|
|
|||
|
Ålands landskapsstyrelse |
FRAMSTÄLLNING nr 22/2002-2003 |
||
|
|
Datum |
|
|
|
|
2003-04-16 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Till Ålands lagting |
|
|
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Ändringar i körkorts- och vägtrafiklagstiftningen
Landskapsstyrelsen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om ändring av körkortslagen för landskapet Åland.
Förslaget innebär att förarbevisen för mopeder slopas och ersätts med mopedkörkort (M-körkort). Genom förslaget införs även bestämmelser om skyldighet att medföra körkort vid framförande av fordon på allmän väg.
Om en innehavare av körkort förenat med prövotid inte genomgår den lagstadgade tilläggsundervisningen under den tvååriga prövotiden skall enligt förslaget innehavaren avlägga en ny förarexamen varvid en ny prövotid börjar löpa. Förslaget innehåller också bestämmelser om villkorade körkort med stöd av vilka körkortsinnehavaren kan ges en begränsad rätt att framföra fordon exempelvis under vissa tider på dygnet eller till och från vissa platser.
Landskapsstyrelsen föreslår vidare att bestämmelserna om regelbundna hälsokontroller för förnyande av körkort ändras. Ändringen härvidlag innebär att personer som endast innehar motorcykel-, personbils-, moped eller traktorkörkort för polismyndigheten skall förete läkarintyg inom två månader efter det han eller hon fyllt 60 och 65 år. Detta gäller dock endast om mer än fem förflutit sedan körkortet beviljades.
Genom förslaget införs även nya bestämmelser i körkortslagen som ger läkaren rätt att anmäla till polismyndigheten om att patientens hälsotillstånd försämrats annat än tillfälligt och i sådan utsträckning att han inte längre uppfyller kraven för beviljande av körkort.
Vissa av körkortslagens bestämmelser skall enligt förslaget också göras till följd av ändrade EG-regler på körkortsområdet.
I förslaget ingår även en landskapslag om ändring av vägtrafiklagen för landskapet Åland. Förslaget innebär att det däri införs nya bestämmelser som dels ytterligare inskränker rätten att i trafiken framföra fordon under körförbudstiden, dels anger vilka krav som måste uppfyllas för att rätten att framföra fordon efter körförbudstidens utgång skall återställas.
Lagarna bör träda i kraft så snart som möjligt efter att de antagits.
INNEHÅLL
2. Förslag till ändringar i körkortslagen.
2.3 Skyldighet att medföra körkort vid färd
2.4 Dubblettexemplar av körkort
2.5 Ändrade krav i samband med beviljande av körkort förenade med prövotid
2.7 Hälsokontroll för förnyande av körkort
2.9 Ändringar till följd av nya EU-regler på körkortsområdet
3. Förslag till ändringar i vägtrafiklagen
3.1 Återställelse av rätten att framföra fordon efter körförbud
3.2 Utvidgning av tillämpningsområdet för körförbudsreglerna i landskapslagstiftningen
1. Landskapslag om ändring av körkortslagen för landskapet Åland
6 kap. Hälsokontroll och förnyande av körkort
11 kap. Särskilda bestämmelser
2. Landskapslag om ändring av 69 och 78 §§ vägtrafiklagen för landskapet Åland
3. Landskapslag om ändring av 43 § landskapslagen om besiktning och registrering av fordon
L A N D S K A P S L A G om ändring av körkortslagen för landskapet Åland
L A N D S K A P S L A G om ändring av 69 och 78 §§ vägtrafiklagen för landskapet Åland
L A N D S K A P S L A G om ändring av 43 § landskapslagen om besiktning och registrering av fordon
Under de senaste åren har trafiksäkerheten försämrats avsevärt vilket inneburit ökade kostnader för samhället. Var och en som rört sig ute i trafiken har kunnat lägga märke till att det blivit allt vanligare att köra hänsynslöst på våra vägar och därigenom bryta mot trafikreglerna. Landskapsstyrelsen anser att en sådan utveckling i trafikbeteendet måste åtgärdas. Det finns emellertid inte några enkla sätt att vända utvecklingen till det bättre. För att detta skall kunna vara möjligt krävs det en samverkan av många olika faktorer.
Utöver lagstiftningsåtgärder krävs det betydligt intensivare och effektivare övervakning, eftersom sannolikheten att åka fast enligt undersökningar har större inverkan på förarnas beteende än straffen. För att trafiksäkerheten skall kunna förbättras krävs det också ett långsiktigt arbete för att fostra förarna till att ta hänsyn också till andra trafikanter och att göra den allmänna opinionen medveten om frågor som inverkar på trafiksäkerheten.
Körkortslagen för landskapet Åland (79/1991), nedan kallad körkortslagen, och vägtrafiklagen för landskapet Åland (27/1983), nedan kallad vägtrafiklagen, innehåller bestämmelser vilkas syfte är att upprätthålla säkerheten i trafiken och befrämja ett korrekt uppförande hos trafikanterna.
Landskapsstyrelsen föreslår nu en rad ändringar i körkorts- och vägtrafiklagen. Syftet med ändringarna är att ytterligare förbättra trafiksäkerheten, höja trafikmoralen samt stävja den negativa utveckling som lett till ökad vårdslöshet bland trafikanterna och därigenom reducera de kostnader för samhället som olyckorna i trafiken ger upphov till.
2. Förslag till ändringar i körkortslagen
För att upprätthålla respekten för hastighetsbegränsningarna och därigenom skapa en säkrare trafiksituation finns det både i körkorts- och vägtrafiklagen bestämmelser om körförbud. Dessa regler har stor förebyggande effekt eftersom ett ålagt körförbud i allmänhet upplevs som en mer betungande påföljd än böter. Tillämpningen av körförbudsreglerna förutsätter emellertid innehav av körkort. Mopedförare som endast innehar förarbevis och som gör sig skyldiga till hastighetsöverträdelser varigenom säkerheten i trafiken äventyras omfattas således inte av regelverket i fråga. Detsamma gäller de mopedförare födda före den 1 juni 1978 och som enligt ikraftträdelsebestämmelserna i den nuvarande körkortslagen överhuvudtaget inte är skyldiga att inneha förarbevis för moped. Dessa missförhållanden kan landskapsstyrelsen inte godta.
Körförbudsreglerna kunde visserligen revideras så att de blev tillämpliga även i de fall då mopedförare, oavsett innehav av förarbevis, gör sig skyldiga till hastighetsöverträdelser. Enligt landskapsstyrelsens förslag slopas dock förarbevisen och i stället införs ett enhetligt krav på innehav av mopedkörkort (M-körkort) vid framförande av moped och liknande fordon. Den fordonstekniska utvecklingen framskrider kontinuerligt samtidigt som förhållandena i trafiken blir alltmer komplicerade vilket medför ökad risk för olyckor. Under sådana omständigheter är det viktigt att körkortsbestämmelserna utformas så att det därigenom blir möjligt att effektivt påverka mopedförarna att uppträda korrekt i trafiken och därmed förbättra trafiksäkerheten.
I den nuvarande körkortslagen används olika begrepp såsom hemort, boningsort eller permanent bosättningsort för att beteckna var en person är bosatt. Att i lagtext använda sig av olika begrepp som i grunden står för samma sak kan enligt landskapsstyrelsens uppfattning ge upphov till tolkningsproblem. Ur lagtexten framgår inte med önskvärd tydlighet om det är en persons längre fysiska vistelse på en viss ort eller om det är orten där vederbörande är folkbokförd som skall vara avgörande för var han eller hon skall anses vara bosatt.
Landskapsstyrelsen föreslår därför att det i körkortslagen intas en bestämmelse i vilken det klart och tydligt utgående från rådets direktiv av den 29 juli 1991 om körkort (91/439/EEG) slås fast vad som menas med permanent bosättning. Som en följd därav ändras enligt förslaget alla de paragrafer i körkorts- och vägtrafiklagen vilka anknyter till bosättningsbegreppet. Genom dessa ändringar uppnås en högre grad av språklig pregnans och lagarna i fråga blir lättare att tillämpa.
2.3 Skyldighet att medföra körkort vid färd
I vägtrafiklagens 69 § finns en bestämmelse i vilken det stadgas att förare av motordrivet fordon på anfordran av polisman skall uppvisa körkort, fordonets registerutdrag och annan handling som han eller hon enligt särskilda bestämmelser är skyldig att medföra. Om förarens identitet kan fastställas och denna kan förmodas inneha körkort skall polisman tillåta att färden fortsätts. I annat fall skall föraren åläggas att inom särskilt utsatt tid uppvisa körkortet för polismyndighet.
Då medborgarna i en demokrati åläggs skyldigheter är det av rättsäkerhetsskäl viktigt att det i lagen tydligt anges hur långt dessa skyldigheter sträcker sig. En konsekvent och restriktiv tillämpning av i lag stipulerade skyldigheter är nödvändig för att skydda den enskilde mot godtyckliga ingripanden från det allmännas sida. Såsom körkorts- och vägtrafiklagen för närvarande är utformade är bestämmelsen i vägtrafiklagens 69 § otillräcklig eftersom det ingenstans i landskapslagstiftningen uttryckligen stadgas att körkort även skall medföras vid färd. Från det allmännas sida kan det följaktligen inte krävas att föraren skall ha sitt körkort med sig vid färd enbart med stöd av vägtrafiklagens 69 §.
I körkortslagens 3 § stadgas att körkort skall vara i sådant skick att det kan läsas utan svårighet. Har körkort skadats så att det inte kan läsas utan svårighet är körkortsinnehavaren skyldig att byta ut körkortet mot ett nytt. Landskapsstyrelsen föreslår att 3 § kompletteras med en bestämmelse innebärande att körkort skall medföras vid färd. Genom ändringen tillgodoses härvidlag det generella kravet på att regler om medborgerliga förpliktelser av rättsäkerhetsskäl skall vara tydliga och väl avgränsade samtidigt som polisens arbete med trafikövervakning i syfte att upprätthålla en god trafiksäkerhet underlättas.
2.4 Dubblettexemplar av körkort
I den tidigare körkortslagen fanns en bestämmelse om dubblettexemplar av körkort vilken föll bort när den nuvarande körkortslagen trädde i kraft, något som enligt landskapsstyrelsens uppfattning bör korrigeras. Ibland händer det att ett körkort utan innehavarens förskyllan förkommer, förstörs eller på annat sätt skadas så att det i praktiken blir obrukbart. Under sådana förhållanden skall den som blivit av med sitt körkort snabbt och enkelt kunna få ut ett nytt körkort i form av ett dubblettexemplar.
Landskapsstyrelsen anser att det är oskäligt om den som förlorat sitt körkort, under omständigheter över vilka han eller hon inte kunnat råda, i onödan och under en längre tid utsätts för den belastning som det innebär att vara utan detsamma. Landskapsstyrelsen föreslår därför att det i körkortslagen införs en bestämmelse om dubblettexemplar (41a §). Förslaget innebär att körkortsinnehavaren på ett kostnadseffektivt och smidigt sätt kan få ut ett nytt körkort, något som gagnar både innehavaren själv och de övervakande myndigheterna.
