RP 52/2004

 

 

  
  
  
  
  
   Regeringens proposition till Riksdagen om 
godkännande av Cartagenaprotokollet om biosäkerhet 
till konventionen om biologisk mångfald och med 
förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser 
som hör till området för lagstiftningen i protokollet och 
lag om ändring av 48 kap. 1 § strafflagen
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
 
 
  I denna proposition föreslås att riksdagen 
skall godkänna Cartagenaprotokollet om 
biosäkerhet till konventionen om biologisk 
mångfald, vilket antagits i Montreal, Kanada, i 
januari 2000.
  Målet med Cartagenaprotokollet är att i 
enlighet med försiktighetsprincipen bidra till att 
levande modifierade organismer som 
framställts med hjälp av modern bioteknik 
överförs, hanteras och används på ett sätt som 
inte får skadliga effekter vare sig på naturens 
mångfald eller på dess hållbara utnyttjande. I 
protokollet beaktas också riskerna för 
människors hälsa och fästs särskild 
uppmärksamhet vid gränsöverskridande 
förflyttningar av organismer. Protokollet 
tillämpas inte på sådana läkemedel för 
mänskligt bruk som innehåller genetiskt 
modifierade organismer.
  I propositionen ingår ett lagförslag om 
sättande i kraft av de bestämmelser som hör 
till området för lagstiftningen i protokollet och 
ett lagförslag om ändring av 48 kap. 1 § 
strafflagen.
  Protokollet har trätt i kraft internationellt i 
september 2003. För Finlands del träder 
protokollet i kraft på den nittionde dagen efter 
den dag då Finland har deponerat sitt 
godkännandeinstrument. Lagarna som ingår i 
propositionen avses träda i kraft vid en 
tidpunkt som fastställs genom förordning av 
republikens president respektive statsrådet 
samtidigt med protokollets nationella 
ikraftträdande.
  
  
 
 
-----
 
 
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL    1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING     2
ALLMÄN MOTIVERING        3
1.       Inledning      3
2.       Nuläge  5
2.1.     Internationella bestämmelser   5
2.2.     EG-bestämmelser 6
2.2.1.   Europeiska gemenskapens genteknikbestämmelser 6
2.2.2.   Bestämmelser om import och användning 7
2.2.3.   Exportbestämmelser     8
2.2.4.   Spårbarhet och märkning        9
2.3.     Nationell lagstiftning 10
2.4.     Bedömning av nuläget   11
3.       Propositionens mål och de viktigaste förslagen  11
4.       Propositionens verkningar      11
4.1.     Ekonomiska verkningar och verkningar för företagen  11
4.2.     Verkningar i fråga om organisation och personal  12
4.3.     Miljökonsekvenser      12
5.       Beredningen av propositionen   12
5.1.     Förhandlingarna angående Cartagenaprotokollet 12
5.2.     Beredningen i Finland  14
6.       Samband med andra propositioner       14
DETALJMOTIVERING 15
1.       Cartagenaprotokollet om biosäkerhet till konventionen om biologisk mångfald      15
2.       Lagförslag     32
2.1.     Lag om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för 
lagstiftningen i Cartagenaprotokollet om biosäkerhet till konventionen om biolo-
gisk mångfald    32
2.2.     Lag om ändring av 48 kap. 1 § strafflagen     32
3.       Ikraftträdande 33
4.       Behovet av riksdagens samtycke och behandlingsordningen     33
LAGFÖRSLAGEN     39
om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i 
Cartagenaprotokollet om biosäkerhet till konventionen om biologisk mångfald       39
om ändring av 48 kap. 1 § strafflagen   40
PARALLELLTEXTER  41
om ändring av 48 kap. 1 § strafflagen   41
PROTOKOLL 43
 
 
ALLMÄN MOTIVERING
 
 
1.       Inledning
  Genetiskt modifierade organismer 
framställda med hjälp av modern bioteknik 
används i stor utsträckning inom produktion 
och forskning, särskilt inom medicin och 
entzymteknologi. Användningen blir också allt 
allmännare inom jordbruket. I hela världen 
odlades genetiskt modifierade växter på 
sammanlagt 58,7 miljoner hektar år 2002. 
Detta innebär en årlig tillväxt på ungefär 12 
procent. Av denna odlingsareal fanns 66 % i 
Förenta staterna, 23 % i Argentina, 6 % i 
Kanada och 4 % i Kina. Europas andel 
utgjorde knappt en procent. Inom Europeiska 
gemenskapen har 14 genetiskt modifierade 
växter godkänts för kommersiell odling. I 
Finland har genetiskt modifierade växter tills 
vidare inte odlats alls för kommersiella 
ändamål, men vissa genetiskt modifierade 
växter har godkänts för användning i försök 
inom forskning och utveckling. I 
försöksodlingar har bl.a. raps, potatis, korn 
och sockerbetor odlats och fältförsök har 
gjorts med björk, tall och gran. Den ökade 
globala användningen av genetiskt modifierade 
organismer har medfört ett behov att reglera 
användning, import och export på det 
internationella planet. Cartagenaprotokollet om 
biosäkerhet till konventionen om biologisk 
mångfald är en ny typ av internationella 
överenskommelser som försöker reglera 
användningen av den nya tekniken och 
förebygga eventuella risker som kan vara 
förknippade med användningen av den.
  Konventionen om biologisk mångfald 
(FördrS 78/1994) trädde i kraft internationellt 
år 1993 och för Finlands del år 1994. 
Cartagenaprotokollet om biosäkerhet till 
konventionen om biologisk mångfald, i det 
följande Cartagenaprotokollet eller protokollet, 
antogs i Montreal den 29 januari 2000. 
Protokollet har undertecknats av 103 stater 
och av Europeiska gemenskapen. Vid 
tidpunkten för överlämnandet av denna 
regeringsproposition har 89 stater och 
Europeiska gemenskapen godkänt, antagit, 
ratificerat eller anslutit sig till protokollet. I juni 
2003 hade det antal ratificeringar deponerats 
som behövdes för protokollets internationella 
ikraftträdande och protokollet trädde ikraft 
internationellt den 11 september 2003. Målet 
med Cartagenaprotokollet är att i enlighet med 
försiktighetsprincipen skydda den biologiska 
mångfalden och dess hållbara utnyttjande mot 
skadliga effekter som härrör av levande 
modifierade organismer som framställts med 
hjälp av modern bioteknik, även med hänsyn 
till riskerna för människors hälsa och med 
särskild uppmärksamhet inriktad på 
gränsöverskridande förflyttningar. Protokollet 
tillämpas på sådana levande genetiskt 
modifierade organismer som kan leda till 
skadliga effekter på bevarandet och det 
hållbara nyttjandet av biologisk mångfald, 
även med hänsyn till riskerna för människors 
hälsa. Läkemedel för mänskligt bruk som 
innehåller genetiskt modifierade organismer 
omfattas inte av protokollet. Protokollets 
definition av levande modifierad organism 
motsvarar i praktiken de definitioner som 
används i gemenskapsrätten och i den 
nationella lagstiftningen (levande genetiskt 
modifierad organism). Termen genetiskt 
modifierad organism som används i denna 
proposition täcker sålunda definitionerna i 
protokollet, i gemenskapsrätten och i den 
finska lagstiftningen.
  I Cartagenaprotokollet fastställs skilda 
förfaranden beroende på de genetiskt 
modifierade organismernas 
användningsändamål, dvs. om det är fråga om 
utsättning i miljön eller användning som föda, 
foder eller för bearbetning eller innesluten 
användning. Protokollet upprättar ett särskilt 
förfarande för informerad 
förhandsöverenskommelse varigenom man 
försöker säkerställa att parterna skall ha 
tillgång till tilläcklig information om genetiskt 
modifierade organismer och effekterna av 
dem då beslut fattas om att tillåta import av 
genetiskt modifierade organismer. Förfarandet 
för informerad förhandsöverenskommelse 
tillämpas före den första gränsöverskridande 
förflyttningen av genetiskt modifierade 
organismer i syfte att sätta ut dem i miljön. 
Den exporterande parten eller den 
verksamhetsidkare som agerar exportör skall 
se till att förhandsöverenskommelse skaffas i 
enlighet med protokollet. Den importerande 
parten skall på motsvarande sätt skriftligen 
samtycka till eller förbjuda den tilltänkta 
importen. Vid gränsöverskridande överföring 
av genetiskt modifierade organismer som är 
avsedda att användas som föda, foder eller för 
bearbetning tillämpas inte förfarandet för 
förhandsöverenskommelse. En part som i sin 
nationella beslutsprocess godkänt att en viss 
genetiskt modifierad organism får användas 
som föda, foder eller för bearbetning inom 
den statens territorium skall anmäla sitt beslut 
till de andra parterna genom att översända de 
uppgifter som protokollet förutsätter till 
förmedlingscentrumet för biosäkerhet 
(Biosafety Clearing House, BCH). De andra 
parternas beslut om import av genetiskt 
modifierade organismer som anmälts till 
förmedlingscentrumet för biosäkerhet fattas i 
enlighet med respektive nationella lagstiftning. 
Den nationella lagstiftningen och beslut enligt 
denna skall anmälas till förmedlingscentrumet 
för biosäkerhet. I princip tillämpas förfarandet 
med informerad förhandsöverenskommelse 
inte heller på vare sig transitering eller 
gränsöverskridande förflyttning av genetiskt 
modifierade organismer för innesluten 
användning. Enligt den definition som ingår i 
protokollet avses med innesluten användning 
verksamhet i "slutet rum", t.ex. inom en 
anläggning eller installation, som inbegriper 
genetiskt modifierade organismer som 
kontrolleras genom sådana särskilda åtgärder 
som på ett effektivt sätt hindrar att 
organismerna kommer i kontakt med och 
påverkar den yttre miljön.
  Enligt bestämmelserna i protokollet skall en 
riskbedömning åtminstone enligt förfarandet i 
protokollet göras på alla genetiskt modifierade 
organismer som blir eller eventuellt blir 
föremål för gränsöverskridande förflyttning. 
Syftet med riskbedömningen är att fastställa 
och utvärdera eventuella skadliga effekter av 
genetiskt modifierade organismer i den troliga 
mottagande miljön. Den importerande parten 
skall se till att denna riskbedömning har utförts 
på de genetiskt modifierade organismer som 
avses utsättas i miljön och som omfattas av 
förfarandet med informerad 
förhandsöverenskommelse. Den importerande 
parten kan begära att exportören gör 
riskbedömningen. Protokollet innehåller också 
bestämmelser om potentiell oavsiktlig 
gränsöverskridande förflyttning. En part från 
vars territorium genetiskt modifierade 
organismer oavsiktligt förflyttas till en annan 
parts territorium skall anmäla saken till staten i 
fråga och till förmedlingscentrumet för 
biosäkerhet. Protokollet innehåller också 
allmänna bestämmelser om att öka 
allmänhetens medvetenhet och möjligheter till 
delaktighet. Bestämmelser om 
socioekonomiska överväganden och om 
nationellt kapacitetsbyggande i 
utvecklingsländer och länder med 
övergångsekonomi ingår också i protokollet. 
Protokollets principer för reglering av 
spårbarheten för genetiskt modifierade 
organismer fastslogs under den första 
partskonferensen i dess egenskap av möte 
mellan parterna i protokollet. I fråga om 
genetiskt modifierade organismer som 
används som föda, foder eller direkt för 
bearbetning kommer bestämmelserna att 
preciseras vid ett senare möte med parterna 
utifrån de underlag som tas fram av en 
expertgrupp som skall tillsättas.
  Partskonferensen i dess egenskap av möte 
mellan parterna i protokollet skall fatta beslut 
om det detaljerade genomförandet av 
Cartagenaprotokollet. Det första mötet med 
parterna i protokollet (COP-MOP1) ägde rum 
i Kuala Lumpur, Malaysia, den 23-27 
februari 2004. Mötets huvudsakliga uppgift 
var att skapa en grund för en effektiv och 
bred implementering av protokollet. Mötets 
viktigaste teman gällde ibruktagandet av 
informationssystemet för biosäkerhet, 
utvecklande av resurserna i utvecklingsländer 
och länder med övergångsekonomi, 
innehållsmässiga krav på dokumentation vid 
internationella förflyttningar av genetiskt 
modifierade organismer, förfarandet mellan 
parter och icke-parter, förfarandet som gäller 
iakttagandet av bestämmelserna i protokollet 
samt frågor om ansvarighet och gottgörelse. 
Mötets beslut i dessa frågor kommenteras 
närmare i avsnitt 1 i detaljmotiven.
  Cartagenaprotokollet är av betydelse särskilt 
för de länder som inte har nationell lagstiftning 
om biosäkerhet. Hur protokollet fungerar blir i 
hög grad beroende av utvecklingen inom 
utvecklingsländernas förvaltning, lagstiftning 
och kunnande på området för biosäkerhet. 
Protokollet ålägger industriländerna att 
samarbeta med utvecklingsländerna och med 
länderna med övergångsekonomi, bl.a. för att 
öka kunnandet i fråga om riskbedömning och 
riskhantering och utveckla den nationella 
förvaltningen och lagstiftning och säker 
bioteknik. Kunskapsutvecklingen i 
utvecklingsländerna på biosäkerhetsområdet 
kan också stödjas genom Globala miljöfonden 
(GEF).
  
2.       Nuläge
2.1.     Internationella bestämmelser
  Arbetet på konventionen om biologisk 
mångfald, i det följande även kallad 
konventionen, inleddes 1988 i en expertgrupp 
inom FN:s miljöprogram (UNEP). I tid och 
sak anknöt förhandlingarna till arbetet inför 
FN:s konferens om miljö och utveckling och 
konventionens mål ingick i det 
handlingsprogram för hållbar utveckling, 
Agenda 21, som antogs av konferensen i Rio 
de Janeiro. Konventionen öppnades för 
undertecknande vid FN:s konferens om miljö 
och utveckling (UNCED) i Rio de Janeiro i 
juni 1992 och den trädde i kraft internationellt 
den 29 december 1993. För Finlands del 
trädde konventionen i kraft den 25 oktober 
1994. Vid tidpunkten för överlämnandet av 
denna regeringsproposition har 188 parter 
godkänt, godtagit, ratificerat eller anslutit sig 
till konventionen. Konventionens mål är 
bevarandet av biologisk mångfald - dvs. 
jordens flora och fauna samt det genetiska 
arvet - hållbart utnyttjande av dess 
beståndsdelar och rättvis fördelning av nyttan 
som uppstår vid utnyttjande av genetiska 
resurser. Enligt bestämmelserna i 
konventionen om biologisk mångfald förbinder 
sig parterna att överlämna all tillgänglig 
information om organismernas eventuella 
skadliga effekter, om deras användning och 
om de säkerhetsåtgärder som iakttas när 
genetiskt modifierade organismer som 
framställts med hjälp av bioteknik förflyttas till 
en annan part. I konventionen åläggs parterna 
också att bedöma behovet av ett särskilt 
protokoll om internationella tillvägagångssätt, 
t.ex. förhandsöverenskommelse. Meningen 
var att tillämpa de internationella 
mekanismerna vid förflyttning och hantering 
av levande genetiskt modifierade organismer 
som framställs med hjälp av bioteknik. 
Arbetet på protokollet inleddes redan vid den 
första konferensen med parterna i 
konventionen om biologisk mångfald år 1994. 
Det ursprungliga målet var att arbetet skulle bli 
färdigt under 1998. Samförstånd om 
protokollets innehåll kunde dock uppnås först 
under förlängningen av den extra 
partskonferensen i Montreal i januari 2000.
  Cartagenaprotokollet bygger på ett 
förfarande för informerad 
förhandsöverenskommelse. Ett liknande 
förfarande finns också i Baselkonventionen 
om kontroll av gränsöverskridande transporter 
och omhändertagande av riskavfall (FördrS 
44-45/1992) och Rotterdamkonventionen 
om förfarandet med förhandsgodkännande 
sedan information lämnats för vissa farliga 
kemikalier och bekämpningsmedel i 
internationell handel. På samma sätt som 
konventionen reflekterar också 
Cartagenaprotokollet den reglering genom 
ramavtal som används rätt allmänt i det 
internationella samarbetet. Ett motsvarande 
förfarande har använts bl.a. i Förenta 
Nationernas ramkonvention om 
klimatförändring (FördrS 61/1994) och i 
Kyotoprotokollet som antagits med stöd av 
den, och i 1979 års konvention om långväga 
gränsöverskridande luftföroreningar (FördrS 
15/1983) och de protokoll som antagits med 
stöd av den om minskning av 
svavelföreningar, kväveoxider och flyktiga 
organiska föreningar, tungmetaller, långlivade 
organiska föreningar och ammoniak. Reglering 
genom ramavtal har också använts för att 
skydda ozonlagret.
  Förhållandet är inte helt entydigt mellan 
Cartagenaprotokollet och 
Världshandelsorganisationen (WTO), särskilt 
dess avtal om sanitära och fytosanitära 
skyddsåtgärder (SPS). SPS-avtalet utgör en 
ram för användningen av sanitära och 
fytosanitära skyddsåtgärder i syfte att 
minimera skadeverkningarna på handeln. 
Cartagenaprotokollet vill för sin del skydda 
miljön och ger möjlighet att begränsa importen 
av genetiskt modifierade organismer i sådana 
fall där de kan ha skadliga effekter på 
naturens mångfald. Vid tillämpningen av de 
två överenskommelserna kan överlappningar 
förekomma särskilt i fråga om 
riskbedömningen. Inom ramen för den s.k. 
Doharundan har man förhandlat om att främja 
de nuvarande strävandena som stöder 
varandra inom handel och miljö. Målet är att 
klarlägga förhållandet mellan de 
handelsförpliktelser som ingår i befintliga 
WTO-regler och multilaterala 
miljökonventioner. Förhandlingarna gäller 
tillämpningen av WTO-reglerna i sådana fall 
där en stat är medlem i WTO och part i en 
multilateral miljökonvention. Förhandlingarna 
fortsätter.
  
2.2.     EG-bestämmelser
2.2.1.   Europeiska gemenskapens 
genteknikbestämmelser
  Cartagenaprotokollet är ett s.k. blandavtal, 
dvs. ett avtal med delad behörighet. 
Protokollet innehåller bestämmelser som 
sorterar under Europeiska gemenskapens 
behörighet och under medlemsstaternas 
behörighet. Gränsen mellan gemenskapens 
och medlemsstaternas behörighet är inte 
alldeles klar. I samband med godkännandet av 
protokollet deponerade Europeiska 
gemenskapen en förklaring enligt artikel 34 
punkt 3 i konventionen om biologisk mångfald 
den 11 september 2003. Hur behörigheten 
fördelas mellan Europeiska gemenskapen och 
medlemsstaterna kommenteras närmare i 
avsnitt 4 i detaljmotiven.
  Europeiska gemenskapens bestämmelser om 
gränsöverskridande förflyttningar av genetiskt 
modifierade organismer tillämpas inom det 
europeiska ekonomiska området. På export av 
genetiskt modifierade organismer, dvs. på 
permanent eller temporär export från 
gemenskapens tullområde till en stat utanför 
gemenskapen, och på import, dvs. import av 
genetiskt modifierade organismer till 
gemenskapens tullområde från en stat utanför 
gemenskapen eller ett tullområde utanför 
gemenskapen, tillämpas inte bara 
gemenskapsbestämmelserna utan dessutom 
också bestämmelserna i protokollet.
  Enligt Europeiska gemenskapens regler om 
genteknik skall genetiskt modifierade 
organismer genomgå en detaljerad 
godkännandeprocess där man bedömer 
verkningarna på hälsa och miljö och andra 
egenskaper från fall till fall. Lagstiftningen 
avser att genom riskbedömning och 
riskhantering samt i enlighet med 
försiktighetsprincipen se till att produkter och 
produktkedjor som framställts med hjälp av 
genteknik är säkra för människor, djur och 
miljö. Med hjälp av lagstiftningen om 
spårbarhet och märkning av genetiskt 
modifierade organismer och produkter som 
innehåller sådana organismer försöker man 
säkerställa en faktisk valmöjlighet för 
konsumenten och möjligheten att vid behov 
dra tillbaka en produkt från marknaden. Man 
vill också minimera eventuella risker för 
människors hälsa och naturens mångfald. 
Gällande EG-lagstiftning förutsätter dessutom 
att allmänheten har tillgång till information om 
genetiskt modifierade organismer och om 
beslutsfattandet som rör dem. Allmänheten 
skall också ha rätt att bli hörd inom detta 
beslutsfattande på såväl det nationella som det 
internationella planet.
  Europeiska gemenskapens viktigaste 
bestämmelser om genteknik är 
Europaparlamentets och rådets direktiv 
2001/18/EG om avsiktlig utsättning av 
genetiskt modifierade organismer i miljön och 
om upphävande av rådets direktiv 
90/220/EEG, i det följande direktiv 
2001/18/EG om öppen användning, kring 
vilket övrig gemenskapsreglering om genteknik 
är uppbyggd. I princip täcker Europeiska 
gemenskapens bestämmelser om genteknik 
bestämmelserna i Cartagenaprotokollet. 
Gemenskapsbestämmelserna går faktiskt i 
vissa fall till och med längre än 
bestämmelserna i protokollet. Detta gäller t.ex. 
i fråga om bestämmelserna om innesluten 
användning av genetiskt modifierade 
organismer, spårbarhet och avledda produkter 
som framställts med hjälp av genetiskt 
modifierade organismer. Inom gemenskapen 
pågår dessutom arbete med lagstiftning om 
ansvar för att förebygga och avhjälpa 
miljöskador. Kommissionen lade den 22 
februari 2002 ett förslag till direktiv av 
Europaparlamentet och rådet om saken 
(KOM(2002) 17 slutlig). Enligt förslaget skall 
miljöansvarets räckvidd omfatta också 
verksamhet som hör samman med genetiskt 
modifierade organismer.
  
2.2.2.   Bestämmelser om import och 
användning
  Direktiv 2001/18/EG om öppen användning 
gäller avsiktlig utsättning av genetiskt 
modifierade organismer inom Europeiska 
gemenskapens område samt import av dem 
från tredjeländer till gemenskapens område. 
Direktivets syfte är att i enlighet med 
försiktighetsprincipen skydda människors 
hälsa och miljön när genetiskt modifierade or-
ganismer släppts ut på marknaden i 
gemenskapen eller avsiktligt sätts ut i miljön i 
annat än marknadssyfte. Genom direktivet 
utvidgas och förenhetligas gemenskapsbe-
stämmelserna om riskbedömningen av 
genetiskt modifierade organismer. 
Miljöriskbedömningen skall ta hänsyn till såväl 
direkta som indirekta, omedelbara eller 
fördröjda potentiella effekter på miljön och 
människors hälsa av användningen av 
genetiskt modifierade organismer. På 
gemenskapsplanet har det även utfärdats 
sektoriella bestämmelser om den s.k. öppna 
användningen av genetiskt modifierade 
organismer som förutsätter särskild 
riskbedömning enligt principerna i direktiv 
2001/18/EG.
  Europaparlamentets och rådets förordning 
(EG) nr 258/97 om nya livsmedel och nya 
livsmedelsingredienser, i det följande 
förordningen om nya livsmedel, är den första 
sektoriella bestämmelsen om genetiskt 
modifierade organismer. Den innehåller 
bestämmelser om hur nya livsmedel, 
inbegripet livsmedel som framställts av 
genetiskt modifierade organismer, skall 
godkännas som människoföda i Europeiska 
unionen. Om det är fråga om en produkt som 
innehåller levande genetiskt modifierade 
organismer skall miljöriskbedömningen göras 
enligt direktiv 2001/18/EG om öppen 
användning då beslut fattas om godkännande. 
Europaparlamentets och rådets förordning 
(EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade 
livsmedel och foder, i det följande livsmedels- 
och foderförordning (EG) nr 1829/2003, 
trädde i kraft den 7 november 2003 och den 
skall tillämpas från den 18 april 2004. 
Förordningen ersätter bestämmelserna i 
förordningen om nya livsmedel vad gäller 
godkännandeförfarandet för livsmedel som 
innehåller eller har framställts av genetiskt 
modifierade organismer. Enligt förordningen 
är bestämmelserna desamma i fråga om 
förfarandet för foder som innehåller eller har 
framställts av genetiskt modifierade 
organismer som beträffande det gemensamma 
godkännandeförfarandet när det är sannolikt 
att en genetiskt modifierad produkt används 
för båda ändamålen. Förordningen gäller 
sådana livsmedel och foder som innehåller 
genetiskt modifierade organismer eller som 
består av eller har tillverkats av dem. I förord-
ningen föreskrivs också om förbättrad, mer 
enhetlig och öppen säkerhetsbedömning och 
kontroll för livsmedel och foder som 
innehåller genetiskt modifierade organismer 
eller som har framställts av dem. Genom 
förordningen strävar man efter att dels säkra 
skydd för människors och djurs hälsa, miljön 
och konsumenternas intressen, dels garantera 
att den inre marknaden kan fungera effektivt.
  I förordningen finns bestämmelser om 
enhetlig och heltäckande märkning av 
livsmedel som innehåller eller har tillverkats av 
genetiskt modifierade organismer och som 
avses utgöra ett verkligt alternativ för 
konsumenten. Förordningen innehåller också 
bestämmelser om motsvarande märkning av 
foder som innehåller eller har tillverkats av 
genetiskt modifierade organismer. Denna 
märkning ger producenten exakt information 
om fodrets sammansättning och egenskaper. 
Enligt förordningen utsträcks skyldigheten att 
märka livsmedel och foder som innehåller eller 
som har tillverkats av genetiskt modifierade 
organismer till att gälla också sådana livsmedel 
och foder som framställts av genetiskt 
modifierade organismer men som inte längre 
innehåller genetiskt modifierade organismer 
och som därför inte kan uppvisa 
deoxiribonukleinsyra (DNA) eller protein i 
analyser. I förordningen föreskrivs också 
informationsplikt gentemot konsumenterna om 
eventuella avvikande egenskaper hos 
livsmedel och foder samt om uppgifternas 
tillförlitlighet och informationssäkerhet.
  Innesluten användning av genetiskt 
modifierade organismer inom gemenskapen 
regleras i rådets direktiv 90/219/EEG om 
innesluten användning av genetiskt 
modifierade mikroorganismer. Direktivet har 
ändrats genom direktiv 98/81/EG av den 28 
oktober 1998, i det följande direktivet om 
innesluten användning. I detta direktiv avses 
med innesluten användning av genetiskt 
modifierade mikroorganismer varje 
verksamhet där mikroorganismer modifieras 
genetiskt eller där man odlar, förvarar, 
transporterar, destruerar, blir kvitt eller på 
annat sätt använder sådana genetiskt 
modifierade mikroorganismer och där 
specifika inneslutningsåtgärder används för att 
begränsa dessa mikroorganismers kontakt med 
allmänheten och miljön och för att garantera 
en hög skyddsnivå för allmänheten och 
miljön. Sådan användning är t.ex. forskning 
eller annan verksamhet i laboratoriemiljö och 
industriell produktion med hjälp av genetiskt 
modifierade organismer av enzymer, 
antibiotika, läkemedel eller kemikalier i en 
industriell fermentor. Utan hinder av 
Cartagenaprotokollets inskränkning av 
tillämpningsområdet för förfarandet för 
förhandsöverenskommelse kan parterna 
begära riskbedömning för sådana genetiskt 
modifierade organismer före importen och 
utfärda bestämmelser om deras inneslutna 
användning. I praktiken har gemenskapen så 
långtgående bestämmelser om innesluten 
användning av genetiskt modifierade 
mikroorganismer att bestämmelserna kan 
jämställas med Cartagenaprotokollets 
bestämmelser om förhandsöverenskommelse.
  
2.2.3.   Exportbestämmelser
  Europaparlamentets och rådets förordning 
(EG) nr 1946/2003 om gränsöverskridande 
förflyttning av genetiskt modifierade 
organismer, i det följande exportförordningen, 
trädde i kraft den 25 november 2003. 
Exportförordningen gäller gränsöverskridande 
förflyttningar av genetiskt modifierade 
organismer och av livsmedel och foder som 
innehåller sådana organismer, dvs. i praktiken 
export av genetiskt modifierade organismer 
från gemenskapens område till tredjeländer. 
Förordningens syfte är att i enlighet med 
försiktighetsprincipen inrätta ett sådant 
gemensamt anmälnings- och 
informationssystem för gränsöverskridande 
förflyttningar av genetiskt modifierade 
organismer som motsvarar 
Cartagenaprotokollets mål och bestämmelser. 
Förordningen gäller export och oavsiktlig 
gränsöverskridande förflyttning av sådana 
genetiskt modifierade organismer som kan få 
skadlig effekt på bevarandet och det hållbara 
utnyttjandet av den biologiska mångfalden, 
även med hänsyn till riskerna för människors 
hälsa. Förordningen omfattar dock inte 
humanläkemedel, vilka behandlas i andra 
relevanta internationella överenskommelser 
och organisationer. Enligt förordningen 
tillämpas olika förfaranden vid exporten av 
genetiskt modifierade organismer beroende på 
om de genetiskt modifierade organismerna 
eller produkterna som innehåller sådana 
organismer är avsedda att utsättas i miljön 
eller användas direkt som föda, foder eller för 
bearbetning. Cartagenaprotokollet innehåller 
också differentierade förfaranden på 
motsvarande sätt, beroende på 
användningsändamålet för de genetiskt 
modifierade organismerna. Enligt 
exportförordningen skall en 
verksamhetsidkare, dvs. exportören, sörja för 
att anmälan görs till den importerande partens 
eller icke-partens nationella myndighet före 
den första avsiktliga förflyttningen från 
gemenskapens område till tredjeland av en 
genetiskt modifierad organism, t.ex. frö, som 
är avsedd för avsiktlig utsättning i miljön. 
Exporten får ske endast med utryckligt 
skriftligt samtycke av det mottagande landet. I 
de fall där man avser att exportera genetiskt 
modifierade organismer eller produkter som 
innehåller sådana organismer till länder utanför 
gemenskapen för att användas som föda, fo-
der eller för bearbetning gäller ett enklare 
förfarande för verksamhetsidkaren. En 
genetiskt modifierad organism som eventuellt 
förflyttas till tredjepart för att användas som 
föda, foder eller för direkt bearbetning skall 
vara godkänd för utsläppande på marknaden i 
gemenskapen. Europeiska gemenskapernas 
kommission eller det medlemsland som ger 
det slutliga godkännandet anmäler 
gemenskapens godkännande till 
förmedlingscentrumet för biosäkerhet enligt 
Cartagenaprotokollet. Förfarandet 
överensstämmer med bestämmelserna i 
protokollet. I förordningen finns också 
bestämmelser om export av genetiskt 
modifierade organismer för innesluten 
användning och om transitering av sådana 
organismer. På genetiskt modifierade 
organismer som är avsedda för innesluten 
användning tillämpas inte förfarandet med 
förhandsöverenskommelse och exporten sker 
enligt de normer som gäller hos den 
mottagande parten eller hos den mottagande 
icke-parten. Exportören skall också se till att 
transitering av genetiskt modifierade 
organismer eller av livsmedel och foder som 
innehåller sådana organismer anmäls till de 
parter som har beslutat reglera transiteringen 
genom sina respektive områden och som har 
anmält detta till förmedlingscentrumet för 
biosäkerhet.
  Förordningen innehåller också bestämmelser 
om oavsiktliga förflyttningar av genetiskt 
modifierade organismer från gemenskapens 
medlemsländer till tredjeländer. Be-
stämmelserna om oavsiktliga förflyttningar 
tillämpas också på oavsiktliga förflyttningar 
mellan medlemsländerna. Enligt 
bestämmelserna skall ett medlemsland från 
vars territorium en oavsiktlig förflyttning sker 
eller kan ske underrätta kommissionen, alla 
övriga medlemsstater, förmedlingscentrumet 
för biosäkerhet och den stat som kan beröras 
av den oavsiktliga förflyttningen. Även dessa 
bestämmelser är förenliga med protokollet. I 
förordningen bestäms också att vilka uppgifter 
exportören skall lämna i samband med 
exporten till mottagaren av genetiskt 
modifierade organismer eller produkter som 
innehåller sådana organismer. 
Medlemsländernas och kommissionens 
skyldigheter att till förmedlingscentrumet för 
biosäkerhet översända de uppgifter som 
Cartagenaprotokollet förutsätter om 
gemenskapslagstiftningen och om nationella 
bestämmelser samt om beslut om genetisk 
modifierade organismer regleras också.
  
2.2.4.   Spårbarhet och märkning
  Bestämmelser om spårbarhet och märkning 
av genetiskt modifierade organismer finns i 
flera olika gemenskapsrättsakter. Det tidigare 
kommenterade direktivet 2001/18/EG om 
öppen användning innehåller bestämmelser 
om förpackningsmärkning av genetiskt 
modifierade organismer och produkter som 
innehåller sådana organismer samt en 
bestämmelse om att medlemsstaterna skall se 
till att genetiskt modifierade organismer och 
produkter som innehåller sådana organismer 
kan spåras. Den tidigare kommenterade 
livsmedels- och foderförordningen (EG) nr 
1829/2003 gäller också märkning av livsmedel 
och foder som innehåller av genetiskt 
modifierade organismer eller som har 
framställts av sådana organismer. 
Bestämmelser om spårbarhet och märkning 
finns dessutom i Europaparlamentets och 
rådets förordning (EG) nr 1830/2003 om 
spårbarhet och märkning av genetiskt 
modifierade organismer och spårbarhet av 
livsmedel och foderprodukter som är 
framställda av genetiskt modifierade 
organismer och om ändring av direktiv 
2001/18/EG, i det följande gmo-spår-
barhetsförordningen (EG) nr 1830/2003. 
Förordningen trädde i kraft den 7 november 
2003. Artiklarna 1-7 och artikel 9 punkt 1 
tillämpas från och med den nittionde dagen 
efter det att det i artikel 8 avsedda systemet 
för utveckling och tilldelning av unika 
identitetsbeteckningar för genetiskt 
modifierade organismer publicerats i 
Europeiska unionens officiella tidning. 
Kommissionens förslag om godkännande av 
systemet stöddes av medlemsstaterna vid 
mötet i januari 2004 med permanenta 
kommittén enligt direktiv 2001/18/EG om 
öppen användning. Förordningen preciserar på 
gemenskapsplanet kravet i direktivet om 
öppen användning, enligt vilket en 
medlemsstat skall tillse att genetiskt 
modifierade organismer och produkter som 
innehåller sådana organismer kan spåras i alla 
skeden av utsläppandet på marknaden. I fråga 
om levande genetiskt modifierade organismer 
och produkter som innehåller sådana 
organismer kompletterar förordningen på 
gemenskapsplanet bestämmelserna om 
märkning av genetiskt modifierade organismer 
i direktiv 2001/18/EG om öppen användning. 
I förordningen bestäms dessutom om 
spårbarhet för livsmedel och foder som 
framställts av genetiskt modifierade 
organismer eller som innehåller sådana 
organismer. I förordningen avses med 
spårbarhet att genetiskt modifierade 
organismer och produkter som är framställda 
av sådana organismer kan spåras i alla stadier 
av hela produktions- och distributionskedjan. 
Förordningen tillämpas på produkter som 
består av eller innehåller genetiskt modifierade 
organismer och på livsmedel, 
livsmedelsingredienser, foder, 
foderblandningar och fodertillsatser som är 
framställda av genetiskt modifierade 
organismer.
  Syftet med spårbarhet för genetiskt 
modifierade organismer är att underlätta riktad 
tillbakadragning från marknaden, 
miljöundersökning och märkning. I gmo-
spårbarhetsförordningen (EG) nr 1830/2003 
förutsätts det att aktörerna lämnar vissa 
minimiuppgifter till de aktörer som tar emot en 
produkt. Dessutom skall produkter som består 
av eller som innehåller genetiskt modifierade 
organismer förses med relevant märkning. 
Enligt förordningen skall kommissionen 
upprätta ett system för utveckling och tilldel-
ning av unika identifieringsbeteckningar för 
genetiskt modifierade organismer. Inom 
systemet bestäms identifieringsbeteckningarna 
automatiskt för genetiskt modifierade 
organismer på basis av de uppgifter som anges 
i anmälan om modifieringen.
  
