Ålands landskapsstyrelse	FRAMSTÄLLNING nr 10/2003-2004
		Datum
		2004-03-11
	Till Ålands lagting

Kommunala tjänstemän

Huvudsakligt innehåll

Landskapsstyrelsen föreslår att lagtinget skall anta en ny blankettlag som skall ersätta landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet (76/1998). Den nya lagen innebär att många bestämmelser som tidigare funnits i kommunala tjänstestadgor överförs till lagnivå.

     I samband med antagandet av den nya blankettlagen, föreslås att det sker några mindre ändringar av kommunallagen för landskapet Åland (73/1997).

__________________

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

2. Nuvarande landskapslagstiftning, tjänstekollektivavtal och tjänstestadgor 4

2.1. Kommunallagen. 4

2.2. Blankettlagen om tjänsteinnehavares anställningstrygghet 4

2.3. Landskapslagen om tjänstekollektivavtal 5

2.4. Kommunala tjänstestadgor i landskapet 5

3. Huvudpunkter i den nya rikslagen om kommunala tjänsteinnehavare. 5

3.1. Tjänsteförhållandets uppkomst 5

3.2. Arbetsgivarens och tjänstemannens skyldigheter 6

3.3. Förändringar av tjänsteförhållandet 6

3.4. Tjänsteförhållandets avslutande. 7

3.5. Permittering. 8

3.6. Avstängning från tjänsteutövning. 9

3.7. Sökande av ändring i ett beslut som arbetsgivaren har tagit 9

4. Förslag till ny lagstiftning. 9

5. Förslagets verkningar 10

6. Remissbehandling av förslaget 10

Detaljmotivering. 10

1. Landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagstiftning om kommunala tjänstemän 10

2. Landskapslag om ändring av kommunallagen för landskapet Åland. 11

Lagtext 13

L A N D S K A P S L A G om tillämpning i landskapet Åland av lagstiftning om kommunala tjänstemän 13

L A N D S K A P S L A G om ändring av kommunallagen för landskapet Åland. 14

Bilaga. 15

Lag om kommunala tjänsteinnehavare 11.4.2003/304. 15

Parallelltexter 30

Allmän motivering

1. Bakgrund

De som är anställda av landskapet eller av landskapets kommuner kan antingen vara offentligrättsligt eller privaträttsligt anställda. Personer som är offentligträttsligt anställda kallas tjänstemän eller tjänsteinnehavare medan personer som är privaträttsligt anställda kallas arbetstagare. I landskapet tjänstgör ungefär 800 heltidsanställda kommunala tjänstemän. Det finns även ett antal kommunala tjänstemän som är deltidsanställda. Ungefär 80 % av de anställda i kommunerna är kvinnor.

     Termen ”kommunala tjänstemän” används i landskapet medan termen ”kommunala tjänsteinnehavare” används i riket. Det är inte någon skillnad i sak mellan kommunala tjänstemän och kommunala tjänsteinnehavare. I denna framställning kommer termen ”tjänstemän” att användas, förutom när hänvisning sker till rikslagar vars namn innehåller termen ”tjänsteinnehavare”.

     Enligt 18 § 1, 2 och 4 p. självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om landskapsstyrelsen och under denna lydande myndigheter och inrättningar, kommunernas förvaltning, landskapets tjänstemän och kommunernas tjänsteinnehavare samt tjänstekollektivavtal för landskapets och kommunernas anställda. Enligt 27 § 21 p. självstyrelselagen har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om övrig arbetsrätt.

     Allmänna bestämmelser om kommunernas personal finns i kommunallagen för landskapet Åland (73/1997). För kommunala tjänstemän i landskapet gäller dessutom landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet (76/1998). För arbetstagare däremot gäller arbetsavtalslagen (FFS 55/2001). På landskapets tjänstemän tillämpas bestämmelserna i tjänstemannalagen för landskapet Åland (61/1987). Det finns en strävan efter att regler om kommunala tjänstemän och regler om landskapets tjänstemän skall likna varandra i stor utsträckning. Tjänstekollektivavtal för landskapets och kommunernas tjänstemän regleras genom landskapslagen om tjänstekollektivavtal (22/1978). Särskilda bestämmelser om kommunala tjänstemän finns bland annat i 6 kap. grundskolelagen för landskapet Åland (18/1995).

     I riket har det antagits en lag om kommunala tjänsteinnehavare (FFS 304/2003), som ersatt lagen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet (FFS 484/1996; nedan kallad lagen om anställningstrygghet). I samband med att rikslagen om kommunala tjänsteinnehavare antagits har rikets kommunallag (FFS 365/1995) ändrats. Den nya lagstiftningen trädde i kraft den 1 november 2003. En ändring av 12 § lagen om kommunala tjänsteinnehavare trädde i kraft den 1 februari 2004. Det föreligger ett förslag till ändring av 7 och 19 §§ lagen om kommunala tjänsteinnehavare (RP 162/2003). Förslaget, vars syfte är att förhindra att tjänstemän använder narkotika, berör hälsokontroll av tjänstemän och blivande tjänstemän.

     Rikslagen om kommunala tjänsteinnehavare innehåller regler om bland annat tjänsteförhållandets uppkomst och avslutande, arbetsgivarens och tjänstemannens skyldigheter, förändringar av tjänsteförhållandet, tjänstledighet, permittering, avstängning och sökande av ändring i ett beslut som arbetsgivaren har tagit. En viktig utgångspunkt, för den nya rikslagstiftningen, är kravet i den nya grundlagen om att grunderna för individernas rättigheter och skyldigheter skall bestämmas genom lag. Rikslagen om kommunala tjänsteinnehavare, som består av 60 paragrafer, innehåller betydligt mer än rikslagen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet, som bara består av 24 paragrafer. Många av bestämmelserna, som nu tagits in i lagen om kommunala tjänsteinnehavare, fanns tidigare i kommunala tjänstestadgor och kollektivavtal. En annan viktig utgångspunkt, för den nya rikslagstiftningen, är målsättningen att regler för offentligträttsligt och privaträttsligt anställda skall likna varandra. Många av reglerna i lagen om kommunala tjänsteinnehavare har hämtats från arbetsavtalslagen.

     Även landskapet bör ändra sin lagstiftning så att lagregleringen av kommunala tjänstemäns rättigheter och skyldigheter blir mer omfattande.

2. Nuvarande landskapslagstiftning, tjänstekollektivavtal och tjänstestadgor

2.1. Kommunallagen

Bestämmelser om kommunernas personal finns i 9 kap. kommunallagen för landskapet Åland (73/1997).

     Det föreskrivs i 57 § kommunallagen att kommunens myndighetsuppgifter skall skötas av tjänstemän och att fullmäktige beslutar om inrättande och indragning av tjänster.

     Regler om avstängning från tjänsteutövning finns i 63 § kommunallagen.

2.2. Blankettlagen om tjänsteinnehavares anställningstrygghet

Enligt 1 § blankettlagen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet (76/1998) skall rikslagen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet (FFS 484/1996) tillämpas i landskapet, med vissa avvikelser, sådan den lydde då blankettlagen trädde i kraft. Som skäl för att lagstifta genom blankettlag nämns i landskapsstyrelsens framställning nr 14 1997-98 att de åländska förhållandena inte skiljer sig särskilt mycket från riksförhållandena när det gäller kommunala tjänstemäns anställningsförhållanden.

     Det framgår av 2 § blankettlagen att de i riket brukliga termerna ”kommunala tjänsteinnehavare” och ”samkommuner” ersätts i landskapet med termerna ”kommunala tjänstemän” och ”kommunalförbund”. Avvikelserna är språkliga och har ingen praktisk betydelse.

     De väsentliga avvikelserna från rikslagen i blankettlagen rör dels förutsättningarna för att anställa en person för viss tid och dels förutsättningarna för att säga upp en tjänsteman av ekonomiska och liknande skäl.

     Enligt 3 § 1 mom. lagen om anställningstrygghet kan tjänstemän anställas för viss tid om arbetets art, ett vikariat, skötsel av uppgifter som hör till en vakant tjänst, praktik eller någon annan jämförbar omständighet förutsätter ett tjänsteförhållande för viss tid. Det föreskrivs i 6 § blankettlagen att även om de i 3 § 1 mom. lagen om anställningstrygghet angivna förutsättningarna inte föreligger kan tjänstemän anställas för viss tid om tjänsten medför en ledande ställning.

     Enligt 5 § blankettlagen tillämpas i landskapet inte 7 § lagen om anställningstrygghet där det finns bestämmelser om uppsägningsgrunder som avser ekonomin och produktionen. Motsvarande regler finns i stället i 7 § blankettlagen som skiljer sig från 7 § lagen om anställningstrygghet i två avseenden. Den ena skillnaden är att i 7 § blankettlagen, men inte i 7 § rikslagen, anges indragning av en tjänst särskilt som grund för uppsägning av tjänstemannen som innehaft tjänsten. Den andra skillnaden är att det anges i 7 § rikslagen, men inte i 7 § blankettlagen, att grund för uppsägning inte föreligger då omorganisering av arbetsuppgifterna uppgivits som orsak till uppsägningen, men omorganiseringen i själva verket inte minskar de uppgifter som kommunen kan erbjuda eller ändrar uppgifternas art eller då kostnadsbesparing genom minskning av arbetskraften har uppgivits som orsak till uppsägningen, men denna besparing är så liten att den inte kan anses vara den verkliga orsaken till uppsägningen.

2.3. Landskapslagen om tjänstekollektivavtal

Genom tjänstekollektivavtal kan det bestämmas vilka villkor som skall råda i de kommunala tjänstemännens anställningsförhållanden. Tjänstekollektivavtal får enligt 2 § landskapslagen om tjänstekollektivavtal inte ingås om grunderna för kommunernas ämbetsverks och inrättningars organisation (2 mom. 1 p.), inrättande eller indragning av tjänst, myndighets åligganden eller inre arbetsfördelning, arbetsledningen eller arbetsmetoderna (2 mom. 2 p.), uppkomsten av tjänsteförhållanden eller dess upphörande, med undantag för uppsägningstid och grunderna för uppsägning (2 mom. 3 p.), kompetenskrav för tjänst, befordringsgrunder, tjänstemans skyldigheter eller disciplin (3 mom. 1 p.), pensioner, hyran för bostad som innehas på grund av tjänsteförhållanden eller nyttjande av annan kommunen tillhörig egendom (3 mom. 2 p.) eller utvidgning av lagstadgade grunder för uppsägning av ett tjänsteförhållande (3 mom. 4 p.). Förhandlings- och avtalsparter är, enligt 3 § landskapslagen om tjänstekollektivavtal, på kommunernas vägnar kommunala avtalsdelegationen och på kommunala tjänstemäns vägnar sådan registrerad förening till vars egentliga ändamål hör att bevaka tjänstemännens intressen i tjänsteförhållanden.

     Kommunerna har ingått tjänstekollektivavtal med fackförbunden Akava-Åland r.f., FOA-Å r.f. och TCÅ r.f. Det finns ett allmänt kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal (AKTA), ett kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningssektorn (UTKA) och ett avtal för tekniska sektorn (TS). Bestämmelser i gällande tjänstekollektivavtal har företräde framför reglerna i lagen om anställningstrygghet och lagen om kommunala tjänsteinnehavare.