2.5 Ändrade krav i samband med beviljande av körkort förenade med prövotid
Med stöd av den nuvarande körkortslagens 38 och 39 §§ beviljas s.k. tvåstegskörkort för klass B (person- och paketbilar), klass C (lastbilar med en totalvikt överstigande 3500 kg) och klass C1 (lastbilar med en totalvikt på 3500 - 7500 kg). Förfarandet med tvåstegskörkort innebär att ett körkort förenat med prövotid beviljas för en tid på två år efter att godkänd förarexamen avlagts. Efter det att prövotiden gått ut måste enligt vad som sägs i 38 § innehavare körkort förenat med prövotid dels visa att han har förvärvat de kunskaper och färdigheter samt den mognad som krävs för att framföra fordon tryggt och säkert i trafiken, dels genomgått en av landskapsstyrelsen föreskriven tilläggsundervisning. När dessa krav är uppfyllda beviljas i enlighet med bestämmelserna i 39 § det permanenta körkortet, vilket gäller fram till den dag innehavaren fyller 70 år.
En följd av bestämmelserna i 38 § är att den som avlagt godkänd förarexamen får rätt att framföra fordon i körkortsklass B, C eller C1 först efter det att körkortet lämnats ut från polismyndigheten, ett krav som enligt landskapsstyrelsen är onödigt högt ställt. Landskapsstyrelsen föreslår därför att i anslutning härtill att 2 § ändras. Genom förslaget kompletterats 2 § 1 mom. med bestämmelser som är avsedda att möjliggöra för sökanden att direkt efter det att godkänd förarexamen avlagts framföra fordon under den tid det i praktiken tar att tillverka ett icke-temporärt körkort. Genom den nya bestämmelsen behöver inte några temporära körkort för här avsett syfte tillverkas. Den föreslagna bestämmelsen kommer att vara till fördel för många av de unga nyutexaminerade förare hos vilka det finns ett stort intresse av att, så fort som möjligt efter det att godkänd förarexamen avlagts, få rätt att framföra fordon i trafiken.
Landskapsstyrelsen föreslår vidare att innehavare av två år gamla förarexamensbevis och som under prövotiden inte kompletterat sin förarutbildning i enlighet med de i 38 § föreskrivna kraven skall avlägga en ny förarexamen för att därigenom uppdatera sin förarutbildning. Det är nämligen viktigt att blivande körkortsinnehavare har aktuella kunskaper och färdigheter för att framföra fordon på ett säkert sätt i vägtrafiken. Förslaget innebär en skärpning av de i 38 § ställda kraven som den blivande körkortsinnehavaren måste uppfylla för att erhålla det permanenta körkortet. Uppfylls inte kraven i fråga beviljas heller inte det permanenta körkortet och förarexamensbeviset förlorar sin giltighet.
I den nuvarande körkortslagens 39 § 1 mom. finns en bestämmelse enligt vilken rätten att framföra ett fordon upphör helt då körkortsinnehavaren fyller 70 år. Denna bestämmelse har tillkommit av trafiksäkerhetsskäl. Prestationsförmågan sjunker i takt med tilltagande ålder vilket lagstiftaren tagit hänsyn till i körkortslagen. Förare som uppnått en högre ålder kan nämligen inte längre förbehållslöst antas ha erforderlig kapacitet att framföra fordon i vägtrafiken på ett tryggt och säkert sätt. Hos personer som fyllt 70 år kan en märkbart nedsatt prestationsförmåga generellt påvisas varför det i körkortslagens 39 § 1 mom. införts en huvudregel som innebär att rätten att framföra fordon upphör för de personer som uppnått sagda ålder.
Enligt körkortslagens 39 § 2 mom. finns det dock möjlighet att förnya körkortet även efter det att giltighetstiden för detsamma har utgått. Körkortet förnyas i enlighet med bestämmelserna i 43 § samma lag. I körkortslagens 43 § 1 mom. stadgas att ansökan om förnyande av körkort skall göras hos polismyndigheten. Till ansökan skall fogas dels ett högst tre månader tidigare utfärdat läkarintyg och, om polismyndigheten anser det nödvändigt, intyg av specialläkare, dels två för körkortet lämpliga fotografier, dels intyg över godkänt körprov eller utredning rörande sökandens förmåga att säkert framföra fordon förutsatt att polismyndigheten finner det nödvändigt. Vidare stadgas i 43 § 2 mom. att om sökande uppfyller de i 43 § 1 mom. stadgade kraven skall körkortet förnyas för en tid av högst fem år.
Enligt landskapsstyrelsen är körkortslagstiftningen i fråga om äldres rätt att framföra fordon i trafiken för närvarande präglad av en slags allt eller intet-princip i den meningen att antingen beviljas körkort fullt ut eller så beviljas det inte alls. Äldre måste i praktiken fylla samma minimikrav som yngre då det gäller koordinations- och reaktionsförmåga, uthållighet etc. för att få erhålla ett förnyat körkort. I de fall kraven i fråga inte uppfylls beviljas inte det nya körkortet. Detta slår hårt mot den kategori av äldre som visserligen inte befinner sig på samma prestationsnivå och reagerar med samma skärpa och snabbhet som yngre i alla tänkbara trafiksituationer, men som heller inte kan betraktas som helt oförmögna att framföra ett fordon i trafiken.
Landskapsstyrelsen anser följaktligen att körkortslagstiftningen bör göras mer flexibel då det gäller äldres rätt att framföra fordon i trafiken. Visserligen är äldre mindre skickliga än yngre då det gäller att manövrera ett fordon t.ex. vid halt väglag eller i mörker. Simultankapaciteten är även lägre hos äldre jämfört med yngre, vilket t.ex. under turistsäsongen kan ställa till problem för äldre eftersom trafikrörelserna då är mer komplexa och svårhanterliga. Vidare uppvisar äldre trötthet snabbare än yngre och har på den grunden sämre uthållighet och förmåga att bibehålla koncentrationen då det gäller att färdas långa vägsträckor. Emellertid använder många äldre fordon i mycket begränsad utsträckning och kör i regel inte bil t.ex. nattetid eller färdas längre sträckor utan använder fordonet vid färd till och från sommarstugan, livsmedelsaffären eller dylikt.
Vad som hittills i förslaget konstaterats angående äldres körförmåga är även aktuellt i de fall den reducerade prestationsförmågan inte direkt är uttalat åldersrelaterad utan har andra medicinska orsaker, exempelvis i sådana fall där någon drabbats av stroke. Strokepatienter kan i vissa fall återgå till ett normalt liv efter genomgången rehabilitering och är i likhet med många äldre fullt kapabla att hantera ett fordon, åtminstone i sådana situationer som innebär att fordonet endast används exempelvis vid färd till och från livsmedelsaffären. Landskapsstyrelsen föreslår därför att det införs en ny bestämmelse i körkortslagens 39 § 2 mom. om s.k. villkorade körkort.
Genom den nya bestämmelsen vill landskapsstyrelsen åstadkomma dels säkrare trafikförhållanden, dels tillgodose behovet hos äldre och andra inte nödvändigtvis gamla men sjukdomsdrabbade personer av den livskvalitet och komfort som följer av att de fortsättningsvis tillåts framföra fordon i vägtrafiken, låt vara med vissa i lag fastställda begränsningar.
2.7 Hälsokontroll för förnyande av körkort
2.7.1 Ändringsförslag
I den nuvarande körkortslagens 42 § 1 mom. stadgas att körkortsinnehavare skall förete läkarintyg för polismyndigheten inom två månader efter det han fyllt 45, 50, 55, 60 och 65 år. Detta gäller dock endast om mer än fem förflutit sedan körkortet utfärdades. Syftet med dessa bestämmelser är att man från lagstiftarens sida vill försäkra sig om att förarnas hälsotillstånd är godtagbart ur trafiksäkerhetssynpunkt. Det generella kravet på att körkortsinnehavaren skall undergå regelbundna hälsokontroller för förnyande av körkort med fem års mellanrum redan från 45 års ålder är enligt landskapsstyrelsens mening emellertid i vissa fall obehövligt.
Medellivslängden ökar stadigt och det allmänna hälsotillståndet förbättras kontinuerligt. Numera ger sig i allmänhet de symptom vilka föranleder regelrätta medicinska kontroller tillkänna först vid omkring 60 års ålder. Landskapsstyrelsen anser därför att det är tillräckligt att kräva att körkortsinnehavaren skall undergå regelbundna hälsokontroller först efter det att han fyllt 60 år i de fall vederbörande innehar körkort av klass A, A1, B, B1 och T.
De förare som innehar körkort av en annan klass än de nyssnämnda skall enligt förslaget fortsättningsvis genomgå hälsokontroller för förnyande av körkort i enlighet med gällande bestämmelser. Fordon i de tyngre klasserna såsom lastbilar, bussar och långtradare är nämligen mycket svårare att manövrera jämfört med exempelvis vanliga personbilar. Vidare är skadorna på person, miljö och egendom vid trafikolyckor där tyngre fordon är inblandade i allmänhet mer omfattande och kostsamma jämfört med vad som är fallet vid personbilsolyckor. Av den anledningen anser landskapsstyrelsen att lagstiftaren i förebyggande syfte bör visa extra stor försiktighet då det gäller att avgöra vid vilken tidpunkt hälsokontroller för förnyande av körkort av klass C, C1, D, D1 eller E tidigast bör göras. Således föreslår landskapsstyrelsen av trafiksäkerhetsskäl ingen lagändring härvidlag, trots att hälsotillståndet även hos förare av tyngre fordon generellt sett har förbättrats.
2.7.2 Kommentarer
Fordon som tillhör klass T rör sig med relativt låg hastighet och används mestadels i sådana fall där olycksrisken är mer lättförutsägbar exempelvis på byggarbetsplatser. Där har i regel lämpliga förebyggande försiktighetsåtgärder vidtagits för att skydda personal och allmänhet från att hamna i farliga situationer. Liknande skyddsåtgärder kan inte komma i fråga i samma utsträckning då lastbilar, bussar eller långtradare rör sig med betydligt högre hastighet på mer livligt trafikerade platser. Av den anledningen omfattas fordon tillhörande körkortsklass T av ändringsförslaget.
Avsikten med det i körkorts- och vägtrafiklagen ställda kravet på innehav av körkort för framförande av motordrivna fordon i trafiken är att det skall garantera att den enskilde har de kvalifikationer som krävs för att han eller hon i egenskap av förare skall kunna färdas tryggt och säkert i trafiken.
Förutsättningen för beviljande av körkort är att vederbörande uppfyller i lag stadgade hälsokrav. Därigenom har lagstiftaren förvissat sig om att förare har tillräckliga förutsättningar att framföra motordrivna fordon i trafik utan att äventyra egen eller andras säkerhet. Enligt lag skall dessa krav vara uppfyllda under körkortets giltighetstid. I annat fall skall körkortsinnehavaren tilldelas körförbud.
För att ytterligare effektivera trafikövervakningen och därigenom förbättra trafiksäkerheten föreslår landskapsstyrelsen att det i kökortslagen införs en ny 42a § vilken innehåller bestämmelser om läkares anmälningsrätt i vissa fall. Genom landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter (61/1993) har lagen om patientens ställning och rättigheter (FFS 785/1992), nedan kallad patientlagen, med vissa avvikelser gjorts tillämplig i landskapet. Enligt förslaget har läkare utan hinder av stadgandena om tystnadsplikt i patientlagens 13 § 3 mom. 1 punkt under vissa i 42a § angivna förutsättningar rätt att till polismyndighet anmäla om patientens hälsotillstånd och körförmåga i de fall en försämring härvidlag inte är tillfällig.
