|
|
|||
|
Ålands lagting |
UTLÅTANDE |
||
|
|
2003-12-09 |
|
|
|
Näringsutskottet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Till finansutskottet |
|
|
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Näringsutskottets utlåtande
Landskapets budget för år 2004
· Landskapsstyrelsens framställning nr 1/2003-2004
INNEHÅLL
Finansutskottet har med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen anhållit om näringsutskottets utlåtande över de näringspolitiska aspekterna av budgetförslaget.
Utskottet konstaterar att det övergripande målet för landskapets näringspolitik är att bidra till att skapa förutsättningar för ett livskraftigt och lönsamt näringsliv som bidrar till den ekonomiska tillväxten och ger möjlighet till sysselsättning på hela Åland. För att det övergripande målet skall nås har landskapsstyrelsen definierat följande delmål:
- ökad tillväxt
- breddad näringslivsstruktur
- bevarad och utvecklad sjöfart med starkare kringnäringar
- fler arbetsplatser på landsbygd och i skärgård
- ökad export av varor och tjänster samt
- fortsatt inflyttning.
De huvudsakliga redskapen för landskapets näringspolitik har hittills varit företagsstöd i form av bidrag, lån, garantier och aktieteckning. Strukturfonderna i EU har sedan medlemskapet spelat en viss roll och landskapet deltar i Mål 2-programmet för åren 2000-2006. Programmet har för Ålands del en ekonomisk ram om 22,32 miljoner euro varav 4,56 miljoner euro utgör medel från EU. Programmets centrala mål är att åtgärda den ensidiga näringslivsstrukturen och de svagt utvecklade landsbygdsföretagen. Detta hänger nära samman med att huvuddelen av det mer tillväxtinriktade näringslivet finns i Mariehamn som ligger utanför Mål 2-området.
I budgeten redogörs för att det i samband med de konjunkturbedömningar som görs två gånger per år framkommit att de åländska företagen som sina största hinder för utveckling angivit hård konkurrens, bristen på kompetent personal, skattegränsen, säkerhet, transportkostnader och för liten efterfrågan på produkterna eller tjänsterna.
Denna bild överensstämmer till stora delar med vad utskottet fått erfara vid behandlingen av budgeten. Utskottet har valt att närmast koncentrera sig på näringspolitiken till den del den berör mindre företag och har därför hört ett relativt stort antal företrädare för små och för åländska förhållanden medelstora företag. Utskottet har härvid kunnat konstatera att de problem som de små företagen upplever i första hand gäller skattegränsen, byråkratin och transporterna. Därtill kommer den särskilda problemställningen för primärnäringarna.
Högst upp på önskelistan hos många företag ligger ett eget så kallat VAT-nummer. Problemen med skattegränsen har visserligen minskat och rutinerna för hanteringen av skattegränsen har förenklats. Företagen upplever dock att allt arbete med skattegränsen är bortkastat och i synnerhet för företagare som inte har vana att hantera skattegränsen anses problemen som stora. Utskottet konstaterar här att skattegränsen och de problem som följer av den inte enbart ligger inom landskapsstyrelsens behörighetsområde och att diskussioner förs med riksmyndigheterna i frågan. Enligt utskottets mening bör landskapsstyrelsen fortsatt göra stora ansträngningar för att undanröja de problemen som uppstår på grund av skattegränsen.
Byråkratin upplevs som stor bland flera småföretag. Detta gäller inte bara vid hanteringen av ovan nämnda skattegräns utan också till exempel i fråga om olika former av ansökningar som riktas till landskapsstyrelsen. Kraven på utredning anses omfattande. För stöd som delvis finansieras med EU-medel förutsätts därtill en resultatuppföljning samt en detaljerad redovisning. Utskottet konstaterar här att kraven på kontroll av användningen av offentliga medel ökat och att det alltid handlar om en balansgång mellan å ena sidan smidighet gentemot den enskilda stödtagaren och å andra sidan behovet av en tillräcklig utredning som tryggar kontrollen av användningen av våra gemensamma medel för privata företags ändamål. Landskapsstyrelsen bör dock enligt utskottets mening eftersträva att förenkla förfarandena så långt det är möjligt utan att avkall görs på kraven på kontroll och rättssäkerhet.
Flygtransporterna till och från Åland är ett särskilt problem för vissa branscher där möjligheterna att snabbt ta sig till och från landskapet är avgörande. För att dessa företags verksamhetsförutsättningar skall vara tillfredsställande behövs en långsiktigt tryggad, väl fungerande och frekvent flygtrafik mellan Åland och närregionerna. Utskottet anser att detta är en viktig fråga som inte kommer att minska i betydelse om planerna på en utvecklad konferensturism förverkligas.
