %

Privata aktörers andel:

.....av projekt…………………….......84,6 %

.....av beslutad ekonomisk ram…....85,2 %

Åtgärdsområden inom Mål 3

System för kompetenshöjning. Avsikten är att befrämja uppbyggnaden av ett flexibelt system som tar tillvara arbetslivets efterfrågan på kontinuerlig fort- och vidareutbildning, behörighetsgivande utbildning och behovet av omskolning.

5 projekt beslutade, 2 avslutade

Antal deltagare enligt rapportering: 195

Beslutad ekonomisk ram, tusen euro…..1 398

.....EU finansiering……………….……...36,7%

.....Åländsk off. medfinansiering ...........55,1%

.....Privat medfinansiering……….…….....8,2%

Budgeterat EU 2000-2006, tusen euro….....744 (69,1 % förbrukat)

Budgeterat LS 2000-2006, tusen euro…..1 106 (69,6% förbrukat)

Projektrealisering på marginalen:

.....av projekt…………………….......60,0 %

.....av beslutad ekonomisk ram…....ej tillg

Privata aktörers andel:

.....av projekt…………………….......40,0 %

.....av beslutad ekonomisk ram…....10,7 %

Utbildningsinsatser inom näringslivet.Programmet riktas till de individer som är i behov av kompetenshöjning för att klara av det anpassningsbehov som föreligger för företagen och andra arbetsplatser.

16 projekt beslutade, 5 avslutade

Antal deltagare enligt rapportering: 1 146 (590)

(målsättning)

Beslutad ekonomisk ram, tusen euro..…4 259

.....EU finansiering……………….……...17,4%

.....Åländsk off. medfinansiering ...........26,0%

.....Privat medfinansiering…….…...…...56,6%

Budgeterat EU 2000-2006, tusen euro….....992 (74,5 % förbrukat)

Budgeterat LS 2000-2006, tusen euro…...1 474 (75,2% förbrukat)

Projektrealisering på marginalen:

av projekt…………………….......60,0 %

av beslutad ekonomisk ram…....73,8 %

Privata aktörers andel:

.....av projekt……………………......81,2 %

.....av beslutad ekonomisk ram…...97,9 %

Arbetsmarknadsintegrering. Syftet är att integrera de marginaliserade grupperna, som hotas av utslagning eller arbetslöshet eller som inte på egen hand kan inträda på arbetsmarknaden.

5 projekt beslutade, 3 avslutade

Antal deltagare enligt rapportering: 73 (240)

(målsättning)

Beslutad ekonomisk ram, tusen euro…...1 191

.....EU finansiering……………….……...38,7%

.....Åländsk off. medfinansiering ...........58,0%

.....Privat medfinansiering……….…….....3,3%

Budgeterat EU 2000-2006, tusen euro…....744 (62,0 % förbrukat)

Budgeterat LS 2000-2006, tusen euro…..1 106 (62,5% förbrukat)

Projektrealisering på marginalen:

...av projekt…………………….......20,0 %

...av beslutad ekonomisk ram…....ej tillg

Privata aktörers andel:

....av projekt……………………........ej relevant

....av beslutad ekonomisk ram….....ej relevant

Sammanlagt för Mål 3 är den kvantifierade målsättningen för programperioden att engagera 590 personer i vidareutbildning samt 240 personer ur utsatta grupper i aktiva arbetsmarknadsintegrationsprojekt.

26 projekt beslutade, 10 avslutade

Antal deltagare enligt rapportering: 1 414

Beslutad ekonomisk ram, tusen euro…..6 848

.....EU finansiering……………….……...25,0%

Åländsk off. medfinansiering .…...........37,5%

.....Privat medfinansiering………....…...37,5%

Budgeterat EU 2000-2006, tusen euro…..2 479 (69,1 % förbrukat)

Budgeterat LS 2000-2006, tusen euro…..3 686 (69,7% förbrukat)

Projektrealisering på marginalen:

.....av projekt…………………….......54,0 %

.....av beslutad ekonomisk ram…....58,8 %

Privata aktörers andel:

.....av projekt…………………….......76,9 %

.....av beslutad ekonomisk ram…....80,7 %

De enskilda projekten och deras struktur

Primärnäringarna och industriverksamheter har erhållit de största andelarna av stödpengarna från EU och landskapsstyrelsen. Sjöfart och turism är snarast underrepresenterade i programarbetet sett till mängden stödmedel som allokerats till dessa branscher i jämförelse med dessa näringars betydelse för dagens och morgondagens sysselsättning på Åland.

Projekt som mottagit mest stödmedel

Landskapsrevisorernas iakttagelser

Landskapsrevisorerna har tagit del av de halvtidsutvärderingar av Mål 2 och Mål 3 som genomfördes under 2003 av Nordregio (nordiska regionalpolitiska forskningsinstitutet) och Ålands statistik- och utredningsbyrå. Av dessa framgår att Mål 2 och Mål 3 i huvudsak genomförts enligt de riktlinjer som dragits upp inför programperioden 2000-2006. Vidare har halvtidsutvärderarna en positiv syn på såväl implementeringen av programmen som möjligheterna att uppnå ett gott resultat.

