FRAMSTÄLLNING nr 16/2003-2004

 

Datum

 

 

2004-09-02

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Ändring av landskapslagstiftningen med anledning av bolagsskattereformen

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att kommunalskattelagen för landskapet Åland ändras så att skattesatsen för samfund höjs med 0,0003 procentenheter från 5,7275 % till 5,7278 %. Samtidigt föreslås också att blankettlagen om gottgörelse för bolagsskatt upphävs.

     Förslagen sammanhänger med den reform av företags- och kapitalbeskattningen som för närvarande genomförs i Finland och som även omfattar landskapet. Till de delar reformen gäller kapitalbeskattningen av fysiska personer och dödsbon har den redan trätt i kraft här eftersom lagstiftningen på det området faller under rikets lagstiftningsbehörighet. Även när det gäller de delar av reformen som rör samfundsbeskattningen har de med vissa undantag trätt i kraft i landskapet med stöd av den automatik som finns inbyggd i blankettlagstiftningen på området. Genom landskapsregeringens förslag kommer reformen i sin helhet att genomföras även i landskapet.

     Den föreslagna ändringen av kommunalskattelagen bör träda i kraft senast den 1 januari 2005 eftersom den är av sådan art att den inte skall tillämpas retroaktivt. Den föreslagna lagen om upphävande av blankettlagen om gottgörelse för bolagsskatt bör inte träda i kraft förrän den 1 januari 2005.

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1. Inledning. 3

1.2. Reformens innehåll i korthet 3

2. Överväganden. 5

3. Landskapsregeringens förslag. 5

3.1. Ändring av kommunalskattelagen. 5

3.2. Upphävande av blankettlagen om gottgörelse för bolagsskatt 6

4. Ikraftträdande. 6

5. Förslagets verkningar 7

Lagtext 8

L A N D S K A P S L A G om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland  8

L A N D S K A P S L A G om upphävande av landskapslagen angående tillämpning vid kommunalbeskattningen av lagen om gottgörelse för bolagsskatt 8

Parallelltexter 10

 


 

Motivering

 

1. Bakgrund

 

1.1. Inledning

 

En reform av företags- och kapitalbeskattningen genomförs för närvarande i Finland. Syftet med reformen är huvudsakligen att trygga den offentliga sektorns tillgång till tillräckliga skatte­intäkter under trycket av en ökande skattekonkurrens. Som ett led i denna reform antog riksdagen i slutet av juni i år ett lagpaket genom vilket framför allt beskattningen av dividender förändras. Dessutom ändras reglerna om beskattning av samfunds aktieöverlåtelsevinster och -förluster så att vinsterna i regel är skattefria medan förlusterna följaktligen inte är avdragbara. Samtidigt sänks också samfunds- och kapitalskattesatserna. Lagändringarna, som trädde i kraft den 15 augusti 2004 men tillämpas från och med beskattningen för år 2005, gäller inkomstskattelagen (FFS 1535/1992, ändrad genom FFS 716/2004), lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (FFS 360/1968, ändrad genom FFS 717/2004), inkomstskattelagen för gårdsbruk (FFS 543/1967, ändrad genom FFS 718/2004), lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet (FFS 627/1978, ändrad genom FFS 719/2004), förmögenhetsskattelagen (FFS 1537/1992, ändrad genom FFS 720/2004), lagen om beskattningsförfarande (FFS 1558/1995, ändrad genom FFS 721/2004), lagen om källskatt på ränteinkomst (FFS 1341/1990, ändrad genom FFS 722/2004), tonnageskattelagen (FFS 476/2002, ändrad genom FFS 723/2004) och skatteredovisningslagen (FFS 532/1998, ändrad genom FFS 724/2004). Slutligen upphävs lagen om gottgörelse för bolagsskatt (FFS 1232/1988, upphävs genom FFS 725/2004).

 

1.2. Reformens innehåll i korthet

 

Reformen innebär att samfundsskattesatsen sänks från 29 % till 26 % och att skattesatsen för kapitalinkomster sänks från 29 % till 28 %. Kommunerna kompenseras för samfundsskattesänkningen genom att den andel som tillfaller kommunerna höjs från 19,75 % till 22,03 %. Statens andel sänks samtidigt från 78,45 % till 76,17 % medan församlingarnas andel förblir oförändrad 1,80 %.

