|
|
|||
|
Ålands lagting |
UTLÅTANDE |
||
|
|
Datum |
|
|
|
Näringsutskottet |
2004-05-13 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Till finansutskottet |
|
|
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Utlåtande från Näringsutskottet
Budgetram för år 2005 och plan för åren 2006-2007
· Landskapsstyrelsens meddelande nr 4/2003-2004
INNEHÅLL
Lagtinget har till finansutskottet remitterat landskapsstyrelsens meddelande med förslag till budgetram för år 2005 och plan för åren 2006-2007 och finansutskottet har enligt 41 § 1 mom. lagtingsordningen den 3 maj 2004 anhållit om utlåtande från näringsutskottet angående de delar det berör näringsutskottets ansvarsområde.
Näringsutskottet har under inledningen av mandatperioden utan anknytning till ärende fört diskussioner med ett stort antal företrädare för näringslivet på Åland. Under diskussionerna har det framkommit att förutsättningarna för företagsamhet i landskapet inte är de allra bästa. Skattegränsen som leder till att de åländska företagen saknar VAT-nummer bedöms som ett stort problem liksom de osäkra flygförbindelserna till och från Åland. Sist men inte minst förorsakar de höga transportkostnaderna företagen utgifter som leder till minskad konkurrenskraft. Sammantaget resulterar detta i att Åland inte bedöms ha särskilt goda förutsättningar för nyetablering och entreprenörskap. Näringsutskottet finner läget bekymmersamt speciellt som passagerarsjöfartens långsiktiga verksamhetsförutsättningar dessutom är oklara. Enligt utskottets mening finns det därför ett klart behov av en aktiv, nyskapande och framåtsiktande näringspolitik i landskapet.
Landskapsstyrelsens meddelande hänvisar till landskapsstyrelsens handlingsprogram enligt vilket näringspolitiken under åren 2003-2007 skall inriktas på att skapa förutsättningar för en diversifierad, lönsam och stabil näringsverksamhet som bidrar till den ekonomiska tillväxten, tryggad sysselsättning, goda utkomstmöjligheter och en bra regional jämvikt.
Det näringslivsinriktade arbetet har under ramperioden som mål ökad produktutveckling, breddad industribas samt att främja utvecklingen av såväl tjänster som tillverkning. Mål för den regionala utvecklingen är fler arbetsplatser och ökad befolkning i skärgården. De verktyg som finns inom näringsavdelningens förvaltningsområde är projekt- och företagsfinansiering, finansiering av företagsrådgivning, Ålands Utvecklings Ab, Ålands teknologicentrum och aktieteckning i industribolag. Därutöver finns möjligheter att initiera utvecklingsprojekt som rör t.ex. en särskild bransch eller någon särskild fråga.
Sjöfarten är enligt landskapsstyrelsen den överlägset viktigaste näringen för Åland. Landskapsstyrelsens främsta uppgift inom näringspolitiken är därför att tillförsäkra både frakt- och passagerarsjöfarten likvärdiga verksamhetsförutsättningar som i våra främsta konkurrentländer och inom EU. På kort sikt anser landskapsstyrelsen det nödvändigt att förmå regeringen att sänka rederiernas kostnader för arbetskraft och att utforma rederibeskattningen så att den gynnar förnyelse av tonnaget. På längre sikt måste en överenskommelse mellan statsmakten och arbetsmarknadens parter göras om en långsiktigt hållbar sjöfartslösning.
Strukturfondperioden för nuvarande mål 2- och Interregprogram är 2000-2006. Överföringsutgifterna kommer att sjunka åren 2005 och 2006 då utgifterna för mål 2-programmet budgeterats i en snabbare takt och de sista medlen upptas år 2005. Inför år 2007 skall utvärderas vilka nya målprogram som landskapet skall delta i under nästa programperiod 2007-2013 som sannolikt kommer att innebära en lägre nivå på EU-finansieringen. Landskapsstyrelsens målsättning är att överväga till vilken grad landskapet skall delta i kommande målprogram och utformningen av nya program måste ställas i relation till en ökad flexibilitet med egna stödordningar.
Landskapsstyrelsen anger vidare att under kommande ramperiod är målsättningen även att utveckla systemen gällande företagsutveckling, rådgivning och finansiering och att granska omfattningen och kostnaderna för den rådgivningsverksamhet fristående organisationer bedriver med delfinansiering från landskapet.
Näringsutskottet delar i mångt och mycket de övergripande målsättningar för näringslivspolitiken som framförs i meddelandet. Dock noterar utskottet att landskapsstyrelsen i sammanhanget inte nämner de höga transportkostnaderna, flygtrafiken till och från Åland eller problemet med skattegränsen. Enligt utskottets mening bör den aktiva näringspolitiken även inbegripa dessa problemområden.
