till finansutskottets betänkande över
landskapsstyrelsens förslag till budget
för år 2004.
Utskottet har kunnat enas om rad mycket viktiga ståndpunkter i budgetens allmänna motivering. Bland dessa återfinns yrkandena på en ekonomisk politik syftande till att under goda år avsätta medel för att under sämre konjunktursvaga perioder ha resurser att stimulera och utjämna. Nu klarar man inte ens att finansiera budgeten under högkonjunktur.
Undertecknad reserverar sig mot att denna genuint riktiga ståndpunkt inte på ett konkret sätt följts upp i vare sig kapitel- eller detaljmotiveringar och än mindre synliggjorts vad gäller an-
slagen. Detta gäller särskilt beträffande investeringarna som för 2004 har en klart överhettande och kostnadsdrivande effekt genom sina överstora volymer vilket drabbar inte
bara offentlig sektor utan hela det åländska samhället. Det blir ännu dyrare att verka och bo på Åland.
42.01.18 Dispositionsmedel
Landskapsstyrelsen betonar i sitt budgetförslag nödvändigheten att genom åtstramningar och prioriteringar balansera budgetens underskott. Enligt undertecknad borde ls för sin egen trovärdighet visat på betydande besparingar inom sitt eget fögderi men så är inte fallet.
Undertecknad reserverar sig mot att finansutskottets majoritet inte kunnat omfatta motion nummer 1 till denna del om sänkning av dispositionsmedelen med 15.000 euro.
43.04.01 Verksamhetens utgifter (VR)
Jämställdhetsarbetet och jämställdhetspolitiken är komplicerad. Även om vi tror att vi nått långt är sanningen snarast att vi ännu befinner oss i ett inledningsskede. Oerhört mycket arbete återstår för att kvinnor och män skall behandlas likvärdigt och ha samma rättigheter och möjligheter i vårt åländska samhälle. Jämställdhetsarbetet måste utvecklas inom sam-
hällets alla sektorer och kompetenta konsekvensbedömningar kunna göras inom självstyrelsens allra viktigaste områden – lagstiftning och budgetering-resursfördelning.
Undertecknad reserverar sig därför mot att utskottsmajoriteten inte biträtt finansmotion
nummer 28 om höjning av anslaget för främjande av jämställdheten.
33.05.60 Inkomster från radio- och TV-verksamhet
Cirka 10.800 hushåll på Åland skall årligen betala TV-licens. Inkomsterna som borde inflyta utgör 2.180.569 euro. Ändå budgeterar landskapsstyrelsen endast 2.000.000 euro på inkomstsidan.
Den slapphet som nu kännetecknar inbetalningssystemet är helt oacceptabel och orättvis mot dem som följer reglerna och gör rätt för sig genom att betala licensen. I åratal har detta miss-
förhållande påtalats men inga verkningsfulla åtgärder vidtas av landskapsstyrelsen. Nu är
finansutskottet åter enigt om att påtala bristerna och kräver åtgärder.
Undertecknad reserverar sig dock mot att utskottsmajoriteten likväl inte är beredd att höja inkomsterna till den nivå den rätteligen skulle ha med ett effektivt betalningssystem. Synbarligen räknar man inte heller nu med att verkningsfulla åtgärder vidtas av landskapstyrelsen. Trodde man annat skulle man naturligtvis höja anslaget till den rätta nivån.
Utskottet borde ha godkänt finansmotion nummer 43 om höjning av inkomsterna med 180.000 euro vilket också skulle satt tryck på att effektiva åtgärder vidtas.
43.25.51 Stöd till organisationer inom bostadsbranschen
Finansutskottets majoritet har ingen förståelse för att Hyresgästföreningen på Åland utför
ett så meningsfullt arbete att anslaget på 9.000 euro också kunde bibehållas för år 2004.
I stället stöder majoriteten landskapsstyrelsens linje om reducerat anslag. Detta i belysning
av att bostadsbristen fortfarande är akut – bara i Mariehamn är över 200 i bostadskö.
Hyresgästföreningen har många viktiga uppgifter. Man ger stöd och råd till personer som
saknar bostad. Föreningen har stor kompetens i bland annat hyreslagsfrågor och ger både medlemmar, hyresvärdar och kommuner råd vilka inte sällan bidrar till att konflikter kan
biläggas i samförstånd. Jag anser att nedskärning av anslaget är att nedvärdera hyresgästföreningens insatser som i stor utsträckning sker på frivillighetens grund och reser-
verar mig därför mot utskottsmajoritetens ståndpunkt att sänka anslaget.
33.80.23 Posten på Åland
I sak har en ägare rätt att ta ut vad man vill ur ett bolag eller ett affärsverk. Men har man nyligen ingått ett avtal måste den ömsesidiga avsikten vara att bägge parter vet vad som inkrävs respektive vad som skall utbetalas. Även om det efter en sådan uppgörelses undertecknande framkommer att förutsättningarna varit något annorlunda än de som varit för handen vid undertecknandet måste ömsesidighet råda och parterna då på nytt gemensamt diskutera premisserana. För trovärdighetens och samarbetets skull bör inte total ensidighet råda även om ägarmakten är odiskutabel.