     Beskattningen av dividender läggs om helt genom att systemet med gottgörelse för bolagsskatt slopas. Enligt det nya systemet förutsätts inte längre att ett bolag har betalat skatt i förhållande till den vinst som delas ut som dividend. Fysiska personers dividendinkomster beskattas olika beroende på vilken typ av bolag som delar ut dividenderna. Dividend som delats ut av ett offentligt noterat bolag utgör till 70 % skattepliktig kapitalinkomst medan 30 % utgör skattefri inkomst. Dividender från bolag som inte är offentligt noterade utgör skattefri inkomst för fysiska personer upp till ett belopp som motsvarar en årlig avkastning på 9 % beräknad på det matematiska värdet av aktierna. Om en skattskyldigs dividender av det här slaget överstiger 90 000 euro utgör den överskjutande delen till 70 % kapitalinkomst och till 30 % skattefri inkomst. Den inkomstskatt som då erläggs får dras av från förmögenhetsskatten.

     Om mottagaren är en fysisk person utgör 70 % av räntan på andelskapital från andelslag skattepliktig kapitalinkomst till den del den överstiger 1 500 euro. Detsamma gäller vinstandel och ränta på grundfondsandelar och placeringar i tillskottsfonder från sparbanker. Denna typ av prestationer blir skattefria för samfund.

     Som regel är dividender enligt det nya systemet inte skattepliktig inkomst när mottagaren är ett samfund. I vissa fall utgör dock 75 % av dividenden skattepliktig inkomst medan resterande 25 % är skattefri. Så är fallet då det samfund som delar ut dividenden är ett offentligt noterat bolag medan mottagaren inte är offentligt noterat och vid tidpunkten innehar minst 10 % av kapitalet i det utdelande bolaget. Detsamma gäller då dividenden härrör från aktier som hör till investeringstillgångar eller om den delats ut av ett samfund som inte har hemvist i Finland eller någon annan medlemsstat i Europeiska unionen. I det sistnämnda fallet utgör dock dividenden skattepliktig inkomst till fullt belopp om det inte finns ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning mellan Finland och den stat där det utdelande bolaget har sin hemvist.

     Förtäckt dividend utgör skattepliktig inkomst till 70 % medan resterande del är skattefri. För fysiska personer beskattas förtäckt dividend som förvärvsinkomst.

     Överlåtelser av aktier som hör till anläggningstillgångarna blir i regel skattefria för aktiebolag, andelslag, sparbanker och ömsesidiga försäkringsbolag. Aktierna får överlåtas skattefritt om den skattskyldige utan avbrott under ett års tid har ägt en andel om minst 10 % av aktiekapitalet i det bolag som är föremål för överlåtelsen. Aktier i fastighets- eller bostadsaktiebolag samt vissa utländska bolag omfattas dock inte av skattefriheten.

     När det gäller aktier som får överlåtas skattefritt ger inte överlåtelseförluster rätt till avdrag. I fråga om aktier som inte får överlåtas skattefritt på grund av bestämmelserna om ägotid eller ägarandel är överlåtelseförluster avdragbara från överlåtelsevinster för aktier under skatteåret och de fem följande skatteåren. Överlåtelseförluster är inte heller avdragbara när det gäller utländska aktier som inte omfattas av skattefriheten.

     Möjligheten att avskriva anskaffningsutgiften för anläggningstillgångsaktier på grundval av värdenedgång avskaffas för alla företagsformer. Rätten för samfund som omfattas av skattefriheten för överlåtelsevinster att dra av upplösningsförlust för anläggningstillgångsaktier begränsas till sådana fall där samfundets andel av det bolag som upplöses utgör mindre än 10 % och aktierna har innehafts i minst ett år.

     Liksom när det gäller överlåtelseförluster gäller avdragbarheten inte förluster och värdenedgångar på andra fordringar än kundfordringar på bolag i vilka den skattskyldiga ensam eller tillsammans med andra koncernbolag äger minst 10 % av aktiekapitalet. Inte heller gäller avdragbarheten koncernbidrag eller liknande prestationer till ett sånt bolag som utgör vederlagslösa utgifter för att förbättra ett aktiebolags ekonomiska ställning.