Förslaget innebär vidare att rätten att göra en härvidlag avsedd anmälan endast föreligger i de fall körkortsinnehavare inte uppfyller de i körkortslagstiftningen ställda hälsokraven. I de fall förare saknar de hälsomässiga förutsättningarna att tryggt och säkert framföra motorfordon i trafiken innebär ett fortsatt körande en väsentlig fara dels för föraren själv, dels för övriga trafikanter. Genom bestämmelserna i den föreslagna 42a § kan således risken för att farliga situationer av ifrågavarande slag uppkommer effektivt nedbringas. Anmälningsrätten avgränsas till att omfatta endast sådana uppgifter som är nödvändiga för att bedöma huruvida en körkortsinnehavare fortsättningsvis skall ha rätt att framföra motorfordon i trafiken. Förslaget innebär att läkaren inte har rätt att till polismyndigheten överlämna andra patientuppgifter utöver de som ligger till grund för bedömningen huruvida förare har de hälsomässiga förutsättningarna för att framföra motordrivna fordon i trafiken.
Syftet med förslaget om anmälningsrätt är att skapa ett ur trafiksäkerhetssynpunkt fungerande system där läkarna förstår betydelsen av de föreslagna ändringarna. De bör effektivera uppföljningen av körförmågan som en del i patientvården och använda sig av anmälningsrätten då förutsättningen för körförmåga inte längre uppfylls.
2.9 Ändringar till följd av nya EU-regler på körkortsområdet
I syfte att genomföra en gemensam transportpolitik, förbättra trafiksäkerheten samt öka rörligheten för personer som bosätter sig i en annan medlemsstat antog europeiska gemenskapernas råd år 1991 ett direktiv 91/439/EEG om körkort. Detta medförde att landskapets körkortslagstiftning under åren 1995 och 1996 anpassades till rådets direktiv.
I bilagorna till rådets direktiv finns bl.a. bestämmelser om hur körkortet skall vara utformat (bilaga I) och vilka minimikrav som skall ställas på förarproven (bilaga II). Kommissionen har nyligen antagit ett nytt direktiv 2000/56/EG om ändring av bilaga I och II rådets direktiv 91/439/EEG om körkort. Ändringen i bilaga I innebär att förteckningen över de harmoniserande gemenskapskoderna kompletteras med tanke på den tekniska och vetenskapliga utvecklingen på det trafiktekniska området. Ändringen av bilaga II innebär att kraven på förarprov harmoniseras ytterligare i gemenskapen som led i strävandena mot en enhetlig europeisk trafiklagstiftning anpassad till de ökade kraven i vägtrafiken.
Såsom körkortslagstiftningen för närvarande är utformad är rådets direktiv till fullo genomfört. Landskapsstyrelsen föreslår likväl en ändring av körkortslagens bestämmelser om dels utfärdande av körkort, dels förarutbildning så att däri hänvisas till rådsdirektivets bilaga I respektive II. Dessa lagstiftningsåtgärder medför enligt landskapsstyrelsen att arbetsrutinerna underlättas för de myndigheter som så gott som dagligen kommer i kontakt med körkortslagstiftningen.
Genom ändringen uppfyller lagtexten enligt landskapsstyrelsen erforderliga kriterier på tydlighet när det gäller frågan om hur förarutbildningen skall genomföras och hur körkorten skall vara utformade.
2.10.1 Förenklad ärendehandläggning
I körkortslagens 46 § 1 mom. c punkt stadgas bl.a. att polismyndigheten skall tilldela körkortsinnehavare körförbud om denne gjort sig skyldig till körning utan körkort. Med stöd 4 mom. samma lagrum har den som tilldelats körförbud till följd av körning utan körkort rätt att få sitt ärende prövat av domstol om han anmäler ärendet dit inom en vecka från det han fick del av beslutet. Görs sådan anmälan skall domstolen utan dröjsmål underrätta polismyndigheten om att ärendet är anhängiggjort. Polismyndigheten skall i sådant fall återlämna körkortet. Finner domstolen att skäl för körförbud föreligger skall den avgöra för hur lång tid körförbudet skall gälla. Denna tid får dock inte överstiga den tid polismyndigheten ursprungligen fastställde. Domstolen kan inte förklara här avsett körförbud villkorligt.
I de fall någon kan konstateras ha gjort sig skyldig till körning utan körkort är det enligt landskapsstyrelsen inte aktuellt med det domstolsförfarande som finns angivet i föregående stycke. Bedömningen huruvida körning utan körkort har ägt rum görs redan i samband med poliskontrollen, varför det inte finns någonting ytterligare för domstolen att ta ställning till. Enligt landskapsstyrelsen är det således fullt tillräckligt med ett administrativt ingripande från polismyndigheten sida i enlighet med körkortslagens körförbudsbestämmelser.
Landskapsstyrelsen föreslår därför att körkortslagens 46 § 4 mom. ändras så att körförbud utdelade med anledning av körning utan körkort undantas från domstolsförfarandet.
2.10.2 Skärpta krav på innehavare av körkort förenade med prövotid
Vissa, i synnerhet unga, förare med körkort förenade med prövotid gör sig skyldiga till trafikförseelser oftare än andra, en företeelse som är svår att komma till rätta med och som många gånger bidrar till att farliga situationer uppstår och olyckor inträffar i trafiken. Risken för att mindre erfarna förare skall råka ut för en trafikolycka är betydligt större jämfört med vad som är fallet med förare som innehaft körkort en längre tid.
Det är viktigt att körkortslagstiftningen utformas på ett sådant sätt att det i ett så tidigt skede som möjligt ges möjlighet att i förebyggande syfte effektivt ingripa mot beteenden som äventyrar trafiksäkerheten. Ett utvecklat påföljdssystem förbättrar möjligheten att följa upp och påverka förare, särskilt unga sådana som gjort sig skyldiga till trafikförseelser, att skaffa sig goda körvanor och framdeles uppträda korrekt i trafiken. Därigenom minskas olycksrisken i synnerhet för de förare vilka genom sitt agerande i trafiken visat en ickegodtagbar försumlighet vad gäller respekten för trafikreglerna.
Landskapsstyrelsen föreslår därför att körkortslagens körförbudsbestämmelser ändras. Ändringen innebär att en innehavare av körkort förenat med prövotid och som gör sig skyldig till trafikförseelser underkastas en strängare bedömning i samband med att frågan huruvida körförbud skall åläggas blir aktuell.
2.11.1 Ändrade regler till följd av fordonsteknisk utveckling
Som en följd av att den tekniska utvecklingen kontinuerligt framskrider blir fordonen alltmer komplicerade. Det är därför av yttersta vikt att lagstiftningsvägen tillse att förarutbildningen håller en så pass hög standard att förarna väl behärskar de alltmer avancerade fordonens olika tekniska funktioner. Därigenom kan trafikanterna röra sig tryggt och säkert på våra vägar. Med hänsyn därtill innehåller framställningen förslag till åtgärder vilka bör vidtas för att förbättra trafiksäkerheten. Ändringen innebär att kraven skärps dels i fråga om rätten att få framföra fordon av körkortsklass A, dels i fråga om förutsättningarna för att få avlägga examen för olika tyngre fordonskombinationer.
2.11.2 Förtydliganden
Vissa bestämmelser i körkortslagen är på grund av sin olyckliga formulering svårtolkade vilket kan ställa till problem i samband med tillämpningen av bestämmelserna i fråga. Det som härvidlag främst åsyftas är bestämmelserna i dels 1 kap. i fråga om kategoriseringen av vissa fordonskombinationer, dels 2 kap. i fråga om ålderskraven för att få påbörja förarutbildning. Landskapsstyrelsen föreslår därför att bestämmelserna ändras så de blir klarare, tydligare och lättare att tillämpa.
3. Förslag till ändringar i vägtrafiklagen
3.1 Återställelse av rätten att framföra fordon efter körförbud
Förutom i körkortslagen finns det också i 78 § vägtrafiklagen en allmän bestämmelse om körförbud. Däri stadgas bl.a. att den som vid framförande av motordrivet fordon konstateras ha gjort sig skyldig till grovt äventyrande av säkerheten, rattfylleri, grovt rattfylleri eller körning under påverkan av rusmedel skall av domstol tilldelas körförbud. Vidare stadgas att när körförbud tilldelats skall körkortsinnehavare överlämna sitt körkort till polismyndigheten. Vägrar han överlämna körkortet skall det fråntas honom. Den som är tilldelad körförbud får inte under den tid körförbudet gäller framföra fordon för vars framförande körkort krävs.
I vissa fall har en körkortsinnehavare, vilken ålagts körförbud, inte rätt att framföra ett fordon i vägtrafiken trots att körförbudstiden gått ut. Rätten i fråga uppkommer inte automatiskt av följande skäl. Det är exempelvis fullt möjligt att det i samband med att körförbud utfärdas med fog kan konstateras att körkortsinnehavarens fysiska och psykiska hälsotillstånd försämrats så pass mycket under tiden som förare att denne inte framdeles kan framföra ett körkortspliktigt fordon på ett tryggt och säkert sätt. Andra graverande omständigheter kan vara att körkortsinnehavaren under samma tid börjat förtära alkoholhaltiga drycker eller konsumera andra rusmedel i sådan utsträckning att han eller hon överhuvudtaget inte längre kan anses ha den omdömesgillhet och körskicklighet som bör krävas av en körkortsinnehavare vid framförande av fordon i trafiken. En körkortsinnehavare kan även i övrigt ha uppträtt på ett sådant sätt att det med fog kan antas att han framdeles inte kommer att respektera trafikreglerna och visa den erforderliga hänsyn till andra trafikanter som kan krävas av förare i allmänhet.
Landskapsstyrelsen vill med skärpa understryka att uttryckssätten med fog kan konstateras och med fog kan antas inte på något sätt innebär att de f bestämmelserna i vägtrafiklagen skall tillämpas godtyckligt. Bestämmelserna i fråga skall av rättsäkerhetsskäl tillämpas konsekvent oberoende av om personer, vilka ålagts körförbud, hör till den riskgrupp som efter körförbudstidens utgång av ovannämnda skäl inte återfått rätten att framföra fordon i trafiken.
Bestämmelserna om körförbud i den nuvarande körkorts- och vägtrafiklagstiftningen är enligt landskapsstyrelsen dock ofullständiga på vissa punkter. Det finns inte några stadganden som uttryckligen anger exakt när rätten att framföra fordon i trafiken återställs. Det enda som framgår av regelverket i körkorts- och vägtrafiklagen är att rätten i fråga inte uppkommer automatiskt efter körförbudstidens utgång. Landskapsstyrelsen föreslår därför att det i vägtrafiklagens 78 § införs bestämmelser av vilka det tydligt framgår när rätten att framföra fordon i trafiken återställs.