Undertecknad menar att landskapsstyrelsen förfarit ensidigt (utan respekt för partern) när man
efter konstaterandet att grundläggande premisser avvikit från det man uppfattat vid undertecknandet självständigt beslutat om ett helt annat uttag än man överenskommit om.
Naturligtvis borde ny kontakt tagits för diskussioner och överenskommelser.
Undertecknad reserverar sig därför mot finansutskottets majoritet som ograverat biträtt landskapsstyrelsen. Undertecknad har härutöver föreslagit en kompromiss om viss (1.000.000 euro) i återbetalning till Posten vilket icke biträtts.
44.10.74 Landskapsprojekt
Socialdemokraterna stöder mycket varmt tanken på att såväl det kommersiella turist-Åland som det kulturella Åland får ändamålsenliga utrymmen för en konstruktiv och verkningsfull
framtid.
Det så kallade KK-huset där personer kommit och gått i projektgruppens olika faser är inte den lösning som den åländska turismen eller kulturarbetarna behöver. Projektet framstår alltmer som en bastard som inte optimalt löser någondera partens behov.
Den socialdemokratiska lagtingsgruppen föreslår att nuvarande projekt slopas innan ytterligare medel tas i bruk. Vi anser att vi bör bygga ett kongress och konferenscenter som
maximalt är anpassat för turismens behov till en standard som fyller också EU-kongressernas krav på tolkning etc. Detta kongresshus kunde med fördel drivas av Ålands turistförbund som
eventuellt också kunde bolagiseras. Turistförbundet har redan en struktur med både administration och marknadsförare bland annat. Eventuellt kunde kongresshusets drift också
generera privat kapital vilket skulle vara till stor fördel för att inte fastigheten skall bli ytterligare en belastande driftsdel i offentlig sektor.
För kulturens del skulle man satsa mer åt teaterhållet. Denna fastighet för kulturen skulle byggas separat och verkligen anpassas till kulturarbetarnas behov. Många (inte alla) av de
kulturarbetare som varit med och drivit på nuvarande lösning stöder inte längre detta projekt.
Från kulturhåll inser man att risken är överhängande för att nuvarande tänkta lösning dränerar
den årliga kulturbudgeten i stället för en ändamålsenlig scen och utrymmen för övning inom teater och musik vilket utgör det reala behovet.
Åland behöver tänka en gång till innan man går till verket för att den länge efterlängtande lösningen för turismen och kulturen skall bli optimal.
Mot bakgrund av ovanstående reserverar jag mig mot att nuvarande KK-husprojekt förs vidare med projektering så snart driftsupplägg och finansieringsplan framtagits.
35.70.20 Ålands hälso- och sjukvård, verksamhetens inkomster
I belysning av den rad kostnadsöverföringar som landskapsstyrelsen genom budgeten för år 2004 nu överför på kommunerna är det omöjligt att kunna omfatta de kraftiga avgiftsförhöjningar som genomförs vid Ålands hälso- och sjukvård. Inte nog med att också
detta innebär en kostnadsöverföring på kommunerna – avgifterna slår särskilt hårt mot dem
som kanske allra mest behöver vår solidariska och skattefinansierade sjukvård. Höjningarna
drabbar speciellt kroniker, pensionärer och personer med många sjukdomar i behov av regel-
bunden behandling. Även de funktionshindrade drabbas. För dessa grupper är varje höjning
mycket betungande och därför reserverar jag mig mot utskottsmajoritetens förslag att biträda
avgiftshöjningarna.
45.70.75 Om- och tillbyggnad av centralsjukhuset
Landskapsstyrelsen planerar om- och tillbyggnader vid centralsjukhuset för 9.300.000 euro.
Nödvändigt är att köket, matsalen, centrallagret med godsmottagning och avfallshantering renoveras och sätts i skick liksom att tekniska utrymmen med värme och elcentral samt kanslier för tekniska enheten åtgärdas.
Däremot måste man mycket starkt ifrågasätta om sjukhuset nu i denna överhettade tid
på byggmarknaden också måste få ett auditorium/konferensutrymmen för 180 personer vid denna ombyggnad. Till detta utrymme kommer också toaletter, förrådsrum och andra utrymmen på sammanlagt 260 kvadratmeter.
Detta utrymme kommer också att medföra stigande driftskostnader. Jag reserverar mig mot
detta auditorium/konferensutrymme och mot utskottsmajoriteten som inte önskat sänka bygganslaget med 560.000 euro.
46.09.26 Utgifter för landskapskonstnärsprojekt
Undertecknad reserverar sig mot att utskottsmajoriteten inte kunnat bifalla finansmotion nr 13
om ett anslag på 20.000 euro för en landskapskonstnär med inriktning på kultur i skärgården.