2.3.     Nationell lagstiftning
  I Finland regleras användningen av genetiskt 
modifierade organismer i gentekniklagen 
(377/1995) och i bestämmelser på lägre nivå 
som har utfärdats med stöd av den. Genom 
gentekniklagen sattes gemenskapens direktiv 
om innesluten respektive öppen användning 
av genetiskt modifierade organismer i kraft. 
Europaparlamentets och rådets nya direktiv 
EG 2001/18/EG om öppen användning av 
genetiskt modifierade organismer (direktivet 
om öppen användning) kommer att sättas i 
kraft i Finland genom en ändring av 
gentekniklagen. En regeringsproposition om 
detta har ingivits till riksdagen den 25 mars 
2004. Tillsammans motsvarar bestämmelserna 
i gentekniklagen och de föreslagna ändringarna 
av gentekniklagen bestämmelserna i 
Cartagenaprotokollet. Till vissa delar går de till 
och med längre än bestämmelserna i 
protokollet. Bestämmelserna i gemenskapens 
exportförordning är direkt tillämpliga i Finland. 
Behörig myndighet enligt gentekniklagen är 
gentekniknämnden. Utöver gentekniklagen 
finns särskilda bestämmelser om genetiskt 
modifierade organismer i bl.a. lagen om 
handel med utsäde (728/2000), lagen om 
handel med skogsodlingsmaterial (241/2002), 
lagen om bekämpningsmedel (327/1969), 
livsmedelslagen (361/1995) och foderlagen 
(396/1998). Lagen om fiske (286/1982) 
innehåller inte i sig några särskilda 
bestämmelser om genetiskt modifierade 
organismer, men paragrafen om främmande 
arter har tolkats så att den också gäller 
genetiskt modifierade organismer. Säkerheten 
vid transporter av genetiskt modifierade 
organismer på väg och järnväg, i luften och till 
sjöss regleras genom lagen om tranport av 
farliga ämnen (719/1994) och de 
bestämmelser som utfärdats med stöd av den. 
Bestämmelserna bygger på internationella 
överenskommelser, bestämmelser, anvisningar 
och EG-direktiv om olika former av transport 
av farliga ämnen. Gentekniklagen och 
strafflagen (578/1995) innehåller 
bestämmelser om påföljder och straff som 
gäller vid import av genetiskt modifierade 
organismer. Bestämmelserna gäller dock inte 
olovlig export av genetiskt modifierade 
organismer. Det finns också ett beslut av 
statsrådet om skydd för arbetstagare mot 
risker vid exponering för biologiska agenser i 
arbetet (1155/1993). Beslutet har utfärdats 
med stöd av arbetarskyddslagen (738/2002, 
40 §). Genom beslutet har Europeiska 
unionens direktiv (numera 
Europaparlamentets och rådets konsoliderade 
direktiv 2000/54/EG) satts i kraft. Det gäller 
skydd för arbetstagare mot risker vid 
exponering i arbetet för biologiska agenser - 
inbegripet sådana som är genetiskt 
modifierade.
  I handels- och industriministeriets beslut 
427/1997 bestäms om praktiska arrangemang 
som förordningen om nya livsmedel kräver i 
Finland. I beslutet utses Livsmedelsverket till 
nationell kontaktmyndighet enligt förordningen 
om nya livsmedel. Vid handels- och 
industriministeriet finns dessutom nämnden 
för nya livsmedel som behörigt organ för att 
utföra livsmedelsbedömningar. Nämndens 
främsta uppgift är att utvärdera säkerheten i 
de ansökningar angående nya livsmedel som 
inlämnats i Finland. När det är fråga om 
miljöundersökningar angående ansökningar 
som gäller genetiskt modifierade organismer 
skall nämnden höra gentekniknämnden enligt 
gentekniklagen.
  
2.4.     Bedömning av nuläget
  Cartagenaprotokollet är särskilt viktigt för de 
stater som saknar nationell 
biosäkerhetslagstiftning. Cartagenaprotokollets 
verkningar på den nationella finska 
lagstiftningen är små eftersom den nationella 
gällande lagstiftningen om biosäkerhet är 
heltäckande särskilt med beaktande av den 
regeringsproposition om ändring av 
gentekniklagen som är under beredning i 
riksdagen. Godkännandet av protokollet 
förutsätter dock en ändring av strafflagen så 
att även olovlig export av genetiskt 
modifierade organismer kriminaliseras.
3.       Propositionens mål och de 
viktigaste förslagen
  När Finland godkänner Cartagenaprotokollet 
godkänner Finland för sin del bestämmelserna 
i protokollet. Protokollets mål är att i enlighet 
med försiktighetsprincipen bidra till 
säkerställandet av säker överföring, hantering 
och användning av levande modifierade 
organismer som framställts med hjälp av 
modern bioteknik så att de inte får skadliga 
effekter på bevarandet och det hållbara 
nyttjandet av biologisk mångfald. Protokollet 
beaktar också riskerna för människors hälsa 
och fäster särskild uppmärksamhet vid 
gränsöverskridande förflyttningar av genetiskt 
modifierade organismer. Propositionen 
innehåller ett förslag till en blankettlag som 
sätter i kraft de protokollsbestämmelser som 
hör till området för lagstiftningen. 
Propositionen innehåller också ett förslag till 
ändring av 48 kap. 1 § strafflagen. Enligt 
lagförslaget skall det till miljöförstöringsbrotten 
fogas ett omnämnande av olovlig export av 
genetiskt modifierade organismer.
  
  
4.       Propositionens verkningar
4.1.     Ekonomiska verkningar och 
verkningar för företagen
  De kostnader som följer av 
Cartagenaprotokollet är små. Protokollet har 
inga verkningar på statsfinanserna. 
Tillämpningen av bestämmelserna i 
Cartagenaprotokollet kan dock leda till vissa 
kostnader för verksamhetsidkare som planerar 
export, eftersom dessa skall se till att uppgifter 
översänds till myndigheterna i det mottagande 
landet. Kostnaderna bedöms dock bli rimliga 
under förutsättning att verksamhetsidkaren 
redan före exporten inhämtat samtycke för de 
genetiskt modifierade organismerna. Då har de 
uppgifter som behövs redan skaffats och den 
omfattande riskbedömningen har blivit utförd. 
I sådana fall där genetiskt modifierade 
organismer exporteras till en annan stats 
territorium för att användas i fältförsök 
kommer verksamhetsidkaren att få vissa 
merkostnader till följd av riskbedömningen 
enligt bestämmelserna i protokollet. Det leder 
också till vissa merkostnader för 
myndigheterna som skall ta emot och 
registrera exportörernas anmälningar. Vidare 
föranleds kostnader av att uppgifter skall 
insamlas och levereras till kommissionen och 
protokollets sekretariat. Myndigheterna kan 
också få kostnader i samband med oavsiktlig 
utsättning av genetiskt modifierade organis-
mer. Myndigheterna är i sådana fall skyldiga 
att informera allmänheten, övriga 
medlemsländer och den stat som eventuellt 
berörs av förflyttningen. Det bedöms dock att 
dessa kostnader inte kommer att bli särskilt 
stora jämfört med de kostnader som föranleds 
av den lagstiftning som redan gäller och den 
lagstiftinng som är under beredning i 
gemenskapen om användningen av annan 
genteknik.
  
4.2.     Verkningar i fråga om organisation 
och personal
  Ikraftträdandet av Cartagenaprotokollet har 
inga betydande administrativa eller 
organisatoriska verkningar. Nationell 
kontaktpunkt i Finland med ansvar för 
kontakterna med protokollets sekretariat blir 
miljöministeriet som också sköter 
informationsförmedlingen enligt konventionen 
om biologisk mångfald. Den behöriga 
myndighet som skall ta emot anmälningar av 
verksamhetsidkarna och svara för insamlandet 
och översändandet av de nödvändiga 
uppgifterna till förmedlingscentrumet för 
biosäkerhet och Europeiska unionens 
kommission kommer att få mer arbete. 
Dessutom kan myndigheten få mera arbete till 
följd av oavsiktlig förflyttning av genetiskt 
modifierade organismer, av anmälning och 
information om detta samt av eventuellt 
samråd med den stat till vars territorium de 
genetiskt modifierade organismerna förflyttas. 
I Finland är denna behöriga myndighet 
gentekniknämnden enligt gentekniklagen.
  
4.3.     Miljökonsekvenser
  Med bestämmelserna i protokollet strävar 
man särskilt efter att förebygga eller väsentligt 
reducera de risker som den biologiska 
mångfalden utsätts för till följd av an-
vändningen av genetiskt modifierade 
organismer och gränsöverskridande 
förflyttningar av sådana organismer. 
Miljökonsekvenser kan uppstå särskilt i 
sådana fall där genetiskt modifierade 
organismer kommer ut i miljön antingen vid 
fältförsök eller som produkter (t.ex. frö). 
Protokollet skapar ett förfarande för 
förhandsöverenskommelse vid sådana 
förflyttningar av genetiskt modifierade 
organismer och förutsätter en omfattande 
riskbedömning. Man utgår dock från att det i 
princip inte uppkommer miljörisker då 
genetiskt modifierade organismer eller 
produkter som innehåller sådana organismer 
används direkt som föda eller foder eller 
exporteras för direkt bearbetning. I fråga om 
dessa produkter förutsätter protokollet inte 
samma förfarande med 
förhandsöverenskommelse som i fråga om 
genetiskt modifierade organismer som är 
avsedda att utsättas i miljön, men 
riskbedömning enligt protokollet skall dock 
göras också för dem.
  I Finland finns redan heltäckande 
bestämmelser för användningen och importen 
av genetiskt modifierade organismer, vilket 
betyder att protokollets bestämmelser inte på-
verkar den finska miljöns tillstånd på något 
avgörande sätt. Skyldigheten enligt protokollet 
att anmäla oavsiktlig förflyttning av genetiskt 
modifierade organismer förbättrar dock 
miljösäkerheten i Finland i en eventuell 
situation där dessa organismer hotar att 
förflyttas till Finland från någon annan stats 
territorium. Protokollsbestämmelsernas 
största, positivaste miljöeffekter gäller dock 
länder som tills vidare inte har ett heltäckande 
reglerings- och kontrollsystem för genetiskt 
modifierade organismer, dvs. huvudsakligen 
för utvecklingsländerna och länderna med 
övergångsekonomi.
  
5.       Beredningen av propositionen
5.1.     Förhandlingarna angående 
Cartagenaprotokollet
  Redan under förhandlingarna angående 
konventionen om biologisk mångfald uttryckte 
utvecklingsländerna sin oro för eventuella 
skadliga verkningar på naturens mångfald och 
människors hälsa av levande modifierade 
organismer som framställts med hjälp av 
bioteknik. Vid den första partskonferensen 
med parterna i konventionen om biologisk 
mångfald år 1994 beslutade man tillsätta en 
öppen expertgrupp för att utreda behovet av 
och frågor i samband med beredningen av ett 
protokoll och en 15-manna panel för att ta 
fram underlag för expertmötet. Den utredning 
som expertgruppen gjorde visade att största 
delen av utvecklingsländerna och länderna 
med övergångsekonomi saknar nationell 
lagstiftning om biosäkerhet. Däremot kunde 
det konstateras att många industriländer har 
nationell lagstiftning på området men att det 
saknades bestämmelser om export av 
genetiskt modifierade organismer. Det 
konstaterades också att inte ett enda av de 
förefintliga internationella regelverken om 
biosäkerhet uttryckligen gällde 
gränsöverskridande förflyttningar av genetiskt 
modifierade organismer.
  Vid den andra konferensen med parterna i 
konventionen om biologisk mångfald år 1995 
upprättades en öppen arbetsgrupp som fick i 
uppdrag att utarbeta ett förslag till de element 
som protokollet skulle innehålla och ett utkast 
till protokoll. Man satte som mål att arbetet 
skulle bli färdigt under 1998. Arbetsgruppen 
fick i uppdrag att koncentrera sig på den 
gränsöverskridande exporten av genetiskt 
modifierade organismer. Den skulle också 
beakta principerna i Riodeklarationen om 
miljö och utveckling. Särskilt betonades 
iakttagandet av försiktighetsprincipen (princip 
15). Förhandlingarna drog dock ut på tiden 
och den fjärde partskonferensen beslutade att 
arbetet skulle slutföras före februari 1999 då 
man avsåg att hålla en extra partskonferens i 
Cartagena i Colombia. Detta möte måste dock 
avbrytas som resultatlöst eftersom den s.k. 
Miamigruppen inte var nöjd med det 
förhandlingsresultat som man kom fram 
till.Till Miamigruppen hör de stora 
producentländerna av genetiskt modifierade 
organismer inom jordbruket, dvs. Förenta 
staterna, Kanada, Australien, Argentina, 
Uruguay och Chile. Miamigruppen ville att 
exporten av genetiskt modifierade organismer, 
särskilt jordbruksprodukter, skulle bli så fri 
som möjlig.
  Bland de svåraste förhandlingsfrågorna 
fanns frågan om avgränsning av protokollets 
räckvidd samt tillämpningen av förfarandet för 
informerad förhandsöverenskommelse och 
dess omfattning. Försiktighetsprincipen och 
erkännandet av handels- och miljöavtalens 
likvärdighet visade sig också vara 
problematiska. Särskilt stora skillnader i 
synsätt fanns i fråga om behandlingen i 
protokollet av levande genetiskt modifierade 
organismer avsedda som föda, foder eller för 
bearbetning. Därför bestämde man att beslut 
om det fortsatta arbetet angående märkning 
och spårbarhet för dem skulle fattas vid det 
första mötet med parterna i protokollet. Till 
det första mötet med parterna i protokollet 
överfördes också bl.a. frågor om ansvar och 
gottgörelse för skador till följd av 
förflyttningar av genetiskt modifierade 
organismer samt åtgärder som hör samman 
med försummelser att iaktta bestämmelserna i 
protokollet. Samförstånd om protokollets 
innehåll kunde uppnås efter det att man hade 
kommit överens om att förfarandet med 
förhandsöverenskommelse inte skall tillämpas 
på genetiskt modifierade organismer som är 
avsedda att användas direkt som föda, foder 
eller för bearbetning. Man kom överens om 
att i dessa fall i stället använda det 
informationsutbyte i tidigt skede som bygger 
på protokollets förmedlingsmekanism. Enighet 
kunde uppnås i Montreal 2000 vid den extra 
partskonferensens förlängda möte.
  Frågan om protokollets förhållande till andra 
internationella överenskommelser, främst 
WTO:s internationella handelsregler, 
avgjordes genom en inledningstext som kan 
ges flera juridiska tolkningar. Texten kan ses 
som en tillfredsställande kompromiss. För 
Miamigruppen var det viktigt att protokollet 
inte ändrar ländernas rättigheter eller 
skyldigheter enligt andra internationella 
överenskommelser. För Europeiska unionen 
var det däremot viktigt att protokollet inte 
underställdes WTO:s handelsregler. Lösningen 
stöder unionens utgångspunkt enligt vilken 
förhållandet mellan WTO-reglerna och de 
internationella miljökonventionerna måste 
avgöras på ett övergripande sätt och på ett 
mer allmänt plan än vid förhandlingarna om 
ett enskilt protokoll. Till denna del fortsätter 
förhandlingarna inom ramen för 
utvecklingsförhandlingarna inom Doha.
  
5.2.     Beredningen i Finland
  Finland undertecknade protokollet i Nairobi 
den 24 maj 2000 då det också undertecknades 
av Europeiska gemenskapen och 
medlemsstaterna. Inför undertecknandet av 
protokollet inbegärde utrikesministeriet 
utlåtanden av justitieministeriet, 
finansministeriet, undervisningsministeriet, 
jord- och skogsbruksministeriet, handels- och 
industriministeriet, social- och 
hälsovårdsministeriet, miljöministeriet och 
gentekniknämnden.
  Denna proposition har beretts i en 
arbetsgrupp med företrädare för 
utrikesministeriet, justitieministeriet, handels- 
och industriministeriet, social- och 
hälsovårdsministeriet, miljöministeriet och 
jord- och skogsbruksministeriet. Förslaget har 
varit på remiss hos social- och 
hälsovårdsministeriet, miljöministeriet, 
handels- och industriministeriet, jord- och 
skogsbruksministeriet, justitieministeriet, 
kommunikationsministeriet, Finlands 
miljöcentral, tullverket, Gentekniknämnden, 
Finlands naturskyddsförbund, Natur och 
Miljö, Finlands WWF, Suomen 
ympäristötieteen seura och Kansalaisten 
bioturvayhdistys. Utlåtandena var positiva till 
ett godkännande av Cartagenaprotokollet om 
biosäkerhet. I flera utlåtanden understöddes 
dessutom ett snart godkännande. 
Kommentarerna i utlåtandena har beaktats i 
den slutliga utformningen av propositionen.
  
6.       Samband med andra 
propositioner
  Hänvisningarna i denna proposition till 
gentekniklagen bygger på gällande 
gentekniklag och på förslaget till ändring av 
gentekniklagen. Regeringens proposition till 
riksdagen med förslag till lag om ändring av 
gentekniklagen och 34 kap. 4 § och 44 kap. 
9 § strafflagen har överlämnats till riksdagen 
den 2 april 2004. Godkännandet av denna 
proposition förutsätter att riksdagen också 
godkänner propositionen om ändring av 
gentekniklagen. Regeringens proposition till 
riksdagen om godkännande av 
Rotterdamkonventionen om förfarandet med 
förhandsgodkännande sedan information 
lämnats för vissa farliga kemikalier och 
bekämpningsmedel i internationell handel samt 
med förslag till lagar om sättande i kraft av de 
bestämmelser som hör till området för 
lagstiftningen i konventionen och ändring av 
42 och 52 § kemikalielagen samt 48 kap. 1 § 
strafflagen (RP 25/2004) har avlåtits till 
riksdagen den 12 mars 2004. Den 
propositionen innehåller ett förslag om ändring 
av 48 kap. 1 § strafflagen i likhet denna 
proposition. Av denna orsak bör förslagen i 
dessa propositionen om ändring av denna 
paragraf i strafflagen sammanjämkas under 
behandlingen i riksdagen av dessa 
propositionen.
 
 
 