     Slutligen ändras också beskattningens övre gräns så att maximibeloppet av de skatter som debiteras en skattskyldig sänks från 70 till 60 % av den skattskyldiges beskattningsbara förvärvs- och kapitalinkomst. Vid beräkningen av maximibeloppet beaktas även sådana dividendinkomster som är skattefria. Vid beskattningen av fysiska personers inkomstandel i samfund och företagsinkomst som skall fördelas höjs den andel av inkomsten av näringsverksamhet som skall betraktas som kapitalinkomst från 18 till 20 % av den årliga avkastningen på nettoförmögenheten.

     Huvudsakligen tillämpas de nya bestämmelserna från och med beskattningen för år 2005. Vissa ändringar i fråga om dividendbeskattningen tillämpas på dividender som delats ut 2004 och tidigare. Vid beskattningen för år 2005 utgör den skattepliktiga andelen av fysiska personers dividendinkomster 57 % i stället för 70 %. Bestämmelserna om att samfunds överlåtelsevinster och ‑förluster och motsvarande poster är skattefria tillämpas för första gången redan vid beskattningen för år 2004 i de fall där aktierna har överlåtits eller anmälan om att bolaget upplösts har inlämnats till registermyndigheten den 19 maj 2004 eller senare.

 

2. Överväganden

 

Enligt självstyrelselagens 27 § 36 punkt hör lagstiftningsbehörigheten i fråga om skatter till riket med undantag av vad som anges i 18 § 5 punkten, i vilken anges att landskapet har lagstiftningsbehörighet bland annat i fråga om skatt till kommunerna. Av det här följer att lagstiftningen om beskattning av kapitalinkomst faller under rikets behörighet till de delar den gäller beskattning av fysiska personer och dödsbon eftersom kapitalinkomstskatten för dessa är en ren statsskatt. Beträffande samfundsbeskattningen är dock situationen en annan. Den skatt som samfund betalar är delvis en kommunal skatt och till den delen faller lagstiftningen under landskapets behörighet.

     Eftersom lagstiftningsbehörigheten på skatteområdet således är delad har man i landskapet av rent praktiska skäl valt att ge skattelagstiftningen formen av så kallad blankettlagstiftning. Med stöd av kommunalskattelagen för landskapet Åland (37/1993) tillämpas inkomstskattelagen och skatteredovisningslagen vid kommunalbeskattningen i landskapet medan lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet tillämpas med stöd av landskapslagen om kommunalskatt för näringsverksamhet (42/1993). På samma sätt tillämpas inkomstskattelagen för gårdsbruk med stöd av landskapslagen om kommunalskatt för gårdsbruk (41/1993), lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet med stöd av landskapslagen om kommunalskatt för begränsat skattskyldig (12/1973), lagen om beskattningsförfarande med stöd av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av rikslagstiftningen om beskattningsförfarande (38/1997) samt lagen om gottgörelse för bolagsskatt med stöd av landskapslagen om tillämpning vid kommunalbeskattningen av lagen om gottgörelse för bolagsskatt (49/1989). Med stöd av landskapslagen om kommunalbeskattning av samfund i anslutning till tonnagebeskattningen (15/2003) fungerar dessutom tonnageskattelagens regler på samma sätt i landskapet som i riket. Gemensamt för dessa landskapslagar är att det finns en inbyggd automatik i form av en bestämmelse som anger att ändringar i de nämnda rikslagarna gäller i landskapet från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket. Denna automatik gäller dock inte bestämmelser från vilka avvikelser föreskrivs i landskapslagen.