46.09.53 Understöd till 4/mbk Pommerns underhåll
Undertecknad reserverar sig mot att utskottsmajoriteten inte kunnat bifall motion 45 om att
höja understödet för museifartyget Pommerns underhåll. Beslutet försvårar strävandena att
hålla Pommern i ursprungligt skick och kommer i förlängningen att fördyra kostnadsbilden.
46.15 Stöd till grundskolorna i Enklinge och Lappo
Undertecknad reserverar sig mot utskottsmajoritetens förslag att förkasta finansmotion nr 19
om anslag för att rädda de små grundskolorna i Brändö Lappo och Kumlinge Enklinge.
Jag kan inte omfatta utskottsmajoritetens ståndpunkt att hänvisa berörda kommuner till möjligheten med finansiering efter prövning som inte betyder förhandsbesked utan beslut
i efterhand vilket sannolikt avsevärt försvårar berörda kommuners avgöranden och möjligheter.
46.35.76 Grundförbättring och ombyggnader
Om- och tillbyggnaden av Ålands lyceum kostar 5.770.000 euro. Kostnaderna har stigit med hisnande 45 procent från kalkylerade 4.000.000 euro. Priset stiger därmed till helt oacceptabla 4.400 euro per kvadratmeter
För beviljande av landskapsandelar till grundskolorna i kommunerna har landskapsstyrelsen fastställt ett bidragsberättigat enhetspris på 1.800 euro. Det är inte politiskt rimligt att landskapsstyrelsen bygger om och till sina egna skolor för astronomiska belopp och samtidigt kräver att kommunerna skall bygga sina skolor för mycket lägre kostnader.
Landskapsstyrelsen har dessutom stora strukturella problem inom utbildningssektorn. Flera av landskapets skolor har brist på elever och resurserna används ineffektivt Ytterligare expansion i skolbyggnader borde inte göras innan det finns en långsiktig och hållbar helhetssyn av vilka befintliga och nya utbildningar som skall finnas på gymnasialstadiet.
Fortsatta investeringar som drar med sig stigande driftskostnader hotar utbildningens kvalitet vilket vårt åländska samhälle inte har råd med.
Jag reserverar mig mot utskottsmajoriteten som biträder landskapsstyrelsens förslag och inte stöder motion nr 14 om strykning av anslaget.
46.42.20 Verksamhetens utgifter
Undervisningens kvalitet och övriga insatser för eleverna vid Ålands yrkesskola får inte drastiskt skäras ned för att landskapsstyrelsen skall få budgeten i balans. De lärarledda lektionerna bör inte minska och de elevvårdande insatserna bör bibehållas på nuvarande nivå.
Jag reserverar mig därför mot att utskottsmajoriteten förkastat finansmotion nr 15.
47.26.40 Landskapets finansieringsandel –strukturprogram för fiskesektorn
Trots påtagliga löften från flera partier före valet om att kraftfullt begränsa fiskodlingens negativa effekter på vattenmiljön är det helt uppenbart att avsikten aldrig varit den utlovade.
Landskapsstyrelsens förslag som vunnit utskottsmajoritetens gehör om att följa de vattenskyddsåtgärder landskapsstyrelsen utarbetat kommer aldrig att ge de positiva verkningar som skärgårdshavet så starkt är i behov av. Flera remissinstanser anser att vattenskyddsåtgärderna saknar såväl mål som konkreta åtgärder under innevarande valperiod och att planen borde göras om.
Undertecknad reserverar sig mot att utskottsmajoriteten förkastat motion nr 20 om anslag för ett projekt syftande till fiskodlingsformer som står i harmoni med en ekologiskt hållbar utveckling.
47.40 Arbetsförmedlingen
Undertecknad reserverar sig mot utskottsmajoritetens förkastande av motion nr 44 om anslag under ett nytt moment ”Orka till pensionen” för att skapa bättre arbetsvillkor genom ett trepartssamarbete mellan landskapsstyrelsen och arbetsmarknadens parter.
48.20.20 Verksamhetens utgifter
Landskapsstyrelsen har fört överläggningar med skärgårdsborna och deras företrädare om skärgårdstrafiken. Landskapsstyrelsens beslut att dra ner på trafiken, försämra turlistorna
och privatisera vissa linjer upplevs av förståeliga skäl som ett stort svek.
Försämrade förbindelser inverkar direkt negativt på möjligheterna att arbeta och bo i skärgården. Avfolkningen i skärgårdskommunerna ökar med försämringar i skärgårdstrafiken.
Nedskärningarna ger politiska signaler om att landskapsstyrelsens stödpartier inte beaktar skärgårdsbornas egna prioriteringar. Skärgårdsborna önskar snarare ökad än minskad trafik.
Risken är stor för att en ökad privatisering av vissa linjer minskar kommunernas inkomster De aktuella privatiseringarnas faktiska ekonomiska betydelse för landskapets ekonomi har dessutom inte kunnat påvisas.
Det är inte skärgårdsborna som åstadkommit underskottet i landskapets budget.
Undertecknad reserverar sig mot försämringarna i skärgårdstrafiken.
Mariehamn den 16 december 2003
Lasse Wiklöf