Som komplement till ovan nämnda halvtidsutvärderingar har landskapsrevisorerna låtit en fristående konsult granska de åländska Mål 2 och Mål 3-programmen som en del av landskapets övergripande resurshushållning. Revisorernas strävan är att vidga diskussionen om Mål 2 och Mål 3-programmens förväntade samhällsekonomiska nytta samt administrationskostnaderna förenade med programmens genomförande.

Utredningen visade att administrationskostnaderna förknippade med Mål 2 och Mål 3 är omfattande. Enbart landskapsstyrelsens del av de totala administrationskostnaderna beräknas enligt utredaren uppgå till ca 1,5 miljoner euro för programperioden 2000-2006. De exakta administrationskostnaderna på projektägarsidan, inklusive ansökningsförfarandet, är betydligt svårare att fastställa. Ett rimligt antagande är dock att lika mycket arbetstid får läggas ner på administration hos projektägarna som inom landskapsförvaltningen. Utformandet av ansökningar och kontakterna med programansvariga tar rimligtvis lika mycket tid som handläggningen av stödärenden. Revisorerna konstaterar att de krav EU som medfinansiär ställer på en strikt kontroll och en detaljerad uppföljning av hur stödmedel använts bidrar till att betydande administrationskostnader uppkommer.

Samtidigt konstaterar utredaren att bruttotillskottet av medel från EU om drygt 7 miljoner euro mer än väl täcker de sammanlagda administrationskostnaderna. Ett nettotillskott om ca 4 miljoner euro till landskapet kan därför beräknas uppstå. Ur finansiell synvinkel är Mål 2 och Mål 3 således samhällsekonomiskt motiverade.

När det gäller det faktiska resultatet av de projekt som genomförs inom ramen för Mål 2 och Mål 3 är utredaren något mer förbehållsam vad beträffar möjligheterna till ett samhällsekonomiskt försvarbart resultat. Landskapsrevisorernas utredare konstaterar, i likhet med halvtidsutvärderarna, att underlaget för bedömning av resultatet är bristfälligt – inte minst på grund av att få projekt ännu slutredovisats och man bara är halvvägs inne i programperioden. Dessutom anses det vara svårt att särskilja projekteffekter från effekter av andra aktiviteter samt avgöra hur stor del av nyttan som är på marginalen, d.v.s. inte skulle ha uppnåtts utan stödet från Mål 2 eller Mål 3.

Genomgången av initierade och genomförda projekt visar dock att det finns klara frågetecken kring möjligheterna att nå ett samhällsekonomiskt försvarbart resultat. Bland annat förefaller Mål 2, som i första hand syftar till skapandet av nya arbetstillfällen på landsbygden och i skärgården, hittills ha resulterat i en mycket begränsad sysselsättningseffekt. Utredaren anser vidare att risk till viss del föreligger för snedvridning av konkurrensen på lokala marknader som en följd av att samtliga aktörer inte bereds samma möjlighet till samhällsunderstöd då budgeterade medel är begränsade. Sett ur ett branschperspektiv har stödfinansiering från Mål 2 och Mål 3 i relativt stor utsträckning gått till primärnäringar och industriverksamheter medan den i andra sammanhang prioriterade landbaserade turismen liksom sjöfarten berörts i begränsad utsträckning av beslutade investeringar.

Sammanfattningsvis förefaller nyttan av Mål 2 och Mål 3 ur ett åländskt, tillväxtpolitiskt perspektiv vara begränsad. Breda allmännyttiga investeringar av konsumtionskaraktär samt i utbildning och kompetensutveckling tillsammans med investeringar i syfte att uppnå allmänpolitiska mål såsom förbättrad miljö och likartade levnadsvillkor över hela Åland anses dock öka möjligheterna till ett samhällsekonomiskt försvarbart resultat.

Landskapsrevisorerna konstaterar att de båda delvis EU-finansierade Mål 2- och Mål 3-programmen ur finansiell synvinkel är samhällsekonomiskt motiverade men att de långsiktiga resultaten av dem har varit svåra att bedöma då flera projekt fortfarande pågår. En större satsning på nätverkssamarbete vad gäller åländska småföretag samt att organisationer i högre utsträckning skulle fungera som projektägare skulle sannolikt kunna avspegla sig i mera påtagliga resultat vad gäller den ekonomiska och sysselsättningsmässiga utvecklingen inom programområdena. Det är därför viktigt att man under återstående tid av programperioden följer upp de olika projekten i syfte att de ursprungliga målsättningarna så långt som möjligt skall kunna uppfyllas.

De tydliga rutiner för förvaltning och utbetalning som skapats kan uppfattas som alltför byråkratiska av vissa användare. Uppmärksamhet borde därför under återstående del av programperioden ägnas åt att minimera administrationskostnaderna.

Enligt revisorernas åsikt kunde beslutade investeringar i ännu högre grad ha varit tillväxtorienterade i bemärkelsen att skapa nya arbetstillfällen och höjda förädlingsvärden i den åländska ekonomin samt så att investeringarna syftar till att utveckla bland annat den landbaserade turismen genom större projekt med infrastrukturell verkan.

[1]

Ålands landskapsstyrelse har föreslagit EU-kommissionen en omfördelning av EU-medel på 0,5 miljoner euro från åtgärden Informationssamhället till åtgärden Företagsutveckling och rådgivning.


	Ålands lagting	BERÄTTELSE nr 1/2003-2004
		Datum
	Landskapsrevisorerna	2004-08-24



	Till Ålands lagting