|
|
|||
|
Ålands landskapsstyrelse |
FRAMSTÄLLNING nr 13/2002-2003 |
||
|
|
Datum |
|
|
|
|
2003-02-27 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Till Ålands lagting |
|
|
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Sänkning av kommunalskattesatsen för samfund
Landskapsstyrelsen föreslår att skattesatsen för samfund vid kommunalbeskattningen sänks från 6,9861 % till 5,7275 %. Förslaget sammanhänger med en höjning av den statliga samfundsskatten och om det genomförs innebär det att den skatt som företag i landskapet skall betala sammanlagt till stat, kommun och församling kvarstår på sin nuvarande nivå (29 %).
Förslaget innebär att samfundsskatteintäkterna minskar vilket är negativt för kommunerna som skattetagare. Den negativa ekonomiska effekten dämpas av att ingen moms återkrävs från kommunerna från och med år 2003. Under år 2002 återkrävdes fortfarande momsen under de två första månaderna. Effekten av förslaget dämpas ytterligare av att landskapsstyrelsen inte föreslår någon sänkning av procentsatsen för kompensationen för uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen trots att den procentsatsen är direkt kopplad till samfundsskattesatsen.
Den sänkta skattesatsen föreslås bli tillämpad från och med skatteåret 2003.
INNEHÅLL
1.2. Kapitalinkomstskatt som skall fördelas.
1.3. Ändringar i rikslagstiftningen
L A N D S K A P S L A G om ändring av 4 § kommunalskattelagen för landskapet Åland
Med samfund avses enligt definitionen i inkomstskattelagen (FFS 1535/1992) bland annat aktiebolag, andelslag och utländska dödsbon. Regleringen av den så kallade samfundsbeskattningen är tämligen komplicerad åtminstone vad beträffar samfund i landskapet. I riket anges samfundsskattesatsen i 124 § inkomstskattelagen till 29 %. Skatteintäkterna fördelas mellan de tre skattetagarna staten, kommunerna och församlingarna enligt vad som anges i 12 § lagen om skatteredovisning (FFS 532/1998).
Enligt 18 § 5 p. självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet vad gäller skatt till kommunerna. Således är behörigheten beträffande samfundsskatten delad mellan landskapet och riket. Kommunalskattelagen för landskapet Åland (37/1993) är till sin konstruktion en blankettlag som med vissa undantag gör inkomstskattelagen och lagen om skatteredovisning tillämpliga i landskapet.
Procentsatsen för den skatt åländska företag betalar till staten följer av den totala samfundsskatteprocenten i riket och den statliga andelen av samfundsskatten som anges i lagen som skatteredovisning. Motsvarande gäller för den skatt som betalas till församlingarna. Procentsatsen för den kommunala samfundsskatten anges i 4 § kommunalskattelagen. Formellt sett är den inte beroende av de ovan nämnda bestämmelserna men i praktiken har lagtinget hittills valt att sätta procentsatsen så att skatten för företag i landskapet totalt sett är på samma nivå som i riket.
Sedan skatteåret 1999 har den totala samfundsskatten som uppbärs av samfund i riket varit 29 % av den beskattningsbara inkomsten. Fördelningen av denna skatt mellan skattetagarna har dock förändrats så gott som årligen sedan dess. För skatteåret 2001 var statens andel 61,12 %, kommunernas andel 37,25 % och församlingarnas andel slutligen 1,63 %. Skatteåret 2002 ändrades andelarna till 74,21 % för staten, 24,09 % för kommunerna och 1,70 % för församlingarna. Dessutom gjordes en särskild justering av fördelningen mellan skattetagarna i riket under båda dessa år som en följd av förändringar i statsandelssystemet. Dessa justeringar berörde dock inte landskapet. Således uppgick procentsatsen för den skatt åländska samfund betalade till staten skatteåret 2001 till 17,7248 % (61,12 % av 29). Procentsatsen höjdes sedan för skatteåret 2002 till 21,5209 % (74,21 % av 29). Motsvarande siffror för kommunalskattens del var 10,8025 % (37,25 % av 29) för år 2001 samt 6,9861 % (24,09 % av 29) för år 2002.
1.2. Kapitalinkomstskatt som skall fördelas
Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 mars 2002 reformerades fördelningen av kommunalskatten från samfund mellan de enskilda kommunerna. Som en del av denna reform beslöts även att årligen fördela ett belopp mellan kommunerna som kompensation för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst. Den nya lagstiftningen tillämpas från och med skatteåret 2002.
Motivet till att fördela ett belopp som motsvarar en del av den kapitalinkomstskatt som betalas av jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare var att de enskilda kommunernas näringspolitiska satsningar bör ge samma utdelning oavsett om de riktar sig till aktiebolag eller till småföretagare. Därför kopplades också storleken på det belopp som fördelas mellan kommunerna till skattesatsen för samfund så att det varje år skall motsvara den skatteintäkt kommunen skulle ha fått om även småföretagarna omfattades av samfundsbeskattningen. Ursprungligen angavs i 2a § LL om landskapsandelar till kommunerna (70/1993) att ett belopp motsvarande 37,25 % (10,8025 procentenheter av 29 %) av den kapitalinkomstskatt som påförts småföretagare årligen skall fördelas mellan kommunerna. När kommunalskattesatsen för samfund sänktes skatteåret 2002 sänktes även detta belopp så att det enligt lagens gällande lydelse motsvarar 24,09 % av nämnda kapitalinkomstskatt (6,9861 procentenheter av 29 %).