2.4. Kommunala tjänstestadgor i landskapet

Enligt 10 § kommunallagen för landskapet Åland skall fullmäktige anta en tjänstestadga med bestämmelser om anställningsvillkor för kommunens tjänstemän. Kommunala avtalsdelegationen har utfärdat en mall för tjänstestadga. Mallen innehåller bland annat bestämmelser om tillsättning av tjänster, hälsokontroll, bisysslor, förändringar av tjänsteförhållandet, tjänstledighet och preskription av lönefordran. I lagen om kommunala tjänsteinnehavare motsvarar 4-7, 10, 11, 18, 23, 24, 26-28, 55 och 58 §§ bestämmelser i mallen för tjänstestadga. Lag och tjänstekollektivavtal har företräde framför tjänstestadgor.

3. Huvudpunkter i den nya rikslagen om kommunala tjänsteinnehavare

3.1. Tjänsteförhållandets uppkomst

Regler om tjänsteförhållandets uppkomst finns i 2 kap. lagen om kommunala tjänsteinnehavare. Bestämmelserna i nu gällande mall för tjänstestadga överensstämmer i stora drag med reglerna i 2 kap. angående offentligt ansökningsförfarande (4 §), krav på att den som anställs sökt tjänsten (5 §), behörighetsvillkor (6 §), utredning om hälsotillstånd (7 §), tjänsteförordnande (9 §) och tidpunkterna då ett tjänsteförhållande uppkommer samt då tjänstemannens rättigheter och skyldigheter inträder (10 §). Vissa avvikelser finns dock.

     Enligt 7 § 2 mom. mallen för tjänstestadga kan en person som fyllt 15 år antas till en tjänst om han eller hon har fullgjort sin läroplikt och det med avseende på en ändamålsenlig skötsel av tjänsten kan anses lämpligt att anställa honom eller henne. I 6 § 3 mom. lagen om kommunala tjänsteinnehavare föreskrivs däremot att endast personer som fyllt 18 år kan anställas i tjänsteförhållande. Det anges i specialmotiveringen till 6 § att det inte kan anses vara motiverat att en minderårig får uppgifter som inbegriper utövande av offentlig makt.

     Enligt både 8 § lagen om kommunala tjänsteinnehavare och 4 § lagen om anställningstrygghet kan tjänsteutövning inledas med en prövotid om högst sex månader. Särskilt för 8 § lagen om kommunala tjänsteinnehavare är att prövotiden för en person som är anställd för tid som understiger ett år, enligt 1 mom., kan utgöra högst hälften av tjänsteförhållandets längd.

3.2. Arbetsgivarens och tjänstemannens skyldigheter

Regler om arbetsgivarens och tjänstemännens skyldigheter finns i 3, 4 och 11 kap. lagen om kommunala tjänsteinnehavare.

     Det föreskrivs i 16 § att arbetsgivaren skall tillåta tjänstemännen och fackföreningarna att hålla möten i arbetsgivarens lokaler. Bestämmelsen är ny, men medför inte några förändringar i realiteten.

     Regler om bisyssla, vilka motsvarar bestämmelserna i 13 § mallen för tjänstestadga, har tagits in i 18 § lagen om kommunala tjänsteinnehavare.                    I 18 § 3 och 4 mom. lagen om kommunala tjänsteinnehavare har det förtydligats i vilka fall tjänstemannen inte får inneha en bisyssla eller ägna sig åt konkurrerande verksamhet.

     Ytterligare en nyhet är bestämmelserna i 19 § om att tjänstemannen under tjänsteförhållandet är skyldig att på arbetsgivarens begäran lämna uppgifter om sin hälsa och delta i hälsokontroller. Arbetstagare i kommunerna är i enlighet med 1 kap. 8 § i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet redan skyldiga att genomgå läkarundersökning om det anses nödvändigt.

     Regler om preskription av lönefordran, vilka motsvarar bestämmelserna i 24 § mallen för tjänstestadga, har tagits in i 55 § lagen om kommunala tjänsteinnehavare. En lönefordran preskriberas efter tre år från utgången av det kalenderår då lönen borde ha betalats. Enligt 24 § mallen för tjänstestadga kan det i kommunal stadga beslutas om kortare preskriptionstid, men den möjligheten försvinner genom lagen om kommunala tjänsteinnehavare.

     I 56 § lagen om kommunala tjänsteinnehavare finns regler om återkrav av lön från tjänstemän, vilket är en nyhet. Tidigare har återkrav av lön skett med stöd av allmänna civilrättsliga principer. Lön som utbetalats utan grund får enligt 56 § 1 mom. återkrävas och dras av från den lön som skall utbetalas senare. Enligt 56 § 3 mom. får arbetsgivaren avstå från återkrav av lön om återkrav skulle vara oskäligt eller om det felaktigt utbetalade beloppet är obetydligt.

     En tjänsteman har, enligt 58 § lagen om kommunala tjänsteinnehavare, rätt att få ett arbetsintyg där det nämns varför tjänsteförhållandet upphör och där det ingår en bedömning av hans eller hennes arbetsskicklighet, flit och uppförande. Sådana krav finns inte i bestämmelserna om arbetsintyg i 25 § mallen för tjänstestadga.

3.3. Förändringar av tjänsteförhållandet

I 5 kap. lagen om kommunala tjänsteinnehavare finns regler om hur ett tjänsteförhållande kan förändras eller ersättas med ett annat tjänsteförhållande eller ett arbetsavtalsförhållande. Reglerna handlar om övergång från heltid till deltid (21 §) och från deltid till heltid (22 §), ändring av tjänsteutövningsskyldighet (23 §), förflyttning av en tjänsteman till ett annat tjänsteförhållande (24 §) och överlåtelse av den rörelse där tjänstemannen är verksam (25 §).

     Reglerna om ombildning av ett tjänsteförhållande från heltid till deltid har i riket ändrats på så sätt att arbetsgivaren enbart kan ombilda ett tjänsteförhållande till deltid av orsaker som är hänförliga till ekonomin eller produktionen (21 § lagen om kommunala tjänsteinnehavare). Enligt de gamla reglerna kan arbetsgivaren ombilda ett tjänsteförhållande till deltid även av orsaker som är hänförliga till tjänstemannens person (5 § lagen om anställningstrygghet). I 21 § lagen om kommunala tjänsteinnehavare har det skrivits in att tjänstemannen skall få tillfälle att höras innan tjänsteförhållandet ombildas.

     Reglerna om ändring av tjänsteutövningsskyldigheten och förflyttning av en tjänsteman till ett annat tjänsteförhållande i 23 och 24 §§ lagen om kommunala tjänsteinnehavare överensstämmer i stort sätt med bestämmelser i 14 och 15 §§ mallen för tjänstestadga.

     Det kan inträffa att kommunal verksamhet överflyttas till en ny huvudman. På kommunernas privaträttsligt anställda tillämpas 1 kap. 10 § och 7 kap. 5 § arbetsavtalslagen. Regler om tjänstemännens ställning vid överflyttning av verksamhet till ny huvudman finns i 25 § lagen om kommunala tjänsteinnehavare. De nya reglerna gäller, enligt 25 § 1 mom. överlåtelse av en funktionell del i en kommun till en annan arbetsgivare, om den del som överlåts förblir oförändrad eller likartad efter överlåtelsen. Huvudmannen för den nya verksamheten övertar, enligt 25 § 2 mom., de rättigheter och skyldigheter som arbetsgivaren har med anledning av pågående tjänsteförhållanden. Regler angående uppsägning i samband med att verksamhet överflyttas finns i 39 §. Det föreskrivs i 39 § 2 mom. att tjänstemannen har rätt att utan iakttagande av föreskriven uppsägningstid säga upp anställningen så att den upphör att gälla den dagen då verksamheten övergår till annan huvudman eller vid senare tidpunkt dock senast en månad efter att han eller hon underrättats om överflyttningen av verksamheten.

3.4. Tjänsteförhållandets avslutande

Regler om tjänsteförhållandets avslutande finns i 8 kap. lagen om kommunala tjänsteinnehavare. Ett tjänsteförhållande kan upphöra utan uppsägning (34 §), efter uppsägning (35-40 §§) eller genom hävning (41-43 §§). Grundregeln är att det krävs uppsägning för att ett tjänsteförhållande skall upphöra.

     Utan uppsägning upphör ett tjänsteförhållande om det är tidsbestämt och tiden löper ut eller när tjänstemannen går i pension eller slutför ett uppdrag som han eller hon blivit anställd för.

     En komplettering har skett av bestämmelserna angående uppsägning av orsaker som är förknippade med den anställde. Enligt 35 § 3 mom. måste arbetsgivaren ge tjänstemannen en möjlighet att rätta till sitt förfarande innan han eller hon sägs upp på grund av att ha åsidosatt eller brutit mot sina förpliktelser som följer av tjänsteförhållandet. Det föreskrivs i 35 § 4 mom. att arbetsgivaren, före en uppsägning av orsaker som är förknippade med den anställde, skall utreda om det är möjligt att undvika uppsägning genom att placera tjänstemannen i ett annat tjänsteförhållande.

     Hävning av ett tjänsteförhållande innebär enligt lagen om kommunala tjänsteinnehavare att tjänsteförhållandet upphör genast genom ett beslut av arbetsgivaren. Till skillnad från lagen om anställningstrygghet, innehåller inte lagen om kommunala tjänsteinnehavare någon möjlighet för tjänstemannen att upplösa tjänsteförhållandet med omedelbar verkan. I specialmotiveringen till bestämmelserna om hävning i lagen om kommunala tjänsteinnehavare framhålls det att tjänstemannens rätt att häva tjänsteförhållandet inte har haft någon nämnvärd praktisk betydelse. Grunderna för när arbetsgivaren får häva ett tjänsteförhållande är tydligare angivna i 41 § lagen om kommunala tjänstemän än vad de varit tidigare. Därigenom ökar tjänstemännens rättssäkerhet. Tiden, som arbetsgivaren har på sig för att häva ett tjänsteförhållande, är längre enligt 42 § lagen om kommunala tjänsteinnehavare än vad den var enligt lagen om anställningstrygghet. Enligt 42 § lagen om kommunala tjänsteinnehavare förfaller rätten att häva ett tjänsteförhållande 14 dagar efter att arbetsgivaren fått kännedom om den omständighet som är skäl för hävning. Enligt 12 § lagen om anställningstrygghet är tiden bara en vecka.

     Om ett tjänsteförhållande upphävts utan laglig grund, har tjänstemannen rätt till ekonomisk ersättning i enlighet med praxis. Regler om hur ersättningen skall beräknas har tagits in i lagen om kommunala tjänsteinnehavare. Enligt 45 § skall kommunen utbetala ersättning för den förlorade arbetsinkomst som tjänstemannen skulle ha fått under sin ordinarie arbetstid, efter avdrag för den inkomst som han eller hon erhållit i annan anställning, genom företagsverksamhet eller som arbetslöshetsersättning.

3.5. Permittering

Med permittering avses att utförande av arbete avbryts genom arbetsgivarens beslut medan anställningsförhållandet i övrigt består. Det finns regler om permittering i lagen om anställningstrygghet, men en del mindre ändringar görs i lagen om kommunala tjänsteinnehavare.

     Permitteringsgrunderna har ändrats på så sätt att kommunen inte längre kan permittera en tjänsteman av skäl som är hänförliga till tjänstemannens person.