DETALJMOTIVERING
 
 
1.       Cartagenaprotokollet om 
biosäkerhet till konventionen 
om biologisk mångfald
  Inledning. I inledningen till protokollet 
räknas upp de viktigaste dokumenten och 
principerna som protokollet utgår ifrån: 
konventionen om biologisk mångfald, beslut 
II/5 av den 17 november 1995 av konferensen 
med parterna i konventionen om att utarbeta 
ett protokoll om biosäkerhet samt princip nr 
15 i Riodeklarationen, i vilken framförs tanken 
om ett globalt förverkligande av hållbar 
utveckling. I inledningen erkänns bland annat 
den snabba utvecklingen inom den moderna 
biotekniken och dess potential att bidra till 
människors välbefinnande samt ges uttryck 
för den växande oron över den moderna 
bioteknikens potentiellt skadliga effekter på 
den biologiska mångfalden. Inledningen 
beaktar att många länder, särskilt 
utvecklingsländer, har begränsad kapacitet att 
handskas med den typ och omfattning av 
kända och potentiella risker som är 
förknippade med levande modifierade 
organismer. I inledningen erkänns också 
principen om att handels- och 
miljööverenskommelser bör verka ömsesidigt 
stödjande i syfte att nå en hållbar utveckling 
samt den principiella lösning som uppnåtts vid 
förhandlingarna och som betonar att detta 
protokoll inte skall tolkas på ett sätt som 
innebär att en parts rättigheter och 
skyldigheter enligt befintliga internationella 
överenskommelser ändras.
  Artikel 1. Enligt artikeln har protokollet som 
mål att i enlighet med den försiktighetsprincip 
som återfinns i princip nr 15 i 
Riodeklarationen om miljö och utveckling 
bidra till säkerställandet av en tillräcklig 
skyddsnivå på området säker överföring, 
hantering och användning av levande 
modifierade organismer som framställts med 
hjälp av modern bioteknik och som kan få 
skadlig effekt på bevarandet och det hållbara 
nyttjandet av biologisk mångfald även med 
hänsyn till riskerna för människors hälsa, och 
med särskild uppmärksamhet inriktad på 
gränsöverskridande förflyttningar. I 
protokollet avses med en modifierad organism 
som framställts med hjälp av modern 
bioteknik en levande organism med nya 
kombinationer av ärftligt genetiskt material 
som skapats med hjälp av modern bioteknik. I 
praktiken innebär detta en genetiskt 
modifierad organism som framställts med 
hjälp av genteknik. En bestämmelse som 
motsvarar protokollets mål ingår i Finlands 
gentekniklag (377/1995) som reglerar 
användningen av genetiskt modifierade 
organismer i innesluten användning samt 
avsiktlig utsättning i miljön. Även 
exportförordningens mål som gäller export av 
genetiskt modifierade organismer från 
gemenskapens territorium till tredje land 
stämmer överens med protokollets mål.
  Artikel 2. I punkt 1 förbinder sig parterna 
att vidta nödvändiga och lämpliga rättsliga, 
administrativa och andra åtgärder för att 
fullgöra sina förpliktelser enligt protokollet. I 
punkt 2 anges att parterna skall försöka se till 
att utvecklingen, hanteringen, transporten, 
användningen, överföringen och utsättningen 
av levande modifierade organismer görs på ett 
sätt som förebygger eller minskar därmed 
förknippade hot mot den biologiska 
mångfalden, även med hänsyn till riskerna för 
människors hälsa. Enligt punkt 3 inskränker 
detta protokoll inte på något sätt staters 
överhöghet över territorialvatten, eller deras 
suveräna rättigheter och jurisdiktion över sina 
exklusiva ekonomiska zoner och 
kontinentalsocklar, eller utövandet för alla 
staters fartyg och luftfartyg av sina rättigheter 
och friheter till trafik i enlighet med 
internationell rätt och såsom fastslaget i in-
ternationella akter. Enligt punkt 4 skall 
bestämmelserna i detta protokoll inte tolkas 
som en begränsning av parternas rätt att vidta 
åtgärder som innebär en högre skyddsgrad för 
bevarande och hållbar användning av den 
biologiska mångfalden än vad som krävs 
genom detta protokoll, under förutsättning att 
åtgärderna är förenliga med protokollets syfte 
och bestämmelser samt med förpliktelser 
enligt internationell rätt. I punkt 5 uppmuntras 
parterna att vid behov även beakta annan 
tillgänglig sakkunskap och dokument som 
berör risker för människors hälsa.
  Artikel 3. I artikeln definieras den viktigaste 
terminologin med tanke på protokollets 
tillämpningsområde: innesluten användning, 
export, exportör, import, importör, levande 
modifierad organism, levande organism, 
modern bioteknik och gränsöverskridande 
förflyttning. Med innesluten användning avses 
enligt artikel 3 punkt b verksamhet inom en 
anläggning, installation eller annan fysisk 
struktur, som inbegriper levande modifierade 
organismer som kontrolleras genom särskilda 
åtgärder, vilka på ett effektivt sätt hindrar att 
organismerna kommer i kontakt med och 
påverkar den yttre miljön. I Finlands 
lagstiftning har innesluten användning 
definierats i 3 § 1 mom. 5 punkten 
gentekniklagen. Definitionerna i protokollet 
och gentekniklagen motsvarar varandra. Enligt 
artikel 3 punkterna c och e i protokollet avses 
med export och import avsiktliga 
gränsöverskridande förflyttningar av levande 
modifierade organismer från en part till en 
annan part. I gentekniklagen ingår inga 
definitioner av export och import men i lagens 
3 § 1 mom. 7 punkten definieras utsläppande 
på marknaden. Enligt lagens motiveringar 
omfattar utsläppande på marknaden även 
import i enlighet med ingrissen 11 i direktivet 
2001/18/EG om öppen användning. I 
Europeiska gemenskapens exportförordning 
definieras export som slutlig eller temporär 
utförsel från gemenskapens tullområde av 
genetiskt modifierade organismer eller 
återutförsel av genetiskt modifierade 
organismer som genomgår annat tullförfarande 
än transitering. Denna definition motsvarar i 
sak definitionen i protokollet, men är mera 
exakt. Import definieras å sin sida i 
exportförordningen som hänförande till ett 
annat tullförfarande än transitering av 
genetiskt modifierade organismer som införts 
till en parts eller en icke-parts tullområde 
utanför gemenskapen från en part inom 
gemenskapen. Även denna definition 
motsvarar definitionen i protokollet, men är 
mera exakt.
  I artikel 3 punkterna d och f definieras 
exportör och importör. En exportör avser en 
juridisk eller fysisk person som faller under 
den exporterande partens jurisdiktion, och 
som arrangerar exporten av en levande 
modifierad organism. På motsvarande sätt 
avser en importör en juridisk eller fysisk 
person som faller under den importerande 
partens jurisdiktion, och som arrangerar 
importen av en levande modifierad organism. 
I gentekniklagen ingår inga definitioner av 
exportör eller importör, men i 3 § 1 mom. 8 
punkten definieras en verksamhetsidkare som 
i sak motsvarar protokollets definition av 
importör och exportör. Europeiska 
gemenskapens exportförordning definierar 
exportören som en juridisk eller fysisk person 
som gör anmälan eller på vars vägnar en 
anmälan görs, dvs. den person som vid den 
tidpunkt då anmälan lämnas in har ett avtal 
med mottagaren i det tredje landet och som 
har rätt att besluta att den genetiskt 
modifierade organismen skall sändas ut ur 
gemenskapens tullområde. Importören 
definieras för sin del som en fysisk eller 
juridisk person som ombesörjer import av en 
genetiskt modifierad organism på en parts eller 
en icke-parts område. Definitionerna mot-
svarar protokollets definitioner.
  I artikel 3 punkterna g, h och i i protokollet 
definieras en levande modifierad organism, 
levande organism och modern bioteknik. En 
levande modifierad organsim innebär en 
levande organism som besitter en ny 
kombination av genetiskt material framställt 
genom användning av modern bioteknik. Med 
en ny kombination av genetiskt material avses 
till exempel DNA som har modifierats genom 
att den ursprungliga ordningsföljden av 
nukleotider har slopats, utökats eller ändrats. I 
protokollet används termen levande 
modifierad organism medan gentekniklagen 
använder termen genetiskt modifierad 
organism. Gentekniklagens definition stämmer 
med definitionen i protokollet. En levande 
organism innebär en biologisk enhet som kan 
överföra eller reproducera genetiskt material, 
inbegripet sterila organismer, virus och 
viroider. Gentekniklagens definition stämmer 
med definitionen i protokollet. Med modern 
bioteknik avses tillämpning av in vitro-teknik 
med nukleinsyra, bland annat rekombinant 
deoxiribonukleinsyra (DNA) och direkt 
injicering av nukleinsyra i celler eller 
organeller, eller fusion av celler utanför den 
taxonomiska familjen, med vars hjälp naturliga 
fysiologiska hinder för reproduktion och 
rekombination övervinns på ett sätt som 
skiljer sig från traditionella förädlings- och 
selektionsmetoder. Med hjälp av dessa 
tekniker åstadkoms följaktligen sådana nya 
kombinationer som inte är möjliga på naturlig 
väg. Gentekniklagens definition stämmer med 
definitionen i protokollet. I punkt k definieras 
gränsöverskridande förflyttningar. De innebär 
i princip att en levande modifierad organism 
förflyttas från en part till en annan. I fråga om 
oavsiktliga gränsöverskridande förflyttningar 
och nödåtgärder (artikel 17) eller vid 
tillämpning av artikel 24 som berör 
förflyttningar till stater som är icke-parter 
avses med gränsöverskridande förflyttningar 
dock också förflyttningar mellan parter och 
icke-parter. I Europeiska gemenskapens 
exportförordning är definitionen av 
gränsöverskridande förflyttningar mera 
vidsträckt än protokollets definition, eftersom 
den också omfattar förflyttningar mellan en 
part och en icke-part samt även mellan icke-
parter.
  Artikel 4. Enligt artikeln tillämpas 
protokollet på gränsöverskridande 
förflyttningar, transitering, hantering och 
användning av alla levande modifierade 
organismer som kan få skadlig effekt på 
bevarandet och det hållbara nyttjandet av 
biologisk mångfald, även med hänsyn till 
riskerna för människors hälsa. Protokollets 
tillämpningsområde täcks av bestämmelserna i 
gentekniklagen och lagen om transport av 
farliga ämnen (719/1994), utom i fråga om 
export. Bestämmelserna om export av 
genetiskt modifierade organismer i 
exportförordningen motsvarar protokollets 
bestämmelser och kompletterar den nationella 
regleringens bestämmelser när det gäller 
export.
  Artikel 5. Enligt artikel 5 tillämpas 
protokollet inte på gränsöverskridande 
förflyttningar av sådana levande modifierade 
organismer som är läkemedel för mänskligt 
bruk och som omfattas av andra 
internationella överenskommelser eller 
organisationer. Bestämmelsen påverkar dock 
inte någon parts rätt att låta alla levande 
modifierade organismer undergå en 
riskbedömning innan importbeslut fattas. 
Bestämmelserna i 5 och 6 kap. gentekniklagen 
motsvarar protokollets bestämmelser. Inte 
heller exportförordningen täcker sådana 
läkemedel för mänskligt bruk som innehåller 
genetiskt modifierade organismer och som 
omfattas av andra internationella 
överenskommelser eller organisationer.
  Artikel 6. Enligt artikel 6 punkt 1 tillämpas 
de bestämmelser i detta protokoll som rör 
förfarandet för informerad 
förhandsöverenskommelse inte på transitering 
genom partens territorium av en viss levande 
modifierad organism. Bestämmelsen påverkar 
dock inte en stats rätt att reglera transporten 
av levande modifierade organismer genom sitt 
territorium eller att tillhandahålla 
förmedlingscentrumet för biosäkerhet alla 
beslut som fattats i enlighet med artikel 2 
punkt 3. Tillståndsförfarandet enligt 
gentekniklagen berör inte transitering av 
genetiskt modifierade organismer. Vissa 
bestämmelser, till exempel 
verksamhetsidkarens aktsamhetsplikt, gäller 
dock även transitering. Europeiska 
gemenskapens exportförordning förutsätter att 
exportören lämnar en anmälan om transitering 
av genetiskt modifierade organismer till de 
parter som reglerar transiteringen av en 
genetiskt modifierad organism på deras 
territorium och som har gjort en anmälan om 
detta till förmedlingscentrumet för 
biosäkerhet. Bestämmelserna i exportförord-
ningen stämmer med protokollets 
bestämmelser och kompletterar till denna del 
Finlands gentekniklag. På internationella 
transporter av genetiskt modifierade 
organismer, transitering medräknat, tillämpas 
de internationella regler och föreskrifter som 
gäller den berörda transportformen. 
Bestämmelser om transportsäkerhet är bland 
annat klassificering av genetiskt modifierade 
organismer för transport, förpackande samt 
transportbeteckningar och transporthandlingar.
  Utöver dessa kan gentekniknämnden i 
Finland och, vid internationella transporter, 
ursprungslandets behöriga myndighet meddela 
anvisningar om transport av genetiskt 
modifierade organismer som är eller antas 
vara farliga för människor, djur eller miljön. 
Enligt artikel 6 punkt 2 skall de bestämmelser i 
detta protokoll som rör förfarandet för 
informerad förhandsöverenskommelse inte 
tillämpas på gränsöverskridande förflyttningar 
av levande modifierade organismer avsedda 
för innesluten användning. Bestämmelsen i 
protokollet påverkar dock inte en parts rätt att 
låta alla levande modifierade organismer 
undergå en riskbedömning innan importbeslut 
fattas och att fastställa normer för innesluten 
användning inom partens jurisdiktion. 
Gentekniklagen förutsätter ingen 
förhandsöverenskommelse, dvs. tillstånd till 
gränsöverskridande förflyttningar av levande 
modifierade organismer avsedda för innesluten 
användning. Däremot skall 
verksamhetsidkaren enligt gentekniklagen göra 
en anmälan till gentekniknämnden om lokaler 
avsedda för användning av genetiskt 
modifierade organismer samt en anmälan eller 
ansökan om planerat inledande av innesluten 
användning av genetiskt modifierade 
mikroorganismer. Europeiska gemenskapens 
exportförordning förutsätter inte heller att 
exportören iakttar förfarandet för informerad 
förhandsöverenskommelse enligt protokollet i 
fråga om genetiskt modifierade organismer 
avsedda för innesluten användning. 
Bestämmelserna i gentekniklagen och 
exportförordningen motsvarar därmed 
bestämmelserna i protokollet.
  Artikel 7. I artiklarna 7-10 i protokollet om 
biosäkerhet formas ett förfarande för 
informerad förhandsöverenskommelse och 
utfärdas bestämmelser om hur man skall gå 
tillväga vid gränsöverskridande förflyttning av 
genetiskt modifierade organismer för 
utsättning i miljön hos den importerande 
parten antingen som produkt eller för annat 
ändamål, som till exempel i fältförsök. Enligt 
artikel 7 punkt 1 skall förfarandet för 
informerad förhandsöverenskommelse enligt 
artiklarna 8-10 och 12 tillämpas före den 
första avsiktliga gränsöverskridande 
förflyttningen av levande modifierade 
organismer för direkt utsättning i miljön hos 
den importerande parten. Förfaranden för 
anmälan och beslut beskrivs i artiklarna 8-
10. Bestämmelserna i gentiklagen förutsättar 
förhandsöverenskommelse dvs. tillstånd till 
genetiskt modifierade organismer som är 
avsedda att utspridas i miljön antingen som 
produkter eller för annat ändamål, som till 
exempel i fältförsök. Bestämmelserna i 
gentekniklagen omfattar även import till 
Finlands territorium av genetiskt modifierade 
organismer från länder utanför gemenskapen, 
men inte export av sådana organismer. 
Europeiska gemenskapens exportförordning 
slår fast hur en verksamhetsidkare skall handla 
vid den första gränsöverskridande 
förflyttningen av genetiskt modifierade 
organismer avsedda för avsiktlig utsättning i 
miljön hos en part eller icke-part. I 
förordningen föreskrivs bland annat att 
exportören får verkställa den första avsiktliga 
gränsöverskridande förflyttningen av en 
genetiskt modifierad organism som är avsedd 
för avsiktlig utsättning endast om de 
förfaranden som fastställts av den 
importerande parten i enlighet med artiklarna 
9 och 10 i protokollet eller, i förekommande 
fall, de likvärdiga förfaranden som krävs av en 
importerande icke-part, har följts. Enligt 
artikel 7 punkt 3 tillämpas bestämmelsen inte 
på den första gränsöverskridande 
förflyttningen av levande modifierade 
organismer avsedda att användas direkt som 
föda eller foder eller för bearbetning. För 
dessa organismer gäller bestämmelserna i 
artikel 11, vilkas förfaranden avviker från det 
förfarande för informerad 
förhandsöverenskommelse som beskrivs i 
artiklarna 7-10. Artikel 7 punkt 4 anger att 
förfarandet för informerad 
förhandsöverenskommelse inte skall tillämpas 
vid avsiktliga gränsöverskridande 
förflyttningar av sådana levande modifierade 
organismer som i ett beslut av 
partskonferensen, i dess egenskap av möte 
mellan parterna i detta protokoll, anges såsom 
organismer som troligen inte kommer att få 
skadlig effekt på bevarandet och det hållbara 
nyttjandet av biologisk mångfald, även med 
hänsyn till riskerna för människors hälsa. 
Gentekniklagens och exportförordningens 
bestämmelser motsvarar bestämmelserna i 
protokollet.
  Artikel 8. Enligt artikel 8 punkt 1 skall den 
exporterande parten göra en skriftlig anmälan 
till den importerande partens behöriga 
nationella myndighet före en sådan avsiktlig 
gränsöverskridande förflyttning av en levande 
modifierad organism som omfattas av artikel 7 
punkt 1. Alternativt kan den exporterande 
parten begära att exportören, dvs. 
verksamhetsidkaren, skall göra anmälan. 
Anmälan skall minst innehålla de uppgifter 
som anges bilaga I. I Finland ingår 
bestämmelser om förfarandet för tillstånd i an-
slutning till öppen användning av genetiskt 
modifierade organismer i gentekniklagen, 
enligt vilken ansökan om planerad öppen 
användning av genetiskt modifierade 
organismer skall lämnas till 
gentekniknämnden. Om de uppgifter som 
ansökan skall innehålla föreskrivs i 
gentekniklagen och de författningar på lägre 
nivå som utfärdats med stöd av den. Enligt 
dessa författningar krävs i samband med 
tillståndsförfarandet enligt gentekniklagen klart 
noggrannare uppgifter av verksamhetsidkaren 
än vad som förutsätts i bilaga I till protokollet 
om biosäkerhet. Europeiska gemenskapens 
exportförordning ställer som villkor att 
exportören gör en skriftlig anmälan till den 
importerande partens eller icke-partens 
behöriga myndighet före den första avsiktliga 
gränsöverskridande förflyttningen av en 
genetiskt modifierad organism som är avsedd 
för avsiktlig utsättning i miljön. Anmälan skall 
innehålla minst de uppgifter som anges i bilaga 
I och som är i enlighet med protokollets 
bestämmelser. Enligt artikel 8 punkt 2 skall 
den exporterande parten se till att det finns ett 
lagfäst krav på att exportören skall lämna 
korrekta uppgifter. Bestämmelserna i 
exportförordningen uppfyller till dessa delar 
kraven i protokollet.
  Artikel 9. Enligt artikel 9 punkt 1 skall den 
importerande parten senast nittio dagar efter 
det att anmälan mottagits skriftligen bekräfta 
mottagandet till anmälaren. I Finland uppfyller 
gentekniklagen det ovan nämnda kravet. I 
artikel 9 punkt 2 räknas upp de 
omständigheter som den importerande parten 
skall ange i sin bekräftelse. Dessa är datum då 
anmälan mottogs, huruvida anmälan prima 
facie innehåller de uppgifter som behövs samt 
om det är den importerande partens inhemska 
bestämmelser som skall följas eller det 
förfarande som anges i artikel 10. Om den 
importerande partens inhemska bestämmelser 
följs skall enligt artikel 9 punkt 3 dessa 
bestämmelser vara förenliga med 
bestämmelserna i protokollet. I Finland 
grundar sig bestämmelserna i gentekniklagen 
på direktiv 2001/18/EG om öppen 
användning, vars bestämmelser motsvarar 
bestämmelserna i protokollet och delvis rentav 
sträcker sig längre än dem. I artikel 9 punkt 4 
konstateras att underlåtenhet av den 
importerande parten att bekräfta mottagande 
av anmälan inte skall tolkas som ett samtycke 
till en avsiktlig gränsöverskridande 
förflyttning. Genom denna bestämmelse har 
man önskat stärka ställningen för i synnerhet 
sådana utvecklingsländer som kan ha problem 
med tillämpningen av beslutsförfarandet. 
Gentekniklagen innehåller ingen motsvarande 
bestämmelse. I Europeiska gemenskapens 
exportförordning konstateras att den 
importerande partens underlåtenhet att 
bekräfta mottagande av anmälan inte får 
tolkas som ett samtycke till en avsiktlig 
gränsöverskridande förflyttning. Ytterligare 
konstateras att ingen första avsiktlig 
gränsöverskridande förflyttning får göras utan 
den importerande partens uttryckliga skriftliga 
medgivande. Exportförordningen motsvarar 
bestämmelserna i protokollet och kompletterar 
till denna del vår inhemska gentekniklag.
  Artikel 10. I artikeln ingår bestämmelser om 
beslutförfarande. Enligt punkt 1 i artikeln skall 
den importerande partens beslut fattas i 
enlighet med artikel 15 om riskbedömning. 
Enligt punkt 2 i artikeln skall den 
importerande parten inom nittio dagar efter 
det att anmälan mottagits skriftligen informera 
anmälaren om den gränsöverskridande 
förflyttningen kan ske bara efter skriftligt 
samtycke från den importerande parten, eller 
efter minst nittio dagar utan senare skriftligt 
samtycke. Den aktuella bestämmelsen 
motsvarar direktiv 2001/18/EG om öppen 
användning och Finlands gentekniklag enligt 
vilka ett separat beslut skall fattas om 
ibruktagande av genetiskt modifierade or-
ganismer. Inget separat beslut om import 
behövs om den aktuella genetiskt modifierade 
organismen redan har godkänts inom EU för 
sådan användning som avses i anmälan. Enligt 
punkt 3 i artikeln skall den importerande 
parten senast tvåhundrasjuttio dagar efter det 
att anmälan mottagits skriftligen meddela 
beslutet till anmälaren och 
förmedlingscentrumet för biosäkerhet. Den 
importerande parten kan i sitt svar antingen ge 
sitt samtycke till importen, med eller utan 
förbehåll, förbjuda importen, begära 
ytterligare uppgifter i enlighet med den 
importerande partens nationella rätt eller bilaga 
I eller ge besked till anmälaren om att den 
tidsperiod som anges i punkt 3 skall förlängas 
med en viss tid. I gentekniklagen föreskrivs 
om tillståndsförfarande som berör avsiktlig 
utsättning i miljön av genetiskt modifierade 
organismer för annat ändamål än utsläppande 
på marknaden. Bestämmelserna motsvarar 
protokollets bestämmelser. I Europeiska 
gemenskapens exportförordning ingår 
dessutom bestämmelser om hur exportören 
skall förfara om den importerande parten inte 
meddelar sitt beslut inom den tidsfrist på 
tvåhundrasjuttio dagar som föreskrivs i 
protokollet.
  Enligt artikel 10 punkt 4 i protokollet skall 
skälen för ett beslut enligt punkt 3 anges i 
beslutet, utom i de fall då beslutet är ett 
förbehållslöst samtycke. Bestämmelser om 
den motiveringsskyldighet som här avses ingår 
hos oss i såväl gentekniklagen som 
förvaltningslagen. Gentekniklagen innehåller 
bestämmelser om skyldigheten att motivera 
beslut om avslag som gäller öppen användning 
av genetiskt modifierade organismer. I 45 § 
förvaltningslagen bestäms om allmän 
motivering av förvaltningsbeslut. Enligt pa-
ragrafen skall ett beslut motiveras genom att i 
motiveringen anges vilka omständigheter och 
utredningar som har inverkat på avgörandet 
och vilka bestämmelser som har tillämpats. I 
artikel 10 punkt 5 i protokollet föreskrivs att 
underlåtenhet av den importerande parten att 
meddela sitt beslut inom tvåhundrasjuttio 
dagar från det att anmälan mottagits inte skall 
tolkas som ett samtycke till en avsiktlig 
gränsöverskridande förflyttning. Även denna 
bestämmelse syftar till att stärka i synnerhet 
utvecklingsländernas ställning. Betydelsen av 
en bestämmelse med motsvarande innehåll har 
beskrivits ovan i samband med 
detaljmotiveringen till artikel 9 punkt 4. 
Europeiska gemenskapens exportförordning 
innehåller en bestämmelse enligt vilken ingen 
första avsiktlig gränsöverskridande förflyttning 
av genetiskt modifierade organismer får göras 
utan den importerande partens uttryckliga 
medgivande. Det förutsätts dessutom att 
exportören inom sextio dygn sänder ett 
skriftligt meddelande om underlåtenheten att 
svara till den importerande partens behöriga 
myndighet, med en kopia till sekretariatet, den 
exporterande medlemsstatens behöriga 
myndighet och till kommissionen.
  Enligt artikel 10 punkt 6 i protokollet skall 
avsaknad av vetenskaplig säkerhet på grund 
av otillräckliga relevanta vetenskapliga 
uppgifter och kunskap om omfattningen av de 
potentiella skadliga effekterna av en levande 
modifierad organism på bevarandet och det 
hållbara nyttjandet av biologisk mångfald i den 
importerande parten, även med hänsyn till 
riskerna för människors hälsa, inte hindra 
parten från att när så är lämpligt fatta beslut 
beträffande import av den berörda levande 
modifierade organismen på det sätt som anges 
i punkt 3, för att undvika eller minimera dessa 
potentiellt skadliga effekter. I enlighet med 
gentekniklagen skall verksamhetsidkaren 
inhämta sådana uppgifter om egenskaperna 
hos de genetiskt modifierade organismerna 
och om deras konsekvenser för hälsan och 
miljön som rimligen är tillgängliga och utifrån 
vilka han på behörigt sätt kan fullgöra de 
skyldigheter som åläggs honom med stöd av 
denna lag. Enligt artikel 10 punkt 7 skall 
partskonferensen, i dess egenskap av möte 
mellan parterna, vid sitt första möte besluta 
om lämpliga förfaranden och mekanismer som 
kan underlätta beslutsfattandet för de 
importerande parterna. Dessa förfaranden 
riktar sig i första hand mot att utveckla 
resurserna hos utvecklingsländer och länder 
med övergångsekonomi i överensstämmelse 
med den importerande partens behov. I detta 
sammanhang är förmedlingscentrumet för 
biosäkerhet och dess sakkunnigregister de 
viktigaste mekanismerna.
  Artikel 11. Artikeln innehåller bestämmelser 
om förfarandet för levande modifierade 
organismer avsedda att användas direkt som 
föda eller foder eller för bearbetning. Enligt 
punkt 1 skall en part som fattar ett slutligt 
beslut om inhemsk användning, inbegripet 
utsläppande på marknaden, av en levande 
modifierad organism som kan bli föremål för 
en gränsöverskridande förflyttning för direkt 
användning som föda eller foder eller för 
bearbetning senast femton dagar efter det att 
beslutet fattades informera övriga parter 
genom förmedlingscentrumet för biosäkerhet. 
Informationen skall åtminstone innehålla de 
uppgifter som anges i bilaga II. Parten skall 
dessutom skriftligen tillhandahålla uppgifterna 
till den nationella kontaktpunkten för de parter 
som i förväg har meddelat sekretariatet att de 
inte har tillgång till förmedlingscentrumet för 
biosäkerhet. Denna bestämmelse skall dock 
inte tillämpas på beslut som rör fältförsök. Det 
förfarande för levande modifierade organismer 
avsedda att användas direkt som föda eller 
foder eller för bearbetning som tillämpas i 
Finland grundar sig på Europeiska 
gemenskapens exportförordning, som 
innehåller bestämmelser om gemenskapens 
och dess medlemsstaters 
anmälningsskyldighet. Enligt dessa 
bestämmelser informerar medlemsstaterna om 
sina nationella beslut enligt 
gemenskapslagstiftningen. Kommissionen sva-
rar för sin del för informationen om beslut på 
gemenskapsnivå. Dessa bestämmelser 
stämmer överens med protokollets 
bestämmelser. Enligt punkt 2 skall den part 
som fattar ett slutligt beslut om inhemsk 
användning se till att det finns ett lagfäst krav 
på att sökanden skall lämna korrekta 
uppgifter.
  I punkt 3 anges att vilken som helst part kan 
begära ytterligare information från den 
myndighet som avses i punkt b i bilaga II och 
som har fattat ett beslut om den aktuella 
genetiskt modifierade organismen. En 
bestämmelse om saken ingår i 
exportförordningen. Enligt den skall den 
medlemsstat som har fattat det aktuella 
beslutet, eller kommissionen i enlighet med 
sina befogenheter, sända den importerande 
parten eller icke-parten de begärda ytterligare 
uppgifterna. Enligt punkt 4 kan en part fatta 
ett beslut om import av levande modifierade 
organismer avsedda att användas direkt som 
föda eller foder eller för bearbetning enligt sina 
inhemska bestämmelser, under förutsättning 
att dessa bestämmelser är förenliga med syftet 
med detta protokoll. Bestämmelser om saken 
ingår i förordning (EG) nr 1829/2003 om 
genetiskt modifierade livsmedel och foder och 
i gentekniklagen, vilkas bestämmelser i detta 
avseende stämmer överens med protokollets 
bestämmelser. Enligt punkt 5 skall varje part 
tillhandahålla förmedlingscentrumet för 
biosäkerhet de nationella lagar och andra 
författningar och riktlinjer som är tillämpliga 
på import av levande modifierade organismer 
avsedda att användas direkt som föda eller 
foder eller för bearbetning. 
Exportförordningen innehåller bestämmelser 
om detta. Enligt den skall medlemsstaterna 
underrätta förmedlingscentrumet för 
biosäkerhet om nationella lagar, bestämmelser 
och riktlinjer och kommissionen på 
motsvarande sätt underrätta om bestämmelser 
och riktlinjer som utfärdats på 
gemenskapsnivå. I punkt 6 konstateras att om 
det saknas sådana inhemska bestämmelser 
som avses i punkt 4 kan parter som är 
utvecklingsländer eller som har en 
övergångsekonomi, med användning av 
landets jurisdiktion, genom 
förmedlingscentrumet för biosäkerhet förklara 
att det beslut som föregår den första importen 
av en levande modifierad organism avsedd att 
användas direkt som föda eller foder eller för 
bearbetning, för vilken det har lämnats 
information via förmedlingscentrumet för 
biosäkerhet, kommer att fattas i enlighet med 
en riskbedömning enligt artikel 15 och inom 
högst tvåhundrasjuttio dagar. Europeiska 
gemenskapens exportförordning innehåller en 
bestämmelse om detta. Enligt den skall en 
exportör inte börja exportera genetiskt 
modifierade organismer om förfarandet enligt 
artikel 11 punkt 6 i protokollet inte har 
iakttagits.
  I punkt 7 konstateras att underlåtenhet av en 
part att meddela det beslut som avses i punkt 
6 inte skall tolkas som ett samtycke till eller 
vägran att godta import av en levande 
modifierad organism avsedd att användas 
direkt som föda eller foder eller för 
bearbetning, om inte parten anger något annat. 
Gentekniklagen innehåller ingen motsvarande 
bestämmelse, medan det i exportförordningen 
ingår en bestämmelse om saken. Enligt den får 
den importerande partens eller icke-partens 
underlåtenhet att bekräfta mottagandet av en 
anmälan eller att meddela sitt beslut inte tolkas 
som ett medgivande eller en vägran att 
importera en genetiskt modifierad organism. I 
förordningen konstateras dessutom att ingen 
genetiskt modifierad organism som kan bli 
föremål för gränsöverskridande förflyttningar 
för direkt användning som livsmedel eller 
foder eller för bearbetning får exporteras 
såvida den inte är tillåten inom gemenskapen 
eller den behöriga myndigheten i ett tredje 
land uttryckligen har godkänt importen. Enligt 
punkt 8 kan den importerande parten ty sig till 
försiktighetsprincipen vid fattandet av beslut 
om import. Avsaknad av vetenskaplig 
säkerhet på grund av otillräckliga relevanta 
vetenskapliga uppgifter och kunskap om 
omfattningen av de potentiella skadliga 
effekterna av en levande modifierad organism 
skall därmed inte hindra parten från att när så 
är lämpligt fatta beslut beträffande import av 
den berörda levande modifierade organismen 
avsedd att användas direkt som föda eller 
foder eller för bearbetning, för att med tanke 
på det mål som nämns i artikel 1 i protokollet 
undvika eller minimera dessa potentiellt 
skadliga effekter. Syftet med gentekniklagen 
är att befrämja genteknikens utveckling i 
enlighet med försiktighetsprincipen. Punkt 8 i 
artikeln omfattas därmed av gentekniklagen. 
Enligt punkt 9 kan en part ange att den 
behöver ekonomiskt och tekniskt bistånd och 
kapacitetsuppbyggnad beträffande levande 
modifierade organismer avsedda att användas 
direkt som föda eller foder eller för 
bearbetning. Parterna skall samarbeta för att 
uppfylla dessa behov enligt artiklarna 22 och 
28.
  Artikel 12. Enligt punkt 1 kan en 
importerande part när som helst på grundval 
av nya vetenskapliga uppgifter om de 
potentiella skadliga effekterna på bevarandet 
och det hållbara nyttjandet av biologisk 
mångfald, även med hänsyn till riskerna för 
människors hälsa, ompröva och ändra beslut 
om en avsiktlig gränsöverskridande 
förflyttning. Parten skall i så fall inom trettio 
dagar informera anmälare som tidigare anmält 
förflyttningar av den levande modifierade 
organism som avses i beslutet samt 
förmedlingscentrumet för biosäkerhet om att 
beslutet omprövats eller ändrats, samt ange 
skälen till beslutet. Bestämmelserna i 
gentekniklagen stämmer med artikel 12, 
eftersom verksamhetsidkaren i enlighet med 
gentekniklagen är skyldig att anmäla om ny 
information och gentekniknämnden kan ändra 
beslutet på grundval av denna information. 
Enligt gentekniklagen skall dessutom 
tillsynsmyndigheten eller gentekniknämnden 
avbryta utsläppandet på marknaden av en 
produkt och underrätta allmänheten om saken 
om det konstateras att produkten kan medföra 
betydande olägenheter för människors hälsa 
eller för miljön. Enligt punkt 2 kan 
exporterande parter eller anmälare som berörs 
av en importerande parts beslut fattat i 
enlighet med artikel 10 begära att denna 
omprövar beslutet om de anser att 
omständigheterna ändrats på ett sätt som kan 
påverka den riskbedömning på vilken beslutet 
grundats, eller nya vetenskapliga eller tekniska 
uppgifter blivit tillgängliga. Enligt punkt 3 skall 
den importerande parten besvara en sådan 
begäran inom nittio dagar och ange skälen för 
sitt beslut. I punkt 4 konstateras att den 
importerande parten enligt eget skön kan 
begära en riskbedömning för senare import.
  Artikel 13. Enligt punkt 1 kan en 
importerande part i förväg meddela 
förmedlingscentrumet för biosäkerhet om de 
fall i vilka avsiktliga gränsöverskridande 
förflyttningar till parten får ske samtidigt som 
förflyttningen anmäls till den importerande 
parten, om tillräckliga åtgärder vidtagits för att 
se till att förflyttningarna sker säkert. Likaså 
kan meddelas om de fall där import av 
levande modifierade organismer till parten 
skall undantas från förfarandet för informerad 
förhandsöverenskommelse. Ett särredovisat 
förfarande enligt gentekniklagen medger ett 
förfarande enligt artikel 13 i protokollet. 
Europeiska gemenskapens exportförordning 
innehåller en motsvarande bestämmelse. 
Enligt den tillämpas förfarandet för informerad 
förhandsöverenskommelse inte på export från 
gemenskapens territorium om den 
importerande parten har informerat 
förmedlingscentrumet för biosäkerhet om att 
detta förfarande inte behöver tillämpas på 
import av de berörda genetiskt modifierade 
organismerna till partens territorium. Enligt 
punkt 2 skall den anmälan som avses i punkt 
1 a innehålla de uppgifter om avsiktlig 
gränsöverskridande förflyttning som anges i 
bilaga I.
  Artikel 14. Enligt punkt 1 kan parterna ingå 
bilaterala, regionala och multilaterala avtal och 
överenskommelser om avsiktliga 
gränsöverskridande förflyttningar av levande 
modifierade organismer som är förenliga med 
protokollets syfte, förutsatt att dessa avtal och 
överenskommelser inte leder till en lägre 
skyddsnivå än vad som följer av protokollet. I 
punkt 2 anges att parterna genom 
förmedlingscentrumet för biosäkerhet skall 
hålla varandra informerade om sådana avtal 
och överenskommelser som de ingått före 
eller efter detta protokolls ikraftträdande. 
Enligt punkt 3 påverkar bestämmelserna i 
detta protokoll inte avsiktliga 
gränsöverskridande förflyttningar som sker i 
enlighet med sådana avtal och 
överenskommelser mellan parterna i dessa 
avtal och överenskommelser. En part kan 
dessutom enligt punkt 4 besluta att dess 
inhemska bestämmelser skall gälla för viss 
import till parten, och skall i så fall underrätta 
förmedlingscentrumet för biosäkerhet om 
beslutet. Vid förflyttningar inom 
gemenskapens territorium tillämpas 
gemenskapens lagstiftning. Gemenskapens 
exportförordning innehåller en bestämmelse 
om att kommissionen underrättar 
förmedlingscentrumet för biosäkerhet om att 
gemenskapslagstiftningen tillämpas på 
avsiktliga gränsöverskridande förflyttningar på 
gemenskapens territorium.
  Artikel 15. Enligt punkt 1 skall 
riskbedömningar enligt detta protokoll göras 
enligt vedertagna vetenskapliga metoder. 
Riskbedömningarna skall åtminstone grundas 
på sådana uppgifter som tillhandahållits enligt 
artikel 8 och andra tillgängliga vetenskapliga 
bevis för att fastställa och utvärdera möjliga 
skadliga effekter av levande modifierade 
organismer på bevarandet och det hållbara 
nyttjandet av biologisk mångfald, även med 
hänsyn till riskerna för människors hälsa. 
Syftet med riskbedömning är att fastställa och 
utvärdera potentiellt skadliga effekter av 
levande modifierade organismer på bevarandet 
och det hållbara nyttjandet av biologisk 
mångfald i den troliga potentiella mot-
tagarmiljön, även med hänsyn till riskerna för 
människors hälsa. Enligt gentekniklagen skall 
verksamhetsidkaren alltid utföra en 
riskbedömning som innehåller samma upp-
gifter som anges i bilaga III till protokollet, 
men mera noggrant angivna. Enligt punkt 2 
skall den importerande parten se till att 
riskbedömning sker beträffande de beslut som 
fattas enligt artikel 10. Parten kan begära att 
exportören utför riskbedömningen. Enligt 
punkt 3 kan den importerande parten begära 
att anmälaren skall bära kostnaden för 
riskbedömningen.
  Artikel 16. I punkt 1 anges att parterna skall 
inrätta och vidmakthålla lämpliga mekanismer, 
åtgärder och strategier för att reglera, hantera 
och kontrollera de risker i samband med 
användning, hantering och gränsöverskridande 
förflyttning av levande modifierade 
organismer som fastställs i bestämmelserna 
om riskbedömning i detta protokoll. I punkten 
hänvisas till artikel 8 g i konventionen som 
anger att varje fördragsslutande part skall 
främja skyddet av ekosystem och naturliga 
livsmiljöer (in situ-bevarande) samt inrätta 
eller bibehålla medel för att reglera, hantera 
eller kontrollera de risker som förbundna med 
användandet och frisläppandet av biotekniskt 
modifierade levande organismer, vilka troligen 
kommer att ha miljöskadliga effekter som kan 
påverka bevarandet och det hållbara 
nyttjandet av biologisk mångfald, även med 
hänsyn tagen till riskerna för mänsklig hälsa. 
Enligt punkt 2 i artikeln skall åtgärder 
grundade på riskbedömningen genomföras i 
den utsträckning det är nödvändigt för att 
förhindra skadliga effekter av levande 
modifierade organismer på bevarandet och det 
hållbara nyttjandet av biologisk mångfald, 
även med hänsyn till riskerna för människors 
hälsa, inom den importerande partens 
territorium. I Finland föreskrivs om detta i 
gentekniklagen enligt vilken en 
verksamhetsidkare i syfte att förhindra 
olägenheter för hälsan och för miljön skall 
utföra en riskbedömning vid innesluten 
användning av genetiskt modifierade 
organismer eller avsiktlig utsättning i miljön av 
sådana. Den riskbedömning som avses i 
gentekniklagen skall uttryckligen genomföras 
för att ta reda på om riskhantering är 
nödvändig, och om så är fallet, vilka metoder 
som bäst lämpar sig för ändamålet. Enligt 
punkt 3 skall varje part vidta lämpliga åtgärder 
för att hindra oavsiktliga gränsöverskridande 
förflyttningar av levande modifierade 
organismer, bland annat begära att en 
riskbedömning görs före den första 
utsättningen av en levande modifierad 
organism. Enligt gentekniklagen ordnar den 
behöriga tillsynsmyndigheten med kontroller 
och vid behov andra tillsynsåtgärder. I punkt 4 
i artikeln konstateras att varje part, utan att 
det påverkar tillämpningen av punkt 2, skall 
sträva efter att se till att alla levande 
modifierade organismer, importerade eller 
utvecklade lokalt, genomgår en lämplig 
observationsperiod i rimlig proportion till 
organismens livslängd eller fortplantningstid 
innan den tas i avsett bruk. Gentekniklagens 
princip är att användningen av genetiskt 
modifierade organismer framskrider stegvis så 
att den inneslutna användningen övergår i 
fältförsök och senare i marknadsföring av 
produkterna. Enligt punkt 5 i artikeln skall 
parterna samarbeta för att identifiera de 
levande modifierade organismer eller de 
särdrag hos levande modifierade organismer 
som kan få skadliga effekter på bevarandet 
och det hållbara nyttjandet av biologisk 
mångfald, även med hänsyn tagen till riskerna 
för människors hälsa, och vidta lämpliga 
åtgärder för hanteringen av sådana levande 
modifierade organismer eller särdrag.
  Artikel 17. Enligt punkt 1 är varje part 
skyldig att underrätta de stater som berörs 
eller kan beröras, förmedlingscentrumet för 
biosäkerhet och vid behov berörda 
internationella organisationer, om den känner 
till någon händelse inom sin jurisdiktion av 
vilken det följer en utsättning som leder eller 
kan leda till oavsiktliga gränsöverskridande 
förflyttningar av en levande modifierad 
organism som troligen kommer att få 
betydande skadliga effekter på bevarandet och 
det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald, 
även med hänsyn till riskerna för människors 
hälsa i dessa stater. Underrättelsen skall ske så 
snart parten fått kännedom om den oavsiktliga 
förflyttningen. Gentekniklagen innehåller inga 
bestämmelser om oavsiktliga förflyttningar 
från Finlands territorium. I Europeiska 
gemenskapens exportförordning ingår 
bestämmelser om oavsiktliga förflyttningar av 
genetiskt modifierade organismer från 
gemenskapens område till tredje länder samt 
mellan medlemsstaterna. Bestämmelserna 
stämmer överens med protokollet. Enligt 
punkt 2 skall varje part, senast den dag då 
protokollet träder i kraft för partens del, 
tillhandahålla förmedlingscentrumet för 
biosäkerhet uppgifter om den kontaktpunkt 
vars syfte är att ta emot underrättelser om 
oavsiktliga förflyttningar. Europeiska 
gemenskapens exportförordning innehåller 
motsvarande bestämmelse som förutsätter att 
medlemsstaterna utser den kontaktpunkt som 
avses i protokollet.
  I punkt 3 konstateras att alla underrättelser 
om oavsiktliga förflyttningar bör innehålla 
tillgängliga relevanta uppgifter om de 
beräknade kvantiteterna och om karakteristika 
och/eller särdrag beträffande den levande 
modifierade organismen, uppgifter om 
omständigheterna vid utsättningen och vilken 
dag den beräknas ha skett samt om använd-
ningen av den levande modifierade 
organismen i ursprungsstaten. Dessutom skall 
underrättelserna innehålla alla tillgängliga 
uppgifter om de tänkbara skadliga effekterna 
på bevarandet och det hållbara nyttjandet av 
biologisk mångfald, även med hänsyn till 
riskerna för människors hälsa, samt tillgängliga 
uppgifter om tänkbara riskhanteringsåtgärder, 
alla andra relevanta uppgifter samt uppgifter 
om var ytterligare information kan fås. 
Gentekniklagen innehåller inga motsvarande 
bestämmelser. Europeiska gemenskapens 
exportförordning innehåller en bestämmelse 
om att anmälan skall innehålla de uppgifter 
som nämns i bilaga III. Dessa uppgifter 
motsvarar protokollets bestämmelser. Punkt 4 
innehåller en bestämmelse om skyldighet till 
samråd. I enlighet med den skall den part, 
inom vars jurisdiktion det skett en utsättning 
av en levande modifierad organism, 
omedelbart samråda med de stater som berörs 
eller kan beröras, för att dessa skall kunna 
vidta nödvändiga åtgärder för att minimera de 
skadliga effekterna på bevarandet och det 
hållbara nyttjandet av biologisk mångfald, 
även med hänsyn till riskerna för människors 
hälsa. Europeiska gemenskapens 
exportförordning innehåller en motsvarande 
bestämmelse.
  Artikel 18. I punkt 1 ingår en allmän 
bestämmelse om att parterna skall vidta 
nödvändiga åtgärder för att kräva att levande 
modifierade organismer som är föremål för en 
avsiktlig gränsöverskridande förflyttning 
hanteras, förpackas och transporteras under 
säkra förhållanden med beaktande av 
relevanta internationella regler och normer så 
att de skadliga effekterna på bevarandet och 
det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald 
kan undvikas. Gentekniklagen innehåller 
bestämmelser om hantering av genetiskt 
modifierade organismer och ålägger också 
verksamhetsidkaren att fullgöra en allmän 
aktsamhetsplikt, enligt vilken han vid 
användandet av genetiskt modifierade 
organismer skall iaktta sådan aktsamhet och 
försiktighet som användningens omfattning 
och farlighet förutsätter. Därmed täcker 
gentekniklagen protokollets bestämmelser i 
avseende på import och användning av 
genetiskt modifierade organismer. I 
exportförordningen ingår motsvarande 
bestämmelser om export som i protokollet. 
Lagen om transport av farliga ämnen och de 
bestämmelser som utfärdats med stöd av den 
reglerar förpackande och transport av 
genetiskt modifierade organismer i fråga om 
olika transportformer. Lagen jämte 
bestämmelserna på lägre nivå motsvarar 
protokollets bestämmelser till denna del. 
Artikel 18 punkt 2 i protokollet innehåller 
detaljerade bestämmelser om de dokument 
som behövs vid förflyttningar av genetiskt 
modifierade organismer. Artikel 18 punkt 2. a. 
behandlar förflyttningar av levande 
modifierade organismer avsedda för direkt 
användning som föda eller foder eller för 
bearbetning. I de dokument som medföljer 
sådana genetiskt modifierade organismer skall 
anges att den aktuella organismen enbart är 
avsedd för direkt användning som föda eller 
foder eller för bearbetning. Dessutom skall 
tydligt anges att produkten kan innehålla 
levande modifierade organismer som inte är 
avsedda att avsiktligen utsättas i miljön, samt 
den kontaktpunkt där ytterligare uppgifter kan 
erhållas. Förordning (EG) nr 1830/2003 om 
spårbarhet och märkning av genetiskt 
modifierade organismer innehåller en 
bestämmelse enligt vilken en förteckning över 
de unika identitetsbeteckningarna för alla 
genetiskt modifierade organismer som ingår i 
blandningen skall finnas i dokumenten över 
dylika genetiskt modifierade organismer som 
importeras och används. Enligt Europeiska 
gemenskapens exportförordning tillämpas 
motsvarande bestämmelser vid export av 
genetiskt modifierade organismer. Europeiska 
gemenskapens bestämmelser täcker därmed 
kraven i protokollet och sträcker sig delvis 
längre än så, för enligt protokollet krävs inga 
unika identitetsbeteckningar för blandningar av 
genetiskt modifierade organismer avsedda som 
föda eller foder eller för bearbetning. 
  Enligt artikel 18 punkt 2. a. i protokollet 
skall partskonferensen, i dess egenskap av 
möte mellan parterna i detta protokoll, senast 
två år efter det att detta protokoll har trätt i 
kraft besluta om de närmare kraven för detta, 
inbegripet vilka närmare uppgifter som skall 
lämnas om organismernas identitet och om 
sådana unika egenskaper som kan bidra till 
identifiering. Gemenskapens förslag till 
förordning om spårbarhet och märkning av 
genetiskt modifierade organismer innehåller en 
justeringsklausul enligt vilken kommissionen 
senast inom två år efter att förordningen har 
trätt i kraft skall förelägga Europaparlamentet 
och rådet en rapport om tillämpningen av 
denna förordning samt vid behov lämna ett 
relevant förslag. Detta medger en justering av 
gemenskapens bestämmelser så som 
protokollets bestämmelser och tolkningen av 
dem förutsätter. Artikel 18 punkt 2. b. i 
protokollet behandlar förflyttningar av 
genetiskt modifierade organismer avsedda för 
innesluten användning. I den dokumentation 
som åtföljer dylika modifierade organismer 
skall tydligt anges att de är modifierade 
organismer, och vilka krav som gäller för 
säker hantering, lagring och transport, samt 
namn och adress för den person och 
institution till vilken de levande modifierade 
organismerna skickas. I enlighet med 
gentekniklagen skall de ovan nämnda 
uppgifterna lämnas då genetiskt modifierade 
organismer importeras för innesluten 
användning. Europeiska gemenskapens 
exportförordning motsvarar protokollets 
bestämmelser i fråga om export av genetiskt 
modifierade organismer.
  I artikel 18 punkt 2. c. i protokollet 
behandlas förflyttningar av genetiskt 
modifierade organismer avsedda för utsättning 
i miljön. I den dokumentation som åtföljer 
dylika organismer skall tydligt anges att de är 
levande modifierade organismer, deras 
identitet och relevanta särdrag och/eller 
karakteristika, vilka krav som gäller för säker 
hantering, lagring, transport och användning, 
den kontaktpunkt där ytterligare uppgifter kan 
erhållas och, när så är lämpligt, namn och 
adress för importören och exportören, samt en 
förklaring om att förflyttningen är förenlig 
med de krav i detta protokoll som gäller 
exportören. Enligt gentekniklagen skall de 
ovan angivna uppgifterna uppges då genetiskt 
modifierade organismer importeras till 
Finlands territorium från ett land utanför 
gemenskapen. Gemenskapens 
exportförordning innehåller motsvarande 
bestämmelser som protokollet i fråga om 
export av genetiskt modifierade organismer. 
Enligt artikel 18 punkt 3 i protokollet skall 
partskonferensen, i dess egenskap av möte 
mellan parterna i detta protokoll, i samråd 
med andra berörda internationella organ 
överväga behovet av och formerna för ett 
utarbetande av normer för identifiering, 
hantering, förpackning och transport.
  Artikel 19. Enligt punkt 1 skall varje part 
utse en nationell kontaktpunkt som skall 
ansvara för förbindelserna med sekretariatet. 
Varje part skall också utse en eller flera 
behöriga nationella myndigheter som skall 
ansvara för utförandet av de administrativa 
uppgifter som följer av detta protokoll och 
som skall ha befogenhet att utföra dessa 
uppgifter på partens vägnar. En part kan utse 
en enhet att vara både nationell kontaktpunkt 
och behörig nationell myndighet. I fråga om 
genetiskt modifierade organismer fungerar 
gentekniknämnden i Finland som den behöriga 
myndighet som avses i artikeln och 
miljöministeriet, dvs. kontaktpunkten enligt 
konventionen om biologisk mångfald, som 
nationell kontaktpunkt. I överensstämmelse 
med punkt 2 skall varje part underrätta 
sekretariatet om namn och adress för 
kontaktpunkten och de behöriga nationella 
myndigheterna. Om en part har utsett mer än 
en behörig nationell myndighet skall den 
tillsammans med underrättelsen skicka 
uppgifter om myndigheternas respektive 
ansvar till sekretariatet. Uppgifterna skall 
också skickas genom förmedlingscentrumet 
för biosäkerhet.
  Artikel 20. I punkt 1 förutsätts att det 
inrättas ett förmedlingscentrum för 
biosäkerhet som en del av den 
förmedlingsmekanism som avses i artikel 18 
punkt 3 i konventionen. Syftet med centrumet 
är att underlätta utbytet av vetenskaplig, 
teknisk, miljörelaterad och rättslig information 
om och erfarenhet av levande modifierade 
organismer, och att bistå parterna vid 
genomförandet av protokollet, med beaktande 
av de särskilda behoven hos parter som är 
utvecklingsländer, särskilt de minst utvecklade 
staterna och de små ö-stater som är 
utvecklingsländer, länder med 
övergångsekonomi och länder som är 
ursprungscentrum och centrum för genetisk 
mångfald. Konventionens förmedlingscentrum 
är av allmän karaktär, grundar sig på 
frivillighet samt täcker samtliga teman i 
konventionen och främjar det vetenskapliga, 
teknologiska och tekniska samarbetet. Enligt 
punkt 2 skall förmedlingscentrumet för 
biosäkerhet ge tillgång bland annat till den 
information som parterna tillhandahåller och 
som berör genomförandet av protokollet. Det 
skall om möjligt också ge tillgång till andra 
internationella mekanismer för utbyte av 
information om biosäkerhet. Enligt punkt 3 
skall varje part utan att det påverkar skyddet 
för konfidentiella uppgifter ge 
förmedlingscentrumet för biosäkerhet tillgång 
till all information som enligt detta protokoll 
skall göras tillgänglig för förmedlingscentrumet 
för biosäkerhet. Parterna lämnar bland annat 
uppgifter om nationella kontaktenheter, alla 
befintliga lagar och andra författningar och 
riktlinjer för genomförandet av protokollet och 
den information som parterna behöver för 
förfarandet för informerad 
förhandsöverenskommelse. Dessutom lämnar 
parterna uppgifter om alla bilaterala, regionala 
och multilaterala avtal och överenskommelser, 
sammanfattningar av de riskbedömningar och 
miljöundersökningar beträffande levande 
modifierade organismer som parten gjort med 
tillämpning av sin lagstiftning och genomfört i 
enlighet med artikel 15, inklusive, i 
förekommande fall, relevant information om 
produkter som härrör från sådana organismer, 
i synnerhet bearbetat material med ursprung i 
en levande modifierad organism, som 
innehåller påvisbara nya kombinationer av 
reproducerbart genetiskt material framställt 
genom användning av modern bioteknik. Till 
centrumet skickas även partens slutliga beslut 
om import eller utsättning av levande 
modifierade organismer, samt de rapporter 
parten avger i enlighet med artikel 33, 
inbegripet de som gäller genomförandet av 
förfarandet för informerad 
förhandsöverenskommelse. Enligt punkt 4 
skall arbetsformerna för förmedlingscentrumet 
för biosäkerhet, inbegripet rapporter om dess 
verksamhet, övervägas och fastställas av 
partskonferensen, i dess egenskap av möte 
mellan parterna i detta protokoll, vid dess 
första möte. Mötet fastställde att 
förmedlingscentrumet har övergått från 
försöksstadiet till att vara i fullständig 
användning och godkände arrangemangen 
kring detta. Härefter skall arrangemangen ses 
över regelbundet.
  Artikel 21. Enligt punkt 1 anger anmälaren 
vilka av de uppgifter som inlämnats med 
anledning av förfarandena i protokollet eller 
som begärts av den importerande parten enligt 
förfarandet för informerad 
förhandsöverenskommelse som skall betraktas 
som konfidentiella. På begäran skall i dessa 
fall en motivering ges. I gentekniklagen för-
skrivs vilka uppgifter som inte anses vara 
konfidentiella. Ytterligare gäller vad som 
föreskrivs i lagen om offentlighet i 
myndigheternas verksamhet (621/1999), 
nedan offentlighetslagen. Europeiska 
gemenskapens exportförordning innehåller 
sådana bestämmelser om offentliga och 
konfidentiella uppgifter som harmonierar med 
protokollets bestämmelser. I punkt 2 anges att 
den importerande parten skall samråda med 
anmälaren om parten beslutar att uppgifter 
som anmälaren klassificerat som konfidentiella 
inte uppfyller kraven för sådan behandling, 
och informera anmälaren om beslutet innan 
uppgifterna offentliggörs, på begäran med 
motivering, och ge tillfälle till samråd och en 
intern omprövning av beslutet. Enligt punkt 3 
skall parterna skydda konfidentiella uppgifter 
som mottas med anledning av protokollet. 
Finlands gentekniklag innehåller bestämmelser 
som motsvarar protokollets bestämmelser. 
Enligt punkt 4 får den importerande parten 
bara använda konfidentiella uppgifter i 
kommersiellt syfte om anmälaren skriftligen 
samtyckt därtill. I punkt 5 konstateras att även 
om anmälaren drar tillbaka eller har dragit 
tillbaka en anmälan skall den importerande 
parten respektera konfidentialiteten 
beträffande kommersiell och industriell 
information. Gentekniklagen täcker denna 
bestämmelse och exportförordningen 
kompletterar gentekniklagen vad exporten 
beträffar. I punkt 6 förtecknas sådana 
uppgifter som inte betraktas om konfidentiella. 
Dylika är bland annat anmälarens namn och 
adress, den allmänna beskrivningen av de 
levande modifierade organismerna, 
sammanfattningen av riskbedömningen samt 
metoder och planer för nödingripande. Denna 
bestämmelse omfattas av gentekniklagen. 
Europeiska gemenskapens exportförordning 
överensstämmer till denna del med 
protokollet.
  Artikel 22. Enligt artikeln skall parterna, för 
att förbättra kapaciteten på området för 
biosäkerhet, samarbeta när det gäller att 
utveckla kapaciteten på området för 
biosäkerhet i utvecklingsländer och länder 
med övergångsekonomi, med hänsyn till dessa 
länders behov av finansiering och andra behov 
som definieras i artikeln. I punkt 2 ges en 
närmare definition av vad samarbetet i fråga 
om kapacitetsuppbyggnad skall omfatta.
  Artikel 23. Punkt 1 inbegriper partens 
skyldighet att främja och underlätta för 
information till och utbildning av allmänheten 
och dess delaktighet beträffande säker över-
föring, hantering och användning av levande 
modifierade organismer. Parterna kan 
samarbeta med andra stater och internationella 
organ i syfte att främja medvetenhet och 
delaktighet. De skyldigheter som ingår i 
stycket har beaktats i 5 kap. offentlighetslagen 
och 1 kap. förordningen om offentlighet och 
god informationshantering i myndigheternas 
verksamhet (1030/1999) som innehåller 
bestämmelser om god informationshantering 
och hur den genomförs. Punkt 2 ålägger 
parterna att i enlighet med sina lagar och andra 
författningar samråda med allmänheten i 
beslutsprocessen beträffande levande 
modifierade organismer, och ge allmänheten 
tillgång till besluten, dock med beaktande av 
bestämmelserna om konfidentiella uppgifter i 
artikel 21. Varje part skall också anstränga sig 
för att informera allmänheten om möjligheten 
att få tillgång till förmedlingscentrumet för 
biosäkerhet. De skyldigheter som ingår i 
stycket har i Finland beaktats i 
förvaltningslagen. I gentekniklagen föreskrivs 
dessutom särskilt om hörande av allmänheten 
vid innesluten användning eller avsiktlig 
utsättning av genetiskt modifierade organismer 
för annat ändamål än utsläppande på 
marknaden. Enligt direktiv 2001/18/EG om 
öppen användning är Europeiska 
gemenskapens kommission skyldig att 
informera allmänheten då produkter släpps ut 
på marknaden.
  Artikel 24. Punkt 1 innehåller en allmän 
bestämmelse om att gränsöverskridande 
förflyttningar av levande modifierade 
organismer mellan parter och icke-parter skall 
vara förenliga med protokollets syfte. Parterna 
får ingå bilaterala, regionala och multilaterala 
avtal och överenskommelser med icke-parter 
om sådana gränsöverskridande förflyttningar. 
Enligt punkt 2 skall parterna även uppmuntra 
icke-parter att tillträda protokollet och att 
tillhandahålla lämplig information till 
förmedlingscentrumet för biosäkerhet om 
levande modifierade organismer som utsatts 
eller flyttats in eller ut ur områden inom deras 
nationella jurisdiktioner.
  Artikel 25. Enligt punkt 1 skall parterna 
vidta lämpliga inhemska åtgärder för att 
förhindra och i förekommande fall bestraffa 
gränsöverskridande förflyttning av levande 
modifierade organismer som utförs i strid med 
de inhemska åtgärder som vidtagits för 
genomförandet av protokollet. Finlands 
genteknik-, livsmedels- och föderlag samt 
strafflag innehåller dylika bestämmelser i fråga 
om import av genetiskt modifierade 
organismer. Europeiska gemenskapens 
exportförordning förutsätter att 
medlemsstaterna i sin nationella lagstiftning 
utfärdar bestämmelser om påföljder. För att 
strafflagen skall uppfylla kraven i 
gemenskapens exportförordning och 
protokollet om biosäkerhet skall 48 kap. 1 § 
strafflagen preciseras. Enligt artikel 25 punkt 2 
i protokollet kan den drabbade parten, när det 
rör sig om en illegal gränsöverskridande 
förflyttning, begära att ursprungslandet på 
egen bekostnad skaffar undan den levande 
modifierade organismen genom återtagande 
eller förstöring, enligt vad som är lämpligt. I 
punkt 3 anges att varje part skall tillhandahålla 
förmedlingscentrumet för biosäkerhet 
uppgifter om fall av illegala 
gränsöverskridande förflyttningar som den 
berörs av. Exportförordningen innehåller 
bestämmelser om detta.
  Artikel 26. I punkt 1 ingår bestämmelser om 
eventuellt hänsyn till socioekonomiska 
överväganden när ett beslut skall fattas om 
import av genetiskt modifierade organismer. I 
punkt 2 uppmuntras parterna att samarbeta 
kring forskning och informationsutbyte om 
socioekonomiska effekter av levande 
modifierade organismer, särskilt på ursprungs- 
och lokalsamhällen.
  Artikel 27. Protokollet innehåller inga 
detaljerade bestämmelser om ansvarighet och 
gottgörelse, utan om dem bestäms senare. 
Partskonferensen, i dess egenskap av möte 
mellan parterna i detta protokoll, skulle vid sitt 
första möte besluta om en process beträffande 
hur det lämpligen skall utarbetas 
internationella regler och förfaranden i fråga 
om ansvarighet och gottgörelse för skada som 
härrör från gränsöverskridande förflyttningar 
av levande modifierade organismer. Mötet 
tillsatte en öppen sakkunniggrupp bestående 
av sakkunniga inom juridik och teknik för att 
granska och analysera frågor kring ansvarighet 
och gottgörelse samt utarbeta ett förslag till 
internationella regler och förfaranden i fråga 
om ansvarighet och gottgörelse. 
Sakkunniggruppen skall slutföra sitt arbete år 
2007. Partskonferensen skall anstränga sig så 
att hela processen kan fullbordas inom fyra år.
  Artikel 28. I punkt 1 förutsätts att parterna 
skall beakta artikel 20 i konventionen när 
frågor om finansiella resurser för 
genomförandet av protokollet övervägs. I 
artikel 20 i konventionen förbinder sig 
parterna att tillhandahålla finansiellt stöd och 
stimulans till sådana aktiviteter som syftar till 
att uppnå målen för konventionen. De parter 
som är utvecklade länder åläggs skyldigheten 
att ordna med ny tilläggsfinansiering för att 
göra det möjligt för utvecklingsländer att 
bestrida kostnaderna för genomförandet av 
åtgärder som uppfyller förpliktelserna i 
konventionen. Om dessa tilläggskostnader 
avtalas mellan utvecklingslandet och 
konventionens finansieringssystem i enlighet 
med partskonferensens anvisningar. 
Utvecklade länder som är parter kan också 
genom bilaterala, regionala och andra 
multilaterala kanaler ordna med finansiella 
resurser som har samband med 
genomförandet av konventionen. Länder med 
övergångsekonomi kan frivilligt tillägna sig de 
utvecklade ländernas konventionsförpliktelser. 
När det gäller finansieringsmekanismen och de 
finansiella resurserna har det tagits hänsyn 
särskilt till sådana behov för 
utvecklingsländerna som berör de krav på 
bättre kapacitetsuppbyggnad som protokollet 
föranleder. Med stöd av punkt 4 i artikeln 
skall parterna i samband med punkt 1 också 
beakta behoven hos parter som är 
utvecklingsländer, särskilt de minst utvecklade 
staterna och de små ö-stater som är 
utvecklingsländer, och hos länder med 
övergångsekonomi, i deras ansträngningar att 
fastställa och genomföra sina krav beträffande 
kapacitetsuppbyggnad med tanke på 
genomförandet av protokollet. Enligt punkt 2 
skall konventionen och protokollet ha samma 
finansiella mekanism. Den finansiella 
mekanismen har upprättats genom artikel 21 i 
konventionen. Vid konventionsparternas 
första konferens beslöts att Globala 
miljöfonden (GEF) som administreras av 
Världsbanken fungerar som (temporär) 
finansiell mekanism för konventionen. 
Partskonferensen meddelar GEF riktlinjer och 
rekommendationer för verksamhetsprinciper 
och strategier avseende tillgång till och 
utnyttjande av sådana resurser. Finland 
uppfyller sin finansieringsskyldighet med 
anledning av konventionen och protokollet 
genom att kanalisera finansieringen via GEF.
  Enligt punkt 3 skall partskonferensen, i dess 
egenskap av möte mellan parterna i detta 
protokoll, beakta de finansiella behoven hos 
parter som är utvecklingsländer, särskilt de 
minst utvecklade staterna och de små ö-stater 
som är utvecklingsländer, när den drar upp 
riktlinjer för den finansiella mekanismen. I 
punkt 4 förutsätts att parterna också skall 
beakta behoven hos de ovan nämnda parterna 
i deras ansträngningar att fastställa och 
genomföra sina krav beträffande 
kapacitetsuppbyggnad med tanke på ge-
nomförandet av protokollet. Enligt punkt 5 
skall riktlinjerna för konventionens finansiella 
mekanism vid relevanta beslut av 
partskonferensen, inbegripet de som fattats 
innan protokollet antogs, i tillämpliga delar 
gälla även denna artikel. I enlighet med punkt 
6 kan parter som är industriländer också 
tillhandahålla, och parter som är utveck-
lingsländer och parter med övergångsekonomi 
tillgodogöra sig, finansiella och tekniska 
resurser för genomförandet av protokollet 
genom bilaterala, regionala och multilaterala 
kanaler. Detta innebär i praktiken sådan 
finansiering som de utvecklade länderna 
eventuellt ger utvecklingsländerna utöver 
finansieringen via GEF. Parterna i protokollet 
svarar för kostnaderna för sekreterartjänster i 
anslutning till genomförandet av protokollet, 
partskonferenserna och mötena för de 
underorgan som tillsatts av konferensen. 
Bördefördelningen mellan parterna i fråga om 
dessa kostnader fastställs i enlighet med FN:s 
tabell över betalningsklasser.
  Artikel 29. Artikeln innehåller bestämmelser 
om mötet mellan parterna och beslut som 
fattas av mötet. Enligt punkt 1 skall 
partskonferensen, som är konventionens högs-
ta organ, fungera som möte mellan parterna i 
detta protokoll. Enligt punkt 2 får de parter i 
konventionen som inte är parter i protokollet 
delta som observatörer i arbetet när 
partskonferensen fungerar som möte mellan 
parterna i detta protokoll. Dock kan endast de 
som är parter i protokollet delta i beslut som 
fattas med anledning av protokollet. När 
partskonferensen fungerar som möte mellan 
parterna i detta protokoll skall de medlemmar 
av partskonferensens kontor som företräder 
en part i konventionen som vid den tidpunkten 
inte är part i protokollet, därför i enlighet med 
punkt 3 bytas ut mot en medlem som skall 
väljas av och bland parterna i protokollet. 
Enligt bestämmelserna i punkt 4 skall parterna 
regelbundet mötas för att granska 
genomförandet av protokollet och diskutera 
frågor som har uppstått vid genomförandet. 
Partskonferensen kan i detta avseende bland 
annat utfärda rekommendationer och inrätta 
nödvändiga underorgan. Dessutom skall 
partskonferensen behandla och anta ändringar 
i protokollet eller dess bilagor som anses 
nödvändiga för genomförandet av protokollet. 
Enligt punkt 5 skall partskonferensens 
arbetsordning och de finansiella 
bestämmelserna för konventionen i tillämpliga 
delar gälla för arbetet enligt detta protokoll, 
om inte partskonferensen i samförstånd 
beslutar något annat.
  Det första mötet i partskonferensen, i dess 
egenskap av möte mellan parterna i detta 
protokoll, skall enligt punkt 6 sammankallas i 
anslutning till det första möte i 
partskonferensen som planeras efter 
protokollets ikraftträdande. Senare möts 
parterna i protokollet i regel årligen i 
anslutning till partskonferensens ordinarie 
möten, om inte partskonferensen, i dess 
egenskap av möte mellan parterna i detta 
protokoll, beslutar något annat. Extra möten i 
anslutning till partskonferensen, i dess 
egenskap av möte mellan parterna i detta 
protokoll, skall enligt punkt 7 hållas när 
partskonferensen, i dess egenskap av möte 
mellan parterna i detta protokoll, anser det 
nödvändigt, eller på skriftlig begäran från en 
part, om denna begäran inom sex månader 
från det att sekretariatet meddelat övriga 
parter att en sådan begäran föreligger stöds av 
minst en tredjedel av parterna. Punkt 8 
innehåller bestämmelser om observatörer. 
Enligt bestämmelserna får Förenta nationerna, 
dess fackorgan och Internationella 
atomenergiorganet samt stater som är 
medlemmar av eller observatörer i dessa 
organisationer men inte parter i konventionen 
företrädas som observatörer vid möten där 
partskonferensen fungerar som möte mellan 
parterna i detta protokoll. När det gäller frågor 
inom protokollets räckvidd kan dessutom 
sådana behöriga nationella eller internationella 
organ eller medborgarorganisationer som har 
informerat sekretariatet om att de vill vara 
företrädda vid ett möte där partskonferensen 
fungerar som möte mellan parterna i detta 
protokoll ges tillträde som observatörer, om 
inte minst en tredjedel av de närvarande 
parterna motsätter sig detta. Om inte annat 
sägs i artikel 29 är observatörernas tillträde 
och deltagande i regel underkastat 
partskonferensens arbetsordning jämte däri 
företagna nödvändiga ändringar. Inemot 400 
observatörer har deltagit i konventionens 
partskonferens och av dessa utgör 
medborgarorganisationerna den största 
gruppen med över 300 observatörer. Utöver 
Förenta nationernas sekretariat och fackorgan 
har cirka 20 mellanstatliga organisationer 
deltagit i mötena.
  Artikel 30. Artikeln innehåller bestämmelser 
om underorgan som inrättas enligt eller genom 
konventionen. Enligt första punkten kan 
underorgan efter beslut av partskonferensen, i 
dess egenskap av möte mellan parterna i detta 
protokoll, utföra uppgifter enligt protokollet. I 
punkt 2 anges att parter i konventionen som 
inte är parter i protokollet får delta som 
observatörer i arbetet vid underorganens 
möten. Om ett underorgan till konventionen 
tjänar som underorgan till protokollet skall 
endast parter i protokollet delta i beslut som 
fattas med anledning av protokollet. Om ett 
underorgan till konventionen tjänar som 
underorgan till protokollet kan endast parter i 
protokollet delta i beslut som fattas med 
anledning av protokollet. Genom artikel 25 i 
konventionen har ett underorgan för 
vetenskaplig, teknisk och teknologisk 
rådgivning upprättats. Underorganet har bland 
annat som uppgift att tillhandahålla 
vetenskapliga och tekniska utredningar av 
läget beträffande biologisk mångfald och om 
effekterna av olika typer av åtgärder som 
vidtagits i enlighet med bestämmelserna i 
konventionen samt att tillhandahålla råd om 
vetenskapliga program och internationellt 
samarbete om forskning och utveckling 
rörande bevarande och hållbart nyttjande av 
biologisk mångfald.
  Artikel 31. Det sekretariat som inrättats 
genom artikel 24 i konventionen fungerar 
också som sekretariat för protokollet. 
Bestämmelser om sekretariatets uppgifter 
ingår i artikel 24 punkt 1 i konventionen som i 
tillämpliga delar gäller protokollet. 
Sekretariatets funktion är bland annat att 
anordna och betjäna möten med 
partskonferensen. Dessutom skall sekretariatet 
utföra sådana andra uppgifter som 
partskonferensen kan komma att bestämma. 
Enligt punkt 3 skall kostnaderna för 
sekretariatets tjänster för protokollet, i den 
mån de är urskiljbara, bäras av parterna i detta 
protokoll. Partskonferensen skall vid sitt första 
möte besluta om de nödvändiga 
budgetmässiga arrangemangen för detta. 
Sekretariatet för konventionen om biologisk 
mångfald är beläget i Montreal i Kanada. År 
2003 hade sekretariatet cirka 60 anställda.
  Artikel 32. Om inte annat följer av 
protokollet skall de bestämmelser i 
konventionen som gäller dess protokoll 
tillämpas på detta protokoll.
  Artikel 33. Enligt artikeln skall varje part 
övervaka genomförandet av sina förpliktelser 
enligt protokollet, och med de intervaller som 
fastställts av partskonferensen, i dess 
egenskap av möte mellan parterna i detta 
protokoll, rapportera till partskonferensen om 
de åtgärder den vidtagit för genomförande av 
protokollet.
  Artikel 34. Enligt artikeln skall 
partskonferensen, i dess egenskap av möte 
mellan parterna i detta protokoll, besluta om 
förfaranden och mekanismer för att utvärdera 
efterlevnaden av bestämmelserna i protokollet. 
Partskonferensen, i dess egenskap av möte 
mellan parterna i detta protokoll, skall enligt 
artikeln vid sitt första möte godkänna 
samarbetsförfaranden och institutionella 
mekanismer för att konstatera och behandla 
fall av överträdelser mot bestämmelserna i 
protokollet. Dessa förfaranden skall inbegripa 
bestämmelser om att vid behov erbjuda råd 
eller hjälp. De skall vara skilda från och inte 
påverka de tvistlösningsförfaranden som 
inrättas genom artikel 27 i konventionen. 
Partskonferensen godkände vid sitt första 
möte förfaranden och mekanismer för att 
främja efterlevnaden av bestämmelserna i 
detta protokoll. Vid mötet inrättades en 
sakkunniggrupp med 15 medlemmar 
(Compliance Committee) som lyder under 
partskonferensen, i dess egenskap av möte 
mellan parterna, och som bland annat be-
handlar de fall där bestämmelser inte har 
efterföljts samt vid behov ger parterna råd och 
hjälp i frågor som berör iakttagandet av 
protokollet.
  Artikel 35. Artikeln gäller utvärdering och 
översyn av protokollet. Partskonferensen, i 
dess egenskap av möte mellan parterna i detta 
protokoll, skall fem år efter det att protokollet 
trätt i kraft och minst vart femte år därefter, 
utvärdera protokollets effektivitet, vilket skall 
inbegripa en utvärdering av förfarandena och 
bilagorna
  Artikel 36. I artikeln bestäms om 
undertecknande av protokollet. Protokollet 
stod öppet för undertecknande av stater och 
organisationer för regional ekonomisk integra-
tion vid Förenta nationernas högkvarter i New 
York fram till den 4 juni 2001. Fram till denna 
dag hade protokollet undertecknats av 103 
stater och Europeiska gemenskapen. Finland 
undertecknade protokollet den 24 maj 2000. 
Före avlåtandet av propositionen har 89 stater 
och Europeiska gemenskapen godkänt, 
ratificerat eller anslutit sig till protokollet. Alla 
medlemsstater i EG utom Finland, Portugal, 
Grekland och Belgien har godkänt protokollet.
  Artikel 37. I artikeln ingår bestämmelser om 
protokollets ikraftträdande. Protokollet träder i 
kraft internationellt på den nittionde dagen 
efter den dag då det femtionde ratifikations-, 
godkännande- eller anslutningsinstrumentet 
deponerats hos Förenta staternas högkvarter 
av stater eller organisationer för regional 
ekonomisk integration som är parter i 
konventionen. Före avlåtandet av 
propositionen har 89 stater godkänt, ratificerat 
eller anslutit sig till protokollet. Protokollet 
trädde i kraft internationellt den 11 september 
2003. Detta protokoll skall träda i kraft för en 
stat eller en organisation för regional 
ekonomisk integration som ratificerar, godtar 
eller godkänner protokollet eller ansluter sig till 
det efter att de ovan nämnda femtio 
instrumenten har deponerats, antingen på den 
nittionde dagen efter dagen för deponerandet, 
eller på den dag då konventionen träder i kraft 
för den staten eller organisationen, beroende 
på vilken som inträffar senast.
  Artikel 38. Inga reservationer får göras mot 
detta protokoll.
  Artikel 39. Artikeln innehåller bestämmelser 
om frånträdande av protokollet. En part kan 
frånträda protokollet tidigast två år från den 
dag då protokollet har trätt i kraft för partens 
del. Därefter kan protokollet frånträdas när 
som helst. Frånträdet sker genom en skriftlig 
underrättelse till depositarien och äger rum vid 
utgången av ett år från den dag då 
depositarien mottagit underrättelsen eller på 
sådan senare dag som kan anges i 
underrättelsen om frånträdet.
  Artikel 40. Protokollets arabiska, engelska, 
franska, kinesiska, ryska och spanska texter 
har lika giltighet. Förenta nationernas 
generalsekreterare fungerar som depositarie 
för protokollet.
  