Utskottet noterar vidare att det under ramperioden föreslås att nettoanslagen under näringsavdelningens förvaltningsområde föreslås sänkas från 20.083.000 euro till 17.440.000 euro. Enligt vad utskottet fått erfara beror detta till stor del på att överföringsutgifterna för Mål 2 kommer att minska under åren 2005-2006. Utskottet konstaterar dock att även konsumtionsutgifterna, som till avgörande del består av löneutgifter och utgifter för stöd till olika organisationer, föreslås minskade från ca 6 till ca 5,5 miljoner euro. Rambudgetens skrivningar om en aktiv näringspolitik står enligt utskottets mening här i viss motsättning till det språk som siffrorna talar.
Utskottet önskar i sammanhanget framföra att det under ärendets behandling förefallit som om viss oklarhet råder beträffande rambudgetens bindande verkan. Enligt utskottets mening vore det till fördel om finansutskottet närmare kunde belysa denna problemställning. Eftersom en rambudget som antyder nedskärningar av personalen på vissa verksamhetsområden, är ägnad att skapa oro är det enligt utskottets mening angeläget att rambudgeten är realistisk och att neddragningar av budgetmedel åtföljs av klara politiska målsättningar. Som exempel vill utskottet framhålla att landskapsstyrelsen tydligare borde klargöra konsekvenserna av den föreslagna nedskärningen av näringsavdelningens konsumtionsutgifter.
Beträffande lantbruket delar utskottet landskapsstyrelsens bedömningar men konstaterar att det inom vissa sektorer i lantbruket finns ett uppdämt behov av investeringar samtidigt som de föreslagna medlen för investeringsstöd är synnerligen begränsade. Landskapsstyrelsen bör här enligt utskottets mening överväga anslagets storlek.
Utskottet vill i sammanhanget också särskilt understryka vikten av en ökad småskalig livsmedelsförädling som ett komplement till de befintliga landsbygdsnäringarna. Landskapsstyrelsen bör enligt utskottets mening överväga ett utvecklingsprojekt som syftar till att stimulera en ökad förädling. Projektet, som bör ta ett helhetsgrepp på förädlingen bör enligt utskottets mening syfta till att ge projektdeltagarna ökade kunskaper om bland annat råvaror, smaksättning, förpackning och marknadsföring.
Utskottet önskar i sammanhanget framhålla att utskottet generellt förhåller sig positivt till utvecklingsprojekt som ett verktyg för näringspolitiken.
Försöksverksamheten vid Ålands försöksstation fyller enligt utskottets mening en viktig funktion för lantbruket. I landskapsstyrelsens meddelande sägs att en fortsatt verksamhet i försöksstationens laboratorium förutsätter en om- och tillbyggnad för vilken det inte anslås medel inom ramen. Utskottet anser här att landskapsstyrelsen bör överväga en samordning av laboratorieverksamheten i landskapet.
Under de diskussioner som utskottet fört med företrädare för näringslivet har det framkommit att det stora flertalet näringslivsföreträdare hyser stor tveksamhet gentemot det planerade kultur- och kongresshuset vilket bekymrar utskottet. Enligt utskottets mening bör landskapsstyrelsen innan detaljplaneringen vidtar och ytterligare medel plöjs ner i projektet utreda möjligheterna till privat finansiering av investeringen. Likaså bör landskapsstyrelsen utreda möjligheterna till att på motsvarande sätt som vid tidigare infrastrukturella satsningar få garantier för driften av huset. Därtill borde möjligheten att istället för en stor satsning göra flera mindre satsningar på olika projekt som kan leda till en förlängning av turistsäsongen undersökas. En satsning på en handfull olika projekt skulle enligt utskottets mening innebära en möjlighet till regional spridning samtidigt som flera olika besökarintressen kunde tillgodoses.
Finansutskottet har den 3 maj 2004 med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt näringsutskottets utlåtande i ärendet.
Utskottet har i ärendet hört landskapsstyrelseledamoten Kerstin Alm, avdelningschefen Olof Erland, byråchefen Linnea Johansson, föreståndaren för Ålands försöksstation Ulla Boman och VD för Ålands producentförbund Henry Lindström.
Ledamoten Eklöw har inte till alla delar kunnat omfatta utskottets åsikt och har därför fogat en reservation till utlåtandet.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Anders Englund, vice ordföranden Brage Eklund samt ledamöterna Carina Aaltonen, Raija-Liisa Eklöw och Fredrik Karlström.
Med hänvisning till det anförda framför utskottet som sitt utlåtande
att finansutskottet vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.
|
Mariehamn den 13 maj 2004 |
|
|
Ordförande |
Anders Englund |
|
Sekreterare |
Susanne Eriksson |