     Nytt är också att partiell permittering nämns i lagtexten. Enligt 30 § 1 mom. lagen om kommunala tjänsteinnehavare kan tjänsteutövningen och löneutbetalningen avbrytas antingen helt eller delvis. Partiell permittering kan användas på så sätt att tjänstemannen arbetar färre dagar i veckan eller färre timmar per dag.

     En inskränkning har skett beträffande initiativ till överenskommelser om permittering. Enligt 17 § 2 mom. lagen om anställningstrygghet kan en överenskommelse om permittering träffas på initiativ av antingen tjänstemannen eller arbetsgivaren. I 30 § 3 mom. lagen om kommunala tjänsteinnehavare föreskrivs däremot att det enbart är arbetsgivaren som kan ta initiativ till ett avtal om permittering.

     Det har skett smärre ändringar av reglerna angående förhandsinformation som arbetsgivaren skall lämna. Enligt 19 § lagen om anställningstrygghet skall kommunen, när den blivit medveten om att permittering är nödvändig, omedelbart och om möjligt senast tre månader före permitteringens början tillställa tjänstemännens förtroendeman ett förhandsmeddelande om permittering. Tidsfristen tre månader finns inte med i lagen om kommunala tjänsteinnehavare. Enligt 31 § 1 mom. lagen om kommunala tjänsteinnehavare skall förhandsinformationen ges utan dröjsmål efter att arbetsgivaren fått kännedom om behovet av permittering. En annan förändring är att förhandsinformationen enligt 31 § lagen om kommunala tjänsteinnehavare i första hand skall ges till tjänstemannen. Enligt 19 § lagen om anställningstrygghet skulle förhandsmeddelandet tillställas den facklige förtroendemannen.

     Enligt 33 § lagen om kommunala tjänsteinnehavare skall en felaktigt permitterad person erhålla ersättning för inkomstbortfall på samma sätt som en person vars tjänsteförhållande har hävts utan laglig grund.

     Det finns kompletterande bestämmelser om permittering i VIII kap. i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet.

3.6. Avstängning från tjänsteutövning

Kommunen kan avstänga en tjänsteman från hans eller hennes tjänsteutövning om det misstänks att han eller hon handlat i strid med sina skyldigheter som tjänsteman eller att han eller hon utanför tjänsteutövningen begått ett brott som kan inverka på hans eller hennes förutsättningar att sköta sina uppgifter. Nya regler om avstängning från tjänsteutövning finns i 9 kap. lagen om kommunala tjänsteinnehavare.

     En nyhet är att det i 48 § lagen om kommunala tjänsteinnehavare finns regler om interimistiska avstängningsbeslut. En annan nyhet är regeln i 49 § om att organet som beslutat om avstängning skall följa ärendet och vid behov fatta ett nytt beslut när omständigheterna förändras.

3.7. Sökande av ändring i ett beslut som arbetsgivaren har tagit

I 10 kap. lagen om kommunala tjänsteinnehavare finns nya bestämmelser om ändringssökande vilka kompletterar bestämmelserna om rättelseyrkande och kommunalbesvär i 15 kap. kommunallagen.

     Det föreskrivs i 110 § kommunallagen att den som är missnöjd med ett beslut av kommunstyrelsen, en nämnd eller en myndighet som lyder under dem kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande till det organ som har fattat beslutet. Enligt 111 § kommunallagen kan beslut som fattats av kommunfullmäktige eller det organ som utövar beslutanderätt i ett kommunalförbund och beslut som kommunstyrelsen eller en nämnd fattat med anledning av ett rättelseyrkande överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol genom kommunalbesvär. Det föreskrivs i 114 § kommunallagen att ett rättelseyrkande skall framställas inom 14 dagar och att kommunalbesvär skall anföras inom 30 dagar från delfående för beslutet. Efter ett beslut om uppsägning på grund av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker skall tiden dock, enligt 50 § lagen om kommunala tjänsteinnehavare, börja löpa först efter utgången av uppsägningstiden som anges i 40 § 1 mom. lagen om kommunala tjänsteinnehavare.

     Regler om att överklaga kommunala beslut till domstol omfattas av rikets lagstiftningsbehörighet, vilket innebär att de gäller i landskapet från och med dagen för deras ikraftträdande i riket.

4. Förslag till ny lagstiftning

Landskapsstyrelsen anser att det med hänsyn till de kommunala tjänstemännens rättssäkerhet är angeläget att deras ställning lagregleras i större utsträckning än tidigare. Reglerna, som gäller med stöd av den nuvarande blankettlagen, är inte tillräckligt omfattande. Ett nytt regelverk behövs som ersätter den nu gällande blankettlagen. Det skulle kunna finnas stora fördelar med att en och samma lag gäller för kommunernas och landskapets tjänstemän, men innan en sådan lag har utarbetats är det rimligt att systemet med blankettlagstiftning fortsätter att tillämpas på kommunernas tjänstemän.

     Landskapsstyrelsen föreslår att det antas en ny blankettlag som gör lagen om kommunala tjänsteinnehavare tillämplig i landskapet. Det förefaller inte finnas någon anledning för tillfället att ha undantag i landskapet från reglerna i lagen om kommunala tjänsteinnehavare.

     I samband med att den nya blankettlagen antas bör kommunallagen för landskapet Åland anpassas till de nya reglerna om kommunala tjänstemän. De föreslagna ändringarna av kommunallagen för landskapet Åland går ut på dels att det skall undvikas att reglering av samma frågor sker på flera ställen och dels att det skall göras en tydligare gränsdragning mellan när personer skall vara anställda i tjänsteförhållanden och när de skall vara anställda i arbetsavtalsförhållanden.

     Genom den nya lagstiftningen förlorar tjänstestadgorna sitt berättigande. Kompletterande bestämmelser om tjänstemän skall fortsättningsvis inte meddelas i tjänstestadgor utan på annat sätt.

5. Förslagets verkningar

Förslaget har inte några direkta konsekvenser för kommunernas ekonomi.

     Administrativt innebär förslaget en viss minskning av det område som de enskilda kommunerna själva kan bestämma över. Förslaget medför en större enhetlighet vad gäller tjänstemännens ställning i de olika kommunerna.

     Vad beträffar jämställdheten mellan kvinnor och män kan det konstateras att det är vanligt att kvinnor arbetar inom barnomsorgen, skolan, äldrevården och andra kommunala verksamheter. Det är nödvändigt att verksamheter som bedrivs av kvinnor skall tillerkännas samma betydelse som verksamheter som bedrivs av män Eftersom kvinnor utgör ungefär 80 % av personalen i kommunerna är det viktigt för jämställdheten att de kommunala tjänstemännens rättsskydd inte är svagare än det rättsskydd som övriga personalgrupper i landskapet har. Därför är det till fördel ur jämställdhetssynpunkt att lagstiftningen om de kommunala tjänstemännen moderniseras.

     Förslaget inverkar inte på miljön.

6. Remissbehandling av förslaget

Förslaget har skickats på remiss till kommunerna, Ålands kommunförbund, Kommunala avtalsdelegationen, Akava-Åland r.f., FOA-Å r.f., TCÅ r.f. och Tehys fackavdelning på Åland r.f.

Detaljmotivering

1. Landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagstiftning om kommunala tjänstemän

1 § Tillämpning av lagen om kommunala tjänsteinnehavare. Enligt 1 § skall lagen om kommunala tjänsteinnehavare tillämpas även i landskapet.

     Lagar behöver ofta uppdateras. Därför föreslås en regel, i 1 § 2 mom. blankettlagen, om att ändringar av lagen om kommunala tjänsteinnehavare automatiskt skall bli gällande i landskapet när de träder i kraft i riket.

2 § Avvikande terminologi. Det är lämpligt att det framgår av blankettlagen att när samkommuner och kommunala tjänsteinnehavare nämns i lagen om kommunala tjänsteinnehavare skall i landskapet avses kommunalförbund och kommunala tjänstemän.

3 § Hänvisningar. I lagen om kommunala tjänsteinnehavare finns flera hänvisningar till rikslagar som inte tillämpas i landskapet utan i stället motsvaras av landskapslagar. Hänvisningar till rikslagar som inte gäller i landskapet bör ersättas med hänvisningar till tillämpliga landskapslagar.

     I 2 § lagen om kommunala tjänsteinnehavare föreskrivs att en person anställs i tjänsteförhållande i de fall som avses i 44 § 2 mom. kommunallagen (FFS 365/1995). Hänvisningen till 44 § rikets kommunallag bör i landskapet ersättas med en hänvisning till 57 § kommunallagen för landskapet Åland.

     I 4 § lagen om kommunala tjänsteinnehavare föreskrivs att ansökningstiden för anställning i tjänsteförhållande är minst 14 kalenderdagar från att tillkännagivandet om den lediga tjänsten har offentliggjorts på det sätt som anges i 64 § kommunallagen (FFS 365/1995). Det bör anges i blankettlagen att i landskapet skall hänvisningen till 64 § rikets kommunallag avse 12 § kommunallagen för landskapet Åland där det föreskrivs hur kommunala tillkännagivanden skall göras offentliga i landskapet.

     I 50 § lagen om kommunala tjänsteinnehavare omnämns beslut som fattas av sådana organ som avses i 81 § 1 mom. kommunallagen (FFS 365/1995). Det föreskrivs om motsvarande organ, som väljs av kommuner för att utöva beslutanderätt i gemensamma frågor, i 86 § 1 mom. kommunallagen för landskapet Åland.

4 § Ikraftträdande. Lagen bör träda i kraft så fort som möjligt.

2. Landskapslag om ändring av kommunallagen för landskapet Åland

Ingressen. Regeln om tjänstestadgor i 10 § kommunallagen för landskapet Åland kan upphävas, eftersom kommunala tjänstestadgor blivit överflödiga genom att de flesta av bestämmelserna i dem tagits in i lagen om kommunala tjänsteinnehavare.

     Eftersom det finns regler angående avstängning av tjänstemän i 47-49 §§ lagen om kommunala tjänsteinnehavare, kan 63 § kommunallagen upphävas.

     Ordet ”landskapsstyrelse” i olika böjningsformer bör bytas ut mot ordet ”landskapsregering” i motsvarande böjningsformer, eftersom Ålands landskapsstyrelse kommer att byta namn till Ålands landskapsregering den 1 juni 2004.

57 § Anställningsförhållanden. I 57 § kommunallagen behandlas offentligrättsliga anställningsförhållanden d.v.s. tjänsteförhållanden och privaträttsliga anställningsförhållanden d.v.s. arbetsavtalsförhållanden.

     Det föreslås att det anges i 57 § 1 mom. att föreskrifter som gäller kommunernas tjänstemän och arbetstagare även finns i andra författningar än kommunallagen.

     Det förekommer att kommunalt anställda innehar tjänster trots att det i uppgifterna för dessa tjänster inte ingår utövande av offentlig makt. En uppgift som sköts av arbetstagare i den ena kommunen kan skötas av tjänstemän i den andra. I en och samma kommun kan det förekomma att tjänstemän och arbetstagare har identiska uppgifter. Det är naturligtvis inte tillfredsställande att olika regelverk tillämpas på personer med exakt samma åtaganden. Offentligrättsliga anställningsförhållanden bör förbehållas dem som utför myndighetsuppgifter. De som inte utövar offentlig makt bör vara arbetstagare, inte tjänstemän. Det föreslås att det skall föreskrivas i 57 § 2 mom. att tjänster enbart får inrättas om de behövs för utförande av myndighetsuppgifter.

