Bilaga 1 till landskapsstyrelsens meddelande nr 2/2001-2002

Samhället genomgår en omvandling som beskrivs som ”den digitala revolutionen” eller ”IT-revolutionen”. Drivkraften i processen är informations- och kommunikationstekniken, IKT. Informationstekniken representerar en ny basteknik, såsom ångmaskinen, elektriciteten och förbränningsmotorn i den industriella utvecklingen. Den nya tekniken finns representerad överallt i samhället, ”informationssamhället”.

1.1.1 Definition av begreppet informations- och kommunikationsteknik (IKT)

Begreppen IT och numera IKT har mycket snabbt blivit en självklar del av vardagsspråk. Ändå är det långtifrån entydigt vad de står för. Informationsteknik, IT, är ett samlingsbegrepp för olika tekniker som används för att skapa, lagra, bearbeta, överföra och presentera ljud, text och bild. IT gör denna hantering möjlig i stort sett oberoende av mängden information och geografiska avstånd.

Sammansmältningen av tele-, data- och medieområdena har lett till att begreppet IT numera omfattar all datorbaserad hantering av information. Den digitala kommunikationstekniken såsom mobil telefoni, nya media och Internet är en viktig del i samhällsomvandlingen där informationens användning och kunskap står i fokus. Eftersom landskapsstyrelsens IKT-politik betonar tillämpningen av IT och kommunikation kommer begreppet informations- och kommunikationsteknik (IKT) att användas i detta meddelande.

IKT betecknar tekniska system för informationshantering och kommunikation i vid mening. Systemen bygger på utnyttjande av olika tekniker och äldre infrastrukturer, främst datorn och telesystemet samt TV- och annan medieteknik. [1]

1.2 Den ”nya ekonomin”

Världsekonomin förändras när ekonomierna sammanflätas genom minskade handelshinder och en global finansmarknad. Den traditionella storföretagsbaserade industriella produktionen har på många områden ersatts av nätverk av affärsaktörer som utnyttjar informations- och kommunikationsteknologin för att utveckla nya system, prototyper och mjukvara som i grunden förändrar produktionssätt och kund- och leverantörsrelationer.

Den ”nya ekonomin” bär med sig en stor potential för tillväxt, sysselsättning och integration. Digital teknik gör det allt billigare och enklare att få tillgång till samt att lagra, bearbeta och överföra information. Omvandlingen av digital information till kunskap med ekonomiska och sociala värden utgör själva grunden för den nya ekonomin.

För konsumenterna har ”den nya ekonomin” inneburit en sänkning av informationskostnaderna. Vissa varor kan enkelt beställas via Internet (böcker, resor, CD-skivor) medan andra varor har lättillgänglig information på nätet (bostäder, begagnade bilar, konst, antikviteter).

Företag inom samtliga sektorer utnyttjar elektronik och digitala informationssystem som innebär att hela företagets verksamhet omstruktureras. Inom många sektorer är dagens ledande aktörer sådana som överhuvudtaget inte existerade för några år sedan. Nyckeln till deras tillväxt har varit användningen av Internet för att öka produktiviteten och utöka sin närvaro på nätet. Samtidigt har överinvesteringar i IKT-sektorn lett till kris för många företag, särskild inom elektronisk handel och så kallade dot.com företag, när förväntningarna på tillväxt visat sig orealistiska.

IKT-sektorn i sig kännetecknas av stora investeringskostnader, men med låga produktionskostnader när systemen väl är uppbyggda. Den så kallade marginalkostnaden närmar sig noll.

När produktionssystemen i många branscher läggs om från massproduktion med stordriftsfördelar till kundanpassning, kvalitet och specialiserade produkter och tjänster blir kunskap den strategiska produktionsfaktorn.

Utbildning och förmågan att locka till sig kunskapskapital blir avgörande för Ålands utvecklingsmöjligheter i den nya ekonomin.

2. IKT på Åland

Avsnittet innehåller en beskrivning av utbyggnaden av infrastrukturen på Åland och användningen av IKT i olika samhällssektorer.

2.1 Infrastrukturen på Åland

För att kunna använda den nya tekniken på ett effektivt sätt krävs investeringar i den tekniska infrastrukturen. Den nya infrastrukturen inom kommunikationsområdet som nu byggs upp av de åländska teleoperatörerna med en mycket modern telekommunikationsutrustning skapar förutsättningar för tillväxt på hela Åland. Landskapsstyrelsen ger finansiellt stöd för utbyggnaden av infrastrukturen. Utbyggnaden av nätet sker i de lokala telefonbolagens regi och landskapsstyrelsens stödjer deras investeringar med maximalt 23% på landsbygden och 50% i skärgården.