     Till de delar reformen av företags- och kapitalbeskattningen gäller beskattning av fysiska personer och dödsbon har den redan trätt i kraft även i landskapet och tillämpas följaktligen enligt de lagändringar som har gjorts i riket. När det gäller de delar av reformen som rör beskattningen av samfund har även de till övervägande del trätt i kraft i landskapet till följd av den automatik som finns i blankettlagstiftningen. Så är fallet med ändringarna i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, inkomstskattelagen för gårdsbruk, lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet, lagen om beskattningsförfarande och tonnageskattelagen. När det gäller vissa av de ändringar som inom ramen för reformen har gjorts i inkomstskattelagen och skatteredovisningslagen samt upphävandet av lagen om gottgörelse för bolagsskatt krävs dock lagstiftningsåtgärder för att de på motsvarande sätt skall bli tillämpliga i landskapet.

 

3. Landskapsregeringens förslag

 

3.1. Ändring av kommunalskattelagen

 

Enligt kommunalskattelagen tillämpas bland annat inkomstskattelagen och skatteredovisningslagen med vissa undantag i landskapet. Genom den automatik som beskrivs i föregående avsnitt har de ändringar som föranletts av reformen till övervägande del redan trätt i kraft i landskapet. På vissa punkter finns dock avvikelser från rikslagstiftningen där således automatiken inte tillämpas.

     Kommunalskattesatsen för samfund anges i 4 § kommunalskattelagen till 5,7275 %. Denna procentsats utgör 19,75 % (den kommunala andelen i riket) av den totala samfundsskatten på 29 %. När den totala samfundsskatten nu genom reformen sänks till 26 % kompenseras kommunerna genom att deras andel i riket höjs till 22,03 %. Resultatet av det är att kommunalskattesatsen för samfund blir 5,7278 %. Skattesatsen ligger således kvar på samma nivå, sett ur kommunal synvinkel, men en ändring måste ändå göras för att justera avvikelsen. Om ändringen inte görs kommer samfundsskatten i landskapet vara något lägre här än i riket. Skillnaden kommer dock att vara marginell, endast 0,0003 procentenheter. Företag i landskapet skulle således betala totalt 25,9986 % i skatt mot 26 % för företag i riket. Med hänvisning till att nyttan med en sådan avvikelse i stort sett är försumbar föreslår landskapsregeringen att samfundsskattesatsen i landskapet ändras från 5,7275 % till 5,7278 %.

     Fördelningen av samfundsskatten mellan de enskilda kommunerna (den så kallade fördelningsnyckeln) regleras i kommunalskattelagens 5a §. Som grund för beräkningen av fördelningsnyckeln används den kommunalskatt som samfund påförts dock så att avdrag görs för de gottgörelser för bolagsskatt som tillgodoräknats dividendtagaren i enlighet med lagstiftningen om gottgörelse för bolagsskatt. Det begrepp som används för detta i riket är ”samfundsskatt som skall betalas”. Begreppet infördes i samband med att man frångick begreppet ”skatteöre” men det har dock aldrig införts i landskapslagstiftningen. Genom att systemet med gottgörelse för bolagsskatt nu slopas behövs inte längre regeln om att gottgörelsen skall avdras från den skatt som påförs samfund. I stället är det den debiterade skatten som skall utgöra grund för beräkningen av fördelningsnyckeln.

     Även i kommunalskattelagens 2 § 2 mom. finns en hänvisning till lagstiftningen om gottgörelse för bolagsskatt vilken kan upphävas.

 

3.2. Upphävande av blankettlagen om gottgörelse för bolagsskatt

 

För att systemet med gottgörelse för bolagsskatt liksom vid statsbeskattningen skall slopas vid kommunalbeskattningen av samfund föreslår landskapsregeringen att landskapslagen angående tillämpning vid kommunalbeskattningen av lagen om gottgörelse för bolagsskatt upphävs.

 

4. Ikraftträdande

 

De flesta av de lagändringar som antagits av riksdagen trädde i kraft redan i augusti i år men tillämpas till övervägande del från och med skatteåret 2005. Den lag som upphäver lagen om gottgörelse för bolagsskatt träder dock i kraft först den 1 januari 2005. Syftet med de förslag som ingår i denna framställning är att komplettera den reform som genomförs i riket så att den även skall genomföras i landskapet på motsvarande sätt. Det är därför viktigt att de här föreslagna lagändringarna kan tillämpas från samma tidpunkt som de lagändringar som antagits av riksdagen. När det gäller ändringen av kommunalskattelagen har datum för ikraftträdande lämnats öppet. Lagen bör dock träda i kraft senast den 1 januari 2005 eftersom ändringen de facto innebär en höjning av kommunalskattesatsen för samfund och därför inte skall tillämpas retroaktivt. Landskapslagen om upphävande av blankettlagen om gottgörelse för bolagsskatt bör träda i kraft vid samma tidpunkt som motsvarande lag i riket, det vill säga den 1 januari 2005.