Transportkostnaderna utgör ett annat problem för många småföretag särskilt inom primärnäringarna. De höga kostnaderna försätter åländska företag i en ogynnsam konkurrenssituation varför transportstöden inte snedvrider konkurrensen utan ger åländska företag möjlighet att konkurrera med utomåländska företag på lika villkor. Utskottet konstaterar här att möjligheten för utomåländska transportörer att fullt ut transportera gods till och från Åland är begränsad på grund av reglerna för trafiktillstånd och näringstillstånd. Landskapsstyrelsen bör enligt utskottets mening företa en utredning av den sammanlagda samhällsekonomiska effekten av detta regelverk.
Trots att bristen på samhällsstöd inte i konjunkturbedömningarna uppges vara ett hinder för företagens utvecklingsmöjligheter upplever vissa småföretag enligt utskottets erfarenhet ändå att stöden till företagen i viss mån är otillräckliga. Därtill anses villkoren för stöden inte vara tillräckligt flexibla. Riktigt små företag ansöker många gånger om stödbelopp som faller under den nedre beloppsgränsen vilket upplevs som problematiskt. Här konstaterar utskottet att en målinriktad näringspolitik medför prioriteringar så att stöd beviljas enbart för projekt och verksamhet som bidrar till att uppfylla målen. Vidare konstateras att den nedre beloppsgränsen för stöd är 2000 euro eftersom mindre stöd än så med tveksamhet kan anses bidra till uppfyllandet av de näringspolitiska målen samtidigt som kostnaden att administrera riktigt små stöd överstiger stödens belopp. Eftersom det i vissa fall dock kan anses befogat även med små stöd anser utskottet att landskapsstyrelsen bör överväga möjligheten att i undantagsfall också bevilja stöd till mindre belopp än 2000 euro.
Marknadsföringskostnaden är stor för små företag och ytterligare stöd för marknadsföring anses behövligt. Utskottet vill här framhålla att hantverket är profilhöjande för ett turistlandskap som Åland i och med att många turister besöker hantverkare för upplevelsen snarare än för att handla. Marknadsföringen av hantverket bör därför inte enbart anses gynna de enskilda företagen utan hela landskapet.
Inom turistbranschen utgör stuguthyrarna en stor grupp bland småföretagen. Problemen är här att många uthyrningsstugor i landskapet börjar bli till åren och att de därför är i behov av en omfattande renovering och standardhöjning samtidigt som branschen står inför en generationsväxling med svårigheter att hitta unga företagare som vill ta över verksamheten. Detta kan leda till en strukturomvandling i branschen så att turistnäringen i framtiden inte längre i samma utsträckning bedrivs som en bisyssla av många företagare. Utskottet konstaterar att en utveckling mot färre och mer specialiserade turistföretag kommer att medföra ett ökat behov av satsningar på säsongsförlängande verksamhet.
Förutom det ovan nämnda problemet med transportkostnaderna har primärnäringarna även problem med osäkerheten i fråga om de framtida verksamhetsförutsättningarna liksom med den i viss mån bristande framtidstron. Därtill riskerar enskilda företagare att komma i kläm vid övergången från ett stödsystem till ett annat.
Utskottet konstaterar sammantaget att de för Åland specifika problemen bland annat med skattegränsen och de höga transportkostnaderna inte bidrar till att göra Åland särskilt attraktivt för företagsetablering. Landskapsstyrelsen står därför inför en särskild näringspolitisk utmaning med tanke på det framtida behovet av förstärkning av den landbaserade näringen i landskapet.
Utskottet noterar med tillfredsställelse att landskapsstyrelsen enligt budgetförslaget avser att undersöka hur arbetet i förvaltningen kan förändras till att i större utsträckning fokusera på undanröjande av de hinder för företagsverksamhet som företagen säger sig uppleva. Utskottet anser att en starkare inriktning på rådgivning, inspiration och kunskapsökning kan vara till stor nytta vilket erfarenheterna från bland annat projektet Skärgårdssmak visar. Utskottet avser framdeles aktivt utvecklingen inom näringspolitiken.
Finansutskottet har den 26 november 2003 enligt 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt utskottets utlåtande i ärendet.
Utskottet har i ärendet hört VD Bjarne Blomster, ombudsmannen för Ålands köpmannaförening Maria Blomqvist, VD Anders Rundberg, VD Jari Virtanen, VD Tord Sarling, VD Christer Lindholm, kommundirektör Niklas Eriksson, tidigare avdelningschefen Carin Holmqvist samt företagarna Ann Granlund, Gunilla von Nandelstadh, Mikael Lindholm, Marianne Fabricius och Rune Söderlund.
I ärendets avgörande behandling deltog vice ordföranden Brage Eklund samt medlemmarna Carina Aaltonen, Raija-Liisa Eklöw och Fredrik Karlström.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att finansutskottet vid uppgörande av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.
|
Mariehamn den 9 december 2003 |
|
|
Ordförande |
Brage Eklund |
|
Sekreterare |
Susanne Eriksson |