     Kommunerna bör sträva efter att tjänster som inte innebär utövande av offentlig makt skall försvinna. När en tjänst som inte innehåller myndighetsutövning blir ledig, är det naturligt att den dras in. Därför föreslås att det föreskrivs i 57 § 3 mom. att en ledig tjänst måste dras in då utövande av offentlig makt inte ingår i uppgifterna för den.

     Genom ett avtal mellan en kommun och en tjänsteman kan tjänstemannens tjänsteförhållande ombildas till ett arbetsavtalsförhållande. Det är förstås önskvärt att en frivillig överenskommelse träffas om ombildningen, men för de fall när en överenskommelse inte kan uppnås är det lämpligt att det finns en möjlighet för arbetsgivaren att ensidigt bestämma att en ombildning skall ske. Enligt förslaget till nytt 4 mom. i 57 § skall kommunen kunna besluta att tjänsteförhållandet, som en tjänsteman befinner sig i, skall omvandlas till ett arbetsavtalsförhållande. Det är inte tillåtet för kommunen att sänka en tjänstemans lön eller i övrigt försämra hans eller hennes anställningsvillkor genom en tvångsmässig omvandling av ett tjänsteförhållande till ett arbetstagarförhållande. Innan kommunen beslutar att en tjänsteman skall övergå till att vara arbetstagare måste tjänstemannen få tillfälle att framföra sina åsikter om ombildningen av tjänsteförhållandet. För att tjänstemannen skall få ett bra underlag för sitt ställningstagande måste kommunen informera honom eller henne om vad arbetstagarförhållandet kommer att innebära. Enligt förslaget till nytt 4 mom. skall kommunen lämna tjänstemannen sådan information som nämns i 2 kap. 4 § arbetsavtalslagen, där det föreskrivs att arbetsgivare skall ge arbetstagare information som bl.a. omfattar arbetstagarens huvudsakliga arbetsuppgifter, det kollektivavtal som skall tillämpas på arbetet, de grunder enligt vilka lönen och andra vederlag bestäms samt lönebetalningsperioden, den ordinarie arbetstiden, grunden för bestämmande av semestern samt uppsägningstiden eller grunden för bestämmande av den.

Ikraftträdande. Lagen bör träda i kraft samtidigt som landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagstiftning om kommunala tjänstemän.

     När den nya lagstiftningen träder i kraft, förlorar kommunernas tjänstestadgor sitt existensberättigande, eftersom de flesta av bestämmelserna i tjänstestadgorna blir ogiltiga genom att lagen om kommunala tjänsteinnehavare tillämpas i stället för dem. Till undvikande av att ogiltiga bestämmelser i tjänstestadgorna tillämpas, bör tjänstestadgorna upphävas så fort som möjligt. Om det i de kommunala tjänstestadgorna finns behövliga bestämmelser som inte tagits in i lagen om kommunala tjänsteinnehavare, skulle de kunna överföras till kommunens förvaltningsstadga eller annan lämplig kommunal föreskrift. I 9 § kommunallagen för landskapet Åland föreskrivs att fullmäktige i kommunen skall anta en förvaltningsstadga där det skall finnas bestämmelser om angelägenheter som fullmäktige finner nödvändiga att reglera närmare.

Lagtext

Landskapsstyrelsen föreslår att följande lagar antas.

1.

L A N D S K A P S L A G
om tillämpning i landskapet Åland av lagstiftning om kommunala tjänstemän

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

1 §

Tillämpning av lagen om kommunala tjänsteinnehavare

     Lagen den 11 april 2003 om kommunala tjänsteinnehavare (FFS 304/2003) skall med nedan angivna avvikelser tillämpas i landskapet.

     Ändringar av lagen om kommunala tjänsteinnehavare skall tillämpas i landskapet från det att de träder i kraft i riket.

2 §

Avvikande terminologi

     I landskapet skall regler om samkommuner tillämpas på kommunalförbund och regler om kommunala tjänsteinnehavare tillämpas på kommunala tjänstemän.

3 §

Hänvisningar

     Hänvisningen i 1 § till lagen om kommunala tjänstekollektivavtal (FFS 669/1970) skall i landskapet avse landskapslagen om tjänstekollektivavtal (22/1978).

     Hänvisningen i 2 § till 44 § 2 mom. kommunallagen (FFS 365/1995) skall i landskapet avse 57 § 2 mom. kommunallagen (73/1997) för landskapet Åland.

     Hänvisningen i 4 § till 64 § kommunallagen skall i landskapet avse 12 § kommunallagen för landskapet Åland.

     Hänvisningen i 50 § till 81 § 1 mom. kommunallagen skall i landskapet avse 86 § 1 mom. kommunallagen för landskapet Åland.

4 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den

     Lagen skall tillämpas på ärenden som är anhängiga vid lagens ikraftträdande.

     Genom denna lag upphävs landskapslagen den 6 augusti 1998 om tillämpning i landskapet Åland av lagen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet (76/1998).

2.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av kommunallagen för landskapet Åland

     I enlighet med lagtingets beslut

upphävs 10 och 63 §§ kommunallagen för landskapet Åland den 25 september 1997 (73/1997),

ersätts i rubriken till 4 § och i lagens 4, 11, 14, 17, 38, 47, 62 och 84 §§ ordet ”landskapsstyrelse” i olika böjningsformer med ”landskapsregering” i motsvarande former och

ändras lagens 57 § som följer:

57 §

Anställningsförhållanden

     Den som är anställd hos kommunen står i ett offentligrättsligt anställningsförhållande (tjänstemän) eller ett privaträttsligt anställningsförhållande (arbetstagare) till kommunen. Om tjänstemän och arbetstagare gäller vad som är särskilt föreskrivet.

     Kommunens myndighetsuppgifter skall skötas av tjänstemän. Tjänster skall enbart inrättas för myndighetsuppgifter.

     Fullmäktige beslutar om inrättande och indragning av tjänster. Om utövande av offentlig makt inte ingår i uppgifterna för en tjänst, skall tjänsten dras in när den blir ledig.

     Kommunen kan besluta att ett tjänsteförhållande skall ombildas till ett arbetsavtalsförhållande, om utövande av offentlig makt inte ingår i uppgifterna för tjänsten och ombildningen inte innebär att tjänstemannens anställningsvillkor försämras. Innan beslut tas, skall kommunen ge tjänstemannen skriftlig information om villkoren i arbetsavtalsförhållandet i enlighet med 2 kap. 4 § arbetsavtalslagen (FFS 55/2001) och bereda tjänstemannen tillfälle att höras.

__________________

     Denna lag träder i kraft den

     Tjänstestadgor, som gäller i kommunerna när denna lag träder i kraft, får tillämpas högst ett år efter lagens ikraftträdande.

Mariehamn den 11 mars 2004
Vicelantråd	Jörgen Strand
Föredragande ledamot	Kerstin Alm

Bilaga

Lag om kommunala tjänsteinnehavare 11.4.2003/304

     I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 § Tillämpningsområde

     Denna lag tillämpas på kommunala tjänsteinnehavare, om inte annat bestäms i någon annan lag eller avtalas med stöd av lagen om kommunala tjänstekollektivavtal (669/1970).

     Vad som i denna lag bestäms om kommuner gäller också samkommuner.

2 § Tjänsteinnehavare

     I denna lag avses med tjänsteinnehavare en person som står i tjänsteförhållande till en kommun. Med tjänsteförhållande avses en offentligrättslig anställning där kommunen är arbetsgivare och tjänsteinnehavaren utför arbete. En person anställs i tjänsteförhållande i de fall som avses i 44 § 2 mom. kommunallagen (365/1995).

2 kap. Tjänsteförhållandets början

3 § Tjänsteförhållandets längd

     En tjänsteinnehavare anställs i tjänsteförhållande tills vidare eller för viss tid.

     En tjänsteinnehavare kan anställas för viss tid endast på tjänsteinnehavarens egen begäran eller om det bestäms särskilt om anställning för viss tid eller om uppgiftens art, ett vikariat, ordnande av skötseln av de uppgifter som hör till ett vakant tjänsteförhållande eller någon annan jämförbar omständighet som ansluter sig till kommunens verksamhet och förutsätter ett tjänsteförhållande för viss tid så kräver.

     En tjänsteinnehavare som har anställts för viss tid utan någon sådan grund som anges i 2 mom. eller som utan grundad anledning upprepade gånger i följd har anställts för viss tid har när tjänsteförhållandet upphör rätt att få en ersättning som motsvarar minst sex och högst 24 månaders lön. Yrkande på ersättning skall framställas inom sex månader från det att tjänsteförhållandet upphörde.

4 § Offentligt ansökningsförfarande

     Anställning i tjänsteförhållande förutsätter offentligt ansökningsförfarande, om inte något annat bestäms nedan. Ansökningstiden är minst 14 kalenderdagar från det att ett tillkännagivande har offentliggjorts på det sätt som anges i 64 § kommunallagen.

     Den myndighet som beslutar om anställning i tjänsteförhållande kan av grundad anledning besluta om förlängning av ansökningstiden, om ett nytt ansökningsförfarande eller om att lämna tjänsteförhållandet obesatt. I tillkännagivandet om ett nytt ansökningsförfarande skall nämnas om de tidigare ansökningarna blir beaktade.

     Anställning i ett tjänsteförhållande kan med avvikelse från 1 mom. ske utan ansökningsförfarande, när det är fråga om anställning av vikarie eller anställning för viss tid i ett vakant tjänsteförhållande, anställning i ett annat tjänsteförhållande av en tjänsteinnehavare som sagts upp av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker, sådant erbjudande av ett tjänsteförhållande för en deltidsanställd tjänsteinnehavare som avses i 22 §, sådan förflyttning av en tjänsteinnehavare till ett annat tjänsteförhållande som avses i 24 § eller i någon annan lag, anställning i tjänsteförhållande av en person som är anställd hos en annan arbetsgivare i samband med överföring av verksamhet med stöd av lag eller avtal eller någon annan jämförbar grund som fastställs i en instruktion.

5 § Anställning i tjänsteförhållande

     I ett tjänsteförhållande som har varit offentligt ledigförklarat kan anställas endast en person som skriftligen har sökt det före ansökningstidens utgång och då uppfyller behörighetsvillkoren. Till ansökan skall fogas en utredning över sökandens behörighet. Till tjänsten som kommundirektör och i enlighet med fullmäktiges beslut även till ett annat tjänsteförhållande kan även antas en person som inte har sökt tjänsten om han eller hon samtycker därtill och förutsatt att hans eller hennes behörighet har utretts.

6 § Behörighetsvillkor

     De allmänna grunderna för anställning i tjänsteförhållande anges i grundlagen. Den som anställs i ett tjänsteförhållande skall dessutom ha särskilt föreskriven eller av kommunen bestämd särskild behörighet.

     En person kan anställas i tjänsteförhållande för viss tid oberoende av de särskilda behörighetsvillkoren, om därom föreskrivs särskilt eller kommunen av särskilda skäl beslutar något annat i ett enskilt fall.

     Endast personer som fyllt 18 år kan anställas i tjänsteförhållande.

7 § Utredning om hälsotillstånd

     Förutsättning för anställning i tjänsteförhållande är att den person som anställs till den myndighet som beslutar om anställningen lämnar upplysningar om sina förutsättningar att sköta uppgiften med hänsyn till hälsan samt dessutom vid behov deltar i kontroller och undersökningar för bedömning av saken. Arbetsgivaren svarar för nödvändiga kostnader för kontroller och undersökningar som förordnats av arbetsgivaren.