1.3. Ändringar i rikslagstiftningen
För skatteåret 2002 ändrades fördelningen av samfundsskatten mellan de olika skattetagarna som en följd av att det så kallade momsåterkravet avskaffades. Kommunernas andel av samfundsskatten sänktes då från 37,25 % till 24,09 %. De nya reglerna som innebär att ingen moms återkrävs från kommunerna tillämpades i praktiken från och med mars 2002. Med hänvisning till att de bestämmelserna nu för första gången kommer att tillämpas på helårsbasis har 12 § lagen om skatteredovisning ändrats så att statens andel av samfundsskatten höjs till 78,55 % medan kommunernas andel sänks till 19,75 % (församlingarnas andel förändras inte). Den nya fördelningen gäller från och med skatteåret 2003.
Ändringen av 12 § lagen om skatteredovisning innebär att den statliga samfundsskatten höjs från 21,5209 % till 22,7795 %. Följden av det är att företag i landskapet kommer att betala drygt 30 % av den beskattningsbara inkomsten i samfundsskatt totalt sett. Eftersom landskapsstyrelsen inte anser det motiverat att höja skattesatsen för företag i landskapet är det enligt landskapsstyrelsens mening ofrånkomligt att sänka kommunalskattesatsen för samfund till 5,7275 %. Därmed skulle den den totala skatt som företagen betalar fortsättningsvis vara 29 %.
Som en följd av att kommunalskattesatsen för samfund sänks till 5,7275 % borde även kompensationen för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst sänkas till 19,75 % (5,7275 procentenheter av 29 %) av den avsedda kapitalinkomstskatten. I syfte att fortsättningsvis stimulera kommunernas näringspolitik avseende småföretagare samt att dämpa den negativa effekt som den sänkta samfundsskattesatsen har på kommunernas ekonomi har landskapstyrelsen dock valt att inte föreslå någon sådan ändring.
Landskapsstyrelsen föreslår inte inom ramen för den här framställningen några andra förändringar av lagstiftningen om fördelningen av skatteintäkter från företagssektorn mellan kommunerna. Ett förslag till ändring av lagstiftningen när det gäller behandlingen av rörliga arbetsplatser i detta sammanhang är dock under beredning med avsikten att överlämna en framställning till lagtinget under våren.
Förslaget har ekonomiska verkningar för de skattskyldiga, för kommunerna som skattetagare och för landskapet. För företagen som skattskyldiga kan förslaget om sänkt kommunalskatt sägas vara positivt såtillvida att den totala skattesatsen för deras del bibehålls på samma nivå som tidigare i stället för att höjas.
För kommunerna som skattetagare innebär förslaget att skatteintäkterna från samfund minskar. Enligt ÅSUB:s kalkyler kommer skatteintäkterna från samfund totalt sett att sjunka med drygt 1,5 miljoner euro från 2002 till 2003 (se ÅSUB Rapport 2002:7). Kommunernas kostnader sänks emellertid som en följd av att lagstiftningen om momsåterkravets avskaffande tillämpas hela året 2003. När det gäller momsåterkravet har landskapsstyrelsen inga uppgifter för januari och februari 2002, för hela år 2001 återkrävdes dock moms till ett belopp av närmare 4,5 miljoner euro av de åländska kommunerna.
Kompensationen för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst beräknas för 2003 utgående från beskattningen 2001. Ett belopp om 331.719,30 euro motsvarar 24,09 % av den kapitalinkomstskatt som betalades av jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare det året. Om procentsatsen sänks till 19,75 % skulle beloppet i stället bli 271.957,50 euro. Eftersom ingen sänkning föreslås kan skillnaden på 59.761,80 euro betraktas som en överföring från landskapet till kommunerna. I själva verket blir dock kompensationsbeloppet lägre eftersom den 2003 påverkas av en justering i efterhand av kompensationen för föregående år.
För övrigt har förslaget inte några kända effekter vare sig för organisation, jämställdhet eller miljö.
Frågan om att sänka kommunalskatten för samfund till den här föreslagna nivån behandlades i överläggningarna mellan landskapsstyrelsen och kommunförbundet i samband med beredningen av förslaget till budget för år 2003. Parterna konstaterade då att sänkningen av kommunalskattesatsen för samfund bör göras så att den totala skattesatsen för samfund i landskapet förblir densamma som för samfund i riket. Ett förslag om sänkning av skattesatsen samt en följdenlig sänkning av kompensationen för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst skickades på remiss till Ålands kommunförbund kf. Efter remissbehandlingen har förslaget i viss utsträckning omarbetats med beaktande av kommunförbundets synpunkter. Eftersom den föreslagna lagstiftningen är avsedd att tillämpas under innevarande skatteår och således är av brådskande natur har ingen ny remissbehandling genomförts.
Landskapsstyrelsen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A
G
om ändring av 4 § kommunalskattelagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut ändras 4 § kommunalskattelagen den 17 juni 1993 för landskapet Åland (37/1993), sådan den lyder i landskapslagen den 15 oktober 2002 (68/2002), som följer:
4 §
Kommunalskatteprocenten för samfund och samfällda förmåner
Samfund och samfällda förmåner skall på den beskattningsbara inkomsten betala 5,7275 % i kommunalskatt.
Denna lag träder omedelbart i kraft och tillämpas första gången vid den beskattning som skall verkställas för skatteåret 2003.
|
Mariehamn den 27 februari 2003 |
|
|
L a n t r å d |
Roger Nordlund |
|
Föredragande ledamot |
Olof Erland |