  
2.       Lagförslag
2.1.     Lag om sättande i kraft av de 
bestämmelser som hör till området 
för lagstiftningen i 
Cartagenaprotokollet om 
biosäkerhet till konventionen om 
biologisk mångfald
  1 §. Paragrafen innehåller en sedvanlig 
blankettbestämmelse, engligt vilken de 
bestämmelser som hör till området för 
lagstiftningen i Cartagenaprotokollet om 
biosäkerhet skall gälla som lag sådana Finland 
har förbundit sig till dem.
  2 §. Närmare bestämmelser om 
verkställigheten av lagen kan utfärdas genom 
förordning av statsrådet.
  3 §. Om ikraftträdandet av lagen bestäms 
genom förordning av republikens president. 
Avsikten är att lagen skall träda i kraft 
samtidigt som protokollet träder i kraft för 
Finlands del.
  
  
2.2.     Lag om ändring av 48 kap. 1 § 
strafflagen
  1 §. Miljöförstöring. I enlighet med artikel 
25 punkt 1 i protokollet om biosäkerhet skall 
parterna vidta lämpliga nationella åtgärder för 
att förhindra och i förekommande fall 
bestraffa gränsöverskridande förflyttning av 
levande modifierade organismer som utförs i 
strid med de inhemska åtgärder som vidtagits 
för genomförandet av protokollet. Även 
artikel 18 i Europeiska gemenskapens 
exportförordning, genom vilken 
bestämmelserna i protokollet om biosäkerhet 
sätts i kraft i gemenskapen, förutsätter att 
medlemsstaterna i sin nationella lagstiftning 
utfärdar bestämmelser om påföljder. Finlands 
gentekniklag och strafflag innehåller dylika 
bestämmelser i fråga om import av genetiskt 
modifierade organismer.
  I 42 § i den gällande gentekniklagen 
hänvisas till 44 kap. 9 § och 48 kap. 1-4 § 
strafflagen. I 48 kap. strafflagen som gäller 
miljöbrott ingår ingen särskild bestämmelse 
om åsidosättande av förpliktelserna i 
Europeiska gemenskapens exportförordning. 
Därför föreslås att ett uttryckligt omnämnande 
av verksamhet i strid med gemenskapens 
förordning tas in i 48 kap. 1 § 1 mom. 3 
punkten strafflagen som gäller miljöförstöring.
  I fråga om brott som orsakas genom 
genetiskt modifierade organismer täcks 
brottsbeskrivningen endast delvis av den 
gällande 48 kap. 1 § strafflagen när det gäller 
rekvisiten för gärningens följder. I rekvisiten 
för gärningens följder görs nämligen ingen 
särskild specifikation av tryggandet av 
naturens mångfald. Förorening eller 
nedskräpning av miljön eller orsakande av fara 
för hälsan torde inte kunna betraktas som en 
sådan följd. Med anledning av detta föreslås 
att 48 kap. 1 § strafflagen ändras så att en av 
genetiskt modifierade organismer orsakad 
skadlig förändring i miljön som kan jämställas 
med förorening beaktas i rekvisiten i fråga om 
gärningens följder.
  På ovan nämnda grunder föreslås att 48 
kap. 1 § strafflagen kompletteras så att även 
den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet 
ur landet för ut genetiskt modifierade 
organismer samt livsmedel eller foder som 
innehåller sådana i strid med 
Europaparlamentets och rådets förordning 
(EG) nr 1946/2003 om gränsöverskridande 
förflyttning av genetiskt modifierade 
organismer, sålunda att gärningen är ägnad att 
förorena eller orsaka andra motsvarande 
skadliga förändringar i miljön, skräpa ned 
miljön eller förorsaka fara för hälsan, skall 
dömas för miljöförstöring.
  
  
3.       Ikraftträdande
  Cartagenaprotokollet om biosäkerhet trädde 
i kraft internationellt den 11 september 2003. 
För Finlands del träder protokollet i kraft den 
nittionde dagen efter den dag då Finlands 
godkännandeinstrument har deponerats. De 
lagar som ingår i propositionen avses träda i 
kraft samtidigt som protokollet träder i kraft 
för Finlands vidkommande och vid en 
tidpunkt som bestäms genom förordningar av 
republikens president och statsrådet.
  Protokollet innehåller bestämmelser som 
enligt 18 § självstyrelselagen för Åland 
(1144/1991) faller inom landskapets 
lagstiftningsbehörighet. Dylika bestämmelser 
är till exempel de bestämmelser om miljövård 
som avses i 18 § 10 punkten självstyrelselagen 
för Åland samt de bestämmelser om hälso- 
och sjukvård som avses i 18 § 12 punkten. 
För att den lag om sättande i kraft som ingår i 
propositionen skall träda i kraft i landskapet 
Åland måste lagtinget således ge sitt bifall till 
författningen i enlighet med 59 § 2 mom. 
självstyrelselagen för Åland.
  