 

5. Förslagets verkningar

 

Landskapsregeringens förslag innebär som sådant att kommunalskattesatsen för samfund höjs vilket i ekonomiskt hänseende är negativt för de skattskyldiga företagen och positivt för kommunerna som skattetagare. Höjningen är dock marginell och om man ser till reformen som helhet sänks den totala samfundsskattesatsen med tre procentenheter medan kommunerna av staten kompenseras för den förlust det innebär genom att den kommunala andelen av samfundsskatten höjs. Reformen medför således inte någon sänkning av kommunernas samfundsskatteintäkter.

     Reformen påverkar för övrigt många enskilda skattskyldiga bland annat genom att beskattningen av dividender skärps för privatpersoner som erhåller dividender från börsbolag. Denna aspekt omfattas dock inte av framställningen. Med beaktande av det samt att de föreslagna lagändringarna bör träda i kraft senast vid årsskiftet och således är av brådskande natur, har ingen särskild utredning gjorts av reformens verkningar.

 

 


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 2 § 1 mom., 4 § och 5a § 2 mom., kommunalskattelagen den 17 juni 1993 för landskapet Åland (37/1993), av dessa lagrum 4 § sådan den lyder i landskapslagen den 25 juni 2003 (45/2003) samt 5a § 2 mom. sådant det lyder i landskapslagen den 11 december 2003 (85/2003), som följer:

 

2 §

Andra bestämmelser om inkomstskatt

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     På beskattning av begränsat skattskyldigs inkomster tillämpas landskapslagen om kommunalskatt för begränsat skattskyldig (12/1973).

 

4 §

Kommunalskatteprocenten för samfund och samfällda förmåner

     Samfund och samfällda förmåner skall på den beskattningsbara inkomsten betala 5,7278 % i kommunalskatt.

 

5a §

Fördelningen mellan de enskilda kommunerna

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Som grund för beräkning av en kommuns andel används uppgifterna i de tre senast slutförda beskattningarna samt uppgifterna i den officiella företags- och arbetsställestatistiken för dessa år. För vartdera av de tre åren skall den kommunalskatt som ett samfund debiterats tillgodoräknas de enskilda kommunerna enligt 3 och 4 mom.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den … och tillämpas första gången vid beskattningen för år 2005 samt på redovisningar som gäller skatteåret 2005.

 

2.

L A N D S K A P S L A G
om upphävande av landskapslagen angående tillämpning vid kommunalbeskattningen av lagen om gottgörelse för bolagsskatt

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs

 

1 §

     Genom denna lag upphävs landskapslagen den 20 juni 1989 angående tillämpning vid kommunalbeskattningen av lagen om gottgörelse för bolagsskatt (49/1989).

 

2 §

     Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

     Landskapslagen angående tillämpning vid kommunalbeskattningen av lagen om gottgörelse för bolagsskatt tillämpas vid beskattningen av dividendtagare och redovisningar enligt kommunalskattelagen för landskapet Åland (37/1993) för skatteåret 2004 och tidigare år.

     Bestämmelserna om bolag som delar ut dividend, vilka ingår i 3 kap. i lagen om gottgörelse för bolagsskatt, tillämpas på dividend som delats ut före denna lags ikraftträdande.

     Sådan i 5 § i lagen om gottgörelse för bolagsskatt avsedd oanvänd gottgörelse som uppkommit senast under skatteåret 2004 dras av från inkomstskatter som påförts för senare skatteår, varvid de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande tillämpas.

 

__________________

 

 

Mariehamn den 2 september 2004

 

 

L a n t r å d

 

 

Roger Nordlund

 

 

Föredragande ledamot

 

 

Jörgen Strand

 


Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens framställning nr 16/2003-2004