3.2 Utvidgning av tillämpningsområdet för körförbudsreglerna i landskapslagstiftningen
Såsom bestämmelserna i den nuvarande körkorts- och vägtrafiklagstiftningen är utformade kan personbilsförare som på grund av exempelvis rattfylleri ålagts körförbud och därmed förlorat rätten att köra bil under körförbudstiden likväl fortsätta att köra moped utan att fördenskull göra sig skyldig till någon lagöverträdelse. Körförbudsreglerna är nämligen tillämpliga endast i de fall förare visat en ur lagens synpunkt oacceptabel försumlighet i trafiken i samband med framförande av körkortspliktigt fordon. I händelse av att körkort då som en följd därav indras och körförbud således åläggs är det ändå tillåtet att fortsättningsvis framföra av moped i trafiken. Framförande av moped förutsätter enligt lag endast innehav av förarbevis, i de fall föraren är född före den 1 juni 1978 får moped framföras oavsett innehav av detsamma.
Ett annat exempel kan vara att förare, trots ålagt körförbud, under körförbudstiden väljer att genomgå förarutbildning eller meddela förarundervisning med stöd av bestämmelserna i körkortslagens andra respektive tredje kapitel.
Landskapsstyrelsen kan inte godta dylika handlingssätt. Lagstiftaren har genom införande av körförbudsregler velat skapa ett effektivt sanktionsmedel i syfte att komma till rätta med förare som genom sitt uppträdande i trafiken uttrycker sin likgiltighet för trafikreglerna och därigenom äventyrar sina medtrafikanters säkerhet. Det nuvarande regelverket i landskapets körkorts- och vägtrafiklagstiftning ger emellertid utrymme för att som ovan konstaterats handla i strid med körförbudsreglernas andemening och skall följaktligen ändras.
Landskapsstyrelsen föreslår därför att det i landskapets körkorts- och vägtrafiklagstiftning införs bestämmelser som utvidgar tillämpningsområdet för körförbudsreglerna och således förhindrar att situationer av ovannämnt slag uppkommer.
Förslaget medför inte några betydande ekonomiska och organisatoriska verkningar för landskapets del. Förslaget påverkar heller inte jämställdheten mellan könen. Däremot anser landskapsstyrelsen att de föreslagna lagstiftningsåtgärderna resulterar i en bättre och säkrare trafikmiljö.
1. Landskapslag om ändring av körkortslagen för landskapet Åland
2 § I vägtrafiklagens 1 § stadgas att vägtrafiklagen gäller trafik på väg. Enligt vägtrafiklagen 2 § avses med väg allmän och enskild väg, gata och torg samt annat område som är upplåtet för allmän trafik eller som allmänt används för trafik. Tillämpningsområdet för vägtrafiklagen är tydligt och klart avgränsat. Motsvarande bestämmelser saknas i körkortslagen. Landskapsstyrelsen föreslår därför att det i 1 mom. införs bestämmelser liknande de i vägtrafiklagen varigenom rättsläget härvidlag blir klarare jämfört med tidigare. Således införs i 1 mom., vari de allmänna villkoren för att få framföra motordrivet fordon i landskapet anges, kompletterande bestämmelser enligt vilka det för framförande av fordon på väg i landskapet Åland fordras giltigt körkort som berättigar till framförande av fordonet. Med väg avses i detta avseende detsamma som i vägtrafiklagen.
Med stöd av vad som anförs i allmänmotiveringen införs i 1 mom. bestämmelser som gör det möjligt för den som endast innehar intyg över godkänd förarexamen omedelbart efter att densamma avlagts framföra fordon i trafiken under en skälig tid av 30 dagar.
Som en följd av att det enligt förslaget införs krav på innehav av M-körkort vid framförande moped upphör bestämmelserna rörande förarbevis för moped i 2 mom. att gälla. Samtidigt införs ett krav på att förare skall ha fyllt 15 år för att få framföra moped med låg effekt.
Bestämmelserna i 2 mom. har införts i syfte att förbättra trafiksäkerheten. Kraven på utomlands bosatta mopedförare på besök i landskapet skärps i det att det inte som tidigare är tillräckligt att de uppnått en ålder av 15 år för att få framföra moped i landskapet. Av trafiksäkerhetsskäl skall de också kunna uppvisa mopedkörkort, förarbevis eller annan därmed jämförlig handling om krav på innehav av sådan för framförande av moped ställs deras respektive hemländer.
I 3 mom. ändras orden motordriven anordning till motordrivet fordon för att därigenom skapa en enhetlig terminologi som överensstämmer med den som används i landskapets fordonslagstiftning.
3 § I samband med att hastighets- eller trafiknykterhetskontroller görs kan det, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, vara av intresse för enskild polisman att i övervakningssyfte vilja se körkortet. En förutsättning härför är dock att föraren har körkortet med sig under färden.
I denna paragraf stadgas att körkort skall vara i sådant skick att det kan läsas utan svårighet. Vidare stadgas att körkortsinnehavaren är skyldig att byta ut körkortet mot ett nytt om körkortet skadats så att det inte kan läsas utan svårighet. Med hänsyn till dels den nuvarande bestämmelsens innehåll, dels till förslagets syfte att effektivera trafikövervakningen är det lämpligt att det till paragrafen fogas ett andra moment i vilket det stadgas att körkort skall medföras vid framförande av fordon på allmän väg.
4 § I 1 mom. uppräknas de olika körkortklasserna. Genom förslaget införs en ny körkortsklass för mopeder (M). I klass M ingår emellertid inte mopeder med låg effekt samt lätta fyrhjulingar. Dessa fordon kan bara framföras med låg hastighet och är att jämställa med cyklar och således tämligen lättmanövrerade och ur trafiksäkerhetssynpunkt relativt ofarliga. I 5 § till den riksförordning om fordons konstruktion och utrustning (FFS 1256/1992), vilken genom 1 § 1 mom. 1 punkten landskapsförordningen om fordons konstruktion, utrustning, skick, användning och belastning (104/1993) gjorts tillämplig i landskapet förklaras närmare vad som avses med dels mopeder, dels mopeder med låg effekt, dels lätta fyrhjulingar.
Däri avses med
a) moped, ett två- eller trehjuligt motorfordon konstruerat för en hastighet som inte överstiger 45 km/h och som drivs antingen med en förbränningsmotor vars slagvolym uppgår till högst 50 cm3 eller någon annan typ av motor, dock inte cyklar försedda med en elmotor vars effekt inte överstiger 250 W och som fungerar endast vid trampning samt kopplas ur funktion när hastigheten överstiger 25 km/h,
b) moped med låg effekt, en med pedaler försedd tvåhjulig moped konstruerad för en hastighet som inte överskrider 25 km/h och med en motoreffekt som inte överskrider 1 kW samt
c) lätt fyrhjuling, ett fyrhjuligt fordon konstruerat för en hastighet som inte överstiger 45 km/h och vars olastade massa är mindre än 350 kg, i fråga om eldrivna fordon utan hänsyn till massan hos drivbatterierna, och som drivs antingen med en ottomotor vars slagvolym uppgår till högst 50 cm3 eller någon annan typ av motor vars effekt inte överstiger 4 kW.
I den nuvarande körkortslagens 4 § 3 mom. stadgas att fordonskombination av klass C1E vars totalvikt överstiger 12 000 kg eller vars släpfordons tillåtna totalvikt är högre än dragbilens egenvikt, hör till klass CE. Fordonskombination av klass D1E vars totalvikt överstiger 12 000 kg eller vars släpfordons tillåtna totalvikt är högre än dragbilens egenvikt eller vars släpfordon används för persontransporter hör till klass DE.
Landskapsstyrelsen anser att formuleringen i körkortslagens 4 § 3 mom. är otydlig. Det är för närvarande fullt möjligt att tolka bestämmelsen i 4 § 3 mom. så att den fordonskombination som tillhör körkortsklass C1E samtidigt tillhör klass CE. En liknande tolkning kan göras när det gäller körkortsklasserna D1E och DE. Enligt förslaget ändras därför ordalydelsen i 4 § 3 mom. så att dubbeltydigheten försvinner och tolkningsproblem därmed undviks.
Med fordonskombination av klass
a) C1E, avses fordonskombinationer som består av ett dragfordon i underkategori C1 och en släpvagn med en tillåten totalvikt som överstiger 750 kg under förutsättning att kombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 12 000 kg och släpvagnens tillåtna totalvikt inte är högre än dragfordonets tjänstevikt.
b) CE, avses fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori C och en släpvagn med en tillåten totalvikt som överstiger 750 kg.
c) D1E, avses fordonskombinationer som består av ett dragfordon i underkategori D1 och en släpvagn med en tillåten totalvikt som överstiger 750 kg, under förutsättning, att kombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 12 000 kg, släpvagnens tillåtna totalvikt inte är högre än dragfordonets tjänstevikt samt att släpvagnen inte används för persontransport.
d) DE, avses fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori D och en släpvagn med en tillåten totalvikt som överstiger 750 kg.
Vad som avses dragfordon i kategori C, C1, D och D1 framgår av bestämmelserna i 4 § 1 mom.
5 § Här anges bokstavskombinationerna för respektive körkortsklass. Den föreslagna ändringen ansluter sig till de föreslagna ändringarna 2 och 4 §§. Till följd av förslaget införs de nya kombinationerna M och MT. Vad som avses med dessa kombinationer framgår av lagtexten.
I Sverige är det möjligt, till skillnad från vad som är fallet i landskapet, att genomgå en speciell förarutbildning som ger rätt att köra buss i trafiken trots att rätt att köra lastbil saknas. Genom ändringen fogas till paragrafen ett nytt tredje moment i syfte att göra det möjligt för dem som genomgått en sådan utbildning att verka som förare i landskapet.
7 § I 2 punkten finns en bestämmelse som i praktiken innebär att en person som beviljats körkort av klass B (personbil) automatiskt får rätt att även framföra fordon av klass A1 (lätt motorcykel), vilket inte är godtagbart. I takt med att den tekniska utvecklingen gått framåt har de lätta motorcyklarna blivit mer avancerade. En person erhåller inte automatiskt de färdigheter som krävs för att kunna framföra lätta motorcyklar tryggt och säkert i vägtrafiken bara för att han eller hon beviljats körkort för personbil. Lätta motorcyklar skiljer sig konstruktionsmässigt så pass mycket från personbilar att det av trafiksäkerhetsskäl i lag skall krävas att man genomgått en för lätta motorcyklar speciellt anpassad förarutbildning för att få framföra dessa i trafiken. Landskapsstyrelsen föreslår därför 1 mom. 2 punkten upphävs.
Ändringen av 1 mom. 4 punkten görs som en följd av att M-körkort införs.
Ibland kan det uppstå trafiksituationer då större fordon måste flyttas i samband med att exempelvis en olycka inträffat på livligt trafikerad väg. I de fall ingen av de närvarande på olycksplatsen har behörighet att flytta fordonet i fråga är den lämpligt att tillkallad polisman ges befogenhet att flytta fordonet i fråga som ett led i återställandet av allmän ordning och säkerhet. Därför införs i 5 punkten bestämmelser som berättigar polisman att i tjänsten flytta fordon oavsett vilken körkortsklass fordonet tillhör.