4.       Behovet av riksdagens 
samtycke och 
behandlingsordningen
  Enligt 94 § 1 mom. grundlagen godkänner 
riksdagen sådana fördrag och andra 
internationella förpliktelser som innehåller 
bestämmelser som hör till området för lagstift-
ningen eller annars har avsevärd betydelse, 
eller som enligt grundlagen av någon annan 
anledning kräver riksdagens samtycke.
  Bestämmelser som av någon annan orsak 
kräver riksdagens godkännande är bl.a. 
internationella förpliktelser som är bindande 
för riksdagens budgetbefogenheter (t.ex. 
GrUU 45/2000 rd). Som sådana förpliktelser 
har i praktiken betraktas närmast sådana 
bestämmelser som medför direkta utgifter för 
staten.
  Enligt grundlagsutskottets tolkningspraxis 
skall en bestämmelse anses höra till området 
för lagstiftningen, om den gäller utövande eller 
begränsning av någon grundläggande fri- eller 
rättighet som är skyddad i grundlagen, om den 
i övrigt gäller grunderna för individens 
rättigheter och skyldigheter, om den sak som 
bestämmelsen gäller enligt grundlagen skall 
föreskrivas i lag, om det finns 
lagbestämmelser om den sak som 
bestämmelsen gäller eller om det enligt 
rådande uppfattning i Finland skall lagstiftas 
om saken. På dessa grunder hör en 
bestämmelse om en internationell förpliktelse 
till området för lagstiftningen oavsett om den 
strider mot eller överensstämmer med en 
lagbestämmelse i Finland (GrUU 11 och 
12/2000 rd).
  Protokollet är ett s.k. blandavtal, dvs. ett 
avtal med delad kompetens. Protokollet 
innehåller bestämmelser som hör såväl till 
Europeiska gemenskapens som till 
medlemsstaternas behörighet. Riksdagens 
godkännande gäller de delar av protokollet 
som faller inom Finlands behörighet.
  Europeiska gemenskapens domstols 
yttrande av den 6 december 2001 om rättslig 
grund för Cartagenaprotokollet 2/00 tangerar 
också behörighetsfördelningen mellan 
gemenskapen och medlemsstaterna. 
Domstolen konstaterade att 
gemenskapslagstiftningen endast delvis täcker 
protokollets område. Till denna del hänvisade 
domstolen till rådets direktiv 90/219/EEG om 
innesluten användning av genetiskt 
modifierade mikroorganismer samt 
Europaparlamentets och rådets direktiv 
2001/18/EG om avsiktlig utsättning av 
genetiskt modifierade organismer i miljön. 
Efter domstolens yttrande har gemenskapen 
utfärdat följande nya förordningar: 
exportförordningen (EG, nr 1946/2003), 
förordningen om nya livsmedel (EG, nr 
258/97), livsmedels- och foderförordningen 
(EG, nr 1829/2003) samt förordningen om 
spårbarhet och märkning av GMO (EG, nr 
1830/2003). En närmare redogörelse för 
förordningarna ingår i punkterna 2.2.2-2.2.3 
ovan. I och med den nya interna lagstiftningen 
har gemenskapens behörighet inom 
protokollets område ökat. 
Behörighetsfördelningen mellan Europeiska 
gemenskapen och dess medlemsstater är dock 
inte entydig.
  I praktiken har man försökt att på en relativt 
allmän nivå definiera behörighetsfördelningen 
mellan gemenskapen och dess medlemsstater i 
fördragl med delad kompetens. Också 
Europeiska gemenskapen uppgav i enlighet 
med artikel 34 punkt 3 i konventionen om 
biologisk mångfald omfattningen av sin 
behörighet i samband med godkännandet av 
protokollet den 11 september 2003. I sin 
deklaration meddelar Europeiska 
gemenskapen att den i enlighet med fördraget 
om upprättandet av Europeiska gemenskapen 
och i synnerhet artikel 175 punkt 1 i detta 
fördrag har behörighet att ingå internationella 
avtal och uppfylla de förpliktelser som dessa 
medför och som bidrar till uppnåendet av 
följande mål: att bevara, skydda och förbättra 
miljön, skydda människors hälsa, utnyttja 
naturresurserna varsamt och rationellt samt att 
främja åtgärder på internationell nivå för att 
lösa regionala eller globala miljöproblem. 
Ytterligare meddelar Europeiska gemenskapen 
att den redan har utfärdat författningar som är 
bindande för dess medlemsstater och som 
täcker de frågor som hör till 
tillämpningsområdet för protokollet samt att 
den ger förmedlingscentrumet för biosäkerhet 
(Biosafety Clearing House) en förteckning 
över de aktuella författningarna och vid behov 
ser över denna förteckning i enlighet med 
artikel 20 punkt 3. a. i Cartagenaprotokollet 
om biosäkerhet. Europeiska gemenskapen är 
ansvarig för att de förpliktelser med anledning 
av protokollet som orsakas av gällande 
gemenskapsrätt uppfylls. På grund av sin 
beskaffenhet genomgår utövandet av 
gemenskapens befogenheter en kontinuerlig 
utveckling.
  Artikel 1 i protokollet innehåller 
bestämmelser om protokollets syften. En 
bestämmelse med samma innehåll ingår i 
Finlands gentekniklag. Eftersom den sak som 
bestämmelsen gäller föreskrivs genom lag i 
Finland, hör bestämmelsen till området för 
lagstiftningen och kräver riksdagens samtycke.
  I artikel 2 punkt 3 i protokollet bestäms om 
den inbördes prioritetsordningen för normerna 
i protokollet och i annan internationell rätt. En 
dylik bestämmelse som inverkar på den 
inbördes prioritetsordningen för normer som 
hör till området för lagstiftningen hör också 
själv till området för lagstiftningen.
  Artikel 3 gäller de väsentliga definitionerna 
med tanke på tillämpningen av protokollet. En 
dylik avtalsbestämmelse som indirekt påverkar 
tolkningen och tillämpningen av materiella 
avtalsbestämmelser som hör till området för 
lagstiftningen hör också själv till området för 
lagstiftningen (GrUU 6/2001 rd).
  Artikel 4 innehåller bestämmelser om 
protokollets tillämpningsområde. Enligt 
artikeln skall protokollet tillämpas på 
gränsöverskridande förflyttningar, transitering, 
hantering och användning av alla levande 
modifierade organismer som kan få skadlig 
effekt på bevarandet och det hållbara 
nyttjandet av biologisk mångfald, även med 
hänsyn till riskerna för människors hälsa. Den 
sak som bestämmelsen gäller föreskrivs i fråga 
om annat än export i gentekniklagen samt i 
lagen om transport av farliga ämnen. Eftersom 
den sak som bestämmelsen gäller föreskrivs 
genom lag i Finland hör bestämmelsen till 
området för lagstiftningen och kräver 
riksdagens samtycke.
  Artikel 7 i protokollet gäller tillämpning av 
förfarandet för informerad 
förhandsöverenskommelse. Enligt punkt 1 
skall förfarandet för informerad 
förhandsöverenskommelse tillämpas före den 
första avsiktliga gränsöverskridande 
förflyttningen av levande modifierade 
organismer för avsiktlig utsättning i miljön hos 
den importerande parten. Bestämmelser om 
det förfarande för förhandsöverenskommelse, 
dvs. det tillståndsförfarande som skall 
tillämpas på import av genetiskt modifierade 
organismer för avsiktlig utsättning i miljön 
ingår i Finlands gentekniklag vars 
bestämmelser motsvarar bestämmelsen i 
protokollet. Eftersom den sak som artikel 7 
punkt 1 i protokollet gäller föreskrivs genom 
lag i Finland, hör bestämmelsen till området 
för lagstiftningen och kräver riksdagens 
samtycke.
  Enligt artikel 8 punkt 1 i protokollet skall 
den exporterande parten göra en skriftlig 
anmälan till den importerande partens 
behöriga nationella myndighet före en sådan 
avsiktlig gränsöverskridande förflyttning av en 
levande modifierad organism som omfattas av 
förfarandet för informerad 
förhandsöverenskommelse. Alternativt kan 
den exporterande parten begära att 
exportören, dvs. verksamhetsidkaren, ser till 
att sådan anmälan görs. Anmälan skall minst 
innehålla de uppgifter som anges bilaga I. I 
Finland ingår bestämmelser om uppgörandet 
av ansökan i anslutning till import av genetiskt 
modifierade organismer för avsiktlig utsättning 
i miljön i gentekniklagen och i författningar på 
lägre nivå. Eftersom den sak som artikel 8 
punkt 1 i protokollet gäller föreskrivs genom 
lag i Finland, hör bestämmelsen till området 
för lagstiftningen och kräver riksdagens 
samtycke.
  Artikel 9 gäller bekräftelse av mottagande av 
anmälan. I 18 och 20 § gentekniklagen 
föreskrivs om de saker som avses i punkterna 
1-3 i artikeln. Eftersom de saker som 
bestämmelsen gäller föreskrivs genom lag i 
Finland, hör bestämmelsen till området för 
lagstiftningen och kräver riksdagens samtycke.
  I artiklarna 10 punkt 6 och 11 punkt 6 ges 
den mottagande staten rätt att med stöd av 
försiktighetsprincipen förbjuda import av 
genetiskt modifierade organismer eller fatta ett 
annat beslut om förflyttning för att undvika 
eller minimera potentiellt skadliga effekter. 
Otillräckliga relevanta vetenskapliga uppgifter 
om antingen den som förorsakat risken eller 
orsakssambandet mellan den som förorsakar 
risken och följden därav skall därmed inte 
hindra parten från att vidta åtgärder för att 
undvika en skada. I miljöskyddslagen 
(86/2000) har principen lyfts fram som en 
grundläggande princip inom miljöskyddet. 
Försiktighetsprincipen ingår också i 
gentekniklagens syfte att främja en säker 
användning och utveckling av gentekniken i 
överensstämmelse med försiktighetsprincipen. 
Bestämmelserna hör till området för 
lagstiftningen och kräver riksdagens samtycke.
  Artikel 12 innehåller bestämmelser om 
omprövning av beslut på grundval av nya 
vetenskapliga uppgifter eller sådana uppgifter 
som gäller de potentiella skadliga effekterna på 
bevarandet och det hållbara nyttjandet av 
biologisk mångfald, eller på begäran av den 
exporterande parten eller anmälaren. 
Bestämmelserna i gentekniklagen motsvarar 
bestämmelserna i artikel 12 i fråga om import 
av genetiskt modifierade organismer avsedda 
för avsiktlig utsättning i miljön och sträcker sig 
delvis längre än protokollets bestämmelser. 
Eftersom de saker som bestämmelsen gäller 
föreskrivs genom lag i Finland, hör 
bestämmelsen till området för lagstiftningen 
och kräver riksdagens samtycke.
  I artikel 13 ingår bestämmelser om förenklat 
förfarande. Bestämmelserna i 2 § 3 mom. och 
18 a § gentekniklagen medger ett förfarande i 
enlighet med artikel 13 punkt 1 i protokollet. 
Eftersom den sak som bestämmelsen gäller 
föreskrivs genom lag i Finland, hör 
bestämmelsen till området för lagstiftningen 
och kräver riksdagens samtycke.
  Artikel 15 innehåller bestämmelser om 
riskbedömning. Artikeln anger att 
riskbedömning i enlighet med protokollet skall 
göras enligt vedertagna vetenskapliga metoder. 
Enligt punkt 1 i artikeln skall 
riskbedömningarna åtminstone grundas på 
sådana uppgifter som tillhandahållits enligt 
artikel 8 och andra tillgängliga vetenskapliga 
bevis för att fastställa och utvärdera möjliga 
skadliga effekter av levande modifierade 
organismer på bevarandet och det hållbara 
nyttjandet av biologisk mångfald, även med 
hänsyn till riskerna för människors hälsa. 
Enligt gentekniklagen skall 
verksamhetsidkaren alltid utföra en 
riskbedömning som innehåller samma 
uppgifter som i bilaga III till protokollet, men i 
mera detaljerad form. Enligt punkt 2 i artikeln 
skall den importerande parten se till att 
riskbedömning sker beträffande de beslut som 
fattas enligt artikel 10. Parten kan kräva att 
exportören utför riskbedömningen. Enligt 
punkt 3 svarar anmälaren för kostnaden för 
riskbedömningen, om den importerande 
parten kräver att riskbedömning utförs. Enligt 
gentekniklagen skall verksamhetsidkaren alltid 
utarbeta en riskbedömning med samma 
uppgifter som i bilaga III till protokollet, men i 
mera detaljerad form. Riskbedömningen skall 
ingå i ansökan som gäller avsiktlig utsättning 
av genetiskt modifierade organismer och 
riskbedömningen sker på verksamhetsidkarens 
egen bekostnad. Bestämmelserna i 
gentekniklagen motsvarar därmed protokollets 
bestämmelser i fråga om import av genetiskt 
modifierade organismer för avsiktlig 
utsättning. Eftersom de saker som 
bestämmelsen gäller föreskrivs genom lag i 
Finland, hör bestämmelsen till området för 
lagstiftningen och kräver riksdagens samtycke.
  Artikel 16 innehåller bestämmelser om 
riskhantering. I gentekniklagen ingår 
bestämmelser som till innehållet motsvarar 
punkterna 1-3 i protokollet. Eftersom de 
saker som bestämmelsen gäller föreskrivs 
genom lag i Finland, hör bestämmelsen till 
området för lagstiftningen och kräver 
riksdagens samtycke.
  Artikel 18 punkt 1 i protokollet innehåller en 
allmän bestämmelse om att parterna skall se 
till att levande modifierade organismer som är 
föremål för en sådan avsiktlig 
gränsöverskridande förflyttning som omfattas 
av detta protokoll hanteras, förpackas och 
transporteras under säkra förhållanden, så att 
de skadliga effekterna på bevarandet och det 
hållbara nyttjandet av biologisk mångfald kan 
undvikas. Relevanta internationella regler och 
normer skall beaktas vid förflyttningar av 
genetiskt modifierade organismer. 
Gentekniklagen samt lagen om transport av 
farliga ämnen och de bestämmelser som 
utfärdats med stöd av den motsvarar 
protokollets bestämmelser i fråga om import 
av genetiskt modifierade organismer. Eftersom 
de saker som bestämmelsen gäller föreskrivs 
genom lag i Finland, hör bestämmelsen till 
området för lagstiftningen och kräver 
riksdagens samtycke. Artikel 18 punkt 2 i 
protokollet innehåller detaljerade 
bestämmelser om nödvändig dokumentation 
vid förflyttning av genetiskt modifierade or-
ganismer. Artikel 18 punkt 2. b. gäller 
förflyttningar av genetiskt modifierade 
organismer för innesluten användning. I den 
dokumentation som åtföljer levande 
modifierade organismer avsedda för innesluten 
användning skall tydligt anges att de är 
levande modifierade organismer, och vilka 
krav som gäller för säker hantering, lagring, 
transport och användning. Dessutom skall 
anges namn och adress för den person och 
institution till vilken de levande modifierade 
organismerna skickas. Enligt gentekniklagen 
skall de ovan nämnda uppgifterna lämnas i 
den ansökan om tillstånd eller den anmälan 
som enligt lagen skall inlämnas då genetiskt 
modifierade organismer importeras för 
innesluten användning. Gentekniklagens 
bestämmelser motsvarar protokollets 
bestämmelse till denna del. Eftersom den sak 
som bestämmelsen gäller föreskrivs genom lag 
i Finland, hör bestämmelsen till området för 
lagstiftningen och kräver riksdagens samtycke. 
Artikel 18 punkt 2. c. behandlar förflyttningar 
av genetiskt modifierade organismer avsedda 
för avsiktlig utsättning i miljön. I den 
dokumentation som åtföljer dylika organismer 
skall tydligt anges att de är levande 
modifierade organismer, deras identitet och 
relevanta särdrag och/eller karakteristika, vilka 
krav som gäller för säker hantering, lagring, 
transport och användning, den kontaktpunkt 
där ytterligare uppgifter kan erhållas och, vid 
behov, namn och adress för importören och 
exportören. Dessutom skall dokumenten 
innehålla en förklaring om att förflyttningen är 
förenlig med de krav i detta protokoll som 
gäller exportören. Enligt gentekniklagen skall 
de ovan nämnda uppgifterna anges i den 
ansökan som enligt lagen skall inlämnas då 
genetiskt modifierade organismer förs in till 
Finland från stater utanför gemenskapen för 
avsiktlig utsättning i miljön. Eftersom den sak 
som bestämmelsen gäller föreskrivs genom lag 
i Finland, hör bestämmelsen till området för 
lagstiftningen och kräver riksdagens samtycke.
  Artikel 21 innehåller bestämmelser om 
konfidentiella uppgifter. Enligt artikeln skall 
den importerande parten tillåta att anmälaren 
anger vilka av de uppgifter som inlämnats med 
anledning av förfarandena i protokollet eller 
som begärts av den importerande parten enligt 
förfarandet för informerad 
förhandsöverenskommelse som skall betraktas 
som konfidentiella. Anmälarens klassificering 
av uppgifterna som konfidentiella är dock inte 
ovillkorligt bindande för den importerande 
parten, utan denne kan efter att ha hört 
anmälaren besluta att de nämnda uppgifterna 
inte skall betraktas som konfidentiella. Den 
importerande parten skall informera 
anmälaren om beslutet innan uppgifterna 
offentliggörs och ge tillfälle till samråd och en 
intern omprövning av beslutet. Enligt 12 § 2 
mom. grundlagen är handlingar och 
upptagningar som innehas av myndigheterna 
offentliga, om inte offentligheten av tvingande 
skäl särskilt har begränsats genom lag. 
Offentlighetsprincipen ingår också i 1 § lagen 
om offentlighet i myndigheternas verksamhet 
(621/1999). Bestämmelser om 
sekretessbelagda myndighetshandlingar (som 
innehas av myndigheter) ingår i 24 § lagen om 
offentlighet i myndigheternas verksamhet. I 1 
mom. 20 punkten i denna paragraf anges att 
sekretessbelagda handlingar bland annat är 
handlingar som innehåller uppgifter om en 
privat affärs- eller yrkeshemlighet samt sådana 
handlingar som innehåller uppgifter om någon 
annan motsvarande omständighet som har 
samband med privat näringsverksamhet, om 
utlämnandet av uppgifter ur en sådan handling 
skulle medföra ekonomisk skada för 
näringsidkaren, och det inte är fråga om 
uppgifter som är betydelsefulla för skyddande 
av konsumenters hälsa eller en hälsosam miljö 
eller för bevakande av de rättigheter som 
innehas av dem som orsakas skada av 
verksamheten. Gentekniklagen innehåller 
särskilda bestämmelser om offentliga och 
sekretessbelagda handlingar som gäller 
genetiskt modifierade organismer. Enligt 32 § 
2 mom. i denna lag skall verksamhetsidkaren 
(anmälaren) specificera de uppgifter som den 
anser att skall vara sekretessbelagda. 
Verksamhetsidkaren skall ge motiveringar för 
sin uppfattning. Efter att ha hört 
verksamhetsidkaren beslutar 
gentekniknämnden vilka uppgifter som skall 
vara sekretessbelagda. Protokollets 
bestämmelse strider inte mot den nationella 
lagstiftningen. Bestämmelsen hör till området 
för lagstiftningen och kräver riksdagens 
samtycke.
  Artikel 21 i protokollet innehåller också en 
bestämmelse om vilka uppgifter som inte 
betraktas som konfidentiella. Dylika uppgifter 
som omfattas av offentlighetsprincipen är 
anmälarens namn och adress, den allmänna 
beskrivningen av de levande modifierade 
organismerna, sammanfattningen av 
riskbedömningen och metoder och planer för 
nödingripande. Bestämmelsen gäller dock inte 
situationer då anmälaren drar tillbaka eller har 
dragit tillbaka anmälan. I 32 § 1 mom. 
gentekniklagen ingår en motsvarande 
förteckning, om än något mera omfattande än 
protokollets bestämmelse. Utöver de uppgifter 
som anges i artikel 21 i protokollet betraktas 
enligt gentekniklagen uppgifter om platsen för 
användning av genetiskt modifierade 
organismer samt användningens syfte, 
omfattning och uppföljning liksom 
tillståndshandlingar enligt gentekniklagen inte 
som konfidentiella. Eftersom artikel 21 i 
protokollet gör det möjligt för en nationell 
myndighet, i Finland gentekniknämnden, att i 
sista hand ange vilka uppgifter som är 
konfidentiella står protokollets bestämmelse 
inte i strid med bestämmelserna om offentliga 
och konfidentiella handlingar. Bestämmelsen 
hör till området för lagstiftningen och kräver 
riksdagens samtycke.
  Artikel 23 i protokollet ålägger parterna att 
försöka se till att allmänheten får information 
om och är delaktiga i beslut som gäller 
genetiskt modifierade organismer. 
Bestämmelser om medborgarnas rätt till 
delaktighet och om säkerställandet av deras 
tillgång till information ingår i ett flertal olika 
lagar, inklusive förvaltningslagen (434/2003). I 
gentekniklagen föreskrivs dessutom särskilt 
om hörande av allmänheten vid innesluten 
användning eller avsiktlig utsättning i miljön av 
genetiskt modifierade organismer för annat 
ändamål än utsläppande på marknaden. 
Protokollets bestämmelser motsvarar Finlands 
bestämmelser om information och rätt till 
delaktighet. Eftersom den sak som 
protokollets bestämmelser gäller föreskrivs 
genom lag i Finland, hör bestämmelsen till 
området för lagstiftningen och kräver 
riksdagens samtycke.
  Enligt artikel 25 skall parterna vidta 
nödvändiga nationella åtgärder för att 
förhindra sådan gränsöverskridande 
förflyttning av levande modifierade 
organismer som utförs i strid med de 
nationella åtgärder som vidtagits för 
genomförandet av protokollet. Parterna skall 
också vid behov bestraffa sådana 
gränsöverskridande förflyttningar. Finlands 
gentekniklag och strafflag innehåller 
motsvarande bestämmelser som protokollet i 
fråga om import av genetiskt modifierade 
organismer. I regeringens proposition ingår ett 
förslag till ändring av strafflagen så att också 
export i strid med bestämmelserna leder till 
bestraffning. Bestämmelsen hör till området 
för lagstiftningen och kräver riksdagens 
samtycke.
  Protokollet innehåller inga bestämmelser 
som berör grundlagen så som avses i dess 
94 § 2 mom. eller 95 § 2 mom. Enligt 
regeringens uppfattning kan protokollet därför 
godkännas med enkel majoritet och förslaget 
till lag om sättande i kraft kan behandlas i 
vanlig lagstiftningsordning.
  Med stöd av vad som anförts ovan och i 
enlighet med 94 § grundlagen föreslås
  
  att Riksdagen godkänner det i 
Montreal den 29 januari 2000 
antagna Cartagenaprotokollet om 
biosäkerhet till konventionen om 
biologisk mångfald till den del 
protokollet hör till Finlands 
behörighet.
  
  Eftersom protokollet innehåller 
bestämmelser som hör till området för 
lagstiftningen föreläggs Riksdagen samtidigt 
följande lagförslag:
 
 
 
 
Lagförslagen
  
  
  
  
  
1.
Lag
om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i 
Cartagenaprotokollet om biosäkerhet till konventionen om biologisk mångfald
  I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
  
 
 
1 §
  De bestämmelser som hör till området för 
lagstiftningen i det i Montreal den 29 januari 
2000 antagna Cartagenaprotokollet om 
biosäkerhet till konventionen om biologisk 
mångfald gäller som lag sådana som Finland 
har förbundit sig till dem.
  
2 §
  Närmare bestämmelser om verkställigheten 
av denna lag kan utfärdas genom förordning 
av statsrådet.
  
3 §
  Om ikraftträdandet av denna lag bestäms 
genom förordning av republikens president.
 
-----
 
 
2.
Lag
om ändring av 48 kap. 1 § strafflagen
  I enlighet med riksdagens beslut
  ändras i strafflagen av den 19 december 1889 (39/1889) 48 kap. 1 § 1 mom., sådant det lyder 
i lag 587/2001, som följer:
  
 
 
48 kap.
Om miljöbrott
1 §
Miljöförstöring
  Den som uppsåtligen eller av grov 
oaktsamhet
- - - - - - - - - - - - - - 
  3) för in i landet eller ut ur landet eller 
genom finskt territorium transiterar avfall i 
strid med avfallslagen eller bestämmelser som 
har utfärdats eller särskilda föreskrifter som 
har meddelats med stöd av den eller så som 
avses i artikel 26.1 i den 
avfallstransportförordning som nämns i 45 § 1 
mom. avfallslagen, eller i landet för in eller ur 
landet för ut ett ämne, ett fabrikat eller en 
produkt i strid med en förordning som 
utfärdats med stöd av miljöskyddslagen eller i 
strid med den i 2 punkten nämnda förordning-
en om ämnen som bryter ned ozonskiktet, 
eller ur landet för ut genetiskt modifierade 
organismer samt livsmedel eller foder som 
innehåller sådana i strid med Europaparla-
mentets och rådets förordning (EG) nr 
1946/2003 om gränsöverskridande förflyttning 
av genetiskt modifierade organismer,
  så att gärningen är ägnad att förorena eller 
orsaka andra motsvarande skadliga 
förändringar i miljön, skräpa ned miljön eller 
förorsaka fara för hälsan, skall för 
miljöförstöring dömas till böter eller fängelse i 
högst två år.
  ---
  Om ikraftträdandet av denna lag bestäms 
genom förordning av statsrådet.
 
-----
Helsingfors den 23 april 2004
 
Republikens President
TARJA HALONEN
  
  
  
  
Utrikesminister Erkki Tuomioja
  
  
 
 
Parallelltexter
  
  
  
 
 
  
  
2.
Lag
om ändring av 48 kap. 1 § strafflagen
  I enlighet med riksdagens beslut
  ändras i strafflagen av den 19 december 1889 (39/1889) 48 kap. 1 § 1 mom., sådant det lyder 
i lag 587/2001, som följer:
  
Gällande lydelse
Föreslagen lydelse
  
48 kap.
Om miljöbrott
1 §
Miljöförstöring
  Den som uppsåtligen eller av grov 
oaktsamhet
- - - - - - - - - - - - - - 
  3) för in i landet eller ut ur landet eller 
genom finskt territorium transiterar avfall i 
strid med avfallslagen eller bestämmelser 
som har utfärdats eller särskilda föreskrifter 
som har meddelats med stöd av den eller så 
som avses i artikel 26.1 i den 
avfallstransportförordning som nämns i 45 § 
1 mom. avfallslagen, eller i landet för in eller 
ur landet för ut ett ämne, ett fabrikat eller en 
produkt i strid med en förordning som 
utfärdats med stöd av miljöskyddslagen eller 
i strid med den i 2 punkten nämnda 
förordningen om ämnen som bryter ned 
ozonskiktet,
  
  
  
  
  
  så att gärningen är ägnad att förorena eller 
skräpa ned miljön eller förorsaka fara för 
hälsan, skall för miljöförstöring dömas till 
böter eller fängelse i högst två år.
48 kap.
Om miljöbrott
1 §
Miljöförstöring
  Den som uppsåtligen eller av grov 
oaktsamhet
- - - - - - - - - - - - - - 
  3) för in i landet eller ut ur landet eller 
genom finskt territorium transiterar avfall i 
strid med avfallslagen eller bestämmelser 
som har utfärdats eller särskilda föreskrifter 
som har meddelats med stöd av den eller så 
som avses i artikel 26.1 i den 
avfallstransportförordning som nämns i 45 § 
1 mom. avfallslagen, eller i landet för in eller 
ur landet för ut ett ämne, ett fabrikat eller en 
produkt i strid med en förordning som 
utfärdats med stöd av miljöskyddslagen eller 
i strid med den i 2 punkten nämnda 
förordningen om ämnen som bryter ned 
ozonskiktet, eller ur landet för ut genetiskt 
modifierade organismer samt livsmedel 
eller foder som innehåller sådana i strid 
med Europaparlamentets och rådets 
förordning (EG) nr 1946/2003 om 
gränsöverskridande förflyttning av genetiskt 
modifierade organismer,
  så att gärningen är ägnad att förorena eller 
orsaka andra motsvarande skadliga 
förändringar i miljön, skräpa ned miljön 
eller förorsaka fara för hälsan, skall för 
miljöförstöring dömas till böter eller fängelse 
i högst två år.
  ---
  Om ikraftträdandet av denna lag bestäms 
genom förordning av statsrådet.
  ---
 
  
 
 
  
 
 
(Översättning)
  
  
  
  
CARTAGENAPROTOKOLLET OM 
BIOSÄKERHET
  
till konventionen om biologisk mångfald
  
  Parterna i detta protokoll,
  som är parter i konventionen om biologisk 
mångfald, nedan kallad konventionen,
  
  som erinrar om artikel 19.3 och 19.4, 
artikel 8 g och artikel 17 i konventionen,
  
  som även erinrar om beslut II/5 av den 17 
november 1995 av konferensen med 
parterna i konventionen om att utarbeta ett 
protokoll om biosäkerhet, med särskild 
inriktning på gränsöverskridande 
förflyttningar av levande modifierade 
organismer som framställts med hjälp av 
modern bioteknik och som kan få skadlig 
effekt på bevarandet och det hållbara 
nyttjandet av biologisk mångfald, och att 
föreslå, i synnerhet, lämpliga förfaranden för 
informerad förhandsöverenskommelse,
  som ånyo bekräftar den 
försiktighetsprincip som återfinns i princip nr 
15 i Riodeklarationen om miljö och 
utveckling,
  som är medvetna om den snabba 
utvecklingen inom den moderna biotekniken 
och allmänhetens växande oro över dess 
potentiellt skadliga effekter på den biologiska 
mångfalden, även med hänsyn till riskerna 
för människors hälsa,
  som erkänner att den moderna biotekniken 
har stor potential för att bidra till människors 
välbefinnande om den utvecklas och an-
vänds med tillräckliga säkerhetsåtgärder för 
miljön och människors hälsa,
  som också erkänner att det är mycket 
viktigt för mänskligheten att det finns 
centrum för ursprung och centrum för 
genetisk mångfald,
  som beaktar att många länder, särskilt 
utvecklingsländer, har begränsad kapacitet 
att handskas med den typ och omfattning av 
kända och potentiella risker som är 
förknippade med levande modifierade 
organismer,
  som erkänner att handels- och 
miljööverenskommelser bör verka ömsesidigt 
stödjande i syfte att nå en hållbar utveckling,
  
  som betonar att detta protokoll inte skall 
tolkas på ett sätt som innebär att en parts 
rättigheter och skyldigheter enligt befintliga 
internationella överenskommelser ändras,
  som är införstådda med att föregående 
punkt inte innebär att detta protokoll 
underordnas andra internationella 
överenskommelser,
  har enats om följande:
  
Artikel 1
Mål
  I enlighet med den försiktighetsprincip som 
återfinns i princip nr 15 i Riodeklarationen 
om miljö och utveckling, är målet med detta 
protokoll att bidra till säkerställandet av en 
tillräcklig skyddsnivå på området säker över-
föring, hantering och användning av levande 
modifierade organismer som framställts med 
hjälp av modern bioteknik och som kan få 
skadlig effekt på bevarandet och det hållbara 
nyttjandet av biologisk mångfald, även med 
hänsyn till riskerna för människors hälsa, och 
med särskild uppmärksamhet inriktad på 
gränsöverskridande förflyttningar.
  
Artikel 2
Allmänna bestämmelser
  1. Parterna skall vidta nödvändiga och 
lämpliga rättsliga, administrativa och andra 
åtgärder för att fullgöra sina förpliktelser 
enligt detta protokoll.
  2. Parterna skall se till att utvecklingen, 
hanteringen, transporten, användningen, 
överföringen och utsättningen av levande 
modifierade organismer görs på ett sätt som 
förebygger eller minskar därmed förknippade 
hot mot den biologiska mångfalden, även 
med hänsyn till riskerna för människors häl-
sa.
  3. Detta protokoll inskränker inte på något 
sätt staters överhöghet över sina i enlighet 
med internationell rätt fastställda 
territorialvatten, eller deras suveräna 
rättigheter och jurisdiktion över sina 
exklusiva ekonomiska zoner och 
kontinentalsocklar i enlighet med 
internationell rätt, eller utövandet för alla sta-
ters fartyg och luftfartyg av sina rättigheter 
och friheter till trafik i enlighet med interna-
tionell rätt och såsom fastslaget i internatio-
nella akter.
  
  4. Ingenting i detta protokoll skall tolkas 
som en begränsning av parternas rätt att 
vidta åtgärder som innebär en högre 
skyddsgrad för bevarande och hållbar 
användning av den biologiska mångfalden än 
vad som krävs genom detta protokoll, under 
förutsättning att åtgärderna är förenliga med 
protokollets syfte och bestämmelser samt 
med förpliktelser enligt internationell rätt.
  
  5. Parterna uppmuntras att när så är 
lämpligt beakta tillgänglig sakkunskap, akter 
och arbete utfört inom internationella forum 
med kompetens inom området risker för 
människors hälsa.
  
Artikel 3
Terminologi
  I detta protokoll avses med
  a) partskonferensen: konferensen mellan 
parterna i konventionen,
  
  b) innesluten användning: verksamhet 
inom en anläggning, installation eller annan 
fysisk struktur, som inbegriper levande 
modifierade organismer som kontrolleras 
genom särskilda åtgärder, vilka på ett 
effektivt sätt hindrar att organismerna 
kommer i kontakt med och påverkar den 
yttre miljön,
  c) export: avsiktliga gränsöverskridande 
förflyttningar från en part till en annan part,
  
  d) exportör: juridisk eller fysisk person 
som faller under den exporterande partens 
jurisdiktion, och som arrangerar exporten av 
en levande modifierad organism,
  e) import: avsiktliga gränsöverskridande 
förflyttningar till en part från en annan part,
  
  f) importör: juridisk eller fysisk person som 
faller under den importerande partens juris-
diktion, och som arrangerar importen av en 
levande modifierad organism,
  g) levande modifierad organism: levande 
organism som besitter en ny kombination av 
genetiskt material framställt genom använd-
ning av modern bioteknik,
  h) levande organism: biologisk enhet som 
kan överföra eller reproducera genetiskt 
material, inbegripet sterila organismer, virus 
och viroider,
  i) modern bioteknik: tillämpning av
  - in vitro-teknik med nukleinsyra, bland 
annat rekombinant deoxiribonukleinsyra 
(DNA) och direkt injicering av nukleinsyra i 
celler eller organeller, eller
  
  - fusion av celler utanför den 
taxonomiska familjen,
  med vars hjälp naturliga fysiologiska hinder 
för reproduktion och rekombination över-
vinns på ett sätt som skiljer sig från traditio-
nella förädlings- och selektionsmetoder,
  j) organisation för regional ekonomisk 
integration: organisation bildad av suveräna 
stater från en viss region till vilken dess med-
lemsstater har överlåtit behörighet vad gäller 
frågor som regleras i detta protokoll, och 
som vederbörligen bemyndigats att, i över-
ensstämmelse med sina interna förfaranden, 
underteckna, ratificera, godta, godkänna eller 
ansluta sig till protokollet,
  k) gränsöverskridande förflyttning: en 
levande modifierad organisms förflyttning 
från en part till en annan; i artiklarna 17 och 
24 omfattar begreppet dock även 
förflyttningar mellan parter och andra.
  
  
Artikel 4
Räckvidd
  Detta protokoll skall tillämpas på 
gränsöverskridande förflyttningar, 
transitering, hantering och användning av alla 
levande modifierade organismer som kan få 
skadlig effekt på bevarandet och det hållbara 
nyttjandet av biologisk mångfald, även med 
hänsyn till riskerna för människors hälsa.
  
  
Artikel 5
Läkemedel
  Utan hinder av 4 och utan att det påverkar 
någon parts rätt att låta alla levande 
modifierade organismer undergå en 
riskbedömning innan importbeslut fattas, 
skall detta protokoll inte tillämpas på 
gränsöverskridande förflyttningar av sådana 
levande modifierade organismer som är 
läkemedel för mänskligt bruk och som 
omfattas av andra internationella 
överenskommelser eller organisationer.
  
Artikel 6
Transitering och innesluten användning
  1. Utan hinder av 4 och utan att det 
påverkar en parts rätt till transitering för att 
reglera transporten av levande modifierade 
organismer genom sitt territorium eller att 
tillhandahålla en Clearingcentral för 
biosäkerhet (Biosafety Clearing-House) alla 
partens beslut som fattats i enlighet med 
artikel 2.3 och som rör transitering genom 
partens territorium av en viss levande 
modifierad organism, skall de bestämmelser i 
detta protokoll som rör förfarandet för 
informerad förhandsöverenskommelse inte 
tillämpas på levande modifierade organismer 
i transit.
  2. Utan hinder av 4 och utan att det 
påverkar en parts rätt att låta alla levande 
modifierade organismer undergå en 
riskbedömning innan importbeslut fattas och 
att fastställa normer för innesluten 
användning inom partens jurisdiktion, skall 
de bestämmelser i detta protokoll som rör 
förfarandet för informerad 
förhandsöverenskommelse inte tillämpas på 
gränsöverskridande förflyttningar av levande 
modifierade organismer avsedda för 
innesluten användning som sker i enlighet 
med den importerande partens normer.
  
Artikel 7
Tillämpning av förfarandet för informerad 
förhandsöverenskommelse
  1. Om inte annat följer av 5 och 6 skall 
förfarandet för informerad 
förhandsöverenskommelse enligt artiklarna 
10 och 12 tillämpas före den första avsiktliga 
gränsöverskridande förflyttningen av levande 
modifierade organismer för avsiktlig 
utsättning i miljön hos den importerande 
parten.
  2. Den avsiktliga utsättning i miljön som 
avses i punkt 1 syftar inte på levande 
modifierade organismer avsedda att 
användas direkt som föda eller foder eller för 
bearbetning.
  3. Artikel 11 skall tillämpas före den första 
gränsöverskridande förflyttningen av levande 
modifierade organismer avsedda att använ-
das direkt som föda eller foder eller för be-
arbetning.
  4. Förfarandet för informerad 
förhandsöverenskommelse skall inte 
tillämpas vid avsiktliga gränsöverskridande 
förflyttningar av sådana levande modifierade 
organismer som i ett beslut av 
partskonferensen, i dess egenskap av möte 
mellan parterna i detta protokoll, anges 
såsom organismer som troligen inte kommer 
att få skadlig effekt på bevarandet och det 
hållbara nyttjandet av biologisk mångfald, 
även med hänsyn till riskerna för människors 
hälsa.
  