2.1.1 Bredband

Bredbandsnätet på fasta Åland samt på Vårdö och Föglö bygger idag på så kallad ADSL-teknik, vilken beroende på avstånd till centralen ger en hastighet på mellan 2 och 8 Mbit/s vid inhämtning av information från Internet och mellan 0,5 och 0,7 Mbit/s ut mot Internet. Vid användningen av ordet bredband i meddelandet avses bredband med ADSL-teknik.

Bredare band och olika uppkopplingsmetoder ger nya möjligheter för avancerad kommunikation i framtiden (se tabell nedan) med bland annat rörliga bilder av hög kvalitet och nedladdning av film.

Utbyggnaden innebär att de lokala telefonstationerna knyts samman med optisk fiber och förses med behövlig teknisk tilläggsutrustning. Dataöverföringen mot den enskilde abonnenten sker sedan på idag outnyttjat frekvensutrymme i befintliga telefonledningar. Det maximala avståndet från telefoncentralen till abonnenten är cirka 5 kilometer.

Bredbandsnätet ger kontinuerligt uppkoppling mot Internet med möjligheter till snabb surfning och nedladdning. Idag finns det dock relativt få tjänster som utnyttjar bredbandsanslutningens kapacitet. Detta i kombination med att månadskostnaden uppfattas som relativt hög har medfört att efterfrågan på anslutningar inte varit av den storleksordning som förväntats.

Ett lokalt bredbandsnät på Åland garanterar en hög överföringskapacitet mot lokala tjänster. Idag finns också en hög extern överföringskapacitet speciellt mot Sverige där telefonioperatörerna förfogar över egna optiska förbindelser. Dessutom togs delar av den optiska kabel som drogs i elkabeln till Sverige i bruk under september. Överföringskapaciteten mot fastlandet är idag lägre.

TABELL Hastighet vid olika uppkopplingar

Hastighet	Uppkoppling	Användning
56 kbit/s	Analogt modem	Text och enkel grafik
64 kbit/s	ISDN	Text och grafik
128 kbit/s	ISDN	Text och grafik, foto
256kbit/s	ADSL, kabelmodem, BWA	Text, grafik, foto
512 kbit/s	ADSL, kabelmodem, BWA	Text, grafik, foto, (video)
2 Mbit/s	ADSL, kabelmodem, BWA, fiber	Text, grafik, foto, video
10 Mbit/s	fiber, xDSL	Text, grafik, foto, video, film

BWA – Broadcast Wideband Access, radiobaserade system utan kabel med begränsad räckvidd (ca 4 km)

2.1.2. Mobiltelefoni

De två lokala åländska mobiltelefonoperatörerna har idag implementerat GPRS-tekniken i sina nät och GPRS-terminaler finns att köpa på marknaden. De tjänster som idag utnyttjar GPRS-tekniken är få vilket dämpar efterfrågan.

Beträffande tredje generationens mobiltelefoni, UMTS har Ålands mobiltelefon börjat testa tekniken vid årsskiftet 2001/2002. En total UMTS-täckning på Åland kommer att dröja eftersom den teknik som finns idag skulle kräva en betydande förtätning av mastbeståndet. UMTS-terminaler har ännu inte lanserats på marknaden.

2.2 IKT-användningen och –produktionen

Landskapsstyrelsen har låtit undersöka produktion och användning av IKT (ÅSUB (2001:2)). I undersökningen granskas produktionen av IKT-varor och tjänster i det åländska samhället, framförallt användningen av datorer, Internet och mobiltelefoner i de åländska företagen och hos privatpersoner. I detta avsnitt redogörs för tillämpliga delar av undersökningen.

2.2.1 IKT-ranking

Enligt en nyligen genomförd större internationell undersökning är Singapore idag världens mest globaliserade samhälle. De nordiska länderna, med Finland och Sverige i spetsen, fanns med högt på rankinglistan, där placeringarna avgjordes av faktorer som antal Internetanslutningar, mobiltelefontäthet, inflöde av utländska besökare och den externa handelns andel av den samlade ekonomin.

Ålands position i listan över världens mest internationaliserade ekonomier framgick inte av undersökningen, men att döma av ÅSUB:s rapport om det åländska informationssamhället är Åland sannolikt väl framme när det gäller företagens och hushållens användning av den nya informations- och kommunikationsteknologin (IKT) i form av datorer, Internet och mobiltelefoner.