     Den myndighet som beslutar om anställning kan av grundad anledning besluta att en sådan utredning som avses i 1 mom. inte krävs.

     Om inga uppgifter om förutsättningarna med hänsyn till hälsan är tillgängliga när en person anställs i ett tjänsteförhållande, skall anställningen vara villkorlig. En villkorligt anställd tjänsteinnehavare skall lämna upplysningarna inom en av den anställande myndigheten utsatt skälig tid efter delfåendet av beslutet om anställning. Om upplysningarna inte lämnas inom den utsatta tiden eller om den myndighet som beslutar om anställning med anledning av upplysningarna inte anser att den kan fastställa en villkorlig anställning, konstaterar myndigheten genom sitt beslut att anställningen förfallit. I annat fall fastställs anställningen av den myndighet som beslutar om anställning eller av en lägre verkställande myndighet.

8 § Prövotid

     Vid anställning i tjänsteförhållande kan det bestämmas att en prövotid på högst sex månader börjar när tjänsteutövningen inleds. I tjänsteförhållanden för viss tid som understiger ett år kan prövotiden utgöra högst hälften av tjänsteförhållandets längd.

     Om en tjänsteinnehavare anställs i ett annat tjänsteförhållande hos en och samma arbetsgivare, kan arbetsgivaren bestämma att en prövotid skall iakttas i det nya tjänsteförhållandet, om det sker en avsevärd förändring i tjänsteinnehavarens uppgifter eller ställning.

     Under prövotiden kan vardera parten häva tjänsteförhållandet med omedelbar verkan. Tjänsteförhållandet får inte hävas på de grunder som avses i 12 § eller på grunder som annars är ovidkommande med tanke på syftet med prövotiden.

9 § Tjänsteförordnande

     En tjänsteinnehavare skall utan dröjsmål och om möjligt innan tjänsteutövningen inleds ges ett protokollsutdrag över att han eller hon anställts i tjänsteförhållande eller ett annat skriftligt tjänsteförordnande, varav framgår åtminstone tjänstebeteckningen, tjänsteförhållandets längd, grunden för ett tjänsteförhållande för viss tid, eventuell prövotid, begynnelsetidpunkten för tjänsteutövningen, huvudsakliga uppgifter eller grunden för fastställandet av dem och grunderna för avlöningen.

10 § Tidpunkten då ett tjänsteförhållande uppkommer samt då tjänsteinnehavarens rättigheter och skyldigheter inträder

     Ett tjänsteförhållande uppkommer då ett beslut om anställning i tjänsteförhållande fattas.

     Tjänsteinnehavarens rättigheter och skyldigheter inträder den dag tjänsteutövningen inleds, om inte något annat bestäms eller föreskrivs i denna lag eller någon annanstans om en tidigare begynnelsetidpunkt.

     Om en tjänsteinnehavare anställs i ett annat tjänsteförhållande hos en och samma arbetsgivare, avbryts inte tjänsteinnehavarens anställning om han eller hon omedelbart övergår till det andra tjänsteförhållandet.

3 kap. Arbetsgivarens skyldigheter

11 § Allmän förpliktelse

     Arbetsgivaren skall sörja för att tjänsteinnehavaren ges sina förmåner och rättigheter enligt tjänsteförhållandet.

12 § Diskrimineringsförbud

     Arbetsgivaren får inte vid anställning i tjänsteförhållande eller under ett tjänsteförhållande utan godtagbart skäl särbehandla sökande eller tjänsteinnehavare på grund av ålder, hälsotillstånd, funktionshinder, nationellt eller etniskt ursprung, nationalitet, sexuell läggning, språk, religion, åsikt, övertygelse, familjeförhållanden, fackföreningsverksamhet, politisk verksamhet eller någon annan därmed jämförbar omständighet. Bestämmelser om förbud mot diskriminering på grund av kön finns i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986). Bestämmelser om vad som avses med diskriminering samt om förbud mot repressalier och om bevisbördan vid behandlingen av diskrimineringsärenden finns i lagen om likabehandling (21/2004). (20.1.2004/26)

     I tjänsteförhållanden för viss tid eller på deltid får inte enbart på grund av tjänsteförhållandets eller arbetstidens längd tillämpas ofördelaktigare anställningsvillkor än i andra tjänsteförhållanden, om det inte är motiverat av objektiva skäl.

     Arbetsgivaren skall även i övrigt bemöta tjänsteinnehavarna opartiskt, om det med hänsyn till tjänsteinnehavarnas uppgifter och ställning inte finns anledning att avvika från detta.

13 § Utvecklande av arbetsgemenskapen och arbetsklimatet

     När en uppgift som tjänsteinnehavaren sköter eller arbetsmetoderna förändras eller utvecklas skall arbetsgivaren sträva efter att sörja för att tjänsteinnehavaren kan klara av skötseln av sina uppgifter. Arbetsgivaren skall också sträva efter att främja tjänsteinnehavarens möjligheter att utvecklas i enlighet med sin förmåga. Arbetsgivaren skall sträva efter att främja sina relationer till tjänsteinnehavarna liksom även de inbördes relationerna mellan tjänsteinnehavarna och de övriga anställda.

14 § Arbetarskydd

     Arbetsgivaren skall sörja för arbetarskyddet i syfte att skydda tjänsteinnehavarna mot olycksfall och hälsorisker enligt vad som bestäms i arbetarskyddslagen (738/2002) och med stöd av den.

     Om en gravid tjänsteinnehavares arbetsuppgifter eller arbetsförhållanden äventyrar hennes eller fostrets hälsa och riskfaktorn inte kan elimineras i arbetet eller arbetsför-hållandena, skall arbetsgivaren sträva efter att för graviditetstiden flytta tjänsteinnehavaren till andra uppgifter som är lämpliga med beaktande av hennes arbetsförmåga och yrkesskicklighet.

15 § Lönespecifikation

     Arbetsgivaren skall i samband med lönebetalningen ge tjänsteinnehavaren en specifikation, av vilken framgår lönens belopp och de grunder enligt vilka den bestäms.

16 § Mötesrätt

     Arbetsgivaren skall tillåta att tjänsteinnehavarna och deras organisationer under pauser och utanför arbetstiden avgiftsfritt använder lämpliga lokaler i arbetsgivarens besittning för behandling av frågor som gäller tjänsteförhållanden och frågor som hör till en fackförenings verksamhet. Utövandet av mötesrätten får inte orsaka olägenheter för arbetsgivarens verksamhet.

4 kap. Tjänsteinnehavarens skyldigheter

17 § Allmänna skyldigheter

     Tjänsteinnehavaren skall sköta de uppgifter som hör till tjänsteförhållandet på behörigt sätt, utan dröjsmål och med iakttagande av behöriga bestämmelser och föreskrifter samt arbetsgivarens arbetslednings- och övervakningsföreskrifter.

     Tjänsteinnehavaren skall i sin uppgift handla opartiskt och uppträda så som hans eller hennes ställning och uppgift förutsätter.

     Tjänsteinnehavaren får inte kräva, ta emot eller acceptera en ekonomisk eller någon annan förmån om vilken bestäms i 40 kap. strafflagen (39/1889).

18 § Bisyssla och konkurrerande verksamhet

     Med bisyssla avses ett tjänsteförhållande, ett avlönat arbete och en uppgift av bestående natur, som tjänsteinnehavaren har rätt att avsäga sig, samt yrke, näring och rörelse.

     En tjänsteinnehavare får inte ta emot eller inneha en bisyssla som kräver att arbetstid används för uppgifter som hör till bisysslan, om inte arbetsgivaren på ansökan beviljar tillstånd därtill. Tillstånd kan beviljas också för viss tid och begränsat. Ett tillstånd kan återkallas om det finns skäl därtill. Tjänsteinnehavaren skall ges tillfälle att bli hörd innan tillståndet återkallas.

     Vid prövning av om bisysslotillstånd skall beviljas skall det beaktas att tjänsteinnehavaren inte på grund av bisysslan får bli jävig i sina uppgifter. Bisysslan får inte heller äventyra förtroendet för opartiskheten i skötseln av uppgifterna och inte heller annars inverka menligt på en behörig skötsel av uppgifterna. Verksamhet som i egenskap av konkurrerande verksamhet uppenbart skadar arbetsgivaren får inte utövas som bisyssla.

     En tjänsteinnehavare får inte medan tjänsteförhållandet varar vidta sådana åtgärder för förberedande av konkurrerande verksamhet som med beaktande av 3 mom. inte kan anses vara godtagbara.

     Om annan bisyssla än sådan som avses i 2 mom. skall tjänsteinnehavaren göra anmälan till arbetsgivaren. Sedan tjänsteinnehavaren getts tillfälle att bli hörd kan arbetsgivaren på de grunder som anges i 3 mom. förbjuda tjänsteinnehavaren att ta emot eller inneha en sådan bisyssla.

19 § Lämnande av hälsoupplysningar

     Utöver vad som bestäms i lagen om företagshälsovård (1383/2001) är en tjänsteinnehavare för utredande av arbets- och funktionsförmågan skyldig att på arbetsgivarens begäran lämna denna behövliga upplysningar om sina förutsättningar att sköta uppgiften med hänsyn till hälsan. Tjänsteinnehavaren är även skyldig att på förordnande av arbetsgivaren delta i kontroller och undersökningar som utförs för att hans eller hennes hälsotillstånd skall konstateras, om det är nödvändigt för att utreda förutsättningarna för skötseln av uppgiften. Innan förordnandet ges skall tjänsteinnehavaren beredas tillfälle att bli hörd. Bestämmelser om patientens självbestämmanderätt finns i 6 § lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992).

     Arbetsgivaren svarar för nödvändiga kostnader för i 1 mom. avsedda kontroller och undersökningar som förordnats av arbetsgivaren.

20 § Arbetarskydd

     Tjänsteinnehavaren skall sörja för arbetarskyddet enligt vad som i arbetarskyddslagen och med stöd av den föreskrivs om tjänsteinnehavarens skyldigheter.

5 kap. Förändringar i tjänsteförhållandet

21 § Ombildning av tjänsteförhållande till tjänsteförhållande på deltid

     Arbetsgivaren kan med iakttagande av uppsägningstiden och efter att ha gett tjänsteinnehavaren tillfälle att bli hörd ensidigt ombilda ett tjänsteförhållande till tjänsteförhållande på deltid på en uppsägningsgrund som avses i 37 §.

22 § En deltidsanställd tjänsteinnehavares rätt till en annan tjänst

     En arbetsgivare som behöver nya tjänsteinnehavare för liknande uppgifter i ett tjänsteförhållande på heltid, skall utan hinder av 46 § i första hand erbjuda en tjänsteinnehavare som anställts på deltid tills vidare en möjlighet att övergå till ett sådant tjänsteförhållande, förutsatt att tjänsteinnehavaren på förhand skriftligen har uttryckt önskemål om ett tjänsteförhållande på heltid, han eller hon uppfyller behörighetsvillkoren för tjänsteförhållandet och uppgiften är lämplig för honom eller henne.

23 § Ändring av tjänsteutövningsskyldigheten

     Den kommunala myndighet som beslutar om anställning i ett tjänsteförhållande som gäller tills vidare kan sedan den gett tjänsteinnehavaren tillfälle att bli hörd besluta att tjänsteinnehavarens tjänsteutövningsskyldighet skall ändras, om en omorganisering av verksamheten eller någon annan grundad anledning så förutsätter.