Artikel 8
Anmälan
  1. Den exporterande parten skall göra en 
skriftlig anmälan till den importerande 
partens behöriga nationella myndighet, eller 
begära att exportören ser till att sådan 
anmälan görs, före en sådan avsiktlig 
gränsöverskridande förflyttning av en 
levande modifierad organism som omfattas 
av artikel 7.1. Anmälan skall minst innehålla 
de uppgifter som anges bilaga I.
  2. Den exporterande parten skall se till att 
det finns ett lagfäst krav på att exportören 
skall lämna korrekta uppgifter.
  
Artikel 9
Bekräftelse av mottagande av anmälan
  1. Den importerande parten skall senast nittio da-
gar efter det att anmälan mottagits skriftligen bekräf-
ta mottagandet till anmälaren.
  2. Följande skall anges i bekräftelsen:
  a) Datum då anmälan mottogs.
  b) Huruvida anmälan prima facie innehåller 
de uppgifter som avses i artikel 8.
  
  c) Om det är den importerande partens 
inhemska bestämmelser som skall följas eller 
det förfarande som anges i artikel 10.
  
  3. De inhemska bestämmelser som avses i 
punkt 2 c skall vara förenliga med detta 
protokoll.
  4. Underlåtenhet av den importerande 
parten att bekräfta mottagande av anmälan 
skall inte tolkas som ett samtycke till en 
avsiktlig gränsöverskridande förflyttning.
  
  
Artikel 10
Beslutsförfarande
  1. Den importerande partens beslut skall 
fattas i enlighet med artikel 15.
  2. Den importerande parten skall inom den 
tidsfrist som anges i artikel 9 skriftligen 
informera anmälaren om den 
gränsöverskridande förflyttningen kan ske
  
  a) bara efter skriftligt samtycke från den 
importerande parten, eller
  b) efter minst nittio dagar utan senare 
skriftligt samtycke.
  3. Den importerande parten skall senast 
tvåhundrasjuttio dagar efter det att anmälan 
mottagits skriftligen meddela anmälaren och 
förmedlingscentrumet för biosäkerhet (Bio-
safety Clearing-House) det beslut som avses 
i punkt 2 a och som gäller något av följande:
  a) Samtycke till importen, med eller utan 
förbehåll, med angivande av hur beslutet 
kommer att tillämpas på senare import av 
samma levande modifierade organism.
  b) Förbud mot importen.
  c) Begäran om ytterligare uppgifter i 
enlighet med den importerande partens 
nationella rätt eller bilaga I; vid fastställandet 
av den tid inom vilken den importerande 
parten skall svara skall de dagar då parten 
väntar på att få ytterligare uppgifter om 
saken inte räknas.
  d) Besked till anmälaren om att den 
tidsperiod som anges i denna punkt skall 
förlängas med en viss tid.
  4. Skälen för ett beslut enligt punkt 3 skall 
anges i beslutet, utom i de fall då beslutet är 
ett förbehållslöst samtycke.
  
  5. Underlåtenhet av den importerande 
parten att meddela sitt beslut inom 
tvåhundrasjuttio dagar från det att anmälan 
mottagits skall inte tolkas som ett samtycke 
till en avsiktlig gränsöverskridande 
förflyttning.
  6. Avsaknad av vetenskaplig säkerhet på 
grund av otillräckliga relevanta vetenskapliga 
uppgifter och kunskap om omfattningen av 
de potentiella skadliga effekterna av en le-
vande modifierad organism på bevarandet 
och det hållbara nyttjandet av biologisk 
mångfald i den importerande parten, även 
med hänsyn till riskerna för människors häl-
sa, skall inte hindra parten från att när så är 
lämpligt fatta beslut beträffande import av 
den berörda levande modifierade organismen 
på det sätt som anges i punkt 3, för att und-
vika eller minimera dessa potentiellt skadliga 
effekter.
  7. Partskonferensen, i dess egenskap av 
möte mellan parterna, skall vid sitt första 
möte besluta om lämpliga förfaranden och 
mekanismer som kan underlätta 
beslutsfattandet för de importerande 
parterna.
  
Artikel 11
Förfarande för levande modifierade 
organismer avsedda att användas direkt 
som föda eller foder eller för bearbetning
  1. En part som fattar ett slutligt beslut om 
inhemsk användning, inbegripet utsläppande 
på marknaden, av en levande modifierad or-
ganism som kan bli föremål för en gräns-
överskridande förflyttning för direkt använd-
ning som föda eller foder eller för bearbet-
ning skall senast femton dagar efter det att 
beslutet fattades informera övriga parter ge-
nom förmedlingscentrumet för biosäkerhet 
(Biosafety Clearing-House). Informationen 
skall åtminstone innehålla de uppgifter som 
anges i bilaga II. Parten skall skriftligen till-
handahålla uppgifterna till den nationella 
kontaktpunkten för de parter som i förväg 
har meddelat sekretariatet att de inte har till-
gång till förmedlingscentrumet för biosäker-
het (Biosafety Clearing-House). Denna be-
stämmelse skall dock inte tillämpas på beslut 
som rör fältförsök.
  2. Den part som fattar ett beslut enligt 
punkt 1 skall se till att det finns ett lagfäst 
krav på att sökanden skall lämna korrekta 
uppgifter.
  3. Parterna kan begära ytterligare 
information från den myndighet som avses i 
punkt b i bilaga II.
  4. En part kan fatta ett beslut om import 
av levande modifierade organismer avsedda 
att användas direkt som föda eller foder eller 
för bearbetning enligt sina inhemska be-
stämmelser, under förutsättning att dessa be-
stämmelser är förenliga med syftet med detta 
protokoll.
  5. Varje part skall tillhandahålla 
förmedlingscentrumet för biosäkerhet 
(Biosafety Clearing-House) de nationella 
lagar och andra författningar och riktlinjer 
som är tillämpliga på import av levande 
modifierade organismer avsedda att 
användas direkt som föda eller foder eller för 
bearbetning.
  6. Om det saknas sådana inhemska 
bestämmelser som avses i punkt 4 kan parter 
som är utvecklingsländer eller som har en 
övergångsekonomi, med användning av lan-
dets jurisdiktion, genom förmedlingscentru-
met för biosäkerhet (Biosafety Clearing-
House) förklara att det beslut som föregår 
den första importen av en levande modifie-
rad organism avsedd att användas direkt som 
föda eller foder eller för bearbetning, för vil-
ken det har lämnats information enligt punkt 
1, kommer att fattas i enlighet med följande:
  a) En riskbedömning enligt artikel 15.
  
  b) Ett beslut fattat inom förutsebar tid, 
dock högst tvåhundrasjuttio dagar.
  7. Underlåtenhet av en part att meddela 
det beslut som avses i punkt 6 skall inte 
tolkas som ett samtycke till eller vägran att 
godta import av en levande modifierad 
organism avsedd att användas direkt som 
föda eller foder eller för bearbetning, om inte 
parten anger något annat.
  8. Avsaknad av vetenskaplig säkerhet på 
grund av otillräckliga relevanta vetenskapliga 
uppgifter och kunskap om omfattningen av 
de potentiella skadliga effekterna av en le-
vande modifierad organism på bevarandet 
och det hållbara nyttjandet av biologisk 
mångfald i den importerande parten, även 
med hänsyn till riskerna för människors häl-
sa, skall inte hindra parten från att när så är 
lämpligt fatta beslut beträffande import av 
den berörda levande modifierade organismen 
avsedd att användas direkt som föda eller 
foder eller för bearbetning, för att undvika 
eller minimera dessa potentiellt skadliga 
effekter.
  9. En part kan ange att den behöver 
ekonomiskt och tekniskt bistånd och 
kapacitetsuppbyggnad beträffande levande 
modifierade organismer avsedda att 
användas direkt som föda eller foder eller för 
bearbetning. Parterna skall samarbeta för att 
uppfylla dessa behov enligt artiklarna 22 och 
28.
  
Artikel 12
Omprövning av beslut
  1. En importerande part kan när som helst 
på grundval av nya vetenskapliga uppgifter 
om de potentiella skadliga effekterna på 
bevarandet och det hållbara nyttjandet av 
biologisk mångfald, även med hänsyn till 
riskerna för människors hälsa, ompröva och 
ändra beslut om en avsiktlig 
gränsöverskridande förflyttning. Parten skall 
i så fall inom trettio dagar informera 
anmälare som tidigare anmält förflyttningar 
av den levande modifierade organism som 
avses i beslutet samt förmedlingscentrumet 
för biosäkerhet (Biosafety Clearing-House), 
och skall ange skälen till beslutet.
  2. Exporterande parter eller anmälare som 
berörs av en importerande parts beslut fattat 
i enlighet med artikel 10 kan begära att 
denna omprövar beslutet om de anser att
  
  a) omständigheterna ändrats på ett sätt 
som kan påverka den riskbedömning på 
vilken beslutet grundats, eller
  
  b) nya vetenskapliga eller tekniska 
uppgifter blivit tillgängliga.
  
  3. Den importerande parten skall besvara 
en sådan begäran inom nittio dagar och ange 
skälen för sitt beslut.
  4. Den importerande parten kan efter eget 
skön begära en riskbedömning för senare 
import.
  
Artikel 13
Förenklat förfarande
  1. Om tillräckliga åtgärder vidtagits för att 
se till att de avsiktliga gränsöverskridande 
förflyttningarna av levande modifierade 
organismer sker säkert i enlighet med 
protokollets syfte, kan en importerande part i 
förväg meddela följande till 
förmedlingscentrumet för biosäkerhet 
(Biosafety Clearing-House):
  a) De fall i vilka avsiktliga 
gränsöverskridande förflyttningar till parten 
får ske samtidigt som förflyttningen anmäls 
till den importerande parten.
  b) Import av levande modifierade 
organismer till parten som skall undantas 
från förfarandet för informerad 
förhandsöverenskommelse.
  De anmälningar som avses i a kan gälla för 
efterföljande, liknande förflyttningar till par-
ten.
  2. Den anmälan som avses i punkt 1 a 
skall innehålla de uppgifter om avsiktlig 
gränsöverskridande förflyttning som anges i 
bilaga I.
  
  
Artikel 14
Bilaterala, regionala och multilaterala 
avtal och överenskommelser
  1. Parterna kan ingå bilaterala, regionala 
och multilaterala avtal och 
överenskommelser om avsiktliga 
gränsöverskridande förflyttningar av levande 
modifierade organismer som är förenliga 
med protokollets syfte, förutsatt att dessa 
avtal och överenskommelser inte leder till en 
lägre skyddsnivå än vad som följer av 
protokollet.
  
  2. Parterna skall genom 
förmedlingscentrumet för biosäkerhet 
(Biosafety Clearing-House) hålla varandra 
informerade om sådana bilaterala, regionala 
och multilaterala avtal och 
överenskommelser som de ingått före eller 
efter detta protokolls ikraftträdande.
  3. Bestämmelserna i detta protokoll 
påverkar inte avsiktliga gränsöverskridande 
förflyttningar som sker i enlighet med sådana 
avtal och överenskommelser mellan parterna 
i dessa avtal och överenskommelser.
  
  4. En part kan besluta att dess inhemska 
bestämmelser skall gälla för viss import till 
parten, och skall i så fall underrätta 
förmedlingscentrumet för biosäkerhet 
(Biosafety Clearing-House) om beslutet.
  
  
Artikel 15
Riskbedömning
  1. Riskbedömningar enligt detta protokoll 
skall göras enligt vedertagna vetenskapliga 
metoder i enlighet bilaga III och med 
beaktande av erkända 
riskbedömningsmetoder. Riskbedömningarna 
skall åtminstone grundas på sådana uppgifter 
som tillhandahållits enligt artikel 8 och andra 
tillgängliga vetenskapliga bevis för att 
fastställa och utvärdera möjliga skadliga 
effekter av levande modifierade organismer 
på bevarandet och det hållbara nyttjandet av 
biologisk mångfald, även med hänsyn till 
riskerna för människors hälsa.
  
  2. Den importerande parten skall se till att 
riskbedömning sker beträffande de beslut 
som fattas enligt artikel 10. Den kan begära 
att exportören utför riskbedömningen.
  
  3. Den importerande parten kan begära att 
anmälaren skall bära kostnaden för 
riskbedömningen.
  
  
Artikel 16
Riskhantering
  1. Parterna skall, med beaktande av artikel 
8 g i konventionen, inrätta och vidmakthålla 
lämpliga mekanismer, åtgärder och strategier 
för att reglera, hantera och kontrollera de 
risker i samband med användning, hantering 
och gränsöverskridande förflyttning av le-
vande modifierade organismer som fastställs 
i bestämmelserna om riskbedömning i detta 
protokoll.
  2. Åtgärder grundade på riskbedömningen 
skall genomföras i den utsträckning det är 
nödvändigt för att förhindra skadliga effekter 
av levande modifierade organismer på beva-
randet och det hållbara nyttjandet av biolo-
gisk mångfald, även med hänsyn till riskerna 
för människors hälsa, inom den importeran-
de partens territorium.
  3. Varje part skall vidta lämpliga åtgärder 
för att hindra oavsiktliga gränsöverskridande 
förflyttningar av levande modifierade orga-
nismer, bland annat begära att en riskbe-
dömning görs före den första utsättningen av 
en levande modifierad organism.
  
  4. Utan att det påverkar tillämpningen av 
punkt 2 skall varje part sträva efter att se till 
att alla levande modifierade organismer, 
importerade eller utvecklade lokalt, 
genomgår en lämplig observationsperiod i 
rimlig proportion till organismens livslängd 
eller fortplantningstid innan den tas i avsett 
bruk.
  
  5. Parterna skall samarbeta för att
  a) identifiera de levande modifierade 
organismer eller de särdrag hos levande 
modifierade organismer som kan få skadliga 
effekter på bevarandet och det hållbara 
nyttjandet av biologisk mångfald, även med 
hänsyn tagen till riskerna för människors 
hälsa, och
  b) vidta lämpliga åtgärder för hanteringen 
av sådana levande modifierade organismer 
eller särdrag.
  
  
Artikel 17
Oavsiktliga gränsöverskridande 
förflyttningar och nödåtgärder
  1. Varje part skall vidta lämpliga åtgärder 
för att underrätta de stater som berörs eller 
kan beröras, förmedlingscentrumet för 
biosäkerhet (Biosafety Clearing-House) och 
vid behov berörda internationella 
organisationer, om den känner till någon 
händelse inom sin jurisdiktion av vilken det 
följer en utsättning som leder eller kan leda 
till oavsiktliga gränsöverskridande 
förflyttningar av en levande modifierad 
organism som troligen kommer att få 
betydande skadliga effekter på bevarandet 
och det hållbara nyttjandet av biologisk 
mångfald, även med hänsyn till riskerna för 
människors hälsa i dessa stater. 
Underrättelsen skall ske så snart parten fått 
kännedom om händelsen.
  2. Varje part skall, senast den dag då 
protokollet träder i kraft för partens del, 
tillhandahålla förmedlingscentrumet för 
biosäkerhet (Biosafety Clearing-House) 
uppgifter om den kontaktpunkt vars syfte är 
att ta emot underrättelser enligt denna artikel.
  3. Underrättelser enligt punkt 1 bör 
innehålla följande:
  a) Alla tillgängliga relevanta uppgifter om 
de beräknade kvantiteterna och om 
karakteristika och/eller särdrag beträffande 
den levande modifierade organismen.
  b) Uppgifter om omständigheterna vid 
utsättningen och vilken dag den beräknas ha 
skett samt om användningen av den levande 
modifierade organismen i ursprungsparten.
  c) Alla tillgängliga uppgifter om de tänkba-
ra skadliga effekterna på bevarandet och det 
hållbara nyttjandet av biologisk mångfald, 
även med hänsyn till riskerna för människors 
hälsa, samt tillgängliga uppgifter om tänkbara 
riskhanteringsåtgärder.
  d) Alla andra relevanta uppgifter.
  e) Uppgifter om var ytterligare information 
kan fås.
  4. För att minimera de skadliga effekterna 
på bevarandet och det hållbara nyttjandet av 
biologisk mångfald, även med hänsyn till ris-
kerna för människors hälsa, skall den part, 
inom vars jurisdiktion det skett en sådan ut-
sättning av en levande modifierad organism 
som avses i punkt 1, omedelbart samråda 
med de stater som berörs eller kan beröras, 
för att dessa skall kunna avgöra vilka insatser 
som behövs och vidta nödvändiga åtgärder, 
inbegripet nödåtgärder.
  
  
  
  
Artikel 18
Hantering, transport, förpackning och 
identifiering
  1. För att undvika de skadliga effekterna 
på bevarandet och det hållbara nyttjandet av 
biologisk mångfald, även med hänsyn till ris-
kerna för människors hälsa, skall parterna 
vidta nödvändiga åtgärder för att kräva att 
levande modifierade organismer som är 
föremål för en sådan avsiktlig 
gränsöverskridande förflyttning som 
omfattas av detta protokoll hanteras, 
förpackas och transporteras under säkra 
förhållanden, med beaktande av relevanta 
internationella regler och normer.
  2. Varje part skall i fråga om 
dokumentation vidta åtgärder för uppfyllande 
av följande krav:
  a) I dokumentation som åtföljer levande 
modifierade organismer avsedda för direkt 
användning som föda eller foder eller för 
bearbetning skall tydligt anges att de "kan 
innehålla" levande modifierade organismer 
som inte är avsedda att avsiktligen utsättas i 
miljön, samt den kontaktpunkt där ytterligare 
uppgifter kan erhållas. Partskonferensen, i 
dess egenskap av möte mellan parterna i det-
ta protokoll, skall senast två år efter det att 
detta protokoll har trätt i kraft besluta om de 
närmare kraven för detta, inbegripet vilka 
närmare uppgifter som skall lämnas om or-
ganismernas identitet och om sådana unika 
egenskaper som kan bidra till identifiering.
  b) I dokumentation som åtföljer levande 
modifierade organismer avsedda för 
innesluten användning skall tydligt anges att 
de är levande modifierade organismer, och 
vilka krav som gäller för säker hantering, 
lagring, transport och användning, var 
ytterligare uppgifter kan erhållas samt namn 
och adress för den person och institution till 
vilken de levande modifierade organismerna 
skickas.
  c) I dokumentation som åtföljer levande 
modifierade organismer avsedda för avsiktlig 
utsättning i miljön i den importerande parten 
och andra levande modifierade organismer 
som omfattas av protokollet skall tydligt an-
ges att de är levande modifierade organis-
mer, deras identitet och relevanta särdrag 
och/eller karakteristika, vilka krav som gäller 
för säker hantering, lagring, transport och 
användning, den kontaktpunkt där ytterligare 
uppgifter kan erhållas och, när så är lämpligt, 
namn och adress för importören och expor-
tören, samt en förklaring om att förflyttning-
en är förenlig med de krav i detta protokoll 
som gäller exportören.
  3. Partskonferensen, i dess egenskap av 
möte mellan parterna i detta protokoll, skall i 
samråd med andra berörda internationella 
organ överväga behovet av och formerna för 
ett utarbetande av normer för identifiering, 
hantering, förpackning och transport.
  
  
Artikel 19
Behöriga nationella myndigheter och 
nationella kontaktpunkter
  1. Varje part skall utse en nationell 
kontaktpunkt som skall ansvara för 
förbindelserna med sekretariatet. Varje part 
skall också utse en eller flera behöriga 
nationella myndigheter som skall ansvara för 
att utföra de administrativa uppgifter som 
följer av detta protokoll och som skall ha 
befogenhet att utföra dessa uppgifter på 
partens vägnar. En part kan utse en enhet att 
vara både kontaktpunkt och behörig nationell 
myndighet.
  
  
  2. Varje part skall, senast den dag då 
protokollet träder i kraft för partens del, 
underrätta sekretariatet om namn och adress 
för kontaktpunkten och de behöriga 
nationella myndigheterna. Om en part har 
utsett mer än en behörig nationell myndighet 
skall den tillsammans med underrättelsen 
skicka uppgifter om myndigheternas 
respektive ansvar. I förekommande fall skall 
uppgifterna åtminstone ange vilken behörig 
myndighet som ansvarar för vilken typ av 
levande modifierad organism. Varje part 
skall omedelbart underrätta sekretariatet om 
ändringar när det gäller valet av nationell 
kontaktpunkt eller de behöriga nationella 
myndigheternas namn och adress eller 
ansvarsområden.
  
  3. Sekretariatet skall omedelbart informera 
parterna om de underrättelser det får in med 
anledning av punkt 2, och skall se till att 
uppgifterna blir tillgängliga genom förmed-
lingscentrumet för biosäkerhet (Biosafety 
Clearing-House).
  
  
Artikel 20
Informationsutbyte och förmedlingscent-
rumet för biosäkerhet (Biosafety Clearing-
House)
  1. Ett förmedlingscentrum för biosäkerhet 
(Biosafety Clearing-House) inrättas härmed 
som en del av den förmedlingsmekanism 
(clearing-house mechanism) som avses i 
artikel 18.3 i konventionen för att
  a) underlätta utbytet av vetenskaplig, 
teknisk, miljörelaterad och rättslig 
information om och erfarenhet av levande 
modifierade organismer, och
  b) bistå parterna vid genomförandet av 
protokollet, med beaktande av de särskilda 
behoven hos parter som är 
utvecklingsländer, särskilt de minst 
utvecklade staterna och de små ö-stater som 
är utvecklingsländer, länder med 
övergångsekonomi och länder som är 
ursprungscentrum och centrum för genetisk 
mångfald.
  2. Förmedlingscentrumet för biosäkerhet 
(Biosafety Clearing-House) skall vara en 
plats där information ställs till förfogande för 
de syften som anges i punkt 1. Det skall ge 
tillgång till den information som parterna till-
handahåller och som berör genomförandet 
av protokollet. Det skall om möjligt också ge 
tillgång till andra internationella mekanismer 
för utbyte av information om biosäkerhet.
  3. Utan att det påverkar skyddet för 
konfidentiella uppgifter skall varje part ge 
förmedlingscentrumet för biosäkerhet 
(Biosafety Clearing-House) tillgång till all 
information som enligt detta protokoll skall 
göras tillgänglig för förmedlingscentrumet för 
biosäkerhet (Biosafety Clearing-House) samt
  a) alla befintliga lagar och andra 
författningar och riktlinjer för genomförandet 
av protokollet och den information som 
parterna behöver för förfarandet för 
informerad förhandsöverenskommelse,
  b) alla bilaterala, regionala och multilaterala 
avtal och överenskommelser,
  c) sammanfattningar av de 
riskbedömningar och miljöundersökningar 
beträffande levande modifierade organismer 
som parten gjort med tillämpning av sin 
lagstiftning och genomfört i enlighet med 
artikel 15, inklusive, i förekommande fall, 
relevant information om produkter som 
härrör från sådana organismer, nämligen 
bearbetat material med ursprung i en levande 
modifierad organism, som innehåller 
påvisbara nya kombinationer av 
reproducerbart genetiskt material framställt 
genom användning av modern bioteknik,
  d) partens slutliga beslut om import eller 
utsättning av levande modifierade 
organismer,
  e) de rapporter parten avger i enlighet med 
artikel 33, inbegripet de som gäller genomfö-
randet av förfarandet för informerad för-
handsöverenskommelse.
  4. Arbetsformerna för 
förmedlingscentrumet för biosäkerhet 
(Biosafety Clearing-House), inbegripet 
rapporter om dess verksamhet, skall 
övervägas och fastställas av 
partskonferensen, i dess egenskap av möte 
mellan parterna i detta protokoll, vid dess 
första möte, och skall därefter ses över 
regelbundet.
  
Artikel 21
Konfidentiella uppgifter
  1. Den importerande parten skall tillåta att 
anmälaren anger vilka av de uppgifter som 
inlämnats med anledning av förfarandena i 
protokollet eller som begärts av den 
importerande parten enligt förfarandet för 
informerad förhandsöverenskommelse som 
skall betraktas som konfidentiella. På 
begäran skall i dessa fall en motivering ges.
  2. Den importerande parten skall samråda 
med anmälaren om parten beslutar att 
uppgifter som anmälaren klassificerat som 
konfidentiella inte uppfyller kraven för sådan 
behandling, och skall informera anmälaren 
om beslutet innan uppgifterna offentliggörs, 
på begäran med motivering, och skall ge till-
fälle till samråd och en intern omprövning av 
beslutet innan uppgifterna offentliggörs.
  3. Parterna skall skydda konfidentiella 
uppgifter som mottas med anledning av 
protokollet, inbegripet konfidentiella 
uppgifter som mottas enligt förfarandet för 
informerad förhandsöverenskommelse enligt 
detta protokoll. Varje part skall ha 
förfaranden för att skydda sådana uppgifter, 
och uppgifterna skall åtnjuta minst samma 
skydd som konfidentiella uppgifter avseende 
inhemskt producerade levande modifierade 
organismer.
  
  4. Den importerande parten får bara 
använda sådana uppgifter i kommersiellt 
syfte om anmälaren skriftligen samtyckt 
därtill.
  5. Om anmälaren drar tillbaka eller har 
dragit tillbaka en anmälan skall den 
importerande parten respektera 
konfidentialiteten beträffande kommersiell 
och industriell information, inbegripet 
information om forskning och utveckling och 
information beträffande vilken parten och 
anmälaren är oense om huruvida den skall 
vara konfidentiell eller ej.
  6. Utan att det påverkar tillämpningen av 
punkt 5 skall följande uppgifter inte betraktas 
om konfidentiella:
  a) Anmälarens namn och adress.
  b) Den allmänna beskrivningen av de 
levande modifierade organismerna.
  c) Sammanfattningen av riskbedömningen 
beträffande effekterna på bevarandet och det 
hållbara nyttjandet av biologisk mångfald, 
även med hänsyn till riskerna för människors 
hälsa.
  d) Metoder och planer för nödingripande.
  
  
Artikel 22
Kapacitetsuppbyggnad
  1. Parterna skall samarbeta i utvecklingen 
och förbättringen av personalresurser och 
institutionell kapacitet på området för 
biosäkerhet, inbegripet bioteknik i den 
utsträckning det behövs för att uppnå 
biosäkerhet, för att protokollet skall kunna 
genomföras effektivt i parter som är 
utvecklingsländer, särskilt de minst 
utvecklade staterna och de små ö-stater som 
är utvecklingsländer, och i parter med 
övergångsekonomi, bl.a. genom befintliga 
globala, regionala, subregionala och 
nationella institutioner och organisationer 
och, när så är lämpligt, genom att underlätta 
den privata sektorns delaktighet.
  2. För genomförandet av punkt 1 skall, 
angående samarbete, behoven hos de parter 
som är utvecklingsländer, särskilt de minst 
utvecklade staterna och de små ö-stater som 
är utvecklingsländer, av ekonomiska resurser 
och tillgång till och överföring av teknik och 
kunnande i enlighet med bestämmelserna i 
konventionen beaktas fullt ut vid kapacitets-
uppbyggnad för bisäkerhet. Samarbetet om 
kapacitetsuppbyggnad skall med 
utgångspunkt i parternas olika situation, 
förmåga och krav inbegripa vetenskaplig och 
teknisk utbildning om riktig och säker 
hantering av bioteknik och om användning 
av riskbedömning och riskhantering för 
biosäkerhet samt förbättring av den tekniska 
och institutionella kapaciteten beträffande 
biosäkerhet. Behoven hos parter med 
övergångsekonomi skall också beaktas fullt 
ut vid sådan kapacitetsuppbyggnad för 
biosäkerhet.
  
  
  
Artikel 23
Allmänhetens medvetenhet och delaktighet
  1. Parterna skall
  a) främja och underlätta för information till 
och utbildning av allmänheten och dess 
delaktighet beträffande säker överföring, 
hantering och användning av levande 
modifierade organismer i samband med 
bevarandet och det hållbara nyttjandet av 
biologisk mångfald, även med hänsyn till 
riskerna för människors hälsa. Parterna skall 
i detta arbete när så är lämpligt samarbeta 
med andra stater och internationella organ,
  b) anstränga sig för att se till att 
allmänhetens kännedom och utbildning 
omfattar tillgång till information om vilka 
levande modifierade organismer som enligt 
detta protokoll får importeras.
  2. Parterna skall i enlighet med sina lagar 
och andra författningar samråda med 
allmänheten i beslutsprocessen beträffande 
levande modifierade organismer, och skall ge 
allmänheten tillgång till besluten, dock med 
beaktande av bestämmelserna om konfiden-
tiella uppgifter i artikel 21.
  3. Varje part skall anstränga sig för att 
informera allmänheten om möjligheten att få 
tillgång till förmedlingscentrumet för biosä-
kerhet (Biosafety Clearing-House).
  
Artikel 24
Icke-parter
  1. Gränsöverskridande förflyttningar av 
levande modifierade organismer mellan 
parter och icke-parter skall vara förenliga 
med protokollets syfte. Parterna får ingå 
bilaterala, regionala och multilaterala avtal 
och överenskommelser med icke-parter om 
sådana gränsöverskridande förflyttningar.
  
  2. Parterna skall uppmuntra icke-parter att 
tillträda protokollet och att tillhandahålla 
lämplig information till förmedlingscentrumet 
för biosäkerhet (Biosafety Clearing House) 
om levande modifierade organismer som ut-
satts eller flyttats in eller ut ur områden inom 
deras nationella jurisdiktioner.
  
  
Artikel 25
Illegala gränsöverskridande förflyttningar
  1. Parterna skall vidta lämpliga inhemska 
åtgärder för att förhindra och i 
förekommande fall bestraffa 
gränsöverskridande förflyttning av levande 
modifierade organismer som utförs i strid 
med de inhemska åtgärder som vidtagits för 
genomförandet av protokollet. Sådana 
förflyttningar skall betraktas som illegala 
gränsöverskridande förflyttningar.
  2. När det rör sig om en illegal 
gränsöverskridande förflyttning kan den 
drabbade parten begära att ursprungsparten 
på egen bekostnad skaffar undan den 
levande modifierade organismen genom 
återtagande eller förstöring, enligt vad som är 
lämpligt.
  3. Varje part skall tillhandahålla 
förmedlingscentrumet för biosäkerhet 
(Biosafety Clearing-House) uppgifter om fall 
av illegala gränsöverskridande förflyttningar 
som den berörs av.
  
Artikel 26
Socioekonomiska överväganden
  1. När ett beslut skall fattas om import 
enligt detta protokoll eller enligt inhemska 
bestämmelser för genomförandet av 
protokollet får parterna i överensstämmelse 
med sina internationella förpliktelser, ta 
hänsyn till socioekonomiska överväganden 
som härrör från effekten av levande 
modifierade organismer på bevarandet och 
det hållbara nyttjandet av biologisk 
mångfald, särskilt i fråga om värdet av den 
biologiska mångfalden för ursprungs- och 
lokalsamhällen.
  2. Parterna uppmuntras att samarbeta om 
forskning och informationsutbyte om 
socioekonomiska effekter av levande 
modifierade organismer, särskilt på 
ursprungs- och lokalsamhällen.
  
Artikel 27
Ansvarighet och gottgörelse
  Partskonferensen, i dess egenskap av möte 
mellan parterna i detta protokoll, skall vid sitt 
första möte besluta om en process beträffan-
de hur det lämpligen skall utarbetas interna-
tionella regler och förfaranden i fråga om an-
svarighet och gottgörelse för skada som här-
rör från gränsöverskridande förflyttningar av 
levande modifierade organismer, varvid den 
pågående utvecklingen inom internationell 
rätt på området skall analyseras och beaktas; 
partskonferensen skall anstränga sig så att 
processen kan fullbordas inom fyra år.
  
Artikel 28
Finansieringsmekanism och finansiella 
resurser
  1. När frågor om finansiella resurser för 
genomförandet av protokollet övervägs skall 
parterna beakta artikel 20 i konventionen.
  2. Den finansiella mekanism som fastställs 
i artikel 21 i konventionen skall, genom den 
institutionella struktur som ansvarar för dess 
funktion, vara finansiell mekanism för proto-
kollet.
  3. Beträffande den kapacitetsuppbyggnad 
som avses i artikel 22 i protokollet skall 
partskonferensen, i dess egenskap av möte 
mellan parterna i detta protokoll, när den 
drar upp riktlinjer för den finansiella 
mekanism som avses i punkt 2, för 
övervägande av partskonferensen, beakta de 
finansiella behoven hos parter som är 
utvecklingsländer, särskilt de minst 
utvecklade staterna och de små ö-stater som 
är utvecklingsländer.
  
  4. I samband med punkt 1 skall parterna 
också beakta behoven hos parter som är 
utvecklingsländer, särskilt de minst 
utvecklade staterna och de små ö-stater som 
är utvecklingsländer, och hos länder med 
övergångsekonomi, i deras ansträngningar att 
fastställa och genomföra sina krav 
beträffande kapacitetsuppbyggnad med tanke 
på genomförandet av protokollet.
  
  5. Riktlinjerna för konventionens finansiel-
la mekanism vid relevanta beslut av parts-
konferensen, inbegripet de som fattats innan 
protokollet antogs, skall i tillämpliga delar 
gälla denna artikel.
  
  6. Parter som är industriländer kan också 
tillhandahålla, och parter som är utvecklings-
länder och parter med övergångsekonomi 
kan tillgodogöra sig, finansiella och tekniska 
resurser för genomförandet av protokollet 
genom bilaterala, regionala och multilaterala 
kanaler.
  
  
Artikel 29
Partskonferensen i dess egenskap av möte 
mellan parterna i detta protokoll
  1. Partskonferensen skall fungera som 
möte mellan parterna i detta protokoll.
  
  2. De parter i konventionen som inte är 
parter i protokollet får delta som 
observatörer i arbetet när partskonferensen 
fungerar som möte mellan parterna i detta 
protokoll. När partskonferensen fungerar 
som möte mellan parterna i detta protokoll 
skall endast de som är parter i protokollet 
delta i beslut som fattas med anledning av 
protokollet.
  3. När partskonferensen fungerar som 
möte mellan parterna i detta protokoll skall 
de medlemmar av partskonferensens kontor 
som företräder en part i konventionen som 
vid den tidpunkten inte är part i protokollet, 
bytas ut mot en medlem som skall väljas av 
och bland parterna i protokollet.
  
  4. Partskonferensen, i dess egenskap av 
möte mellan parterna i detta protokoll, skall 
regelbundet granska genomförandet av 
protokollet och skall, inom ramen för sina 
befogenheter, fatta de beslut som krävs för 
ett effektivt genomförande. Den skall utföra 
de uppgifter som åligger den enligt 
protokollet och skall
  a) utfärda rekommendationer i frågor som 
gäller genomförandet av protokollet,
  
  b) inrätta de underorgan som anses 
nödvändiga för genomförandet av 
protokollet,
  
  c) vid behov uppsöka och utnyttja tjänster 
och information från och samarbete med 
kompetenta internationella organisationer och 
mellanstatliga och icke-statliga organ,
  
  d) fastställa form och intervaller för 
överföringen av de uppgifter som skall 
inlämnas i enlighet med artikel 33 i 
protokollet och beakta sådana uppgifter och 
rapporter som inlämnas av underorgan,
  
  e) vid behov beakta och anta ändringar i 
protokollet eller dess bilagor eller ytterligare 
bilagor som anses nödvändiga för genomfö-
randet av protokollet,
  
  f) utöva de övriga funktioner som kan 
krävas för genomförandet av protokollet.
  