8 § I paragrafens 2 mom. stadgas att förarutbildningen skall bestå av en teoretisk och praktisk del. För att tydliggöra vilka krav som skall ställas på förarutbildningen införs i 2 mom. en bestämmelse vilken uttryckligen stadgar att förarutbildningen skall uppfylla de krav som anges i bilaga II till rådets direktiv av de 29 juli 1991 om körkort (91/439/EEG).
11 § Denna paragraf innehåller bestämmelser om vilken ålder en person skall ha uppnått för att få påbörja en viss förarutbildning.
Ändringen av 1 mom. c punkten innebär att eleven skall ha uppnått en ålder av 17 år och 6 mån. för att få påbörja undervisning i syfte att erhålla körkort av klass A för mellantung motorcykel. Vad gäller rätt att få påbörja undervisning för att få körkort av klass A för tung motorcykel hänvisas till detaljmotiveringen till 37 §.
Genom ändringen kommer lagstiftarens ursprungliga syfte med bestämmelsen i den nuvarande körkortslagens 11 § 1 mom. c punkt att framgå tydligare och lagstiftningen härvidlag bringas i överensstämmelse med praxis.
13 § I 2 mom. anges förutsättningarna för att få verka som trafiklärare. Däri stadgas att förutsättningen för att få tillstånd att verka som trafiklärare är att sökanden
a) under minst fem år innehaft körkort för den aktuella fordonsklassen,
b) inte under den tid han innehaft körkort brutit mot bestämmelserna i vägtrafiklagen för landskapet Åland på ett sätt som tyder på oförmåga att följa dem samt att han
c) vid examen visat sig behärska det kunskapsområde han i egenskap av lärare förväntas lära ut.
Ändringen medför att en ny d punkt fogas till 2 mom. Genom förslaget vill landskapsstyrelsen framhålla hur viktigt det av effektivitetsskäl är att skaffa sig förarutbildning där man får anses vara permanent bosatt. Följaktligen skall den förarutbildning som tillhandahålls i landskapet erbjudas dem som är permanent bosatta i landskapet. Är man permanent bosatt i till exempel Sverige är det enligt landskapsstyrelsens uppfattning mest ändamålsenligt att genomgå sin förarutbildning där.
I samband med ändringen görs en mindre språklig justering av paragrafens b och c punkter som dock inte medför något nytt i sak.
14 § Av samma skäl som anförts i detaljmotiveringen till 13 § angående förarutbildning skall endast de som är permanent bosatta i landskapet ges rätt att övningsköra i landskapet.
17 § I 1 mom. stadgas att trafikundervisning för att erhålla förarbevis för moped ges i grundskola. Med landskapsstyrelsens tillstånd får undervisning ordnas även på annat sätt.
Enligt 2 mom. skall kommun ställa tillräckliga resurser till förfogande för mopedförarutbildningen i grundskola.
Med stöd av bestämmelserna i 3 mom. skall examen ordnas av skolan och motorfordonsbyrån gemensamt. Till den som avlagt godkänd examen utfärdar motorfordonsbyrån ett förarbevis. Utfärdandet av förarbevis skall framskjutas med tre månader för den som under de två närmast föregående åren, räknat från dagen för godkänd examen, framfört motorfordon utan körkort eller förarbevis.
Bestämmelsen i 4 mom. innebär att förarbevis skall medföras vid färd och på anfordran uppvisas för polisman.
Enligt förslaget upphävs paragrafen i sin helhet till följd av att förarbevisen slopas och ersätts av M-körkort. Med undantag för vad som anges i ikraftträdelsebestämmelsen nedan innehåller förslaget inte några bestämmelser i vilka det ställs krav på att obligatorisk undervisning först måste genomgås för att examen för körkort av klass M sedan skall få avläggas.
Mopeder är till sin tekniska konstruktion så beskaffade att de blivande mopedförarna själv kan skaffa sig de praktiska färdigheter som med stöd bestämmelserna i 17 § förmedlas genom undervisning i grundskolan. Enligt landskapsstyrelsen är det för beviljande av M-körkort är fullt tillräckligt att ett obligatoriskt teoriprov med godkänt resultat avlagts och att de i 26 § 2 mom. ställda hälsokraven är uppfyllda. Dessa hälsokrav innebär att
a) att den binokulära synskärpan med eller utan korrigerande linser är minst 0,5 för båda ögonen tillsammans eller, om examinanden är helt blind på ett öga eller endast använder det ena ögat, att synskärpan är minst 0,6 och examinanden har haft denna monokulära syn tillräckligt länge för att ha vant sig vid att använda endast ett öga,
b) att det horisontella synfältet är minst 120°, om inte en läkare specialiserad i ögonsjukdomar anser det vara möjligt att avvika från kravet, eller, om examinanden använder endast det ena ögat, att synfältet för detta öga är normalt samt
c) att examinanden inte har några sådana i bilaga III till direktiv 91/439/EEG nämnda sjukdomar eller handikapp som väsentligt försämrar hans förmåga att framföra fordon i den aktuella klassen, eller, om han har en sjukdom eller ett handikapp som inverkar på körförmågan, att sjukdomen eller handikappet inte väsentligt försämrar hans förmåga att framföra fordon i den aktuella klassen som är utrustat med automatväxel eller annan specialutrustning.
I händelse av att det likväl finns ett behov av undervisning kan de blivande mopedförarna och trafikskolorna ingå privata överenskommelser därom.
25 § Genom förslaget införs här i förtydligande syfte en klar definition av begreppet permanent bosättningsort. Som en följd härav används begreppet konsekvent i alla de paragrafer i körkortslagen vilka i något avseende innehåller bestämmelser om bosättning.
26 § Ändringen görs som en följd av att mopedkörkort införs och att 17 § upphävs.
27 § Ändringen görs som en följd av att mopedkörkort införs.
29 § Enligt 1 mom. 1 punkten stadgas att examen för körkort av klass D och D1 får avläggas under förutsättning att examinanden har innehaft körkort för bil under minst ett år och att han har körkort av klass C som inte är förenat med prövotid. I enlighet med den utarbetade läroplanen angående förarutbildning är den tvådelade förarutbildningen som tillhandahålls i landskapet upplagd på följande sätt. Under första skedet, under vilket de blivande körkortsinnehavarna får sin huvudsakliga utbildning, ges merparten av körlektionerna och alla kurserna i trafikteori genomgås. Därefter avläggs teori- och uppkörningsprov varefter det med prövotid förenade körkortet beviljas i enlighet med bestämmelserna i 38 §. Sedan skall eleven under en kortare tid övningsköra på egen hand varefter utbildningens andra skede påbörjas.
Under andra skedet får eleven kompletterande körundervisning. I samråd med trafikskolan gör eleven en utvärdering av första skedet varvid en skriftlig redogörelse över vad som hänt under den tid eleven övningskört på egen hand lämnas. Under andra skedet ges ytterligare några lektioner under vilka bland annat risksituationer i trafiken, deras orsaker och följder, och ekonomiska körsätt diskuteras. När andra skedet genomgåtts med godkänt resultat beviljar trafikskolan eleven ett intyg som i sin tur berättigar till att ansöka om permanent körkort.
I enlighet med de riktlinjer som anges i läroplanerna i fråga kan det andra skedet påbörjas tidigast sex månader efter det att det med prövotid förenade körkortet beviljats. Det permanenta körkortet i sin tur beviljas tidigast ett år efter det att andra skedet påbörjats. Anledningen därtill är att det ur trafiksäkerhetssynpunkt bedömts nödvändigt att under ett år följa upp hur eleven utvecklas som förare. Konsekvensen därav är att körkort av klass C som inte är förenat med prövotid enligt rådande praxis är minst 18 månader gamla.
Bestämmelsen i 1 mom. 1 punkten är således självmotsägande eftersom det å ena sidan krävs att sökande haft körkort för bil (lastbil) minst ett år samtidigt som det å andra sidan krävs att sökande innehar körkort av klass C som inte är förenat med prövotid. Såsom paragrafen för närvarande är utformad är det således möjligt att inneha ett körkort som är ett år gammalt samtidigt som det är 18 månader gammalt vilket är ologiskt och således måste rättas till.
Landskapsstyrelsen föreslår därför att denna motsägelse avlägsnas ur lagtexten i syfte få paragrafen att bli i överensstämmelse med hur den hittills i praktiken tillämpats.
30 § I 2 mom. anges för närvarande förutsättningarna för att få avlägga examen för fordonskombinationer av klass CE, C1E, DE och D1E. Där stadgas att examen i fråga får avläggas om examinanden
a) under de fem år som föregår examen som huvudsyssla i en följd av minst tre månader har kört bil för vars framförande krävs körkort av klass C eller C1 eller
b) har erhållit av landskapsstyrelsen godkänd yrkesutbildning för förare eller
c) innehar eller tidigare har innehaft körkort för här avsedd fordonskombination eller fordon för vars framförande fordras körkort av klass D eller D1.
Vad som avses med fordonskombinationer av klass CE, C1E, DE och D1E framgår av detaljmotiveringen till 4 §.
Skadeverkningarna är som ovan konstaterats särskilt omfattande och koststamma vid trafikolyckor där fordonskombinationer är inblandade. Enligt landskapsstyrelsen är det därför av yttersta vikt att förarna skaffar sig en utbildning som är i överensstämmelse med den examen som skall avläggas och därigenom får den grundläggande erfarenhet och kompetens som behövs för att kunna framföra tyngre fordonskombinationer tryggt och säkert i trafiken.
Såsom bestämmelsen i körkortslagens 30 § för närvarande är utformad är det t.ex. möjligt att avlägga examen för körkort av klass CE trots att examinanden endast innehar körkort av klass C1. Ett annat exempel är att examen kan avläggas för körkort av klass DE fastän examinanden endast innehar körkort av klass C1, C eller D1, vilket landskapsstyrelsen inte kan godta.
Förare som endast innehar körkort av klass C1 eller D1 har i allmänhet inte samma förarkompetens som innehavare av körkort av klass C eller D. Av trafiksäkerhetsskäl är det följaktligen nödvändigt att bestämmelsen i 30 § ändras så att examinanden uppfyller tillräckligt höga förkunskapskrav för att han eller hon skall få avlägga examen för körkort av t.ex. klass CE eller DE.
Ändringen medför exempelvis att examen för körkort av klass DE bara kan avläggas av en person som beviljats körkort av klass D. Innehav av körkort av endast klass C, C1 eller D1 är således inte tillräckligt. Ett annat exempel är att examen för körkort av klass CE inte att kan avläggas av en person som endast innehaft körkort av klass C1.
Enligt förslaget utesluts dock inte möjligheten för innehavare av körkort av en viss fordonsklass att avlägga examen för fordonskombination i vilken dragbilen tillhör en lättare fordonsklass än den för vilken innehavaren redan har körkort. Exempelvis kan en innehavare ha körkort av klass D och avlägga examen för klass C1E om så önskas.
31 § Ändringen görs som en följd av att mopedkörkort införs.
32 § Ett ålderskrav på 15 år för att få avlägga examen införs i 1 mom. a punkten som en följd av att M-körkort införs.
