|
|
|||
|
Ålands landskapsstyrelse |
FRAMSTÄLLNING nr 23/2002-2003 |
||
|
|
Datum |
|
|
|
|
2003-04-24 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Till Ålands lagting |
|
|
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Förslag i syfte att säkerställa landskapets reservelkraftsförsörjning
Ålands stamnätsbolag, Kraftnät Åland Ab, avser att bygga en reservkraftsanläggning för att säkra landskapets elförsörjning i situationer då den ordinarie elförsörjningen är bruten. Anläggningen utgörs av en 25-30 MW gasturbinanläggning vars kostnad beräknas uppgå till ca 15.375.000 euro.
Landskapsstyrelsen föreslår att landskapet stöder utbyggnaden med ett bidrag uppgående till 40 procent av de godtagbara investeringskostnaderna dock högst 6.150.000 euro. Landskapsstyrelsen anhåller med beaktande av detta att Lagtinget anhåller om extra anslag hos Ålandsdelegationen för ändamålet.
Landskapsstyrelsen föreslår därtill att landskapsstyrelsen befullmäktigas att utge en landskapsgaranti till Kraftnät Åland Ab såsom proprieborgen utan motsäkerhet uppgående till 9.225.000 euro utöver av lagtinget tidigare godkända garantibelopp. Garantierna föreslås få beviljas för lån som upptas före den 31 maj 2006.
INNEHÅLL
2. Ålands behov av reservkraft
3. Kraftnät Ålands behov av investeringar i reservkraft
4. Stödets effekter på elpriset
5. Vidtagna och planerade åtgärder
7. Stödets förhållande till EG-rätten
8. Landskapsstyrelsens förslag
Kraftnät Åland Ab är Ålands stamnätsbolag med systemansvaret för el i landskapet. Kraftnät Åland Ab är ett offentligt ägt bolag, som drivs i de allmännas intresse. Bolagets största ägare är Ålands landskapsstyrelse, vars ägarandel uppgår till 46,84 %. Mariehamns stad äger 18,73 %, Ålands Elandelslag 28,10 %, Ålands Energi Ab 6,24 % och övriga 0,09 % ägs av skärgårdskommunerna: Kumlinge, Sottunga och Föglö samt av Ålands Producentförbund.
I systemansvaret ingår även ansvaret för att säkerställa att reservkraft finns tillgänglig. Kraftnät Åland Ab har genom systemansvaret ansvaret för försörjning av elektrisk energi inom landskapet Åland. Försörjningen sker i huvudsak via en 110 kV kabelförbindelse till Sverige, samt via en 45 kV kabel- och luftledningsförbindelse till Gustavs i riket. Kraftnät Åland Ab skall säkra tillgången på elektrisk energi både under normalförhållanden och vid störningar i ordinarie försörjning. I samband med störningar i ordinarie försörjning täcks behovet med reservkraft.
2. Ålands behov av reservkraft
Behov av reservkraft uppstår framför allt vid avbrott på förbindelsen från Sverige. Eftersom det är fråga om en sjökabel, kan ett kabelfel ta lång tid att reparera. Vintertid kan ett fel i elförbindelsen med Sverige ta upp till 100 dagar att åtgärda. Fel i elstationerna i bägge ändar av förbindelsen kan i vissa fall skapa t.o.m. längre avbrott. Landskapet Åland måste kunna förses med elektrisk energi under ett sådant avbrott, samt vid planerade underhållsåtgärder och andra tillfällen när förbindelsen till Sverige inte är tillgänglig. Reservkraften skall ersätta importen från Sverige och därmed täcka nästan hela Ålands elbehov.
Den tillgängliga reserveffekt som Kraftnät Åland Ab tillhandahåller för att täcka ett bortfall av importmöjligheten från Sverige är inte längre tillräcklig. Kraftnät Åland Ab abonnerar i år på 48 MW reservkraft hos elproducenten Ålands Energi Ab. Den abonnerade reservkraften är baserad på lokala produktionsenheter i form av en lättoljediesel à 2,5 MW, två gasturbiner à 11,2 MW och två tungoljedieslar på tillsammans 23,1 MW. Alla Ålands Energi Ab:s produktionsenheter utnyttjas i abonnemanget och mer reservkraftskapacitet finns inte att uppbringa på Åland. Även om man beaktar alla till buds stående produktionsanläggningar samt det tillskott i reserveffekt östförbindelsen bidrar med bedöms till buds stående reserveffekt för en längre tid utgöra ca 46 MW.