  5. Partskonferensens arbetsordning och de 
finansiella bestämmelserna för konventionen 
skall i tillämpliga delar gälla för arbetet enligt 
detta protokoll, om inte partskonferensen, i 
dess egenskap av möte mellan parterna i det-
ta protokoll, i samförstånd beslutar något an-
nat.
  6. Det första mötet i partskonferensen, i 
dess egenskap av möte mellan parterna i 
detta protokoll, skall sammankallas av 
sekretariatet i anslutning till det första möte i 
partskonferensen som planeras efter 
protokollets ikraftträdande. Senare ordinarie 
möten i partskonferensen, i dess egenskap av 
möte mellan parterna i detta protokoll, skall 
hållas i anslutning till partskonferensens 
ordinarie möten, om inte partskonferensen, i 
dess egenskap av möte mellan parterna i 
detta protokoll, beslutar något annat.
  
  
  7. Extra möten i anslutning till 
partskonferensen, i dess egenskap av möte 
mellan parterna i detta protokoll, skall hållas 
när partskonferensen, i dess egenskap av 
möte mellan parterna i detta protokoll, anser 
det nödvändigt, eller på skriftlig begäran från 
en part, om denna begäran inom sex 
månader från det att sekretariatet meddelat 
övriga parter att en sådan begäran föreligger 
stöds av minst en tredjedel av parterna.
  
  8. Förenta nationerna, dess fackorgan och 
Internationella atomenergiorganet samt stater 
som är medlemmar av eller observatörer i 
dessa organisationer men inte parter i kon-
ventionen får företrädas som observatörer 
vid möten där partskonferensen fungerar 
som möte mellan parterna i detta protokoll. 
Alla nationella, internationella, statliga eller 
icke-statliga organ eller kontor som har kom-
petens i de frågor som omfattas av detta pro-
tokoll och som har informerat sekretariatet 
om att de vill vara företrädda vid ett möte 
där partskonferensen fungerar som möte 
mellan parterna i detta protokoll kan ges till-
träde, om inte minst en tredjedel av de när-
varande parterna motsätter sig detta. Om inte 
annat sägs i denna artikel är observatörernas 
tillträde och deltagande underkastat den 
arbetsordning som avses i punkt 5.
  
  
Artikel 30
Underorgan
  1. Underorgan som inrättas genom eller 
enligt konventionen kan efter beslut av 
partskonferensen, i dess egenskap av möte 
mellan parterna i detta protokoll, utföra 
uppgifter enligt protokollet; i detta fall skall 
det vid mötet mellan parterna anges vilka 
uppgifter organet skall utföra.
  2. Parter i konventionen som inte är parter 
i protokollet får delta som observatörer i 
arbetet vid underorganens möten. Om ett 
underorgan till konventionen tjänar som 
underorgan till protokollet skall endast parter 
i protokollet delta i beslut som fattas med 
anledning av protokollet.
  
  3. När ett underorgan till konventionen 
utför uppgifter i frågor som rör protokollet 
skall de medlemmar av underorganets kontor 
som företräder en part i konventionen som 
vid den tidpunkten inte är part i protokollet, 
bytas ut mot en medlem som skall väljas av 
och bland parterna i protokollet.
  
  
  
Artikel 31
Sekretariat
  1. Det sekretariat som inrättas genom 
artikel 24 i konventionen skall fungera som 
sekretariat för detta protokoll.
  2. Artikel 24.1 i konventionen, som 
handlar om sekretariatets funktioner, skall i 
tillämpliga delar gälla detta protokoll.
  3. I den mån de är urskiljbara skall 
kostnaderna för sekretariatets tjänster för 
protokollet bäras av parterna i detta. 
Partskonferensen, i dess egenskap av möte 
mellan parterna i detta protokoll, skall vid sitt 
första möte besluta om de nödvändiga 
budgetmässiga arrangemangen för detta.
  
Artikel 32
Förhållande till konventionen
  Om inte annat följer av protokollet skall de 
bestämmelser i konventionen som gäller dess 
protokoll tillämpas på detta protokoll.
  
  
  
Artikel 33
Övervakning och rapportering
  Varje part skall övervaka genomförandet 
av sina förpliktelser enligt protokollet, och 
skall med de intervaller som 
partskonferensen, i dess egenskap av möte 
mellan parterna i detta protokoll, rapportera 
till partskonferensen, i dess egenskap av 
möte mellan parterna i detta protokoll, om de 
åtgärder den vidtagit för genomförande av 
protokollet.
  
  
Artikel 34
Efterlevnad
  Partskonferensen, i dess egenskap av möte 
mellan parterna i detta protokoll, skall vid sitt 
första möte överväga och godkänna samar-
betsförfaranden och institutionella mekanis-
mer för att främja efterlevnaden av bestäm-
melserna i detta protokoll och diskutera hur 
överträdelser skall hanteras. Dessa förfaran-
den och mekanismer skall inbegripa be-
stämmelser om att vid behov erbjuda råd el-
ler hjälp. De skall vara skilda från och inte 
påverka de tvistlösningsförfaranden och me-
kanismer som inrättas genom artikel 27 i 
konventionen.
  
  
Artikel 35
Utvärdering och översyn
  Partskonferensen, i dess egenskap av möte 
mellan parterna i detta protokoll, skall fem år 
efter det att protokollet trätt i kraft och minst 
vart femte år därefter, utvärdera protokollets 
effektivitet, vilket skall inbegripa en utvärde-
ring av förfarandena och bilagorna.
  
  
Artikel 36
Undertecknande
  Detta protokoll skall stå öppet för 
undertecknande vid Förenta nationernas 
kontor i Nairobi av stater och organisationer 
för regional ekonomisk integration från den 
15 till den 26 maj 2000, och vid Förenta 
nationernas högkvarter i New York från den 
5 juni 2000 till den 4 juni 2001.
  
  
Artikel 37
Ikraftträdande
  1. Detta protokoll skall träda i kraft på den 
nittionde dagen efter den dag då det femti-
onde ratifikations-, godtagande-, godkännan-
de- eller anslutningsinstrumentet deponerats 
av stater eller organisationer för regional 
ekonomisk integration som är parter i kon-
ventionen.
  2. Detta protokoll skall träda i kraft för en 
stat eller en organisation för regional 
ekonomisk integration som ratificerar, godtar 
eller godkänner protokollet eller ansluter sig 
till det efter det att det trätt i kraft enligt 
punkt 1, antingen på den nittionde dagen 
efter den dag, då denna stat eller organisation 
för regional ekonomisk integration deponerat 
sitt ratifikations-, godtagande-, godkännande- 
eller anslutningsinstrument, eller på den dag 
då konventionen träder i kraft för den staten 
eller den organisationen för regional 
ekonomisk integration, beroende på vilken 
som inträffar senast.
  3. Med avseende på punkterna 1 och 2 får 
ett instrument som deponerats av en 
organisation för regional ekonomisk 
integration inte räknas som ytterligare ett 
utöver dem som har deponerats av 
organisationens medlemsstater.
  
  
Artikel 38
Reservationer
  Inga reservationer får göras mot detta 
protokoll.
Artikel 39
Frånträde
  1. En part kan när som helst efter två år 
från den dag då detta protokoll har trätt i 
kraft för parten frånträda protokollet genom 
skriftlig underrättelse till depositarien.
  
  2. Frånträde skall äga rum vid utgången av 
ett år från den dag då depositarien mottagit 
underrättelsen eller på sådan senare dag som 
kan anges i underrättelsen om frånträdet.
  
Artikel 40
Autentiska texter
  Originalet till detta protokoll, vars arabiska, 
engelska, franska, kinesiska, ryska och 
spanska texter har lika giltighet, skall depone-
ras hos Förenta nationernas generalsekretera-
re.
  
  
  TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har 
undertecknade, därtill vederbörligen 
bemyndigade, undertecknat detta protokoll.
  
  UPPRÄTTAT i Montreal den 29 januari 
2000.
CARTAGENA PROTOCOL ON 
BIOSAFETY
  
to the convention on biological diversity
  
  The Parties to this Protocol,
  Being Parties to the Convention on Bio-
logical Diversity, hereinafter referred to as 
"the Convention",
  Recalling Article 19, paragraphs 3 and 4, 
Article 8(g) and Article 17 of the Conven-
tion,
  Recalling also Decision II/5 of 17 No-
vember 1995 of the Conference of the Par-
ties to the Convention to develop a Protocol 
on biosafety, specifically focusing on trans-
boundary movement of any living modified 
organism resulting from modern biotech-
nology that may have adverse effect on the 
conservation and sustainable use of biologi-
cal diversity, setting out for consideration, in 
particular, appropriate procedures for ad-
vance informed agreement,
  
  Reaffirming the precautionary approach 
contained in Principle 15 of the Rio Decla-
ration on Environment and Development,
  Aware of the rapid expansion of modern 
biotechnology and the growing public con-
cern over its potential adverse effects on bio-
logical diversity, taking also into account 
risks to human health,
  
  Recognizing that modern biotechnology 
has great potential for human well-being if 
developed and used with adequate safety 
measures for the environment and human 
health,
  Recognizing also the crucial importance to 
humankind of centres of origin and centres 
of genetic diversity,
  
  Taking into account the limited capabilities 
of many countries, particularly developing 
countries, to cope with the nature and scale 
of known and potential risks associated with 
living modified organisms,
  Recognizing that trade and environment 
agreements should be mutually supportive 
with a view to achieving sustainable devel-
opment,
  Emphasizing that this Protocol shall not be 
interpreted as implying a change in the rights 
and obligations of a Party under any existing 
international agreements,
  Understanding that the above recital is not 
intended to subordinate this Protocol to other 
international agreements,
  
  Have agreed as follows:
  
Article 1
Objective
  In accordance with the precautionary ap-
proach contained in Principle 15 of the Rio 
Declaration on Environment and Develop-
ment, the objective of this Protocol is to 
contribute to ensuring an adequate level of 
protection in the field of the safe transfer, 
handling and use of living modified organ-
isms resulting from modern biotechnology 
that may have adverse effects on the con-
servation and sustainable use of biological 
diversity, taking also into account risks to 
human health, and specifically focusing on 
transboundary movements.
  
  
Article 2
General provisions
  1. Each Party shall take necessary and ap-
propriate legal, administrative and other 
measures to implement its obligations under 
this Protocol.
  2. The Parties shall ensure that the devel-
opment, handling, transport, use, transfer 
and release of any living modified organisms 
are undertaken in a manner that prevents or 
reduces the risks to biological diversity, tak-
ing also into account risks to human health.
  
  3. Nothing in this Protocol shall affect in 
any way the sovereignty of States over their 
territorial sea established in accordance with 
international law, and the sovereign rights 
and the jurisdiction which States have in 
their exclusive economic zones and their 
continental shelves in accordance with in-
ternational law, and the exercise by ships and 
aircraft of all States of navigational rights and 
freedoms as provided for in international law 
and as reflected in relevant international in-
struments.
  4. Nothing in this Protocol shall be inter-
preted as restricting the right of a Party to 
take action that is more protective of the 
conservation and sustainable use of biologi-
cal diversity than that called for in this Pro-
tocol, provided that such action is consistent 
with the objective and the provisions of this 
Protocol and is in accordance with that 
Party's other obligations under international 
law.
  5. The Parties are encouraged to take into 
account, as appropriate, available expertise, 
instruments and work undertaken in inter-
national forums with competence in the area 
of risks to human health.
  
Article 3
Use of terms
  For the purposes of this Protocol:
  (a) "Conference of the Parties" means the 
Conference of the Parties to the Convention;
  (b) "Contained use" means any operation, 
undertaken within a facility, installation or 
other physical structure, which involves liv-
ing modified organisms that are controlled by 
specific measures that effectively limit their 
contact with, and their impact on, the exter-
nal environment;
  (c) "Export" means intentional trans-
boundary movement from one Party to an-
other Party;
  (d) "Exporter" means any legal or natural 
person, under the jurisdiction of the Party of 
export, who arranges for a living modified 
organism to be exported;
  (e) "Import" means intentional trans-
boundary movement into one Party from 
another Party;
  (f) "Importer" means any legal or natural 
person, under the jurisdiction of the Party of 
import, who arranges for a living modified 
organism to be imported;
  (g) "Living modified organism" means any 
living organism that possesses a novel com-
bination of genetic material obtained through 
the use of modern biotechnology;
  (h) "Living organism" means any biological 
entity capable of transferring or replicating 
genetic material, including sterile organisms, 
viruses and viroids;
  (i) "Modern biotechnology" means the 
application of:
  - in vitro nucleic acid techniques, in-
cluding recombinant deoxyribonucleic acid 
(DNA) and direct injection of nucleic acid 
into cells or organelles, or
  - fusion of cells beyond the taxonomic 
family,
  that overcome natural physiological re-
productive or recombination barriers and that 
are not techniques used in traditional breed-
ing and selection;
  
  (j) "Regional economic integration or-
ganization" means an organization consti-
tuted by sovereign States of a given region, 
to which its member States have transferred 
competence in respect of matters governed 
by this Protocol and which has been duly 
authorized, in accordance with its internal 
procedures, to sign, ratify, accept, approve 
or accede to it;
  (k) "Transboundary movement" means the 
movement of a living modified organism 
from one Party to another Party, save that 
for the purposes of Articles 17 and 24 trans-
boundary movement extends to movement 
between Parties and non-Parties.
  
Article 4
Scope
  This Protocol shall apply to the trans-
boundary movement, transit, handling and 
use of all living modified organisms that may 
have adverse effects on the conservation and 
sustainable use of biological diversity, taking 
also into account risks to human health.
  
  
Article 5
Pharmaceuticals
  Notwithstanding Article 4 and without 
prejudice to any right of a Party to subject 
all living modified organisms to risk as-
sessment prior to the making of decisions on 
import, this Protocol shall not apply to the 
transboundary movement of living modified 
organisms which are pharmaceuticals for 
humans that are addressed by other relevant 
international agreements or organisations.
  
Article 6
Transit and contained use
  1. Notwithstanding Article 4 and without 
prejudice to any right of a Party of transit to 
regulate the transport of living modified or-
ganisms through its territory and make avail-
able to the Biosafety Clearing-House, any 
decision of that Party, subject to Article 2, 
paragraph 3, regarding the transit through its 
territory of a specific living modified organ-
ism, the provisions of this Protocol with re-
spect to the advance informed agreement 
procedure shall not apply to living modified 
organisms in transit.
  
  2. Notwithstanding Article 4 and without 
prejudice to any right of a Party to subject 
all living modified organisms to risk as-
sessment prior to decisions on import and to 
set standards for contained use within its ju-
risdiction, the provisions of this Protocol 
with respect to the advance informed 
agreement procedure shall not apply to the 
transboundary movement of living modified 
organisms destined for contained use under-
taken in accordance with the standards of 
the Party of import.
  
  
Article 7
Application of the advance informed 
agreement procedure
  1. Subject to Articles 5 and 6, the advance 
informed agreement procedure in Articles 8 
to 10 and 12 shall apply prior to the first in-
tentional transboundary movement of living 
modified organisms for intentional intro-
duction into the environment of the Party of 
import.
  2. "Intentional introduction into the envi-
ronment" in paragraph 1 above, does not re-
fer to living modified organisms intended for 
direct use as food or feed, or for processing.
  3. Article 11 shall apply prior to the first 
transboundary movement of living modified 
organisms intended for direct use as food or 
feed, or for processing.
  
  4. The advance informed agreement pro-
cedure shall not apply to the intentional 
transboundary movement of living modified 
organisms identified in a decision of the Con-
ference of the Parties serving as the meeting 
of the Parties to this Protocol as being not 
likely to have adverse effects on the conser-
vation and sustainable use of biological di-
versity, taking also into account risks to hu-
man health.
  
  
Article 8
Notification
  1. The Party of export shall notify, or re-
quire the exporter to ensure notification to, in 
writing, the competent national authority of 
the Party of import prior to the intentional 
transboundary movement of a living modi-
fied organism that falls within the scope of 
Article 7, paragraph 1. The notification shall 
contain, at a minimum, the information 
specified in Annex I.
  2. The Party of export shall ensure that 
there is a legal requirement for the accuracy 
of information provided by the exporter.
  
Article 9
Acknowledgement of receipt of notification
  1. The Party of import shall acknowledge 
receipt of the notification, in writing, to the 
notifier within 90 days of its receipt.
  2. The acknowledgement shall state:
  (a) the date of receipt of the notification; 
  (b) whether the notification, prima facie, 
contains the information referred to in Article 
8;
  (c) whether to proceed according to the 
domestic regulatory framework of the Party 
of import or according to the procedure 
specified in Article 10.
  3. The domestic regulatory framework re-
ferred to in paragraph 2(c) above, shall be 
consistent with this Protocol.
  4. A failure by the Party of import to ac-
knowledge receipt of a notification shall not 
imply its consent to an intentional trans-
boundary movement.
  
  
Article 10
Decision procedure
  1. Decisions taken by the Party of import 
shall be in accordance with Article 15.
  2. The Party of import shall, within the 
period of time referred to in Article 9, inform 
the notifier, in writing, whether the in-
tentional transboundary movement may pro-
ceed:
  (a) only after the Party of import has given 
its written consent; or
  (b) after no less than 90 days without a 
subsequent written consent.
  3. Within 270 days of the date of receipt 
of notification, the Party of import shall 
communicate, in writing, to the notifier and 
to the Biosafety Clearing-House the decision 
referred to in paragraph 2(a) above:
  
  
  (a) approving the import, with or without 
conditions, including how the decision will 
apply to subsequent imports of the same 
living modified organism; 
  (b) prohibiting the import; 
  (c) requesting additional relevant infor-
mation in accordance with its domestic 
regulatory framework or Annex I; in calcu-
lating the time within which the Party of 
import is to respond, the number of days it 
has to wait for additional relevant informa-
tion shall not be taken into account; or
  (d) informing the notifier that the period 
specified in this paragraph is extended by a 
defined period of time.
  4. Except in a case in which consent is 
unconditional, a decision under paragraph 3 
above, shall set out the reasons on which it is 
based.
  5. A failure by the Party of import to 
communicate its decision within 270 days of 
the date of receipt of the notification shall 
not imply its consent to an intentional trans-
boundary movement.
  6. Lack of scientific certainty due to in-
sufficient relevant scientific information and 
knowledge regarding the extent of the poten-
tial adverse effects of a living modified or-
ganism on the conservation and sustainable 
use of biological diversity in the Party of im-
port, taking also into account risks to human 
health, shall not prevent that Party from tak-
ing a decision, as appropriate, with regard to 
the import of the living modified organism in 
question as referred to in paragraph 3 above, 
in order to avoid or minimize such potential 
adverse effects.
  
  7. The Conference of the Parties serving 
as the meeting of the Parties shall, at its first 
meeting, decide upon appropriate procedures 
and mechanisms to facilitate decision-making 
by Parties of import.
  
Article 11
Procedure for living modified organisms 
intended for direct use as food or feed, or 
for processing
  1. A Party that makes a final decision re-
garding domestic use, including placing on 
the market, of a living modified organism 
that may be subject to transboundary 
movement for direct use as food or feed, or 
for processing shall, within 15 days of mak-
ing that decision, inform the Parties through 
the Biosafety Clearing-House. This infor-
mation shall contain, at a minimum, the 
information specified in Annex II. The Party 
shall provide a copy of the information, in 
writing, to the national focal point of each 
Party that informs the Secretariat in advance 
that it does not have access to the Biosafety 
Clearing-House. This provision shall not 
apply to decisions regarding field trials.
  
  
  2. The Party making a decision under 
paragraph 1 above, shall ensure that there is 
a legal requirement for the accuracy of in-
formation provided by the applicant.
  3. Any Party may request additional in-
formation from the authority identified in 
paragraph (b) of Annex II.
  4. A Party may take a decision on the im-
port of living modified organisms intended 
for direct use as food or feed, or for proc-
essing, under its domestic regulatory 
framework that is consistent with the objec-
tive of this Protocol.
  
  5. Each Party shall make available to the 
Biosafety Clearing-House copies of any na-
tional laws, regulations and guidelines ap-
plicable to the import of living modified or-
ganisms intended for direct use as food or 
feed, or for processing, if available.
  
  6. A developing country Party or a Party 
with an economy in transition may, in the 
absence of the domestic regulatory frame-
work referred to in paragraph 4 above, and 
in exercise of its domestic jurisdiction, de-
clare through the Biosafety Clearing-House 
that its decision prior to the first import of a 
living modified organism intended for direct 
use as food or feed, or for processing, on 
which information has been provided under 
paragraph 1 above, will be taken according 
to the following:
  
  (a) a risk assessment undertaken in accor-
dance with Article 15; and
  (b) a decision made within a predictable 
timeframe, not exceeding 270 days.
  7. Failure by a Party to communicate its 
decision according to paragraph 6 above, 
shall not imply its consent or refusal to the 
import of a living modified organism in-
tended for direct use as food or feed, or for 
processing, unless otherwise specified by the 
Party.
  8. Lack of scientific certainty due to in-
sufficient relevant scientific information and 
knowledge regarding the extent of the 
potential adverse effects of a living modified 
organism on the conservation and sustainable 
use of biological diversity in the Party of im-
port, taking also into account risks to human 
health, shall not prevent that Party from tak-
ing a decision, as appropriate, with regard to 
the import of that living modified organism 
intended for direct use as food or feed, or 
for processing, in order to avoid or minimize 
such potential adverse effects.
  
  9. A Party may indicate its needs for fi-
nancial and technical assistance and capac-
ity-building with respect to living modified 
organisms intended for direct use as food or 
feed, or for processing. Parties shall coop-
erate to meet these needs in accordance with 
Articles 22 and 28.
  
  
Article 12
Review of decisions
  1. A Party of import may, at any time, in 
light of new scientific information on po-
tential adverse effects on the conservation 
and sustainable use of biological diversity, 
taking also into account the risks to human 
health, review and change a decision re-
garding an intentional transboundary 
movement. In such case, the Party shall, 
within 30 days, inform any notifier that has 
previously notified movements of the living 
modified organism referred to in such deci-
sion, as well as the Biosafety Clearing-
House, and shall set out the reasons for its 
decision.
  2. A Party of export or a notifier may re-
quest the Party of import to review a deci-
sion it has made in respect of it under Article 
10 where the Party of export or the notifier 
considers that:
  (a) a change in circumstances has occurred 
that may influence the outcome of the risk 
assessment upon which the decision was 
based; or
  (b) additional relevant scientific or tech-
nical information has become available.
  
  3. The Party of import shall respond to 
such a request within 90 days and set out the 
reasons for its decision.
  4. The Party of import may, at its discre-
tion, require a risk assessment for subse-
quent imports.
Article 13
Simplified procedure
  1. A Party of import may, provided that 
adequate measures are applied to ensure the 
safe intentional transboundary movement of 
living modified organisms in accordance with 
the objective of this Protocol, specify in ad-
vance to the Biosafety Clearing-House:
  
  (a) cases in which intentional transbound-
ary movement to it may take place at the 
same time as the movement is notified to the 
Party of import; and
  (b) imports of living modified organisms to 
it to be exempted from the advance informed 
agreement procedure.
  
  Notifications under subparagraph (a) 
above, may apply to subsequent similar 
movements to the same Party.
  2. The information relating to an inten-
tional transboundary movement that is to be 
provided in the notifications referred to in 
paragraph 1(a) above shall be the informa-
tion specified in Annex I.
  
Article 14
Bilateral, regional and multilateral agree-
ments and arrangements
  1. Parties may enter into bilateral, regional 
and multilateral agreements and arrange-
ments regarding intentional transboundary 
movements of living modified organisms, 
consistent with the objective of this Protocol 
and provided that such agreements and ar-
rangements do not result in a lower level of 
protection than that provided for by the Pro-
tocol.
  2. The Parties shall inform each other, 
through the Biosafety Clearing-House, of 
any such bilateral, regional and multilateral 
agreements and arrangements that they have 
entered into before or after the date of entry 
into force of this Protocol.
  
  3. The provisions of this Protocol shall not 
affect intentional transboundary movements 
that take place pursuant to such agreements 
and arrangements as between the parties to 
those agreements or arrangements.
  4. Any Party may determine that its do-
mestic regulations shall apply with respect to 
specific imports to it and shall notify the Bio-
safety Clearing-House of its decision.
  
  
  
Article 15
Risk assessment
  1. Risk assessments undertaken pursuant 
to this Protocol shall be carried out in a sci-
entifically sound manner, in accordance with 
Annex III and taking into account recognized 
risk assessment techniques. Such risk as-
sessments shall be based, at a minimum, on 
information provided in accordance with Ar-
ticle 8 and other available scientific evidence 
in order to identify and evaluate the possible 
adverse effects of living modified organisms 
on the conservation and sustainable use of 
biological diversity, taking also into account 
risks to human health.
  2. The Party of import shall ensure that 
risk assessments are carried out for decisions 
taken under Article 10. It may require the 
exporter to carry out the risk assessment.
  3. The cost of risk assessment shall be 
borne by the notifier if the Party of import 
so requires.
  
  
Article 16
Risk management
  1. The Parties shall, taking into account 
Article 8(g) of the Convention, establish and 
maintain appropriate mechanisms, measures 
and strategies to regulate, manage and 
control risks identified in the risk assessment 
provisions of this Protocol associated with 
the use, handling and transboundary 
movement of living modified organisms.
  2. Measures based on risk assessment shall 
be imposed to the extent necessary to pre-
vent adverse effects of the living modified 
organism on the conservation and sustainable 
use of biological diversity, taking also into 
account risks to human health, within the 
territory of the Party of import.
  
  3. Each Party shall take appropriate meas-
ures to prevent unintentional transboundary 
movements of living modified organisms, in-
cluding such measures as requiring risk as-
sessments to be carried out prior to the first 
release of a living modified organism.
  4. Without prejudice to paragraph 2 above, 
each Party shall endeavour to ensure that 
any living modified organism, whether im-
ported or locally developed, has undergone 
an appropriate period of observation that is 
commensurate with its life-cycle or genera-
tion time before it is put to its intended use.
  5. Parties shall cooperate with a view to:
  (a) identifying living modified organisms or 
specific traits of living modified organisms 
that may have adverse effects on the con-
servation and sustainable use of biological 
diversity, taking also into account risks to 
human health; and
  
  (b) taking appropriate measures regarding 
the treatment of such living modified organ-
isms or specific traits.
  
  
Article 17
Unintentional transboundary movements 
and emergency measures
  1. Each Party shall take appropriate meas-
ures to notify affected or potentially affected 
States, the Biosafety Clearing-House and, 
where appropriate, relevant international or-
ganizations, when it knows of an occurrence 
under its jurisdiction resulting in a release 
that leads, or may lead, to an unintentional 
transboundary movement of a living modi-
fied organism that is likely to have significant 
adverse effects on the conservation and 
sustainable use of biological diversity, taking 
also into account risks to human health in 
such States. The notification shall be pro-
vided as soon as the Party knows of the 
above situation.
  
  2. Each Party shall, no later than the date 
of entry into force of this Protocol for it, 
make available to the Biosafety Clearing-
House the relevant details setting out its 
point of contact for the purposes of receiving 
notifications under this Article.
  3. Any notification arising from paragraph 
1 above, should include:
  (a) available relevant information on the 
estimated quantities and relevant character-
istics and/or traits of the living modified or-
ganism; 
  (b) information on the circumstances and 
estimated date of the release, and on the use 
of the living modified organism in the origi-
nating Party; 
  (c) any available information about the 
possible adverse effects on the conservation 
and sustainable use of biological diversity, 
taking also into account risks to human 
health, as well as available information about 
possible risk management measures; 
  (d) any other relevant information; and
  (e) a point of contact for further informa-
tion.
  4. In order to minimize any significant 
adverse effects on the conservation and sus-
tainable use of biological diversity, taking 
also into account risks to human health, each 
Party, under whose jurisdiction the release 
of the living modified organism referred to in 
paragraph 1 above, occurs, shall immediately 
consult the affected or potentially affected 
States to enable them to determine appropri-
ate responses and initiate necessary action, 
including emergency measures.
  
  
  
Article 18
Handling, transport, packaging and identi-
fication
  1. In order to avoid adverse effects on the 
conservation and sustainable use of biologi-
cal diversity, taking also into account risks to 
human health, each Party shall take nec-
essary measures to require that living modi-
fied organisms that are subject to intentional 
transboundary movement within the scope 
of this Protocol are handled, packaged and 
transported under conditions of safety, tak-
ing into consideration relevant international 
rules and standards.
  
  2. Each Party shall take measures to re-
quire that documentation accompanying:
  
  (a) living modified organisms that are in-
tended for direct use as food or feed, or for 
processing, clearly identifies that they "may 
contain" living modified organisms and are 
not intended for intentional introduction into 
the environment, as well as a contact point 
for further information. The Conference of 
the Parties serving as the meeting of the Par-
ties to this Protocol shall take a decision on 
the detailed requirements for this purpose, 
including specification of their identity and 
any unique identification, no later than two 
years after the date of entry into force of this 
Protocol; 
  
  
  (b) living modified organisms that are des-
tined for contained use clearly identifies 
them as living modified organisms; and 
specifies any requirements for the safe han-
dling, storage, transport and use, the contact 
point for further information, including the 
name and address of the individual and in-
stitution to whom the living modified or-
ganisms are consigned; and
  
  (c) living modified organisms that are in-
tended for intentional introduction into the 
environment of the Party of import and any 
other living modified organisms within the 
scope of the Protocol, clearly identifies them 
as living modified organisms; specifies the 
identity and relevant traits and/or characteris-
tics, any requirements for the safe handling, 
storage, transport and use, the contact point 
for further information and, as appropriate, 
the name and address of the importer and 
exporter; and contains a declaration that the 
movement is in conformity with the re-
quirements of this Protocol applicable to the 
exporter.
  3. The Conference of the Parties serving 
as the meeting of the Parties to this Protocol 
shall consider the need for and modalities of 
developing standards with regard to identifi-
cation, handling, packaging and transport 
practices, in consultation with other relevant 
international bodies.
  
Article 19
Competent national authorities and na-
tional focal points
  1. Each Party shall designate one national 
focal point to be responsible on its behalf for 
liaison with the Secretariat. Each Party shall 
also designate one or more competent na-
tional authorities, which shall be responsible 
for performing the administrative functions 
required by this Protocol and which shall be 
authorized to act on its behalf with respect to 
those functions. A Party may designate a 
single entity to fulfill the functions of both 
focal point and competent national authority.
  2. Each Party shall, no later than the date 
of entry into force of this Protocol for it, no-
tify the Secretariat of the names and ad-
dresses of its focal point and its competent 
national authority or authorities. Where a 
Party designates more than one competent 
national authority, it shall convey to the Se-
cretariat, with its notification thereof, rele-
vant information on the respective responsi-
bilities of those authorities. Where applica-
ble, such information shall, at a minimum, 
specify which competent authority is respon-
sible for which type of living modified or-
ganism. Each Party shall forthwith notify the 
Secretariat of any changes in the designation 
of its national focal point or in the name and 
address or responsibilities of its competent 
national authority or authorities.
  3. The Secretariat shall forthwith inform 
the Parties of the notifications it receives 
under paragraph 2 above, and shall also 
make such information available through the 
Biosafety Clearing-House.
  
  
  
Article 20
Information sharing and the Biosafety 
Clearing-House
  
  1. A Biosafety Clearing-House is hereby 
established as part of the clearing-house 
mechanism under Article 18, paragraph 3, of 
the Convention, in order to:
  
  (a) facilitate the exchange of scientific, 
technical, environmental and legal informa-
tion on, and experience with, living modified 
organisms; and
  (b) assist Parties to implement the Proto-
col, taking into account the special needs of 
developing country Parties, in particular the 
least developed and small island developing 
States among them, and countries with 
economies in transition as well as countries 
that are centres of origin and centres of ge-
netic diversity.
  2. The Biosafety Clearing-House shall 
serve as a means through which information 
is made available for the purposes of para-
graph 1 above. It shall provide access to in-
formation made available by the Parties rele-
vant to the implementation of the Protocol. 
It shall also provide access, where possible, 
to other international biosafety information 
exchange mechanisms.
  
  3. Without prejudice to the protection of 
confidential information, each Party shall 
make available to the Biosafety Clearing-
House any information required to be made 
available to the Biosafety Clearing-House 
under this Protocol, and:
  
  
  (a) any existing laws, regulations and 
guidelines for implementation of the Proto-
col, as well as information required by the 
Parties for the advance informed agreement 
procedure; 
  (b) any bilateral, regional and multilateral 
agreements and arrangements; 
  (c) summaries of its risk assessments or 
environmental reviews of living modified or-
ganisms generated by its regulatory process, 
and carried out in accordance with Article 
15, including, where appropriate, relevant in-
formation regarding products thereof, 
namely, processed materials that are of living 
modified organism origin, containing detect-
able novel combinations of replicable genetic 
material obtained through the use of modern 
biotechnology; 
  
  
  (d) its final decisions regarding the impor-
tation or release of living modified organ-
isms; and
  (e) reports submitted by it pursuant to Ar-
ticle 33, including those on implementation 
of the advance informed agreement proce-
dure.
  4. The modalities of the operation of the 
Biosafety Clearing-House, including reports 
on its activities, shall be considered and de-
cided upon by the Conference of the Parties 
serving as the meeting of the Parties to this 
Protocol at its first meeting, and kept under 
review thereafter.
  
  
Article 21
Confidential information
  1. The Party of import shall permit the 
notifier to identify information submitted 
under the procedures of this Protocol or re-
quired by the Party of import as part of the 
advance informed agreement procedure of 
the Protocol that is to be treated as confi-
dential. Justification shall be given in such 
cases upon request.
  2. The Party of import shall consult the 
notifier if it decides that information identi-
fied by the notifier as confidential does not 
qualify for such treatment and shall, prior to 
any disclosure, inform the notifier of its deci-
sion, providing reasons on request, as well as 
an opportunity for consultation and for an in-
ternal review of the decision prior to disclo-
sure.
  
  3. Each Party shall protect confidential in-
formation received under this Protocol, in-
cluding any confidential information received 
in the context of the advance informed 
agreement procedure of the Protocol. Each 
Party shall ensure that it has procedures to 
protect such information and shall protect 
the confidentiality of such information in a 
manner no less favourable than its treatment 
of confidential information in connection 
with domestically produced living modified 
organisms.
  4. The Party of import shall not use such 
information for a commercial purpose, ex-
cept with the written consent of the notifier.
  5. If a notifier withdraws or has withdrawn 
a notification, the Party of import shall re-
spect the confidentiality of commercial and 
industrial information, including research and 
development information as well as informa-
tion on which the Party and the notifier dis-
agree as to its confidentiality.
  
  
  6. Without prejudice to paragraph 5 above, 
the following information shall not be con-
sidered confidential:
  (a) the name and address of the notifier; 
  (b) a general description of the living modi-
fied organism or organisms; 
  (c) a summary of the risk assessment of 
the effects on the conservation and sustain-
able use of biological diversity, taking also 
into account risks to human health; and
  
  (d) any methods and plans for emergency 
response.
  