I 1 mom. c punkten stadgas för närvarande att den som vill avlägga examen skall ha uppnått en ålder av 18 år för körkortsklass A i fråga om framförande av motorcykel med en effekt om 25 kW eller lägre (mellantung motorcykel), i fråga om motorcykel med en högre effekt än 25 kW eller vars förhållande mellan effekt och vikt överstiger 0,16 kW/kg (tung motorcykel) endast under förutsättning att examinanden har minst två års erfarenhet som förare av motorcykel med körkort av klass A. Avsikten med stadgandet är att det med tanke på olycksbenägenheten för motorcyklister bör krävas en viss mognad och erfarenhet som förare av mellantunga motorcyklar för att man skall få framföra tunga motorcyklar i trafiken.
Formuleringen i c punkten är dock olycklig när det gäller ålderskravet för att få framföra tunga motorcyklar. För närvarande finns det nämligen ingen som helst möjlighet att redan vid fyllda 18 år ha en tvåårig erfarenhet som förare av motorcyklar med körkort av klass A. Enligt 11 § 1 mom. c punkten krävs det nämligen att man uppnått en ålder av 17 år och 6 mån. för att få påbörja förarutbildning i syfte att erhålla körkort av klass A. Således finns det i praktiken ingen möjlighet att redan vid 18 års ålder få rätt att framföra motorcyklar i den tyngsta klassen.
Landskapsstyrelsen föreslår därför, i anslutning till att 11 § 1 mom. c punkten genom förslaget preciseras, att ordalydelsen 32 § 1 mom. c punkten ändras så den blir i överensstämmelse med praxis och rättsläget därigenom blir klarare.
Ändringen innebär således att det enligt 1 mom. c punkten krävs en uppnådd ålder av 18 år för att få avlägga examen för dels körkort av klass A till den del det gäller rätten att framföra mellantunga motorcyklar. Ålderskravet på fyllda 18 år för att få avlägga examen för körkort av klass B, C, C1, CE eller C1E ändras inte.
I händelse av att en person inte har någon erfarenhet alls som förare av mellantung motorcykel kan enligt förslaget examen för körkort för tung motorcykel avläggas först vid fyllda 21 år enligt 1 mom. e punkten. Det sistnämnda är dock möjligt endast under förutsättning att examinanden i enlighet med vad som stadgas i 34 § av lägger körprov med en motorcykel vars effekt uppgår till minst 35 kW.
Förslaget medför däremot ingen ändring av 1 mom. d punkten i fråga om ålderskravet på fyllda 21 år för att få avlägga examen för körkort av klass D, D1, DE eller D1E.
33 § Ändringen görs som en följd av att mopedkörkort införs.
34 § Ändringen görs som en följd av att mopedkörkort införs.
36 § I 1 mom. stadgas att polismyndigheten efter ansökan kan utfärda körkort till sökande som har permanent bosättningsort i landskapet eller som kan intyga att de har studerat i landskapet i minst sex månader i följd.
I förtydligande syfte kompletteras enligt förslaget körkortslagens 36 § 1 mom. med en hänvisning innebärande att ett körkort skall vara utformat i enlighet med det i rådsdirektivets bilaga I ställda kraven.
Ändringen 1 4 mom. görs som en följd av att mopedkörkort införs.
37 § Den härvidlag föreslagna ändringen motiveras av att den som vid fyllda 18 år har två års erfarenhet som förare av motorcykel av klass A1 även har tillräcklig kompetens för att automatiskt erhålla körkort av klass A i fråga om framförande av motorcykel med en effekt om 25 kW eller lägre. Någon examen härför behöver således inte erläggas.
Den som vid fyllda 20 år har två års erfarenhet som förare av motorcykel av klass A skall av samma skäl som framförts i föregående stycke automatiskt erhålla körkort av klass A i fråga framförande av motorcykel med en högre effekt än 25 kW eller vars förhållande mellan effekt och vikt överstiger 0,16 kW/kg.
38 § I denna paragraf finns bestämmelser om körkort förenade med prövotid. Ändringen av 3 mom. innebär ett skärpt krav på att tilläggsutbildning genomförs under prövotiden för att det permanenta körkortet skall beviljas. Genom denna bestämmelse garanteras att förarna i större utsträckning jämfört med tidigare har den erforderliga kompetens och mognad som måste krävas av dem som innehar permanent körkort.
39 § I paragrafens andra moment anges att körkort beviljas på vissa villkor. Genom ändringen preciseras de förutsättningar vilka enligt förslaget skall ligga till grund för beviljande av villkorade körkort.
41a § Här har i enlighet vad som anförts i den allmänna motiveringen införts en bestämmelse om dubblettexemplar. Bestämmelsen har placerats i körkortslagens femte kapitel vilket motiveras av bestämmelsen handlar om utfärdande av körkort, dock under vissa i den allmänna motiveringen angivna speciella förutsättningar.
6 kap. Hälsokontroll och förnyande av körkort
42 § Eftersom det allmänna hälsotillståndet förbättrats ändras enligt förslaget kraven på när hälsokontroller för förnyande av körkort skall genomgås i de fall körkortsinnehavaren har körkort av klass A, A1, B, B1, M eller T. Första kontrollen görs i detta avseende det år körkortsinnehavaren fyller 60 år. Därefter skall regelbundna kontroller göras med fem års intervall.
I de fall körkortsinnehavaren har körkort av klass C, C1, D, D1 eller E skall av den första hälsokontrollen göras det år körkortsinnehavaren fyller 45 år. Kravet på genomgången hälsokontroll har härvidlag enligt förslaget av trafiksäkerhetsskäl inte ändrats.
42a § Med stöd av vad som anförts i den allmänna motiveringen föreslås bestämmelser som i förebyggande syfte effektivt bidrar till att endast de ur trafiksäkerhetssynpunkt lämpliga förarna tillerkänns fortsatt rätt att framföra fordon i vägtrafiken.
Med hänsyn till de förslagna bestämmelsernas materiella innehåll är det enligt landskapsstyrelsens uppfattning mest ändamålsenligt att de tas in i en helt ny paragraf.
46 § Med stöd av den allmänna motiveringen ändras 1 mom. c punkten vilket innebär att ärenden som rör körkortsinnehavare vilka av polismyndigheten tilldelats körförbud på grund av körning utan körkort inte tas upp till behandling i domstol.
I enlighet med vad som vidare anförts i den allmänna motiveringen kompletteras 4 mom. d punkten sålunda att en innehavare av temporärt körkort som gör sig skyldiga till upprepade trafikförseelser skall bedömas strängare än innehavare av permanent körkort som gör sig skyldiga till motsvarande förseelser.
51 § Ändringen görs som en följd av att 25 § ändras.
54 § I 56 § 4 mom. stadgas att det i körkortsregistret skall upptas personuppgifter om de personer som erhållit förarbevis för moped med stöd av bestämmelserna i 17 § 3 mom. Eftersom förarbevisen enligt förslaget försvinner skall 56 § 4 mom. upphävas.
11 kap. Särskilda bestämmelser
61 § I 61 § stadgas att landskapsstyrelsen fastställer hur körkort, förarbevis för moped, anmälningar intyg och tillstånd som avses i denna lag skall vara utformade. Som en följd av att förarbevisen försvinner skall passusen "förarbevis för moped" i 61 § strykas.
Ikraftträdelsebestämmelsen. Avsikten med den nya lagen är bland annat att införa ett enhetligt krav på innehav av mopedkörkort för att få framföra moped i trafiken varigenom polisens övervakningsarbete underlättas. Syftet med bestämmelsen i 2 och 3 mom. är att äldre mopedförare, vilka i enlighet med de nuvarande bestämmelserna i körkortslagen inte är skyldiga att inneha förarbevis, skall ges skälig tid inom vilken de hinner anpassa sig till de nya reglerna om mopedkörkort.
Syftet med bestämmelsen i 4 mom. är att man under övergångstiden på ett smidigt sätt skall kunna bygga upp ett nytt register över mopedförarna i landskapet.
2. Landskapslag om ändring av 69 och 78 §§ vägtrafiklagen för landskapet Åland
69 § I syfte att åstadkomma språklig samstämmighet mellan denna paragraf och körkortslagens 3 § ersätts ordet anfordran med ordet begäran på samma sätt som enligt förslaget gjorts i körkortslagens 3 §. I paragrafrubriken ersätts ordet förete med det modernare ordet uppvisa.
78 § Med stöd av vad som anförts i allmänmotiveringen föreslås här att bestämmelser införs vilka i förening med körkortslagens regler bidrar till att ytterligare förstärka körförbudets förebyggande funktion, öka respekten för trafikreglerna och därigenom skapa en tryggare och bättre trafikmiljö.
3. Landskapslag om ändring av 43 § landskapslagen om besiktning och registrering av fordon
43 § Ändringen ansluter sig till ändringen av körkortslagens 2 § och är en följd av att mopedkörkort införs.
Landskapsstyrelsen föreslår att följande lagar antas.
1.
L A N D S K A P S L A
G
om ändring av körkortslagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 7 § 1 mom. 3 punkten, 17 §, 56 § 4 mom. körkortslagen den 19 december 1991 för landskapet Åland (79/1991)
ändras lagens 2 §, 4 § 1 och 3 mom., 5 § 1 mom., 7 § 4 och 5 punkten, 8 § 2 mom., 11 § 1 mom. c punkten, 13 § 2 mom. b och c punkterna samt 3 mom., 14 § 2 mom., 25 §, 26 § 2 mom. c punkten, 27 § 2 mom., 29 § 1 mom. 1 punkten, 30 § 2 mom., 31 och 32 §§, 33 § 2 mom., 34 § 2 mom., 36 § 1 och 4 mom., 38 § 1 och 3 mom., 39 § 2 mom., 42 § 1 mom., 46 § 1 mom. d punkten och 4 mom., 51 och 61 §§ av dessa lagrum 4 § 1 och 3 mom., 5 § 1 mom., 7 § 4 och 5 punkten, 11 § 1 mom. c punkten, 26 § 2 mom. c punkten, 27 § 2 mom., 29 § 1 mom. 1 punkten, 30 § 2 mom., 31 och 32 §§, 36 § 4 mom. och 38 § 1 mom. sådana de lyder i landskapslagen den 16 augusti 1996 (58/1996), 13 § 2 mom. b och c punkterna samt 3 mom., 14 § 2 mom., 34 § 2 mom. samt 51 § sådana de lyder i landskapslagen den 17 juni 1993 (36/1993), 36 § 1 mom. sådant det lyder i landskapslagen den 12 september 1995 (74/1995) och 46 § 1 mom. d punkten sådan den lyder i landskapslagen den 6 februari 2003 (12/2003) samt
fogas till lagens 3 § ett nytt 2 mom., till 5 § sådan den lyder i landskapslagen den 16 augusti 1996 (58/1996) ett nytt 3 mom., till 11 § sådan den lyder i landskapslagen den 16 augusti 1996 (58/1996) en ny e punkt, till 13 § 2 mom. sådant det lyder i landskapslagen den 17 juni 1993 (36/1993) en ny d punkt, till 37 § sådan den lyder i landskapslagarna den 12 september 1995 (74/1995) och den 10 augusti 2000 (47/2000) nya 2 och 3 mom. samt till lagen två nya 41a och 42a §§ som följer:
2 §
För att få framföra motordrivet fordon på väg i landskapet Åland fordras giltigt körkort som berättigar till framförande av fordonet. Med väg avses detsamma som i vägtrafiklagen för landskapet Åland (27/1983). Ett körkort är inte giltigt då giltighetstiden utgått eller då körkortsinnehavaren är tilldelad körförbud. Intyg över godkänd förarexamen som svarar mot körkort ger examinand rätt att under 30 dagar räknat från den dag godkänd förarexamen avlagts framföra fordon av den körkortsklass förarexamen avser.