Elanvändningen på Åland ökar hela tiden. Senaste år ökade elförbrukningen med 2,7 % och förbrukningsökningen har den senaste 10-årsperioden varit kring 3 % per år. Med hänsyn taget till nuvarande och planerad byggnadsverksamhet skönjs ingen avmattning inom den närmaste framtiden. Ökad elanvändning påverkar även effektutvecklingen. Effektbehovet har fördubblats på 20 år, vilket motsvarar en ökningstakt på nära 4 %. Under denna vinter, söndagen den 5 januari 2003 kl. 17-18, noterades en entimmestopp på 58,1 MW fastän lokal toppkapning med mobila aggregat pågick. I det fall kylan skulle ha fortsatt även under efterföljande vardagsdygn, med skolstarter och industriigångkörningar, hade troligtvis effekttoppar kring 65 MW noterats. Dessa toppar klarar ordinarie elförsörjning och under normala förhållanden uppstår inga effektproblem. Vid ett avbrott på ordinarie försörjning under beskrivna förhållanden uppstår reserveffektbrist. Med tillbudsstående effektreserv finns risk för stora skador i det åländska samhället i samband med ett avbrott under en längre köldperiod. Eftersom den elenergi som vindkraften genererar beror på vindförhållanden är det inte möjligt att beakta den som till buds stående reservkraft beräknas.
3. Kraftnät Ålands behov av investeringar i reservkraft
Eftersom Kraftnät Åland Ab har det yttersta ansvaret för säkerställande av reservkraft på Åland och då det inte är ekonomiskt möjligt, till ekonomiskt försvarbara elpriser för konsumenterna, för någon producent att utan samhällsstöd tillhandahålla något sådant anser såväl bolaget som landskapsstyrelsen att det är mest ändamålsenligt att Kraftnät Åland Ab bygger ut reservkraften och driver den. Avsikten är att tilläggskapacitet i form av en 25-30 MW gasturbinanläggning skall byggas. Anläggningen startas vid störningar i elleveransen från Sverige. Anläggningen är dock inte att betrakta som någon produktionsanläggning som skulle kunna konkurrera på produktionsmarknaden. En gasturbinanläggning är ekonomiskt fördelaktig då den inte är i drift men produktionskostnaden är däremot mycket hög i jämförelse med andra elproduktionsanläggningar. Av den orsaken är anläggningen inte konkurrenskraftig för normal elproduktion. Tillsammans med den elenergi som lokala producenter på Åland kan tillhandahålla, i dagsläget Ålands Energi Ab, skulle anläggningen åtminstone i ett första skede kunna uppväga den reservkraftsbrist som nu uppstått.
Anläggningens uppförandekostnader beräknas uppgå till ca 15.375.000 euro. Avsikten är att landskapet skulle stöda utbyggnaden med ett bidrag uppgående till 40 procent av de godtagbara investeringskostnaderna dock högst 6.150.000 euro. Kraftnät Åland Ab avses vidare bli beviljad en landskapsgaranti såsom proprieborgen utan motsäkerhet uppgående till 9.225.000 euro utöver av lagtinget tidigare godkända garantibelopp, vilka per den 31.12.2002 uppgick till 4.485.694,77 euro. Garantierna föreslås få beviljas för lån som upptas före den 31 maj 2006.
4. Stödets effekter på elpriset
Ersättningen för reservkraftabonnemanget utgör redan idag en stor del av de åländska stamnätskostnaderna. Reservkraftkostnaden uppgick år 2001 till ca 4,7 €/MWh (24 % av stamnätskostnaderna) och år 2002 när lokal elproduktion var lönsam till ca 3,79 €/MWh (21 % av stamnätskostnaderna). År 2001 var de totala stamnätskostnaderna på Åland 19,47 €/MWh.
Utgående från att investeringskostnaderna, för en 25-30 MW gasturbinanläggning i Tingsbacka, har kostnadsberäknats till 15.375.000 euro innebär detta att kostnaderna (räntekostnaderna obeaktade) uppgår till 739.500 €/år med beaktande av en 25 års avskrivningstid. Med 25 års annuitetslån och 5 % ränta blir årskostnaden för anläggningen i medeltal 1.165.400 €/år, vilket i medeltal under 25 år skulle påverka stamnätskostnaderna med ca 3,83 €/MWh. Första året skulle ökningen bli 4,63 €/MWh och det sista 3,12 €/MWh. Med ett bidrag uppgående till 40 procent av de godtagbara investeringskostnaderna skulle ökningen i medeltal istället bli ca 2,41 €/MWh. Därtill skulle kostnaderna ytterligare minska genom ställande av landskapsgaranti för de lån Kraftnät Åland Ab måste uppta för att genomföra investeringen. Räntegottgörelsen vid utnyttjande av landskapsgaranti som säkerhet för lån bedöms vara ca 0,5 % i Kraftnät Åland Ab:s fall. Beräknat på motsvarande annuitetslån skulle årskostnaden sjunka med 32.311 euro eller totalt under 25 år med 810.285 euro.
