|
|
|||
|
Ålands lagting |
UTLÅTANDE |
||
|
|
2003-12-08 |
|
|
|
Social- och miljöutskottet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Till finansutskottet |
|
|
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Social- och miljöutskottets utlåtande
Landskapets budget för år 2004
· Landskapsstyrelsens framställning nr 1/2003-2004
INNEHÅLL
Finansutskottet har med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen anhållit om social- och miljöutskottets utlåtande över den till budgeten fogade preliminära planen för hälso- och sjukvården 2004. Finansutskottet efterfrågar i första hand social- och miljöutskottets synpunkter på de delar av planen som rör administrationen inom Ålands hälso- och sjukvård.
Utskottet vill inledningsvis framhålla att hälso- och sjukvården på Åland enligt utskottets mening håller mycket hög standard. Patienterna möter för det allra mesta en kompetent och bra personal som ger en adekvat vård utan långa köer och därtill i lokaler som i stor utsträckning håller mycket hög standard.
Ålands hälso- och sjukvårdsmyndighet är dock en organisation som, enligt vad utskottet fått erfara, dras med vissa problem som delvis hänger samman med den omorganisation som ägde rum när Ålands hälso- och sjukvård bildades. Trots att ÅHS tillkom för tio år sedan förefaller det inom organisationen, speciellt inom specialsjukvården, fortfarande finnas en relativt utbredd uppfattning att sammanslagningen inte medförde mycket gott.
Enligt utskottet förefaller problemen inom organisationen inte i första hand bero på uppbyggnaden av organisationen utan närmast utgöras av ledarskapsproblem på olika nivåer i organisationen. Utskottet vill här framhålla vikten av ett gott ledarskap särskilt i en organisation som, liksom ÅHS, är en utpräglad serviceorganisation. Ett gott ledarskap medför arbetsglädje vilken i sin tur påverkar stämningen i organisationen och därmed även patienternas erfarenheter av vården. Enligt ett holistiskt tänkesätt kan detta också påskynda patienternas tillfrisknande. Vikten av ett gott ledarskap blir också betydande i en framtid där konkurrensen om kunnig personal inom hälso- och sjukvården blir allt hårdare.
Till ett gott ledarskap hör skapandet av en positiv grundsyn i organisationen och av en atmosfär som möjliggör egna idéer och initiativ från medmedarbetarna liksom möjligheter till personlig utveckling. Ledarskapet bör även sträva till samverkan mellan personer med olika kompetenser vilket leder både till större gemenskap och bättre resultat av arbetet. Även samverkan över avdelnings- och enhetsgränser bör eftersträvas. Enligt utskottet finns det inom ÅHS-organisationen olika kulturer och även hierarkiska system med ett stort antal chefer i många led. De kulturskillnader och hierarkier som finns i organisationen kan vara svåra att bryta utan en medveten och modern ledarskapsstrategi. Därtill konstaterar utskottet att det dubbla ledarskapet med en ”läkarlinje” och en ”vårdlinje” inom ÅHS utgör en särskild utmaning.
Inom ÅHS pågår en översyn av organisationen. En arbetsgrupp har tillsatts med uppgift att företa översynen bland annat mot bakgrund av en utvärdering av de åländska hälso- och sjukvårdsinstitutionerna vilken företogs av en utomstående konsult hösten 2001. Arbetsgruppen framlade i november 2003 en rapport med förslag som är avsedda att fungera som underlag för en fortsatt diskussion. Rapporten och förslagen är som bäst ute på ”remiss” hos personalen inom ÅHS.
Arbetsgruppen föreslår en ny organisationsmodell vilken bifogas detta utlåtande. I övrigt kan arbetsgruppens förslag sammanfattas enligt följande:
- reglementet för ÅHS skall underställas landskapsstyrelsen för fastställelse, styrelsen skall således inte temporärt på egen hand kunna upphäva eller ändra reglementet
- ansvarig landskapsstyrelseledamot samt landskapsläkaren bör delta i ÅHS-styrelsens möten
- eftersom grundtanken är att styrelsen skall handha ärenden av ”större vikt” föreslås att ett relativt stort antal ärenden delegeras till tjänstemän eller ledningsgruppen
- primärvården och specialsjukvården uppgår i en gemensam resultatenhet ”hälso- och sjukvård” med en ansvarig chefsläkare
- styrelsen beslutar om riktgivande budgetramar på basenhetsnivå i stället för på resultatenhetsnivå
- intern debitering införs genomgående för laboratorie- och röntgentjänster i syfte att öka kostnadsmedvetenheten
- förvaltningsöverskötarens titel föreslås ändras till vårdchef i kongruens med övriga ledningsgruppsmedlemmars titlar
- ledningsgruppen utser basenhetscheferna som också kan vara sjukskötare och titeln kan ändras exempelvis till klinikchef. Klinikcheferna skall ha ett klart ekonomiskt ansvar för sin enhet. Samarbetet mellan klinikchef - avdelningsskötare måste stärkas
- en chefsgrupp med ledningsgruppens medlemmar och chefer på basenhetschefsnivå bildas för informationsutbyte och samordning
- avdelningsskötarnas uppgifter definieras och införs i reglementet och rollen på avdelningen stärks. Avdelningsskötarna övertar vissa uppgifter från överskötarna för att dubbelarbete skall minimeras. Uppgiftsfördelningen mellan avdelningsskörare och biträdande avdelningsskötare bör klargöras.