Den som fyllt 15 år och som har sin permanenta bosättningsort utomlands men är på tillfälligt besök i landskapet får framföra moped under förutsättning att det i hemlandet är tillåtet att framföra moped utan körkort eller annan därmed jämförlig handling.
Motordrivet fordon som är avsett att styras av gående får framföras utan körkort. Moped med låg effekt får framföras endast av förare som fyllt 15 år.
3 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Körkort och andra i denna lag nämnda tillstånd skall medföras vid färd och på begäran uppvisas för polis- eller besiktningsman eller annan trafikövervakare.
4 §
Behörighet att framföra fordon anges i körkortet på följande sätt:
Bokstav Behörighet
A motorcykel samt motorcykel med släpfordon
A1 motorcykel med en slagvolym som inte överstiger 125 cm3 och en effekt som inte överstiger 11 kW samt till den kopplat släpfordon
B personbil, paketbil samt övriga fordon, vilkas totalvikt är högst 3 500 kg och i vilka finns plats för högst åtta personer utom föraren samt de fordonskombinationer vilkas dragbil hör till denna klass och i vilka släpfordonets totalvikt är högst 750 kg eller hela kombinationens totalvikt är högst 3 500 kg och släpfordonets totalvikt inte överstiger dragbilens egenvikt
B1 tre- eller fyrhjuligt fordon som är konstruerat för en hastighet som överstiger 45 km/tim eller som drivs av en förbränningsmotor med en slagvolym som överstiger 50 cm3 eller annan motor med likvärdig effekt samt vars egenvikt är högst 550 kg, i fråga om elfordon drivbatterier inte medräknade, samt till den kopplat släpfordon
C lastbil och annat fordon vars totalvikt överstiger 3 500 kg och i vilket finns plats för högst åtta personer utom föraren samt fordonskombinationer vilkas dragbil hör till denna klass om släpfordonets totalvikt är högst 750 kg samt trafiktraktor och till den kopplat släpfordon
C1 lastbil och annat fordon vars totalvikt överstiger 3 500 kg med inte överstiger 7 500 kg och i vilket finns plats för högst åtta personer utom föraren samt fordonskombinationer vilkas dragbil hör till denna klass om släpfordonets totalvikt är högst 750 kg
D buss och annat fordon i vilka finns plats för fler än åtta personer utom föraren samt fordonskombination med buss som dragbil, om släpfordonets totalvikt är högst 750 kg
D1 buss och annat fordon i vilka finns plats för fler än åtta men inte fler än 16 personer utom föraren samt fordonskombinationer vilkas dragbil hör till denna klass, om släpfordonets totalvikt är högst 750 kg
E fordonskombination som inte hör till ovannämnda klasser
T traktor som inte är trafiktraktor, motorredskap, snöskoter jämte till dem kopplade släpfordon
M lätt fyrhjuling samt två- eller trehjulig moped med undantag för moped med låg effekt
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
En fordonskombination i vilken hela kombinationens totalvikt överstiger 12 000 kg, släpfordonets totalvikt överstiger dragbilens egenvikt eller släpfordonet används för personaltransporter hör till klass
1) CE, i stället för klass C1E, om dragbilen är ett fordon i klass C1 samt,
2) DE, i stället för klass D1E, om dragbilen är ett fordon i klass D1.
5 §
Körkort utfärdas med följande kombinationer av bokstäver och behörighet:
A ** ** **
* B* ** **
* BE ** **
A B* ** **
A BE ** **
* B* C* **
A B* C* **
* BE C* **
A BE C* **
* BE CE **
A BE CE **
* B* C* D*
A B* C* D*
* BE C* D*
A BE C* D*
* BE C* DE
A BE C* DE
* BE CE DE
A BE CE DE
T
M
MT
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Ett körkort som utan beteckning för klass C erhållits i någon av Europeiska unionens medlemsstater eller i en EES-stat och som ger rätt att framföra fordon av körkortsklass D eller D1 (bussar) får bytas ut mot motsvarande körkort utfärdade i landskapet, dock så att någon beteckning för klass C därvid inte anges.
7 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
4) körkort av klass A1, A, B1 eller B berättigar till att framföra även fordon av klass M eller T och körkort av klass T berättigar till att framföra fordon av klass M,
5) körkort av klass B berättigar även till att framföra fordonskombinationer av klass BE vid färd till och från plats där examen skall avläggas samt polisman i tjänst att tillfälligt framföra fordon av klass A, C, C1, D, D1 eller E samt
8 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Förarutbildningen består av en teoretisk och en praktisk del. Förarproven skall uppfylla de i bilaga II till rådets direktiv 91/439/EEG ställda minimikraven.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
11 §
För att få påbörja förarutbildning krävs av eleven att han skall ha uppnått en ålder av
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
c) 17 år och 6 månader för undervisning för att få körkort av klass A i fråga om framförande av motorcykel med en effekt om 25 kW eller lägre,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
e) 20 år och 6 månader för undervisning för att få körkort av klass A i fråga om framförande av motorcykel med en högre effekt än 25 kW eller vars förhållande mellan effekt och vikt överstiger 0,16 kW/kg om förare saknar två års erfarenhet som förare av motorcykel med körkort av klass A.
13 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Förutsättning för att få tillstånd att verka som lärare är att sökanden
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
b) inte under den tid han innehaft körkort brutit mot bestämmelserna i vägtrafiklagen för landskapet Åland på ett sätt som tyder på oförmåga att följa dem,
c) vid examen visat sig behärska det kunskapsområde han i egenskap av lärare förväntas lära ut samt att
d) sökanden har permanent bosättningsort i landskapet.
Polismyndigheten beviljar tillstånd för att i landskapet verka som lärare som avses i denna paragraf.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
14 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Polismyndigheten beviljar tillstånd för övningskörning i landskapet samt godkänner person som utövar överinseende vid övningskörning. Endast personer som har permanent bosättningsort i landskapet eller personer som kan intyga att de i landskapet studerat i en följd av minst sex månader har rätt att övningsköra och utöva överinseende vid övningskörning. Den som skall utöva överinseende vid övningskörning skall även under minst tre år innehaft körkort för den aktuella fordonstypen och inte under denna tid brutit mot bestämmelserna i vägtrafiklagen för landskapet Åland på ett sätt som tyder på oförmåga att följa dem.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
25 §
För att få avlägga förarexamen krävs att examinanden erhållit förarutbildning i landskapet eller, om förarutbildning inte erfordras, har permanent bosättningsort i landskapet eller att han kan intyga att han har studerat i landskapet i minst sex månader i följd.
Med permanent bosättningsort avses i denna lag den plats där en person under minst 185 dagar per kalenderår bor till följd av
1) personlig och yrkesmässig anknytning eller,
2) personlig anknytning som präglas av nära band mellan personen och den platsen i fråga.
För en person som har den yrkesmässiga anknytningen till en annan plats än den personliga anknytningen och som därför omväxlande bor på olika platser i två eller flera medlemsstater skall dock den permanenta bosättningsorten anses vara den plats till vilken han har personlig anknytning under förutsättning att personen återvänder dit regelbundet. Detta sista villkor behöver inte uppfyllas om personen bor i en medlemsstat för att genomföra en tidsmässigt begränsad uppgift.
Utöver de krav som anges i 1 mom. skall examinanden även uppfylla de krav som anges för den aktuella körkortsklassen i 26-32 §§.
Motorfordonsbyrån kan medge även person som erhållit förarutbildning utanför landskapet rätt att avlägga förarexamen om han bedöms inneha erforderliga förutsättningar härför.
26 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
c) att examinanden inte har några sådana i bilaga III till direktiv 91/439/EEG nämnda sjukdomar eller handikapp som väsentligt försämrar hans förmåga att framföra fordon i klass A, A1, B1, M eller T, eller, om han har en sjukdom eller ett handikapp som inverkar på körförmågan, att sjukdomen eller handikappet inte väsentligt försämrar hans förmåga att framföra fordon i klass A, A1, B1, M eller T som är utrustat med automatväxel eller annan specialutrusning.
27 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Utöver vad i 1 mom. sägs krävs av examinanden att han uppfyller i 26 § 2 mom. a och b punkten fastställda krav samt att examinanden inte har några sådana i bilaga III till direktiv 91/439/EEG nämnda sjukdomar eller handikapp som väsentligt försämrar hans förmåga att framföra fordon i klass B, B1, M eller T, eller, om han har en sjukdom eller ett handikapp som inverkar på körförmågan, att sjukdomen eller handikappet inte väsentligt försämrar hans förmåga att framföra fordon i klass B, B1, M eller T som är utrustat med automatväxel eller annan specialutrustning.
29 §
För att få avlägga examen för körkort av klass D och D1 krävs att examinanden
1) har körkort av klass C som inte är förenat med prövotid samt
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
30 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Utöver vad som sägs i 1 mom. skall examinanden för att få avlägga examen för körkort av
1) klass CE, under de fem år som föregått examen som huvudsyssla i en följd av minst tre månader ha kört bil för vars framförande krävs körkort av klass C,
2) klass C1E, på sätt som anges i 1 punkten kört bil för vars framförande krävs körkort av klass C1,
3) klass DE, inneha eller tidigare ha innehaft körkort för här avsedd fordonskombination eller fordon för vars framförande fordras körkort av klass D samt
4) klass D1E, inneha eller tidigare ha innehaft körkort för här avsedd fordonskombination eller fordon för vars framförande fordras körkort av klass D1.
Examen för att få körkort av klass CE, C1E, DE eller D1E kan även avläggas under förutsättning att examinanden har erhållit av landskapsstyrelsen godkänd yrkesutbildning för förare.
Utöver vad i 1 och 2 mom. sägs krävs av den som önskar erhålla körkort av klass BE att han uppfyller i 26 § 2 mom. fastställda krav och av den som önskar erhålla körkort av klass CE eller C1E att han uppfyller i 28 § 2 mom. fastställda krav samt av den som önskar erhålla körkort av klass DE eller D1E att han uppfyller i 29 § 2 mom. fastställda krav.
31 §
För att få avlägga examen för körkort av klass M och T krävs att examinanden uppfyller i 26 § 2 mom. fastställda krav
32 §
Den som vill avlägga examen skall ha uppnått en ålder av
a) 15 år för körkortsklass M eller T
b) 16 år för körkortsklass A1 eller B1,
c) 18 år för körkortsklass B, C, C1, CE eller C1E, för körkortsklass CE och C1E endast under förutsättning att examinanden erhållit den minimimängd förarundervisning som krävs enligt landskapsstyrelsens beslut,
d) 18 år för körkortsklass A i fråga om framförande av motorcykel med en effekt om 25 kW eller lägre och examinanden saknar minst två års erfarenhet som förare av motorcykel av klass A1,
e) 21 år för körkortsklass A i fråga om framförande av motorcykel med en högre effekt än 25 kW eller vars förhållande mellan effekt och vikt överstiger 0,16 kW/kg om examinanden saknar den i 11 § e punkten angivna erfarenheten och under förutsättning att examinanden i enlighet med vad som sägs i 34 § avlägger körprov med en motorcykel vars effekt uppgår till minst 35 kW samt,
f) 21 år för körkortsklass CE, C1E, D, D1, DE eller D1E, för körkortsklass CE och C1E i de fall examinanden inte erhållit den i c punkten angivna förarundervisningen.