5. Vidtagna och planerade åtgärder
Kraftnät Åland Ab har tecknat avtal om köp av ett ca 2 ha stort område för utbyggnaden i Tingsbacka. Området har planerats för att möjliggöra en utbyggnad med tre 25-30 MW anläggningar inklusive kringutrustning. Cisternkapaciteten dimensioneras för cirka två veckors behov. Reservkraftanläggningen ansluts till Kraftnät Åland Ab:s 110/45 kV elstation i Tingsbacka. Elstationen i Tingsbacka är knutpunkten i den åländska elförsörjningen och dit är också 110 kV förbindelsen från Sverige ansluten.
Miljökonsekvensbedömningen av utbyggnaden i Tingsbacka pågår. Kraftnät Åland Ab avser så snart slutlig miljökonsekvensbedömning är klar söka erforderliga tillstånd för utbyggnad av en första etapp i Tingsbacka. Anbudsprocessen gällande den första gasturbinen är avslutad och utvärderingen av anbuden är gjord. I nästa skede skall leverantör väljas. Beställning bör ske under hösten 2003 för att anläggningen skall vara driftsklar årsskiftet 2004/2005 då nuvarande reservkraftavtal med Ålands Energi Ab går ut, vilket i princip redan är för sent med tanke på reserveffektbehovet.
7. Stödets förhållande till EG-rätten
Enligt 12 § landskapsförordningen om elmarknaden (65/1999) innehar aktiebolaget Kraftnät Åland Ab systemansvaret för den åländska elmarknaden. Med systemansvaret följer även balansansvar och ansvar för upprätthållande av reservkraften. Kraftnät Åland Ab har därmed anförtrotts tillhandahållandet av angivna tjänst som är av allmänt ekonomiskt intresse. Landskapsstyrelsen anser inte att subventioner till Kraftnät Åland Ab i dess egenskap av systemansvarig för tryggande av landskapets elkraftsförsörjning kan anses påverka handeln i en omfattning som strider mot gemenskapens intresse. Upprätthållande av reservkraft är en allmännyttig tjänst som inte är ekonomiskt lönsam och som därför inte skulle kunna upprätthållas av marknadskrafterna. Landskapsstyrelsen anser med beaktande av detta att företaget med stöd av artikel 86.2 i EG-fördraget kan beviljas den ekonomiska förmån som stödet och garantin innebär utan hinder av gemenskapens regler avseende statligt stöd i artikel 87 nämnda fördrag. Landskapsstyrelsen anser dock inte att det är nödvändigt att göra en notifiering enligt artikel 88 i EG-fördraget. Landskapsstyrelsen kommer dock att skriftligen informera kommissionen att det nu ifrågavarande stödet kommer att tillhandahållas Kraftnät Åland Ab.
Med hänvisning till att Kraftnät Åland Ab:s produktion av reservkraft utgör en viktig beståndsdel i den gemensamma infrastrukturen för elförsörjningen i landskapet och att bolagets verksamhet bedrivs utan vinstavsikt och i det allmännas intresse anser landskapsstyrelsen det vara angeläget att genom bidragsgivning och garantier minimera bolagets lånekostnader.
8. Landskapsstyrelsens förslag
Hänvisande till ovanstående föreslår landskapsstyrelsen vördsamt
att lagtinget skulle ingå till Ålandsdelegationen med en sålydande framställning
” Till Ålandsdelegationen
från Ålands lagting
Kraftnät Åland Ab ….
... lånekostnader.
Med hänvisning till ovanstående får Ålands lagting anhålla om
att Ålandsdelegationen måtte bevilja landskapet Åland ett extra anslag om 6.150.000 euro att utges som bidrag till Kraftnät Åland Ab för byggande av en reservkraftsanläggning
|
Mariehamn den |
|
|
|
|
|
|
|
|
- - - - - - - - - - - - - - - - - |
|
|
Talman |
|
|
|
|
|
- - - - - - - - - - - - - Vicetalman |
- - - - - - - - - - - - - Vicetalman |
Bilagor:
Landskapsstyrelsen föreslår därtill vördsamt
att lagtinget bemyndigar landskapsstyrelsen att utan krav på motsäkerhet men i övrigt på av landskapsstyrelsen fastställda villkor bevilja Kraftnät Åland Ab utöver av lagtinget tidigare godkända garantibelopp, landskapsgarantier såsom proprieborgen till ett belopp av högst 9.225.000 euro till säkerhet för lån, som bolaget upptar för tryggande av landskapets elkraftsförsörjning samt för uppfyllandet av för lånen ställda villkor; samt
att garantierna får beviljas för lån som upptas före den 31 maj 2006.
|
Mariehamn den 24 april 2003 |
|
|
L a n t r å d |
Roger Nordlund |
|
Vicelantråd |
Olof Erland |
De i förslaget till skrivelse till Ålandsdelegationen avsedda bilagorna finns tillgängliga dels hos lagtingets kansli dels hos landskapsstyrelsens finansavdelning.