Article 22
Capacity-building
  1. The Parties shall cooperate in the de-
velopment and/or strengthening of human 
resources and institutional capacities in bio-
safety, including biotechnology to the extent 
that it is required for biosafety, for the pur-
pose of the effective implementation of this 
Protocol, in developing country Parties, in 
particular the least developed and small is-
land developing States among them, and in 
Parties with economies in transition, includ-
ing through existing global, regional, subre-
gional and national institutions and organiza-
tions and, as appropriate, through facilitating 
private sector involvement.
  
  2. For the purposes of implementing para-
graph 1 above, in relation to cooperation, the 
needs of developing country Parties, in par-
ticular the least developed and small island 
developing States among them, for financial 
resources and access to and transfer of tech-
nology and know-how in accordance with 
the relevant provisions of the Convention, 
shall be taken fully into account for capacity-
building in biosafety. Cooperation in capac-
ity-building shall, subject to the different 
situation, capabilities and requirements of 
each Party, include scientific and technical 
training in the proper and safe management 
of biotechnology, and in the use of risk as-
sessment and risk management for biosafety, 
and the enhancement of technological and 
institutional capacities in biosafety. The 
needs of Parties with economies in transition 
shall also be taken fully into account for such 
capacity-building in biosafety.
  
  
Article 23
Public awareness and participation
  1. The Parties shall:
  (a) promote and facilitate public aware-
ness, education and participation concerning 
the safe transfer, handling and use of living 
modified organisms in relation to the conser-
vation and sustainable use of biological di-
versity, taking also into account risks to hu-
man health. In doing so, the Parties shall co-
operate, as appropriate, with other States 
and international bodies; 
  
  (b) endeavour to ensure that public aware-
ness and education encompass access to in-
formation on living modified organisms iden-
tified in accordance with this Protocol that 
may be imported.
  2. The Parties shall, in accordance with 
their respective laws and regulations, consult 
the public in the decision-making process 
regarding living modified organisms and shall 
make the results of such decisions available 
to the public, while respecting confidential 
information in accordance with Article 21.
  3. Each Party shall endeavour to inform its 
public about the means of public access to 
the Biosafety Clearing-House.
  
  
Article 24
Non-Parties
  1. Transboundary movements of living 
modified organisms between Parties and 
non-Parties shall be consistent with the ob-
jective of this Protocol. The Parties may en-
ter into bilateral, regional and multilateral 
agreements and arrangements with non-
Parties regarding such transboundary move-
ments.
  2. The Parties shall encourage non-Parties 
to adhere to this Protocol and to contribute 
appropriate information to the Biosafety 
Clearing-House on living modified organisms 
released in, or moved into or out of, areas 
within their national jurisdictions.
  
  
  
Article 25
Illegal transboundary movements
  1. Each Party shall adopt appropriate do-
mestic measures aimed at preventing and, if 
appropriate, penalizing transboundary 
movements of living modified organisms car-
ried out in contravention of its domestic 
measures to implement this Protocol. Such 
movements shall be deemed illegal trans-
boundary movements.
  
  2. In the case of an illegal transboundary 
movement, the affected Party may request 
the Party of origin to dispose, at its own ex-
pense, of the living modified organism in 
question by repatriation or destruction, as 
appropriate.
  3. Each Party shall make available to the 
Biosafety Clearing-House information con-
cerning cases of illegal transboundary 
movements pertaining to it.
  
  
Article 26
Socio-economic considerations
  1. The Parties, in reaching a decision on 
import under this Protocol or under its do-
mestic measures implementing the Protocol, 
may take into account, consistent with their 
international obligations, socio-economic 
considerations arising from the impact of liv-
ing modified organisms on the conservation 
and sustainable use of biological diversity, 
especially with regard to the value of biologi-
cal diversity to indigenous and local commu-
nities.
  2. The Parties are encouraged to cooperate 
on research and information exchange on 
any socio-economic impacts of living modi-
fied organisms, especially on indigenous and 
local communities.
  
Article 27
Liability and redress
  The Conference of the Parties serving as 
the meeting of the Parties to this Protocol 
shall, at its first meeting, adopt a process 
with respect to the appropriate elaboration of 
international rules and procedures in the field 
of liability and redress for damage resulting 
from transboundary movements of living 
modified organisms, analysing and taking 
due account of the ongoing processes in in-
ternational law on these matters, and shall 
endeavour to complete this process within 
four years.
  
  
Article 28
Financial mechanism and resources
  
  1. In considering financial resources for the 
implementation of this Protocol, the Parties 
shall take into account the provisions of Arti-
cle 20 of the Convention.
  2. The financial mechanism established in 
Article 21 of the Convention shall, through 
the institutional structure entrusted with its 
operation, be the financial mechanism for 
this Protocol.
  3. Regarding the capacity-building referred 
to in Article 22 of this Protocol, the Confer-
ence of the Parties serving as the meeting of 
the Parties to this Protocol, in providing 
guidance with respect to the financial 
mechanism referred to in paragraph 2 above, 
for consideration by the Conference of the 
Parties, shall take into account the need for 
financial resources by developing country 
Parties, in particular the least developed and 
the small island developing States among 
them.
  4. In the context of paragraph 1 above, the 
Parties shall also take into account the needs 
of the developing country Parties, in particu-
lar the least developed and the small island 
developing States among them, and of the 
Parties with economies in transition, in their 
efforts to identify and implement their capac-
ity-building requirements for the purposes of 
the implementation of this Protocol.
  5. The guidance to the financial mecha-
nism of the Convention in relevant decisions 
of the Conference of the Parties, including 
those agreed before the adoption of this Pro-
tocol, shall apply, mutatis mutandis, to the 
provisions of this Article.
  6. The developed country Parties may also 
provide, and the developing country Parties 
and the Parties with economies in transition 
avail themselves of, financial and technologi-
cal resources for the implementation of the 
provisions of this Protocol through bilateral, 
regional and multilateral channels.
  
Article 29
Conference of the Parties serving as the 
meeting of the Parties to this Protocol
  1. The Conference of the Parties shall 
serve as the meeting of the Parties to this 
Protocol.
  2. Parties to the Convention that are not 
Parties to this Protocol may participate as 
observers in the proceedings of any meeting 
of the Conference of the Parties serving as 
the meeting of the Parties to this Protocol. 
When the Conference of the Parties serves 
as the meeting of the Parties to this Protocol, 
decisions under this Protocol shall be taken 
only by those that are Parties to it.
  3. When the Conference of the Parties 
serves as the meeting of the Parties to this 
Protocol, any member of the bureau of the 
Conference of the Parties representing a 
Party to the Convention but, at that time, not 
a Party to this Protocol, shall be substituted 
by a member to be elected by and from 
among the Parties to this Protocol.
  4. The Conference of the Parties serving 
as the meeting of the Parties to this Protocol 
shall keep under regular review the imple-
mentation of this Protocol and shall make, 
within its mandate, the decisions necessary 
to promote its effective implementation. It 
shall perform the functions assigned to it by 
this Protocol and shall:
  (a) make recommendations on any matters 
necessary for the implementation of this Pro-
tocol; 
  (b) establish such subsidiary bodies as are 
deemed necessary for the implementation of 
this Protocol; 
  (c) seek and utilize, where appropriate, the 
services and cooperation of, and information 
provided by, competent international organi-
zations and intergovernmental and non-
governmental bodies; 
  (d) establish the form and the intervals for 
transmitting the information to be submitted 
in accordance with Article 33 of this Proto-
col and consider such information as well as 
reports submitted by any subsidiary body; 
  (e) consider and adopt, as required, 
amendments to this Protocol and its annexes, 
as well as any additional annexes to this Pro-
tocol, that are deemed necessary for the im-
plementation of this Protocol; and
  (f) exercise such other functions as may be 
required for the implementation of this Pro-
tocol.
  5. The rules of procedure of the Confer-
ence of the Parties and financial rules of the 
Convention shall be applied, mutatis mu-
tandis, under this Protocol, except as may be 
otherwise decided by consensus by the Con-
ference of the Parties serving as the meeting 
of the Parties to this Protocol.
  6. The first meeting of the Conference of 
the Parties serving as the meeting of the Par-
ties to this Protocol shall be convened by the 
Secretariat in conjunction with the first meet-
ing of the Conference of the Parties that is 
scheduled after the date of the entry into 
force of this Protocol. Subsequent ordinary 
meetings of the Conference of the Parties 
serving as the meeting of the Parties to this 
Protocol shall be held in conjunction with 
ordinary meetings of the Conference of the 
Parties, unless otherwise decided by the 
Conference of the Parties serving as the 
meeting of the Parties to this Protocol.
  7. Extraordinary meetings of the Confer-
ence of the Parties serving as the meeting of 
the Parties to this Protocol shall be held at 
such other times as may be deemed neces-
sary by the Conference of the Parties serving 
as the meeting of the Parties to this Protocol, 
or at the written request of any Party, pro-
vided that, within six months of the request 
being communicated to the Parties by the 
Secretariat, it is supported by at least one 
third of the Parties.
  8. The United Nations, its specialized 
agencies and the International Atomic En-
ergy Agency, as well as any State member 
thereof or observers thereto not party to the 
Convention, may be represented as observ-
ers at meetings of the Conference of the Par-
ties serving as the meeting of the Parties to 
this Protocol. Any body or agency, whether 
national or international, governmental or 
non-governmental, that is qualified in matters 
covered by this Protocol and that has in-
formed the Secretariat of its wish to be rep-
resented at a meeting of the Conference of 
the Parties serving as a meeting of the Par-
ties to this Protocol as an observer, may be 
so admitted, unless at least one third of the 
Parties present object. Except as otherwise 
provided in this Article, the admission and 
participation of observers shall be subject to 
the rules of procedure, as referred to in 
paragraph 5 above.
  
Article 30
Subsidiary bodies
  1. Any subsidiary body established by or 
under the Convention may, upon a decision 
by the Conference of the Parties serving as 
the meeting of the Parties to this Protocol, 
serve the Protocol, in which case the meet-
ing of the Parties shall specify which func-
tions that body shall exercise.
  2. Parties to the Convention that are not 
Parties to this Protocol may participate as 
observers in the proceedings of any meeting 
of any such subsidiary bodies. When a sub-
sidiary body of the Convention serves as a 
subsidiary body to this Protocol, decisions 
under the Protocol shall be taken only by the 
Parties to the Protocol.
  3. When a subsidiary body of the Conven-
tion exercises its functions with regard to 
matters concerning this Protocol, any mem-
ber of the bureau of that subsidiary body 
representing a Party to the Convention but, 
at that time, not a Party to the Protocol, shall 
be substituted by a member to be elected by 
and from among the Parties to the Protocol.
  
Article 31
Secretariat
  1. The Secretariat established by Article 24 
of the Convention shall serve as the secre-
tariat to this Protocol.
  2. Article 24, paragraph 1, of the Conven-
tion on the functions of the Secretariat shall 
apply, mutatis mutandis, to this Protocol.
  3. To the extent that they are distinct, the 
costs of the secretariat services for this Pro-
tocol shall be met by the Parties hereto. The 
Conference of the Parties serving as the 
meeting of the Parties to this Protocol shall, 
at its first meeting, decide on the necessary 
budgetary arrangements to this end.
  
Article 32
Relationship with the Convention
  Except as otherwise provided in this Pro-
tocol, the provisions of the Convention re-
lating to its protocols shall apply to this 
Protocol.
  
  
Article 33
Monitoring and reporting
  Each Party shall monitor the implementa-
tion of its obligations under this Protocol, 
and shall, at intervals to be determined by 
the Conference of the Parties serving as the 
meeting of the Parties to this Protocol, report 
to the Conference of the Parties serving as 
the meeting of the Parties to this Protocol on 
measures that it has taken to implement the 
Protocol.
  
  
Article 34
Compliance
  The Conference of the Parties serving as 
the meeting of the Parties to this Protocol 
shall, at its first meeting, consider and ap-
prove cooperative procedures and institu-
tional mechanisms to promote compliance 
with the provisions of this Protocol and to 
address cases of non-compliance. These 
procedures and mechanisms shall include 
provisions to offer advice or assistance, 
where appropriate. They shall be separate 
from, and without prejudice to, the dispute 
settlement procedures and mechanisms es-
tablished by Article 27 of the Convention.
  
  
Article 35
Assessment and review
  The Conference of the Parties serving as 
the meeting of the Parties to this Protocol 
shall undertake, five years after the entry 
into force of this Protocol and at least every 
five years thereafter, an evaluation of the 
effectiveness of the Protocol, including an 
assessment of its procedures and annexes.
  
  
Article 36
Signature
  This Protocol shall be open for signature at 
the United Nations Office at Nairobi by 
States and regional economic integration 
organizations from 15 to 26 May 2000, and 
at United Nations Headquarters in New 
York from 5 June 2000 to 4 June 2001.
  
  
  
Article 37
Entry into force
  1. This Protocol shall enter into force on 
the ninetieth day after the date of deposit of 
the fiftieth instrument of ratification, accep-
tance, approval or accession by States or 
regional economic integration organizations 
that are Parties to the Convention.
  
  2. This Protocol shall enter into force for a 
State or regional economic integration or-
ganization that ratifies, accepts or approves 
this Protocol or accedes thereto after its en-
try into force pursuant to paragraph 1 above, 
on the ninetieth day after the date on which 
that State or regional economic integration 
organization deposits its instrument of ratifi-
cation, acceptance, approval or accession, or 
on the date on which the Convention enters 
into force for that State or regional economic 
integration organization, whichever shall be 
the later.
  
  3. For the purposes of paragraphs 1 and 2 
above, any instrument deposited by a re-
gional economic integration organization shall 
not be counted as additional to those depos-
ited by member States of such organization.
  
  
Article 38
Reservations
  No reservations may be made to this Pro-
tocol.
Article 39
Withdrawal
  1. At any time after two years from the 
date on which this Protocol has entered into 
force for a Party, that Party may withdraw 
from the Protocol by giving written notifi-
cation to the Depositary.
  2. Any such withdrawal shall take place 
upon expiry of one year after the date of its 
receipt by the Depositary, or on such later 
date as may be specified in the notification 
of the withdrawal.
  
Article 40
Authentic texts
  The original of this Protocol, of which the 
Arabic, Chinese, English, French, Russian 
and Spanish texts are equally authentic, shall 
be deposited with the Secretary-General of 
the United Nations.
  
  
  IN WITNESS WHEREOF the under-
signed, being duly authorized to that effect, 
have signed this Protocol.
  
  DONE at Montreal on this twenty-ninth 
day of January, two thousand.
  
 
  
  
  
  
  
  
  
  
  
  
  
  
  
  
  
  
  
  
  Bilaga I till bilaga A
  
  
UPPGIFTER SOM SKALL LÄMNAS I 
DE ANMÄLNINGAR SOM AVSES I 
ARTIKLARNA 8, 10 OCH 13
  
  a) Namn, adress, telefonnummer osv. för 
exportören.
  b) Namn, adress, telefonnummer osv. för 
importören.
  c) Namn och identitet för den levande 
modifierade organismen samt eventuell 
inhemsk klassificering av biosäkerhetsnivån 
för den levande modifierade organismen i 
exportstaten.
  d) Tidpunkt eller tidpunkter när den 
gränsöverskridande förflyttningen planeras 
äga rum, om detta är känt.
  e) Taxonomisk status, allmänt namn, plats 
för insamling eller anskaffande samt karakte-
ristika för mottagar- eller föräldraorganismen 
med avseende på biosäkerhet.
  f) Ursprungscentrum och centrum för 
genetisk mångfald, om dessa är kända, för 
mottagar- och/eller föräldraorganismerna och 
en beskrivning av de habitat där organismer-
na kan fortleva eller föröka sig.
  g) Taxonomisk status, allmänt namn, plats 
för insamling eller anskaffande samt karakte-
ristika för givarorganismen med avseende på 
biosäkerhet.
  h) Beskrivning av nukleinsyran eller den 
introducerade modifieringen, använd teknik 
och resulterande karakteristika för den 
levande modifierade organismen.
  i) Avsedd användning av den levande 
modifierade organismen eller produkter av 
denna, dvs. bearbetat material med ursprung 
i en levande modifierad organism, som 
innehåller påvisbara nya kombinationer av 
reproducerbart genetiskt material framställt 
genom användning av modern bioteknik.
  j) Mängd eller volym av den levande modi-
fierade organism som skall överföras.
  k) En tidigare och befintlig 
riskbedömningsrapport I överensstämmelse 
med bilaga III.
  l) Föreslagna metoder för säker hantering, 
lagring, transport och användning, inbegripet 
förpackning, märkning, dokumentation, bort-
skaffande och, i förekommande fall, bered-
skapsplaner.
  m) Regleringar i exportstaten beträffande 
den levande modifierade organismen (t.ex. 
om organismen är förbjuden i exportstaten, 
om det finns andra begränsningar eller om 
organismen godkänts för allmän utsättning) 
och, om den levande modifierade 
organismen är förbjuden i exportstaten, 
skälen till detta.
  n) Resultat av och syfte med exportörens 
anmälan till andra stater beträffande den 
levande modifierade organism som skall 
överföras.
  o) Ett intygande av att uppgifterna är 
korrekta.
  Annex I to Annex A
 
 
INFORMATION REQUIRED IN NO-
TIFICATIONS UNDER ARTICLES 8, 10 
AND 13
  
  (a) Name, address and contact details of 
the exporter.
  (b) Name, address and contact details of 
the importer.
  (c) Name and identity of the living modi-
fied organism, as well as the domestic clas-
sification, if any, of the biosafety level of the 
living modified organism in the State of ex-
port.
  (d) Intended date or dates of the trans-
boundary movement, if known.
  
  (e) Taxonomic status, common name, 
point of collection or acquisition, and charac-
teristics of recipient organism or parental or-
ganisms related to biosafety.
  (f) Centres of origin and centres of genetic 
diversity, if known, of the recipient organism 
and/or the parental organisms and a descrip-
tion of the habitats where the organisms may 
persist or proliferate.
  (g) Taxonomic status, common name, 
point of collection or acquisition, and charac-
teristics of the donor organism or organisms 
related to biosafety.
  (h) Description of the nucleic acid or the 
modification introduced, the technique used, 
and the resulting characteristics of the living 
modified organism.
  (i) Intended use of the living modified or-
ganism or products thereof, namely, proc-
essed materials that are of living modified 
organism origin, containing detectable novel 
combinations of replicable genetic material 
obtained through the use of modern biotech-
nology.
  
  (j) Quantity or volume of the living modi-
fied organism to be transferred.
  (k) A previous and existing risk assessment 
report consistent with Annex III.
  
  (l) Suggested methods for the safe han-
dling, storage, transport and use, including 
packaging, labelling, documentation, disposal 
and contingency procedures, where appro-
priate.
  (m) Regulatory status of the living modi-
fied organism within the State of export (for 
example, whether it is prohibited in the State 
of export, whether there are other restric-
tions, or whether it has been approved for 
general release) and, if the living modified 
organism is banned in the State of export, 
the reason or reasons for the ban.
  (n) Result and purpose of any notification 
by the exporter to other States regarding the 
living modified organism to be transferred.
  
  (o) A declaration that the abovementioned 
information is factually correct.
  
  
  
  
  Bilaga II till bilaga A
  
  
UPPGIFTER SOM SKALL LÄMNAS 
FÖR LEVANDE MODIFIERADE 
ORGANISMER AVSEDDA ATT 
ANVÄNDAS DIREKT SOM FÖDA 
ELLER FODER ELLER FÖR 
BEARBETNING ENLIGT ARTIKEL 11
  
  a) Namn, adress, telefonnummer osv. för 
den som ansöker om ett beslut för inhemsk 
användning.
  b) Namn, adress, telefonnummer osv. för 
den myndighet som skall fatta beslutet.
  c) Namn och identitet för den levande 
modifierade organismen.
  d) Beskrivning av genmodifieringen, 
använd teknik och resulterande karakteristika 
för den levande modifierade organismen.
  e) Unika egenskaper för identifiering av 
den levande modifierade organismen.
  f) Taxonomisk status, allmänt namn, plats 
för insamling eller anskaffande samt karakte-
ristika för mottagar- eller föräldraorganismen 
med avseende på biosäkerhet.
  g) Ursprungscentrum och centrum för 
genetisk mångfald, om dessa är kända, för 
mottagar- och föräldraorganismerna och en 
beskrivning av de habitat där organismerna 
kan fortleva eller föröka sig.
  h) Taxonomisk status, allmänt namn, plats 
för insamling eller anskaffande samt karakte-
ristika för givarorganismen med avseende på 
biosäkerhet.
  i) Godkänd användning av den levande 
modifierade organismen.
  j) En riskbedömningsrapport i 
överensstämmelse med bilaga III.
  k) Föreslagna metoder för säker hantering, 
lagring, transport och användning, inbegripet 
förpackning, märkning, dokumentation, bort-
skaffande och, i förekommande fall, 
beredskapsplaner.
  Annex II to Annex A
  
  
INFORMATION REQUIRED CON-
CERNING LIVING MODIFIED OR-
GANISMS INTENDED FOR DIRECT 
USE AS FOOD OR FEED, OR FOR 
PROCESSING UNDER ARTICLE 11
  
  
  (a) The name and contact details of the 
applicant for a decision for domestic use.
  
  (b) The name and contact details of the 
authority responsible for the decision.
  (c) Name and identity of the living modi-
fied organism.
  (d) Description of the gene modification, 
the technique used, and the resulting char-
acteristics of the living modified organism.
  (e) Any unique identification of the living 
modified organism.
  (f) Taxonomic status, common name, 
point of collection or acquisition, and charac-
teristics of recipient organism or parental or-
ganisms related to biosafety.
  (g) Centres of origin and centres of genetic 
diversity, if known, of the recipient organism 
and/or the parental organisms and a 
description of the habitats where the or-
ganisms may persist or proliferate.
  (h) Taxonomic status, common name, 
point of collection or acquisition, and 
characteristics of the donor organism or 
organisms related to biosafety.
  (i) Approved uses of the living modified 
organism.
  (j) A risk assessment report consistent with 
Annex III.
  (k) Suggested methods for the safe han-
dling, storage, transport and use, including 
packaging, labelling, documentation, disposal 
and contingency procedures, where appro-
priate.
  
  
  
  Bilaga III till bilaga A
  
  
RISKBEDÖMNING
  
  Syfte
  
  1. Syftet med riskbedömning enligt detta 
protokoll är att fastställa och utvärdera 
potentiellt skadliga effekter av levande 
modifierade organismer på bevarandet och 
det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald 
i den troliga potentiella mottagarmiljön, även 
med hänsyn till riskerna för människors 
hälsa.
  
  Användning av riskbedömning
  
  2. Riskbedömning används bl.a. av 
behöriga myndigheter för att de skall kunna 
fatta välgrundade beslut om levande 
modifierade organismer.
  
  Allmänna principer
  
  3. Riskbedömning bör göras enligt 
vedertagna vetenskapliga metoder med 
möjligheter till insyn, och expertråd från och 
riktlinjer utvecklade av relevanta 
internationella organisationer kan beaktas.
  4. Avsaknad av vetenskapliga belägg eller 
vetenskaplig enighet behöver inte 
nödvändigtvis tolkas som att det föreligger 
viss risk, att det inte föreligger någon risk 
eller att det föreligger en acceptabel risk.
  5. Risker förknippade med levande 
modifierade organismer eller produkter som 
härrör från sådana organismer, dvs. 
bearbetat material med ursprung i en levande 
modifierad organism, som innehåller 
påvisbara nya kombinationer av 
reproducerbart genetiskt material framställt 
genom användning av modern bioteknik, bör 
övervägas inom ramen för de risker som är 
förknippade med de icke-modifierade 
mottagar- eller föräldraorganismerna i den 
troliga potentiella mottagarmiljön.
  6. Riskbedömning bör göras med 
utgångspunkt i varje enskilt fall. Vilka typer 
av uppgifter som behövs och hur detaljerade 
dessa måste vara kan variera från fall till fall 
beroende på vilken levande modifierad 
organism det gäller, avsedd användning och 
trolig potentiell mottagarmiljö.
  
  Metod
  
  7. Vid riskbedömning kan det visa sig att 
det i särskilda frågor behövs ytterligare 
uppgifter, som kan fastställas och begäras in 
under själva förfarandet, eller att en del 
uppgifter inte är relevanta i vissa fall.
  
  
  8. För att syftet med riskbedömningen 
skall uppnås bör den, i tillämpliga delar, 
innehålla följande steg:
  a) En identifiering av nya genotypiska och 
fenotypiska karakteristika förknippade med 
den levande modifierade organismen som 
kan få skadliga effekter på bevarandet och 
det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald 
i den troliga potentiella mottagarmiljön, även 
med hänsyn till riskerna för människors häl-
sa.
  b) En bedömning av sannolikheten för att 
dessa skadliga effekter uppkommer, med 
beaktande av nivå och typ för den troliga 
potentiella mottagarmiljöns exponering för 
den levande modifierade organismen.
  c) En bedömning av konsekvenserna av att 
de skadliga effekterna uppkommer.
  d) En bedömning av den allmänna risken 
förknippad med den levande modifierade 
organismen grundad på bedömningen av 
sannolikheten för och konsekvenserna av att 
de identifierade skadliga effekterna 
uppkommer.
  e) En rekommendation om huruvida 
riskerna är acceptabla eller hanterbara, 
inbegripet, vid behov, utarbetande av planer 
för att hantera riskerna.
  f) Om det råder osäkerhet beträffande 
risknivån kan ytterligare uppgifter begäras in 
om de särskilda frågor som ger upphov till 
oro, lämpliga riskhanteringsplaner kan sättas 
i verket och/eller den levande modifierade 
organismen kan övervakas i mottagarmiljön.
  
  Punkter att särskilt beakta
  
  9. Beroende på fall skall vid riskbedömning 
relevanta tekniska och vetenskapliga detaljer 
beaktas beträffande karakteristika för följan-
de:
  a) Mottagar- eller föräldraorganism: 
Biologiska karakteristika för mottagar- eller 
föräldraorganismen, inbegripet uppgifter om 
taxonomiska status, allmänt namn, ursprung, 
ursprungscentrum och centrum för genetisk 
mångfald, om dessa är kända, och en be-
skrivning av de habitat där organismerna kan 
fortleva eller föröka sig.
  b) Givarorganism: Taxonomisk status, 
allmänt namn, källa och relevanta biologiska 
karakteristika för givarorganismen.
  
  c) Vektor: Vektorns karakteristika, inbegri-
pet identitet, i förekommande fall, och källa 
eller ursprung samt dess spektrum av värd-
organismer.
  d) Vad som införts och/eller modifieringens 
karakteristika: Den införda nukleinsyrans ge-
netiska karakteristika och funktion, och/eller 
den introducerade modifieringens karakteri-
stika.
  e) Levande modifierad organism: Den 
levande modifierade organismens identitet 
och skillnader i biologiska karakteristika 
mellan den levande modifierade organismen 
och mottagar- eller föräldraorganismen.
  f) Upptäckt och identifiering av den 
levande modifierade organismen: Förslag på 
metoder för upptäckt och identifiering och 
metodernas noggrannhet, känslighet och 
tillförlitlighet.
  g) Uppgifter om avsedd användning: 
Uppgifter om avsedd användning av den 
levande modifierade organismen, inbegripet 
ny eller ändrad användning jämfört med 
mottagar- eller föräldraorganismen.
  h) Mottagarmiljö: Uppgifter om 
belägenhet, geografiska, klimatiska och 
ekologiska karakteristika, inbegripet 
relevanta uppgifter om den troliga potentiella 
mottagarmiljöns biologiska mångfald och 
ursprungscentrum.
  Annex III to Annex A
  
  
RISK ASSESSMENT
  
  Objective
  
  1. The objective of risk assessment, under 
this Protocol, is to identify and evaluate the 
potential adverse effects of living modified 
organisms on the conservation and sustain-
able use of biological diversity in the likely 
potential receiving environment, taking also 
into account risks to human health.
  
  
  Use of risk assessment
  
  2. Risk assessment is, inter alia, used by 
competent authorities to make informed de-
cisions regarding living modified organisms.
  
  General principles
  
  3. Risk assessment should be carried out in 
a scientifically sound and transparent man-
ner, and can take into account expert advice 
of, and guidelines developed by, relevant in-
ternational organizations.
  4. Lack of scientific knowledge or scien-
tific consensus should not necessarily be in-
terpreted as indicating a particular level of 
risk, an absence of risk, or an acceptable 
risk.
  5. Risks associated with living modified 
organisms or products thereof, namely, proc-
essed materials that are of living modified 
organism origin, containing detectable novel 
combinations of replicable genetic material 
obtained through the use of modern biotech-
nology, should be considered in the context 
of the risks posed by the non-modified re-
cipients or parental organisms in the likely 
potential receiving environment.
  
  
  6. Risk assessment should be carried out 
on a case-by-case basis. The required in-
formation may vary in nature and level of 
detail from case to case, depending on the 
living modified organism concerned, its in-
tended use and the likely potential receiving 
environment.
  
  Methodology
  
  7. The process of risk assessment may on 
the one hand give rise to a need for further 
information about specific subjects, which 
may be identified and requested during the 
assessment process, while on the other hand 
information on other subjects may not be 
relevant in some instances.
  8. To fulfil its objective, risk assessment 
entails, as appropriate, the following steps:
  
  (a) an identification of any novel genotypic 
and phenotypic characteristics associated 
with the living modified organism that may 
have adverse effects on biological diversity 
in the likely potential receiving environment, 
taking also into account risks to human 
health; 
  
  (b) an evaluation of the likelihood of these 
adverse effects being realized, taking into ac-
count the level and kind of exposure of the 
likely potential receiving environment to the 
living modified organism; 
  (c) an evaluation of the consequences 
should these adverse effects be realized; 
  (d) an estimation of the overall risk posed 
by the living modified organism based on the 
evaluation of the likelihood and conse-
quences of the identified adverse effects be-
ing realized; 
  (e) a recommendation as to whether or not 
the risks are acceptable or manageable, in-
cluding, where necessary, identification of 
strategies to manage these risks; and
  (f) where there is uncertainty regarding the 
level of risk, it may be addressed by request-
ing further information on the specific issues 
of concern or by implementing appropriate 
risk management strategies and/or monitor-
ing the living modified organism in the re-
ceiving environment.
  
  Points to consider
  
  9. Depending on the case, risk assessment 
takes into account the relevant technical and 
scientific details regarding the characteristics 
of the following subjects:
  (a) Recipient organism or parental organ-
isms. The biological characteristics of the 
recipient organism or parental organisms, 
including information on taxonomic status, 
common name, origin, centres of origin and 
centres of genetic diversity, if known, and a 
description of the habitat where the organ-
isms may persist or proliferate; 
  (b) Donor organism or organisms. Taxo-
nomic status and common name, source, 
and the relevant biological characteristics of 
the donor organisms; 
  (c) Vector. Characteristics of the vector, 
including its identity, if any, and its source or 
origin, and its host range; 
  
  (d) Insert or inserts and/or characteristics 
of modification. Genetic characteristics of 
the inserted nucleic acid and the function it 
specifies, and/or characteristics of the modi-
fication introduced; 
  (e) Living modified organism. Identity of 
the living modified organism, and the differ-
ences between the biological characteristics 
of the living modified organism and those of 
the recipient organism or parental organisms; 
  
  (f) Detection and identification of the living 
modified organism. Suggested detection and 
identification methods and their specificity, 
sensitivity and reliability; 
  
  (g) Information relating to the intended 
use. Information relating to the intended use 
of the living modified organism, including 
new or changed use compared to the recipi-
ent organism or parental organisms; and
  (h) Receiving environment. Information on 
the location, geographical, climatic and eco-
logical characteristics, including relevant in-
formation on biological diversity and centres 
of origin of the likely potential receiving en-
vironment.
  
  
  
  
  BILAGA B
  
  
EUROPEISKA GEMENSKAPENS 
FÖRKLARING I ENLIGHET MED 
ARTIKEL 34.3 I KONVENTIONEN OM 
BIOLOGISK MÅNGFALD
  
  
  Europeiska gemenskapen förklarar att den 
i enlighet med Fördraget om upprättandet av 
Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 
175.1 i detta, är behörig att ingå 
internationella avtal och fullgöra de 
skyldigheter som följer av avtalen när detta 
bidrar till att följande mål uppnås:
  
  - Att bevara, skydda och förbättra 
miljön.
  - Att skydda människors hälsa.
  - Att utnyttja naturresurserna varsamt 
och rationellt.
  - Att främja åtgärder på internationell 
nivå för att lösa regionala eller globala miljö-
problem.
  Europeiska gemenskapen förklarar vidare 
att den redan har antagit rättsakter som är 
bindande för medlemsstaterna i frågor som 
regleras i detta protokoll och skall på lämpligt 
sätt översända en förteckning över de rätts-
akter till clearingcentralen för biosäkerhet i 
enlighet med artikel 20.3 a i Cartagenaproto-
kollet om biosäkerhet.
  
  
  Europeiska gemenskapen ansvarar för 
genomförandet av dessa skyldigheter enligt 
Cartagenaprotokollet om biosäkerhet som 
omfattas av gällande gemenskapslagstiftning.
  
  Utövandet av gemenskapens behörighet är 
till sin natur i ständig utveckling.
  
 
  ANNEX B
  
  
DECLARATION BY THE EUROPEAN 
COMMUNITY IN ACCORDANCE 
WITH ARTICLE 34(3) OF THE 
CONVENTION ON BIOLOGICAL  
DIVERSITY
  
  The European Community declares that, in 
accordance with the Treaty establishing the 
European Community, and in particular Arti-
cle 175(1) thereof, it is competent for enter-
ing into international agreements, and for 
implementing the obligations resulting there-
from, which contribute to the pursuit of the 
following objectives:
  - preserving, protecting and improving 
the quality of the environment,
  - protecting human health,
  - prudent and rational utilisation of natu-
ral resources,
  - promoting measures at international 
level to deal with regional or worldwide envi-
ronmental problems.
  Moreover, the European Community de-
clares that it has already adopted legal in-
struments, binding on its Member States, 
covering matters governed by this Protocol, 
and will submit and update, as appropriate, a 
list of those legal instruments to the Bio-
safety Clearing House in accordance with 
Article 20(3)(a) of the Cartagena Protocol on 
Biosafety.
  
  The European Community is responsible 
for the performance of those obligations re-
sulting from the Cartagena Protocol on Bio-
safety which are covered by Community law 
in force.
  
  The exercise of Community competence 
is, by its nature, subject to continuous de-
velopment.
  
                                                                                                                                                                                                                                                                                                            1
                                                                                                                                                                                                                                                                                                            
                                                                                                                                                                                                                                                                                                            41
   
 
 
 
 
                                                                                                                                                   
1....1..1.       1
   1....1..2.    
   
 
 
 
 
 
241114
                                                                                                                                                                                                                                                                                                            42
   
 
 
Gällande lydelse
Föreslagen lydelse
                                                                                                                                                   
                                                                                                                                                                                                                                                                                                            79
   
 
 
 
 
                                                                                                                                                   

 

Sivun alkuunPalautefaktayllapito@eduskunta.fi