24 § Förflyttning av en tjänsteinnehavare till ett annat tjänsteförhållande

     En tjänsteinnehavare kan förflyttas till ett annat tjänsteförhållande vars behörighetsvillkor han eller hon uppfyller och som kan anses vara lämpligt för honom eller henne, om tjänsteinnehavarens ställning som anställd tills vidare eller för viss tid inte ändras och det för förflyttningen finns grundad anledning i anknytning till en omorganisering av verksamheten eller uppgifterna och tjänsteinnehavarens ordinarie lön inte sjunker, eller tjänsteinnehavaren har gett sitt samtycke till förflyttningen eller det finns något annat godtagbart skäl till förflyttningen och tjänsteinnehavaren har gett sitt samtycke till den.

     En tjänsteinnehavare kan av grundad anledning för högst ett år förflyttas till ett annat tjänsteförhållande hos den egna arbetsgivaren, om tjänsteinnehavaren uppfyller behörighetsvillkoren för tjänsteförhållandet och det kan anses vara lämpligt för honom eller henne och förutsatt att tjänsteinnehavarens ordinarie lön inte sjunker. Förordnandet för tjänsteinnehavaren kan när som helst återkallas, varvid tjänsteinnehavaren är skyldig att omedelbart återgå till sitt tidigare tjänsteförhållande med därtill hörande löneförmåner. Återkallandet träder i kraft omedelbart.

     Tjänsteinnehavaren skall före sådan förflyttning som avses i 1 och 2 mom. eller före sådant återkallande som avses i 2 mom. ges tillfälle att bli hörd.

25 § Tjänsteinnehavares ställning vid överlåtelse av rörelse

     Med överlåtelse av arbetsgivarens rörelse avses överlåtelse av en funktionell del i en kommun eller samkommun till en annan arbetsgivare, om den del som överlåts efter överlåtelsen förblir oförändrad eller likartad.

     Vid sådan överlåtelse av rörelse som avses i 1 mom. övergår de rättigheter och skyldigheter som arbetsgivaren har med anledning av de tjänsteförhållanden som gäller vid tiden för överlåtelsen på rörelsens nya ägare eller innehavare. Om överlåtelsen sker till en privaträttslig sammanslutning eller stiftelse, övergår tjänsteinnehavarna i arbetsavtalsförhållande hos förvärvaren. Vad som ovan sägs om övergång av rättigheter och skyldigheter gäller härvid dock inte de rättigheter och skyldigheter som uttryckligen härrör från tjänsteförhållandet och som inte är utmärkande för ett arbetsavtalsförhållande.

     Överlåtaren och förvärvaren ansvarar solidariskt för en lönefordran eller fordran av annat slag som härrör från tjänsteförhållandet, om den har förfallit till betalning före överlåtelsen. Överlåtaren är dock gentemot förvärvaren ansvarig för en fordran som förfallit till betalning före överlåtelsen, om inte något annat har avtalats.

     Förvärvaren är skyldig att iaktta det tjänstekollektivavtal som gäller vid tiden för överlåtelsen så som bestäms i 5 § lagen om kollektivavtal (436/1946).

6 kap. Tjänstledighet

26 § Tjänstledighet

     En tjänsteinnehavare kan på ansökan beviljas befrielse för viss tid från skötseln av tjänsteuppgifterna, antingen helt eller delvis.

27 § Ansökan om och beviljande av tjänstledighet

     Tjänstledighet skall sökas skriftligen, om inte något annat bestäms någon annanstans eller föreskrivs i tjänstekollektivavtal.

     Beviljande av tjänstledighet och tjänstledighetens längd är beroende av arbetsgivarens prövning, om inte något annat bestäms någon annanstans eller föreskrivs i tjänstekollektivavtal. Om tjänstledighet inte kan beviljas i enlighet med ansökan, skall ansökan avslås eller tjänstledigheten med tjänsteinnehavarens skriftliga samtycke beviljas på något annat sätt.

     Om tjänsteinnehavaren har uteblivit från tjänsteutövningen och inte har beviljats tjänstledighet, antecknas frånvaron i efterhand som tjänstledighet, om arbetsgivaren konstaterar att frånvaron berott på ett oöverstigligt hinder eller något annat giltigt skäl.

28 § Avbrytande och återkallande av tjänstledighet

     Avbrytande eller återkallande av tjänstledighet på tjänsteinnehavarens begäran är beroende av arbetsgivarens prövning, om inte något annat anges i lag eller föreskrivs i tjänstekollektivavtal.

     En tjänstledighet avbryts för den tid som den tjänstlediga tjänsteinnehavaren med sitt samtycke av grundad anledning förordnas att sköta vissa tjänsteuppgifter.

     Om tjänstledigheten används för något annat ändamål än vad den beviljats för, kan den avbrytas eller återkallas. Innan beslut fattas skall tjänsteinnehavaren ges tillfälle att bli hörd.

29 § Familjeledighet

     Tjänsteinnehavare har rätt att få tjänstledighet för familjeledighet enligt vad som bestäms i 4 kap. 1–8 § arbetsavtalslagen (55/2001).

7 kap. Permittering

30 § Permittering

     Arbetsgivaren har rätt att permittera en tjänsteinnehavare så att tjänsteutövningen och lönebetalningen avbryts tills vidare eller för viss tid antingen helt eller delvis medan tjänsteförhållandet i övrigt består, om arbetsgivaren har en grund enligt 37 § att säga upp tjänsteförhållandet. Permitteringen hindrar inte tjänsteinnehavaren från att ta något annat arbete för permitteringstiden.

     Tjänsteinnehavaren kan på det sätt som nämns i 1 mom. permitteras för högst 90 dagar, om uppgifterna eller arbetsgivarens förutsättningar att erbjuda arbete har minskat tillfälligt och arbetsgivaren inte skäligen kan ordna andra uppgifter eller någon utbildning som lämpar sig för arbetsgivarens behov. Genom tjänstekollektivavtal kan inte avtalas om en förlängning av den ovan avsedda maximitiden för permittering.

     Medan tjänsteförhållandet varar kan tjänsteinnehavaren och arbetsgivaren på initiativ av arbetsgivaren avtala om permittering av tjänsteinnehavaren på det sätt som anges i 1 mom. i de fall då det är behövligt på grund av arbetsgivarens verksamhet eller ekonomiska situation.

     Om en tjänsteinnehavare är permitterad tills vidare, skall han eller hon minst en vecka tidigare underrättas om att tjänsteutövningen återupptas, om inte något annat har överenskommits.

     Om ett beslut om permittering har upphävts till följd av rättelseyrkande eller besvär på andra grunder än de som avses i 1 eller 2 mom. och arbetsgivaren genom ett nytt beslut har beslutat om samma permittering och detta beslut har vunnit laga kraft, anses permitteringen ha verkställts enligt det första beslutet, om inte något annat följer av delgivningstiden för det första beslutet eller på grund av att permitteringen återkallas.

31 § Permitteringsförfarande

     Arbetsgivaren skall på basis av till buds stående uppgifter ge tjänsteinnehavaren förhandsinformation om grunderna för permitteringen samt om dess beräknade omfattning, det sätt på vilket den genomförs, begynnelsetidpunkten och dess längd. Om permitteringen gäller flera tjänsteinnehavare, kan informationen ges förtroendemannen eller tjänsteinnehavarna gemensamt. Informationen skall ges utan dröjsmål efter det att arbetsgivaren fått kännedom om behovet av permittering. Information behöver inte ges, om arbetsgivaren med stöd av tjänstekollektivavtal skall ge motsvarande information.

     Ett beslut om permittering skall skriftligen delges tjänsteinnehavaren minst 14 dagar innan permitteringen börjar. Permitteringsbeslutet skall ges till tjänsteinnehavaren personligen. Om permitteringsbeslutet inte kan ges personligen, får det skickas per brev med iakttagande av samma tidsgräns. Ett beslut som lämnats per brev anses ha kommit till tjänsteinnehavarens kännedom senast den sjunde dagen efter det att beslutet postades. I permitteringsbeslutet skall nämnas grunden för permitteringen, begynnelsetidpunkten och en tidsbestämd permitterings längd samt, i fråga om permittering tills vidare, permitteringens beräknade längd. Permitteringsbeslutet skall delges förtroendemannen och, om permitteringen gäller minst tio tjänsteinnehavare, även arbetskraftsmyndigheten.

32 § Uppsägning av tjänsteförhållande i samband med permittering

     En permitterad tjänsteinnehavare har rätt att utan uppsägningstid säga upp sitt tjänsteförhållande så att det upphör när som helst under permitteringen, dock inte under den sista veckan före permitteringens slut, om han eller hon känner till när permitteringen kommer att upphöra. Annat avtal är ogiltigt.

     Om permitteringen har trätt i kraft utan att tjänsteinnehavaren har fått till godo en uppsägningstid enligt 40 § 1 mom. och arbetsgivaren säger upp tjänsteinnehavaren innan permitteringen upphör, har tjänsteinnehavaren rätt att i ersättning få sin lön för uppsägningstiden. Från lönen för uppsägningstiden får arbetsgivaren dra av 14 dagars lön, om tjänsteinnehavaren har permitterats med iakttagande av mer än 14 dagars lag- eller avtalsenlig tid för meddelande om permittering.

     Om permitteringen har trätt i kraft utan att tjänsteinnehavaren har fått till godo den uppsägningstid som gäller när tjänsteförhållandet avslutas, och permitteringen gäller tills vidare och har varat i minst 200 kalenderdagar utan avbrott, har den permitterade tjänsteinnehavaren om han eller hon säger upp tjänsteförhållandet rätt att i ersättning få sin lön för uppsägningstiden så som bestäms i 2 mom.

33 § Ersättning för inkomstbortfall

     Om ett beslut om permittering genom ett laga kraft vunnet beslut upphävs på grund av att det strider mot 30 § 1 eller 2 mom., betalas till tjänsteinnehavaren den inkomst för ordinarie arbetstid som han eller hon gått miste om med anledning av den lagstridiga permitteringen, så som bestäms i 45 §.

8 kap. Upphörande av tjänsteförhållande

34 § Upphörande av ett tjänsteförhållande utan uppsägning

     Ett tjänsteförhållande upphör utan uppsägning och uppsägningstid

     1) då den tid för vilken en tjänsteinnehavare anställts har löpt ut,

     2) då det uppdrag för vilket en tjänsteinnehavare anställts är slutfört,

     3) oberoende av den tid för vilken en tjänsteinnehavare som anställts som vikarie för viss tid har anställts då den tjänsteinnehavare som anställts tills vidare återgår i tjänsteutövning, om denna med stöd av lag eller tjänstekollektivavtal har en absolut rätt att återgå i tjänsteutövning,

     4) då en tjänsteinnehavare med stöd av tjänsteförhållandet har beviljats full invalidpension tills vidare, vid utgången av den kalendermånad då tjänsteinnehavarens rätt till lön för sjukdomstid har upphört eller, om kommunen har fått vetskap om beslutet om invalidpension senare, vid utgången av den månad beslutet delgavs,

     5) då villkorlig anställning av en tjänsteinnehavare enligt 7 § 3 mom. inte fastställs, från och med den dag som följer på den dag då beslutet att anställningen förfaller delgavs, eller

     6) vid utgången av den kalendermånad under vilken en tjänsteinnehavare uppnår åldern för ålderspension, om inte med tjänsteinnehavaren avtalas om förlängning för viss tid av tjänsteförhållandet.