2.2.2 IKT i näringslivet

Resultatet från företags- och mervärdesskatteregistret visar att den åländska produktionen av IKT är rätt begränsad. De IKT-producerande företagen står för ungefär två procent av produktionsvärdet i den åländska ekonomin. Ur ett internationellt perspektiv är detta rätt lågt. I Sverige och Finland ligger denna del av ekonomin på över åtta procent av BNP, och EU-genomsnittet är just över sex procent. Det bör dock noteras att hela den åländska ekonomin expanderat kraftigt under senare delen av 1990-talet och att utrymmet för en ny sektor att växa sig stark, bland annat på grund av begränsade arbetskraftsresurser, därför har varit mycket begränsad.

TABELL IKT-sektorn på Åland och i Finland, procentuell förändring 1994-1999[2]

	Arbetsställen			Personal			Omsättning mFIM
	1994	1999	+%	1994	1999	+%	1999	+%
Åland	53	83	57	255	313	23	292	128
Finland	11 633	15 816	36	86 330	130 042	51	198 896	172

Av ovanstående tabell framgår att antalet företag (arbetsställen) expanderat kraftigt mellan åren 1994 och 1999. Medan antalet företag har ökat med 57 procent har den anställda personalen ökat med 23 procent. IKT-sektorn omsatte närmare 300 miljoner mark 1999 med en ökning på 128 procent sedan 1994, vilket visar att IKT- verksamheten har ett högt förädlingsvärde även om sektorn är relativt liten med avseende på anställd personal.

I en granskning av användningen av IKT framkommer en helt annan bild. 91 procent av det åländska näringslivet använder eller planerar att använda Internet, vilket är högt även i ett internationellt perspektiv. Användningen av IKT i det småföretagsbaserade åländska näringslivet är också hög mot bakgrund av att internationella studier visat att små företag är använder den nya tekniken i lägre utsträckning än stora företag.

De mest använda tillämpningarna hos företagen är e-post följt av system för administration och ekonomi. Intranät och extranät är tillämpningar som ännu inte förefaller att ha slagit igenom hos de åländska företagen. De höga kostnaderna, långsam datakommunikation, bristfällig säkerhet samt risken för virus och dataintrång upplevs som begränsningar i utvecklingen av Internetbaserade system.

Det åländska näringslivet har inte heller i någon större utsträckning utvecklat affärskommunikation över nätet eller e-handel. Dock har ett flertal företag upprättat en webbplats för att marknadsföra sig på Internet.

Företagen upplever svårighet att hitta kvalificerad IKT- personal. Även IKT- kunskaperna hos den befintliga personalen är ett problemområde som begränsar utvecklingen av IKT- användningen.

2.2.3 IKT inom den offentliga sektorn

Landskapsförvaltningen

Modern informations- och kommunikationsteknik har också en viktig roll som arbetsverktyg inom landskapsförvaltningen, som har ett stort behov av att informera och kommunicera både internt och externt med medborgare och andra organisationer. För kommunikation och informationsspridning använder landskapsförvaltningen e-post och Internet. Landskapsförvaltningen har upprättat en nätplats på Internet för att förbättra den egna informationen och dess tillgänglighet för medborgarna. Ett intranät används internt för att informera och underlätta den interna kommunikationen mellan landskapsförvaltningens anställda. Landskapsförvaltningens Internet- och intranät- sidor uppdateras och förnyas regelbundet. Information lagras och hanteras elektroniskt i olika omfattning på de olika avdelningarna.

Landskapsstyrelsen tagit fram egna skräddarsydda system som vidareutvecklas kontinuerligt. De egna resurserna inriktas för närvarande främst på motorfordonsbyråns boknings- och kallelsesystem, samt förnyelse av pensionsdataregistret. Landskapsstyrelsens geografiska informationssystem (GIS) utvecklas fortlöpande.

Utbildning av personalen sker kontinuerligt, dels i form av inköpta kurser och dels ännu i försökssyfte i form av självstudiekurser som finns installerade i nätverket.

Hälso- och sjukvården

IKT- utvecklingen inom hälso- och sjukvården inriktas dels på ett patientadministrativt stöd och dels på ett kommunikationsstöd, som underlättar informationsflödet mellan olika enheter såväl internt som externt. Detta ger nya förutsättningar för en effektiv och kvalitetsmässig vård där kunden/patienten är i centrum.

Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) har genom primär- och specialsjukvårdens gemensamma administration fått gynnsamma förutsättningar att utveckla ett IKT- stöd som integrerat följer patienten genom vårdkedjan. Organisationen är långt ifrån den papperslös, men datoriseringen av de patientadministrativa rutinerna går snabbt framåt. Tidsbeställning, laboratorieprover, röntgenundersökningar, remisser, diagnoser och åtgärder noteras elektroniskt. På så gott som alla enheter testas elektroniska journaler. Till utvecklingsprocessen hör också att tillse att patientsekretessen upprätthålls. Videoutrustning används idag inom Ålands hälso- och sjukvård för att på distans kunna delta i medicinska föreläsningar och för att kunna kommunicera t.ex. olika röntgenbilder.

Kommunerna

Kommunikationen mellan kommunerna och kommunförbundet sker idag till största delen med hjälp av e-post. Inom de olika kommunerna används idag olika program, vilket försvårar kommunikationen. Ett mera enhetligt system skulle kunna medföra samarbetsfördelar samt effektivisera kommunerna i deras arbete. Kommunförbundet ser ett stort behov i att med hjälp av IKT förbättra och utveckla den gemensamma informationen till kommunerna och också att med hjälp av IKT få ett bättre helhetsgrepp över den kommunala sektorn. Framförallt finns det ett behov att samordna funktioner såsom personalrekrytering. Idag arbetar ca 2000 personer inom kommunerna varför elektronisk kommunikation i personalfrågor skulle innebära flera fördelar.

2.2.4 IKT användningen bland privatpersoner

Dator-, Internet- och mobiltelefonanvändningen är utbredd på Åland. Användningen av dessa tre kommunikationsteknikformer ligger på mellan 78 och 88 procent, vilket är på en betydligt högre nivå jämfört med Finland och Sverige. Generellt sett kan är användningen på en jämn och hög nivå, med undantag av de allra äldsta och yngsta, som utnyttjar tekniken i mindre utsträckning än övriga. Kopplingen till övriga socioekonomiska bakgrundsfaktorer är som väntat att de flitigaste användarna av den nya och allt mer mobila kommunikationsteknologin är höginkomsttagare, välutbildade, arbetsgivare och tjänstemän.

Under våren 2001 hade drygt 80 % av befolkningen på Åland tillgång till och använde sig av dator. Enligt denna undersökning använder 100 % av ungdomarna mellan 13 och 17 år datorer. För alla ålderskategorier upp till 45 år använder över 90 % av ålänningarna dator. Datoranvändandet visar sedan en ganska skarp nedgång, där till exempel färre än hälften i ålderskategorin 55-74 år använder dator.

Cirka 78 % av befolkningen på Åland använder Internet. De yngsta åldersgrupperna är de flitigaste Internetanvändarna och därefter avtar användandet gradvis med stigande ålder.

För Internetanslutningen till hemmen används idag till största delen telefonmodem. Cirka 10 % av anslutningarna är ISDN och uppskattningsvis 4 % har bredbandsanslutning. Bristande säkerhet och långsamheten på Internet upplevs som de största begränsningarna:

2.3 Utbildning

Det åländska utbildningsväsendet har, ur landskapsstyrelsens synvinkel, hög prioritet såväl avseende verksamhetens innehåll som de yttre fysiska förutsättningarna. Antalet barn och ungdomar har kontinuerligt ökat under hela 1990-talet och studiebenägenheten tilltar även bland vuxna.

För att svara mot utvecklingen i de omgivande regionerna och samtidigt satsa på högre utbildning inom för Åland viktiga näringslivssektorer inleddes hösten 1997 reguljär högskoleutbildning på Åland i och med etablerandet av Ålands Yrkeshögskola (ÅYH). Redan i januari 1998 utökades yrkeshögskolans utbildningsprogram med ett IKT- program, som en direkt konsekvens av det lokala näringslivets behov av kompetensförstärkning inom IKT- området. Ålands högskola och Ålands yrkeshögskola utgör tillsammans en strategiskt viktig resurs för utbildning och kompetensutveckling på högskolenivå i landskapet.

Under de senaste åren har landskapsstyrelsen stött datoranskaffningar i både kommunala grundskolor och i landskapets skolor. Lärarna har erbjudits möjlighet att delta i datahandledarutbildning samt fortbildning. På gymnasialstadienivå erbjuds utbildningsprogram inom el- och datateknik samt multimedia och kommunikation vid Ålands yrkesskola.

Vårterminen 1999 var antalet elever per dator i kommunernas 28 grundskolor 6,5. Vårterminen 2000 var antalet elever per dator i grundskolorna 5,3. Antalet elever per dator varierade i dessa skolor med mellan 3,0 och 12,5.

Vårterminen 1999 var antalet elever per dator i landskapets 12 gymnasialstadieskolor 3,0. Vårterminen 2000 ökade antalet datorer avsevärt i förhållande till det tidigare året.