- en socialkuratorenhet föreslås bildas och en ansvarsperson utses
- ledningsgruppen föreslås bestå av förvaltningschefen, ekonomichefen, vårdchefen (nuvarande förvaltningsöverskötaren) chefsöverläkaren (den nya befattningen som ersätter primärvårdschefen och sjukvårdschefen) samt den nyinrättade personalchefen (se nedan)
- städarbetsledartjänsten ändras till en städchefstjänst med ökat ansvar
- ansvaret för telefonväxeln överförs till IT-enheten
- sekreterarenheterna sammanförs till en enhet med egen ledning
- vissa tjänster sammanslås till en personalenhet och för enhetens ledning inrättas en ny tjänst, en personalchef
- det övergripande ansvaret för miljöfrågor läggs under ekonomichefen
- den process som olika patientgrupper genomgår i sina kontakter till ÅHS bör genomgås
Utskottet vill i detta skede inte ta ställning till de förslag som ingår i arbetsgruppens rapport och önskar heller inte föregripa den beredning som pågår inom organisationen. Eftersom arbetsgruppen inte enligt utskottet hört personalen i tillräcklig utsträckning vill utskottet dock framföra förhoppningen att rapporten bereds på ett demokratiskt sätt ute i organisationen så att de olika personalgrupperna verkligen kommer till tals i ärendet. Utskottet vill även framhålla att organisationen på sikt bör ändras så att den hierarkiska organisationen blir mer av en nätverksorgansiation där avståndet mellan personalen ute i verksamheten och den högsta ledningen minskas.
Utskottet önskar också framföra vissa synpunkter i frågor som inte närmare berörs i rapporten. Enligt vad utskottet fått erfara åtgår en stor del av sjukvårdspersonalens arbetstid till administration. Som exempel kan nämnas att schemaläggningen görs manuellt med stor tidsåtgång som följd. Mot bakgrund av att sjukvårdspersonalen kommer att bli än mer efterfrågad i framtiden anser utskottet det vara av största vikt att en översyn företas av de administrativa uppgifterna i syfte att effektivera arbetet och i mån av möjlighet överföra arbetsuppgifterna på administrativ personal för att frigöra vårdpersonal och medicinsk personal för vård och medicinska uppgifter. En översyn bör enligt utskottets mening även göras av möjligheten att i större utsträckning inom primärvården överföra viss patientmottagning till hälsovårdare och sjukskötare.
Utskottet har i behandlingen av ärendet fått erfara att avdelningsskötarna har en central roll i organisationen och att de kunde ges större ansvar exempelvis i fråga om budgeten. Tidsbegränsade mandat för avdelningsskötarna bör enligt utskottets mening därtill övervägas.
Beträffande den preliminära planen vill utskottet även framhålla att det kunde vara en fördel med en planering som sträcker sig längre än ett år framåt. Den nuvarande planen liknar enligt utskottets mening mer än budget än en egentlig plan. Utskottet har även några synpunkter i fråga om planens skrivningar. I planen sägs att eventuella beslut inom ÅHS om betydande inskränkningar i verksamheten och härvid följda prioriteringsprinciper skall underställas landskapsstyrelsen för fastställelse. Enligt utskottets mening bör eventuella beslut om att vissa typer av behandlingar inte längre skall utföras inom den offentliga hälso- och sjukvården underställas lagtinget för fastställelse. Slutligen vill utskottet beträffande planen framhålla att vokabulären i planen bör vara könsneutral.
Utskottet önskar även påtala vikten av att patienten alltid bör vara utgångspunkten för all verksamhet inom ÅHS vilket även framgår av lagstiftningen. Enligt 6 § i lagen om patientens ställning och rättigheter, vilken är tillämplig i landskapet med stöd av blankettlagstiftning, har patienten självbestämmanderätt och all vård och behandling skall ges i samförstånd med patienten. Detta innebär sammantaget att all vård bör vara patientcentrerad.
Avslutningsvis vill utskottet framhålla att man då ekonomin inom ÅHS kommer på tal, måste beakta att sjukvården på Åland årligen tar emot ett mycket stort antal turister och andra besökare.
Finansutskottet har den 26 november 2003 enligt 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt utskottets utlåtande i ärendet.
Utskottet har i ärendet hört landskapsstyrelseledamoten Gun-Mari Lindholm, förvaltningschefen Björn-Olof Ehrnström, ekonomichefen Marie Lövgren, överskötaren Birgitta Hermans, avdelningsskötaren Eva Karlsson, sjukskötarna Gunilla Häggblom, Inger Lindblom-Mattsson, Susanne Röblom och Christina Sjöblom, ledande revisorn Agneta Mannberg-Jansson, kosthållaren Johanna Toivola samt ordföranden för förtroenderådet Gustaf A Nymalm.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Sune Mattsson, vice ordföranden Harriet Lindeman, medlemmarna Veronica Thörnroos och Göte Winé samt ersättaren Katrin Sjögren.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att finansutskottet vid uppgörande av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.
|
Mariehamn den 8 december 2003 |
|
|
Ordförande |
Sune Mattsson |
|
Sekreterare |
Susanne Eriksson |