35 § Uppsägningsgrunder som beror på tjänsteinnehavaren

     En arbetsgivare får inte säga upp ett tjänsteförhållande av något skäl som beror på tjänsteinnehavaren, om inte skälet är sakligt och vägande. Som sådana skäl kan anses allvarligt brott mot eller åsidosättande av sådana förpliktelser som följer av tjänsteförhållandet, lag eller bestämmelser och som är av väsentlig betydelse för tjänsteförhållandet samt en väsentlig förändring av de personliga arbetsförutsättningar på grund av vilka tjänsteinnehavaren inte längre kan klara av sina arbetsuppgifter. Vid bedömningen av om det är fråga om ett sakligt och vägande skäl skall arbetsgivarens och tjänsteinnehavarens omständigheter beaktas som en helhet.

     Ett sådant skäl som avses i 1 mom. är åtminstone inte

     1) tjänsteinnehavarens sjukdom, handikapp eller olycksfall, om inte hans eller hennes arbetsförmåga på grund därav har minskat väsentligt och för så lång tid att det inte rimligen kan förutsättas att arbetsgivaren fortsätter tjänsteförhållandet,

     2) deltagande i en stridsåtgärd som en tjänsteinnehavarförening vidtagit enligt föreningens beslut,

     3) tjänsteinnehavarens politiska, religiösa eller andra åsikter eller tjänsteinnehavarens deltagande i samhälls- eller föreningsverksamhet, eller

     4) anlitande av rättsskyddsmedel som står till buds för tjänsteinnehavaren.

     En tjänsteinnehavare som har åsidosatt eller brutit mot sina förpliktelser som följer av tjänsteförhållandet får dock inte sägas upp förrän han eller hon varnats och därigenom beretts möjlighet att rätta till sitt förfarande.

     Arbetsgivaren skall före uppsägningen reda ut om det är möjligt att undvika uppsägning genom att tjänsteinnehavaren placeras i ett annat tjänsteförhållande.

     Om grunden för uppsägningen är en så allvarlig överträdelse i anslutning till tjänsteförhållandet att det rimligen inte kan förutsättas att arbetsgivaren fortsätter tjänsteförhållandet, behöver 3 och 4 mom. inte iakttas.

36 § Åberopande av uppsägningsgrund som beror på tjänsteinnehavaren

     Uppsägning på någon grund som avses i 35 § skall ske inom skälig tid efter det att den myndighet som beslutar om uppsägningen har fått kännedom om uppsägningsgrunden.

37 § Uppsägning av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker

     Ett tjänsteförhållande kan sägas upp om tjänsteinnehavarens uppgifter av ekonomiska orsaker, till följd av omorganiseringar hos arbetsgivaren eller inom enheten i fråga eller av någon annan jämförbar orsak har minskat väsentligt och varaktigt. En uppsägning förutsätter dessutom att tjänsteinnehavaren med beaktande av yrkesskicklighet och förmåga inte skäligen kan placeras i ett annat tjänsteförhållande eller anställas i ett arbetsavtalsförhållande med uppgifter som inte väsentligt avviker från tjänsteinnehavarens uppgifter eller utbildas för nya uppgifter.

     Någon grund för uppsägning enligt 1 mom. anses åtminstone inte föreligga då

     1) uppsägningen har föregåtts eller följts av att en ny person har anställts för liknande uppgifter, och förändringar i arbetsgivarens verksamhetsbetingelser inte har inträffat under samma tid, eller

     2) den omorganisering av arbetsuppgifterna som har uppgivits som orsak till uppsägningen i själva verket inte minskar de uppgifter som arbetsgivaren kan erbjuda eller ändrar uppgifternas art.

38 § Särskilt uppsägningsskydd

     En tjänsteinnehavare som har beviljats tjänstledighet för familjeledighet har samma uppsägningsskydd som en arbetstagare har enligt arbetsavtalslagen. Detsamma gäller för en tjänsteinnehavare som är gravid eller som kommer att utnyttja sin rätt till ovan nämnd ledighet.

     En förtroendemans tjänsteförhållande kan sägas upp enligt 35 § endast om majoriteten av de tjänsteinnehavare och arbetstagare vars förtroendeman han eller hon är ger sitt samtycke. Tjänsteförhållandet kan sägas upp enligt 37 § endast om arbetet upphör helt och hållet och det inte kan ordnas något annat arbete som motsvarar tjänsteinnehavarens yrkesskicklighet eller tjänsteinnehavaren inte kan omskolas för något annat arbete på det sätt som avses i 37 §.

39 § Uppsägningsrätt i samband med överlåtelse av rörelse

     Förvärvaren av en rörelse får inte säga upp en tjänsteinnehavares anställning enbart på grund av överlåtelse av rörelse enligt 25 § 1 mom.

     När kommunen överlåter rörelse på det sätt som avses i 25 § 1 mom., får tjänsteinnehavaren utan iakttagande av den uppsägningstid som annars skall tillämpas i tjänsteförhållandet eller oberoende av tjänsteförhållandets längd säga upp tjänsteförhållandet att upphöra på dagen för överlåtelsen, om arbetsgivaren eller den nya innehavaren av rörelsen har underrättat tjänsteinnehavaren om överlåtelsen senast en månad före dagen för överlåtelsen. Om tjänsteinnehavaren har underrättats om överlåtelsen senare, får han eller hon säga upp sin anställning så att den upphör på dagen för överlåtelsen eller senare, dock senast inom en månad från underrättelsen.

40 § Uppsägningstid

     När arbetsgivaren säger upp en tjänsteinnehavares tjänsteförhållande är uppsägningstiden minst

     1) 14 dagar, om anställningen har varat högst ett år,

     2) en månad, om anställningen har varat utan avbrott mer än ett men högst fyra år,

     3) två månader, om anställningen har varat utan avbrott mer än fyra men högst åtta år,

     4) fyra månader, om anställningen har varat utan avbrott mer än åtta men högst 12 år, och

     5) sex månader, om anställningen har varat utan avbrott mer än 12 år.

     När en tjänsteinnehavare säger upp sitt tjänsteförhållande är uppsägningstiden minst

     1) 14 dagar, om anställningen har varat högst fem år,

     2) en månad, om anställningen har varat utan avbrott mer än fem år, och

     3) två månader, om tjänsteinnehavaren anställs av fullmäktige.

     Uppsägningstiden börjar löpa dagen efter den då uppsägningen meddelas eller delges. På tjänsteinnehavarens begäran eller med dennes samtycke kan tillämpas en kortare uppsägningstid än den som avses i 1 och 2 mom.

41 § Hävning av tjänsteförhållande

     Arbetsgivaren får endast av synnerligen vägande skäl häva ett tjänsteförhållande så att det upphör genast oberoende av den uppsägningstid som skall iakttas eller av tidsfristen. Som sådana skäl kan betraktas ett så allvarligt brott mot eller åsidosättande av tjänsteinnehavarens förpliktelser som följer av lag eller bestämmelser och som är av väsentlig betydelse för tjänsteförhållandet att det inte skäligen kan förutsättas att arbetsgivaren fortsätter tjänsteförhållandet ens för den tid uppsägningstiden varar.

42 § När hävningsrätten förfaller

     Rätten att häva ett tjänsteförhållande förfaller, om inte skälet därtill redan före det har förlorat sin betydelse, 14 dagar efter det att arbetsgivaren har fått kännedom om orsaken till hävandet eller, om skälet är av fortgående art, från det arbetsgivaren har fått kännedom om att det bortfallit. Om ett giltigt hinder för hävning föreligger, får tjänsteförhållandet hävas inom 14 dagar efter att hindret bortföll.

43 § Förfarandet vid upphävande av tjänsteförhållande

     Innan arbetsgivaren säger upp eller häver ett tjänsteförhållande skall tjänsteinnehavaren ges tillfälle att bli hörd om skälen jämte motivering till att tjänsteförhållandet upphävs. Vid hörandet har tjänsteinnehavaren rätt att anlita ett biträde. Tjänsteinnehavaren skall underrättas om rätten att anlita ett biträde. Arbetsgivarens beslut om uppsägning eller hävning jämte motivering skall antecknas i protokollet.

     Ett beslut om att tjänsteförhållandet har sagts upp eller hävts skall skriftligen delges tjänsteinnehavaren personligen. Är detta inte möjligt, får beslutet om att tjänsteförhållandet sagts upp eller hävts delges per brev.

     Då ett beslut om upphävande av ett tjänsteförhållande har skickats per brev, anses beslutet ha kommit till tjänsteinnehavarens kännedom senast den sjunde dagen efter att det skickades. Är tjänsteinnehavaren på semester eller har en minst två veckor lång ledighet på grund av utjämning av arbetstiden, anses tjänsteförhållandet dock ha blivit upphävt tidigast dagen närmast efter utgången av semestern eller ledigheten.

     Då ett meddelande om hävning av ett tjänsteförhållande skickas per brev, anses den grund som avses i 8 och 41 § ha åberopats inom föreskriven tid, om meddelandet inom den tiden har postats.

44 § Fortsättning av tjänsteförhållande

     En tjänsteinnehavares tjänsteförhållande fortsätter utan avbrott om uppsägningen eller hävningen av tjänsteförhållandet enligt ett lagakraftvunnet beslut har skett utan en lagstadgad grund för uppsägning eller hävning.

     Om ett beslut om uppsägning eller hävning av ett tjänsteförhållande har upphävts till följd av rättelseyrkande eller besvär på andra grunder än de som avses i 1 mom. och arbetsgivaren genom ett nytt beslut har upphävt tjänsteförhållandet och detta beslut har vunnit laga kraft, anses tjänsteförhållandet ha upphört enligt det första beslutet i ärendet, om inte något annat följer av uppsägningstiden.

     Om domstolen i ett fall enligt 51 § anser att arbetsgivaren haft en uppsägningsgrund, anses tjänsteförhållandet fortsätta till utgången av den uppsägningstid som tillämpas i fråga om tjänsteinnehavaren och denne har rätt att få sin lön för uppsägningstiden.

45 § Ersättning för inkomstbortfall

     När ett ärende som gäller upphävande av ett tjänsteförhållande i de fall som avses i 44 § 1 mom. har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut och arbetsgivaren har fått en sådan utredning som avses nedan i 2 mom., betalas till tjänsteinnehavaren utan dröjsmål den inkomst för den ordinarie arbetstiden som han eller hon med anledning av att tjänsteförhållandet upphävts i strid med lagen har gått miste om minskad med motsvarande inkomst som han eller hon under samma tid förvärvat i annan anställning, som yrkesutövare eller företagare och som tjänsteinnehavaren inte skulle ha fått i tjänsten. Likaså beaktas som avdrag inkomstrelaterad dagpenning, grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) samt dagpenning och moderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen (364/1963) som för motsvarande tid betalats till tjänsteinnehavaren.

     Tjänsteinnehavaren är skyldig att utan dröjsmål lämna arbetsgivaren en tillförlitlig utredning om andra förvärvsinkomster, inkomstrelaterad dagpenning, grunddagpenning, arbetsmarknadsstöd och sjukförsäkringsersättningar enligt 1 mom. som tjänsteinnehavaren erhållit.