Bestämmelserna i c och g punkten skall inte inskränka bestämmelserna i rådets förordning (EEG) nr 3820/85 av den 20 december 1985 om harmonisering av viss social lagstiftning om vägtransporter.
33 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
För att få avlägga examen för körkort av klass M eller T krävs inte i 1 mom. b punkten nämnt intyg.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
34 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Förarexamen för körkort av klass M eller T omfattar endast ett teoriprov om inte besiktningsman anser också ett körprov nödvändigt. Förarexamen för övriga körkortsklasser omfattar ett teoriprov och ett körprov, som skall avläggas inom sex månader efter godkänt teoriprov.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
36 §
Polismyndigheten kan efter ansökan utfärda körkort till sökande som har permanent bosättningsort i landskapet eller som kan intyga att de har studerat i landskapet i minst sex månader i följd. Körkortet skall vara utformat i enlighet med de i bilaga I till rådets direktiv 91/439/EEG ställda kraven.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Sökande som är under 25 år gammal och som ansöker om körkort av klass A, A1, B, B1, M eller T skall, i stället för det intyg som avses i 2 mom. b punkten, på av polismyndigheten fastställd särskild blankett deklarera sitt hälsotillstånd varvid han skriftligen skall medge att polismyndigheten kan kontrollera dessa uppgifter. Den sökande skall dock visa att han uppfyller de synkrav som anges i 26, 27 och 31 §§.
37 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Examen som avses i 1 mom. b punkten krävs inte för den körkortsklass som avses i 32 § 1 mom. d punkten (mellantung motorcykel) i de fall sökanden har den i samma lagrum angivna erfarenheten.
Examen krävs inte heller för den körkortsklass som avses i 32 § 1 mom. e punkten (tung motorcykel) i de fall sökanden har minst två års erfarenhet som förare av fordon av den i 2 mom. angivna körkortsklassen.
38 §
Körkort av klass B, C eller C1 beviljas för en tid om två år (prövotid). Vad här sägs gäller dock inte om sökanden redan innehar körkort av annan klass än A, A1, B1, M eller T. I sådana fall utfärdas körkort i enlighet med bestämmelserna i 39 §. I 39 § avsett körkort utlämnas dock tidigast sex månader innan giltighetstiden för körkort förenat med prövotid utgår
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
För sökande som visar att han uppfyller i 2 mom. ställda krav utfärdas körkort i enlighet med bestämmelserna i 39 §. Uppfylls inte kraven i 2 mom. måste sökanden förnya sin förarexamen enligt bestämmelserna i 4 kap. I de fall förarexamen förnyas utfärdas det i 39 § angivna körkortet under förutsättning att sökanden genomgår den i 2 mom. b punkten angivna tilläggsundervisningen inom två år efter det att förnyad förarexamen avlagts.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
39 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Körkort kan beviljas på vissa villkor. Polismyndigheten kan bevilja körkort som endast ger rätt att framföra fordon vissa bestämda vägsträckor, inom vissa områden, under vissa tider på dygnet eller under vissa månader under året (villkorade körkort). Villkorade körkort utfärdas om det av medicinska skäl, ålder eller personliga förhållanden i övrigt får anses påkallat. Villkor kan ändras under körkortets giltighetstid. Körkort vars giltighetstid utgått kan förnyas enligt bestämmelserna i 43 §.
41a §
Har körkort förkommit, förstörts eller skadats så att det inte kan tydas utan svårighet, eller så, att körkortsinnehavaren inte längre kan identifieras med hjälp av fotografiet, eller har körkortsinnehavarens namn ändrats, skall körkortsinnehavaren anhålla om dubblettexemplar hos polismyndigheten. Begäran på grund av namnändring skall framställas inom tre månader efter det att ändringen gjorts. Dubblettexemplar beviljas även om körkortsinnehavaren har sin permanenta bosättningsort utanför landskapet, dock inte i någon av Europeiska unionens medlemsstater eller i en EES-stat.
Vid anhållan av dubblettexemplar av körkort skall körkortet, om det är i behåll, jämte två för körkortet lämpliga fotografier företes och överlämnas till polismyndigheten. Över namnändring skall därtill företes ämbetsbetyg. Om körkortet inte längre finns i behåll skall skriftlig redogörelse, avges för hur körkortet förkommit eller blivit förstört.
Åt den som på grund av i 1 mom. angivna omständigheter anhållit om dubblettexemplar kan polisen utfärda temporärt körkort för högst tre månader. Temporärt körkort skall överlämnas till polisen samtidigt som dubblettexemplar utfärdas.
Om förkommet körkort senare upphittas skall det utan dröjsmål överlämnas till polismyndigheten.
42 §
Körkortsinnehavare skall för polismyndigheten uppvisa läkarintyg inom två månader efter det han fyllt
a) 60 och 65 år, om denne har körkort av klass A, A1, B, B1, M eller T,
b) 45, 50, 55, 60 och 65 år om denne har körkort av klass C, C1, D, D1 eller innehar yrkeskörtillstånd beviljat med stöd av bestämmelserna i 9 kap. denna lag.
De i punkterna a och b angivna ålderskraven gäller dock endast om mer än fem år förflutit sedan körkortet utfärdades.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
42a §
Utan hinder av vad som stadgas om tystnadsplikt har en läkare då han konstaterar att hälsotillståndet för en som ansöker om körkort eller som innehar körkort, annat än tillfälligt försämrats så att han eller hon inte längre uppfyller de hälsokrav som är förutsättningen för beviljande av körkort, rätt att anmäla därom till polismyndigheten.
Innan i 1 mom. angiven anmälan görs bör till patienten meddelas om läkarens rätt att göra sådan anmälan och om hur patientens hälsotillstånd inverkar på dennes körförmåga.
I 1 mom. angiven anmälan kan endast ges uppgifter om
1) att den person som är föremål för anmälan inte uppfyller de hälsokrav som är förutsättning för beviljande av körkort samt
2) vilka tilläggsåtgärder läkaren föreslår.
46 §
Körkortsinnehavare skall tilldelas körförbud av polismyndigheten
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
d) om han minst tre gånger inom ett år, vid innehav av körkort förenat med prövotid två gånger inom ett år alternativt fyra gånger inom två år, gjort sig skyldig till gärning som är straffbar enligt vägtrafiklagen för landskapet Åland, med undantag för andra gärningar som bestraffas med ordningsbot än fortkörningsförseelser, eller till detektorförseelse som avses i landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om förbud mot anordningar som försvårar trafikövervakningen (11/2003),
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Den som tilldelats körförbud med stöd av bestämmelserna i 1 mom. c punkten, med undantag för körning utan körkort, har rätt att få sitt ärende prövat av domstol om han anmäler ärendet dit inom en vecka från det att han fick del av beslutet. Görs sådan anmälan skall domstolen utan dröjsmål underrätta polismyndigheten om att ärendet är anhängiggjort. Polismyndigheten skall i sådant fall utan dröjsmål återlämna körkortet. Finner domstolen att skäl för körförbud föreligger skall den avgöra för hur lång tid körförbudet skall gälla. Denna tid får dock inte överstiga den tid polismyndigheten ursprungligen fastställde. Domstolen kan inte förklara här avsett körförbud villkorligt.
51 §.
Polismyndigheten kan utfärda internationellt körkort som motsvarar innehavarens åländska körkort till den som har permanent bosättningsort i landskapet och fyllt 18 år.
61 §
Landskapsstyrelsen fastställer hur körkort, anmälningar, intyg och tillstånd som avses i denna lag skall vara utformade.
Denna lag träder i kraft den
Mopedförare födda före den 1 juni 1978 som varken innehar mopedförarbevis eller giltigt körkort eller som endast innehar mopedförarbevis skall inom fem år räknat från den dag denna lag träder i kraft i enlighet med bestämmelserna i 5 kap. ansöka om giltigt körkort. Någon avgift i samband med att körkort beviljas behöver dock inte erläggas i de fall ansökan endast avser körkort av klass M.
Förarbevis utfärdade i landskapet Åland äger samma giltighet som körkort ända fram till dess körkort beviljas dock inte längre än till utgången av den i 1 mom. sagda femårperioden.
Förarbevis vilka utfärdats innan denna lag träder i kraft skall under övergångsperioden vara kvar i registret. Dock inte efter det att körkort beviljats.
2.
L A N D S K A P S L A
G
om ändring av 69 och 78 §§ vägtrafiklagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 69 § 1 mom. vägtrafiklagen den 25 juli 1983 för landskapet Åland (27/1983) sådant det lyder i landskapslagen den 19 december 1991 (80/1991)
fogas till lagens 78 § sådan den lyder i landskapslagen den 19 december 1991 (80/1991) två nya 5 och 6 mom. som följer:
69 §
Skyldighet att uppvisa vissa handlingar
Förare av motordrivet fordon skall på begäran av polisman uppvisa sitt körkort, fordonets registerutdrag och handling som han enligt särskilda bestämmelser är skyldig att medföra.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
78 §
Körförbud
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Körkortsinnehavare återfår rätten att framföra motordrivet fordon när körkortet efter att körförbudet eller det temporära körförbudet har upphört återlämnas till innehavaren eller när ett nytt körkort lämnas ut. Om körkortet inte har omhändertagits av polisen återfår körkortsinnehavaren rätten att framföra motordrivet fordon när ett nytt körkort lämnas ut.
Den som tilldelats körförbud enligt bestämmelserna i 1 mom. äger, under den tid körförbudet avser, inte rätt att genomgå förarutbildning med stöd av 2 kap. körkortslagen för landskapet Åland (79/1991) utbilda förare med stöd av 3 kap. samma lag eller på annat sätt framföra motordrivet fordon på väg.
Denna lag träder i kraft den
3.
L A N D S K A P S L A
G
om ändring av 43 § landskapslagen om besiktning och registrering av fordon
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 43 § landskapslagen den 2 april 1993 om besiktning och registrering av fordon (19/1993) som följer:
43 §
Tillfälligt införande i landskapet av moped
Om person som fyllt 15 år och som har sin permanenta bosättningsort i utlandet till landskapet inför moped är han berättigad att använda mopeden i landskapet under högst ett år förutsatt att för mopeden tecknats trafikförsäkring som gäller i landskapet och att det i hemlandet är tillåtet att framföra moped utan körkort eller annan därmed jämförlig handling. Med permanent bosättningsort avses i denna lag detsamma som i 25 § 2 mom. körkortslagen för landskapet Åland (79/1991)
Denna lag träder i kraft den
|
Mariehamn den 16 april 2003 |
|
|
L a n t r å d |
Roger Nordlund |
|
Föredragande ledamot |
Olof Erland |