     Arbetsgivaren är skyldig att utan dröjsmål till arbetslöshetsförsäkringsfonden betala 75 procent och till arbetslöshetskassan i fråga 25 procent av den inkomstrelaterade dagpenning som betalats till tjänsteinnehavaren och till Folkpensionsanstalten den grunddagpenning eller det arbetsmarknadsstöd som betalats till tjänsteinnehavaren.

     När tjänsteinnehavarens pensionsförmåner fastställs betraktas som löneinkomst den i 1 mom. avsedda inkomsten, i vilken som avdrag beaktats sådan pensionsberättigande inkomst som tjänsteinnehavaren förvärvat i en annan anställning eller som yrkesutövare eller företagare enligt 1 mom. Som avdrag beaktas inte sådana dagpenningar eller sådant arbetsmarknadsstöd som avses i 1 mom. Utan hinder av vad som föreskrivs någon annanstans anses tjänsteinnehavaren när pensionsrätten fastställs ha stått i ett fortlöpande tjänsteförhållande även under den tid som nämns i 1 mom. trots att ingen inkomst skall betalas till honom eller henne för denna tid.

     Bestämmelserna i denna paragraf om inkomstrelaterad dagpenning, grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd gäller också dagpenning avvägd enligt förtjänsten och grunddagpenning som utbetalats med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa (602/1984) samt arbetsmarknadsstöd som utbetalats med stöd av lagen om arbetsmarknadsstöd (1542/1993).

46 § Återanställande av uppsagd tjänsteinnehavare

     Om arbetsgivaren på en grund som anges i 37 § har sagt upp en tjänsteinnehavare som anställts tills vidare och inom nio månader från utgången av uppsägningstiden behöver en tjänsteinnehavare för ett sådant tjänsteförhållande med liknande uppgifter som är i kraft tills vidare eller över sex månader, skall arbetsgivaren hos den lokala arbetskraftsmyndigheten höra sig för om uppsagda tjänsteinnehavare söker arbete genom denna myndighets förmedling och, om så är fallet, i första hand erbjuda arbete åt uppsagda tjänsteinnehavare som uppfyller behörighetsvillkoren. Samma skyldighet gäller en sådan förvärvare av rörelse som avses i 25 §, om överlåtaren har sagt upp tjänsteinnehavaren före överlåtelsen.

     En arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet försummar att uppfylla sina skyldigheter enligt 1 mom. skall ersätta en tjänsteinnehavare för den skada som härigenom uppkommit.

9 kap. Avstängning från tjänsteutövning

47 § Avstängning från tjänsteutövning

     Om det på sannolika grunder kan misstänkas att en tjänsteinnehavare i sin tjänsteutövning har gjort sig skyldig till tjänstebrott eller på något annat sätt handlat i strid med sina skyldigheter, kan han eller hon avstängas från tjänsteutövning för tiden för undersökningen eller rättegången. Anmälan om brott skall göras utan dröjsmål, om det är fråga om ett uppenbart tjänstebrott.

     Om det på sannolika grunder kan misstänkas att en tjänsteinnehavare utanför sin tjänsteutövning har gjort sig skyldig till ett brott, kan han eller hon avstängas från tjänsteutövning för tiden för undersökningen eller rättegången, om de omständigheter som framkommit i saken kan inverka på tjänsteinnehavarens förutsättningar att sköta sina uppgifter.

     I andra fall än de som avses i 1 och 2 mom. kan en tjänsteinnehavare avstängas från tjänsteutövning för den tid som tjänsteinnehavaren av skäl som beror på honom eller henne själv inte kan sköta sina tjänsteuppgifter på behörigt sätt.

48 § Förfarandet vid avstängning från tjänsteutövning

     Om avstängning från tjänsteutövning beslutar kommunstyrelsen eller någon annan myndighet som fastställs i en instruktion. Om avstängning av kommundirektören beslutar dock fullmäktige. Före fullmäktiges sammanträde kan fullmäktiges ordförande interimistiskt fatta beslut om avstängning av kommundirektören. Om avstängning av andra tjänsteinnehavare kan kommundirektören eller en annan ledande tjänsteinnehavare som anges i instruktionen interimistiskt fatta beslut.

     Om avstängning av ledande tjänsteinnehavare i en samkommun från tjänsteutövning beslutar det högsta organet i samkommunen. Innan samkommunens högsta organ sammanträder kan ordföranden för samkommunens högsta organ interimistiskt besluta om avstängning av en ledande tjänsteinnehavare i samkommunen.

     Innan ett beslut om avstängning från tjänsteutövning fattas skall tjänsteinnehavaren ges tillfälle att bli hörd i saken.

     Ett beslut om avstängning från tjänsteutövning kan verkställas omedelbart.

49 § Förnyad bedömning av avstängning från tjänsteutövning

     Det organ som beslutat om avstängning från tjänsteutövning skall följa grunderna för avstängningen och vid behov fatta ett nytt beslut i saken om omständigheterna förändrats. En fortsättning på avstängningen från tjänsteutövning skall utan dröjsmål tas till avgörande om tjänsteinnehavaren så kräver.

10 kap. Ändringssökande

50 § Ändringssökande

     Ändring i ett beslut som arbetsgivaren fattat med stöd av denna lag söks enligt kommunallagens bestämmelser om framställande av rättelseyrkande och anförande av kommunalbesvär. Tiden för framställande av rättelseyrkande över ett beslut om uppsägning enligt 37 § börjar dock löpa först när den uppsägningstid som anges i 40 § 1 mom. har gått ut. Detsamma gäller besvärstiden i sådana fall när ett sådant beslut om uppsägning som avses i 37 § har fattats av fullmäktige eller av ett sådant organ i samkommunen som avses i 81 § 1 mom. kommunallagen.

51 § Undersökning av uppsägningsgrunderna i ett ärende som gäller hävning

     Om domstolen vid behandlingen av ett ärende som gäller hävande av ett tjänsteförhållande anser att hävningsgrunderna i 41 § inte uppfylls, skall domstolen på yrkande pröva om arbetsgivaren har haft en sådan uppsägningsgrund som anges i 36 §.

52 § Behandling av besvär

     Besvär över uppsägning eller hävning av ett tjänsteförhållande, ombildning av ett tjänsteförhållande till tjänsteförhållande på deltid samt avstängning från tjänsteutövning skall behandlas i brådskande ordning vid domstolen.

53 § Ersättning för rättegångskostnader

     Utan hinder av vad som i förvaltningsprocesslagen (586/1996) bestäms om ersättning för rättegångskostnader skall den tjänsteinnehavare som anfört kommunalbesvär eller någon annan person som skall anses ha anfört besvär på tjänsteinnehavarens vägnar, på yrkande åläggas att ersätta arbetsgivarens skäliga rättegångskostnader, om besvären gäller en sak som avses i denna lag och besvären inte godkänns. På motsvarande sätt skall myndigheten åläggas att ersätta de skäliga rättegångskostnaderna för en part som anfört kommunalbesvär, om beslutet helt eller delvis upphävs på grund av besvären.

     Med avvikelse från 1 mom. behöver rättegångskostnaderna inte ersättas, om beslutet gäller anställning i en tjänst eller om ärendet rättsligt varit så oklart att det har funnits grundad anledning till rättegång eller det i övrigt med hänsyn till sakens natur eller omständigheterna skall anses vara oskäligt att rättegångskostnaderna ersätts.

11 kap. Särskilda bestämmelser

54 § Föreningsfrihet

     Tjänsteinnehavare har rätt att höra till föreningar samt att delta i sådana föreningars verksamhet. Tjänsteinnehavare har även rätt att bilda en förening. Tjänsteinnehavare har likaså frihet att låta bli att höra till en förening som avses ovan. Det är förbjudet att hindra eller begränsa utövandet av denna rättighet och frihet.

55 § Preskription av lönefordran

     En tjänsteinnehavare skall framställa ett skiftligt yrkande på lön eller en annan ekonomisk förmån som härrör från tjänsteförhållandet inom tre år från utgången av det kalenderår då löneposten eller förmånen borde ha betalts eller givits. Om ovan avsedda yrkande inte har framställts inom utsatt tid, går rätten till lönen eller annan ekonomisk förmån förlorad.

     Vad som i 1 mom. bestäms om tjänsteinnehavare gäller även en person vars tjänsteförhållande har upphört, samt tjänsteinnehavarens dödsbo.

56 § Återkrav av lön

     Lön eller beloppet av annan ekonomisk förmån som härrör från en anställning och som utbetalts utan grund får återkrävas. Återkravet kan också verkställas så att det belopp som återkrävs dras av från tjänsteinnehavarens lön i samband med följande lönebetalning eller lönebetalningar, om tjänsteinnehavaren fortfarande är anställd hos samma arbetsgivare. I beslutet om återkrav skall nämnas vilket belopp som återkrävs och grunden för återkravet.

     Från den lön som utbetalas får med stöd av 1 mom. inte dras av mer än vad som enligt lag får utmätas av lön.

     Arbetsgivaren får antingen helt eller delvis avstå från återkrav, om återkrav med beaktande av omständigheterna skall anses vara oskäligt eller om det belopp som betalts utan grund är obetydligt.

     Om beslut om återkrav inte fattats eller om återkrav inte anhängiggjorts i någon annan ordning inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket lön eller ett annat förmånsbelopp betalades ut utan grund, har rätten till återkrav gått förlorad.

57 § Ordningen för behandling av ersättningsyrkande

     Yrkanden på ersättningar enligt 3 § 3 mom., 32 § 2 och 3 mom. samt 46 § 2 mom. behandlas vid förvaltningsdomstolen som förvaltningstvistemål.

58 § Arbetsintyg

     När ett tjänsteförhållande upphör har tjänsteinnehavaren rätt att av arbetsgivaren på begäran få ett skriftligt intyg över tjänsteförhållandets längd och uppgifternas art. På tjänsteinnehavarens uttryckliga begäran skall i intyget dessutom nämnas orsaken till att tjänsteförhållandet upphört samt ingå en bedömning av tjänstinnehavarens arbetsskicklighet, flit och uppförande. Av arbetsintyget får inte framgå annat än vad som framgår av dess ordalydelse.

     Arbetsgivaren är skyldig att ge tjänsteinnehavaren ett arbetsintyg, om intyget begärs inom tio år från det tjänsteförhållandet upphörde. Intyg över tjänsteinnehavarens arbetsskicklighet, flit och uppförande skall dock begäras inom fem år från det tjänsteförhållandet upphörde.

     Om mer än tio år förflutit från det tjänsteförhållandet upphörde, skall arbetsintyg ges endast om det inte orsakar arbetsgivaren oskäliga svårigheter. Under samma förutsättningar skall arbetsgivaren ge ett nytt intyg i stället för ett arbetsintyg som förkommit eller blivit förstört.

12 kap. Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

59 § Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den 1 november 2003.

     Genom denna lag upphävs lagen den 28 juni 1996 om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet (484/1996) jämte ändringar.

60 § Övergångsbestämmelse

     Om ett ärende som avses i denna lag är anhängigt när denna lag träder i kraft, iakttas de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet.

Ikraftträdelsesstadganden:

20.1.2004/26

     Denna lag träder ikraft den 1 februari 2004.

RP 44/2003, AjUB 7/2003, RSv 95/2003, Rådets direktiv 2000/43/EG (32000K0043); EGT nr L 180, 19.7.2000, s. 22, Rådets direktiv 2000/78/EG (32000L0078); EGT nr L 303, 2.12.2000 s. 16

Parallelltexter

· Parallelltexter till framställning nr 10/2003-2004