3. Visioner och mål

Landskapsstyrelsens vision är att Åland skall utvecklas till ett modernt, flexibelt och attraktivt kunskapssamhälle som värnar om kultur- och naturmiljön. Det skall vara möjligt att i praktiken bo lokalt och arbeta globalt på Åland. Entreprenörsandan skall utvecklas, kompetensen skall förstärkas och näringslivet skall diversifieras så att det i högre grad bidrar till ekonomisk tillväxt, teknologiutveckling och konkurrensförmåga. Det skall vara attraktivt för personer med särskild kunskap och kompetens att flytta till och att bo på Åland. Den nya informations- och kommunikationstekniken är en viktig del i förverkligandet av visionerna.

I detta avsnitt redogörs för visioner och mål inom viktiga samhällssektorer: IKT i samhället i allmänhet, i näringslivet, den offentliga sektorn och, utbildningen och slutligen IKT i den demokratiska processen.

3.1 IKT i samhället

Landskapsstyrelsen har som vision att skapa ett informationssamhälle för alla och därmed öka alla människors förutsättningar att nyttja informationsteknikens möjligheter. Tillgång till och användning av informationsteknik och Internet är inte jämnt spridd i vårt samhälle. Termen ”den digitala klyftan” används ofta för att beskriva skillnaden i tillgång till och kunskap om användning av IKT som finns mellan olika individer, hushåll, företag och geografiska områden. ”Den digitala klyftan” är beroende av hur satsning på IKT utformas. I utbyggnaden av infrastrukturen på Åland har målet varit att hela Åland skall omfattas av utbyggnadsplanerna, även om vissa skärgårdsregioner kan kräva särskilda åtgärder. Landskapsstyrelsen ser även satsningen på kompetensutvecklingen som en viktig faktor för att långsiktigt överbrygga den digitala klyftan i det åländska samhället. Det är därför viktigt att förbättra tillgängligheten, höja kunskapsnivån samt stärka tilliten till IKT.

3.2 Näringsliv

Landskapsstyrelsens övergripande näringspolitiska mål är att bidra till att skapa förutsättningar för ett livskraftigt och lönsamt näringsliv, som ger möjlighet till sysselsättning på hela Åland och bidrar till den ekonomiska tillväxten.

Åland som är starkt beroende av sjöfarten, har ett stort behov av att bredda näringsverksamheten. För att uppnå målet krävs ett aktivt arbete för att diversifiera näringslivet. Fler landbaserade industri- och tjänsteföretag skall kunna etableras och växa. Ökad export av varor och tjänster är också viktigt för den ekonomiska tillväxten.

Åland saknar naturtillgångar som gör det möjligt att utveckla en stark landbaserad industri. Småskaligheten och geografin gör att tjänstesektorn har större förutsättningar att utvecklas på Åland. IKT- sektorn kräver i allmänhet inte stora, resurskrävande investeringar. Det är ett kunskapsintensivt område som kräver en kontinuerlig utveckling och där kompetensen är en viktig konkurrensfaktor. I det avseendet är det en stor fördel att Åland har hela inflytandet över utbildningsväsendet. IKT- sektorn är dessutom mindre beroende av den geografiska belägenheten. Ålands konkurrensfördelar är en entreprenörsanda och ett företagsklimat som stöder affärsutvecklingen samt ett lokalsamhälle med goda kommunikationer och hög kvalitet på välfärd och boende.

Landskapsstyrelsen anser att de tillväxtmöjligheter som skapas genom elektronisk handel kan tillvaratas genom att främja utvecklingen och användningen med hänsyn till såväl företag som konsumenter.

Landskapsstyrelsens uppgift är att arbeta med företagsfrämjande åtgärder och skapa positiva utvecklingsmiljöer så att

· nya affärsidéer kan fångas upp från högskolemiljöer och utvecklas till attraktiva produkter och tjänster för marknaden

· befintliga företag inom IKT- sektorn kan fortsätta bedriva sin verksamhet och expandera

· företag utanför den egentliga IKT- sektorn genom kompetenshöjning kan ta del av den nya tekniken och utnyttja möjligheterna till att bli mer konkurrenskraftig på marknaden.

3.3 Offentlig sektor

3.3.1 Landskapsförvaltningen

Myndigheter kan dels vara förebilder för hur IKT och Internet kan användas för att effektivisera och höja kvaliteten på samhällets service, dels vara drivkraft för att företag och medborgare skall öka sin användning av elektronisk kommunikation överhuvudtaget. Visionen är att det mesta av den allmänna information, såsom blanketter, handlingar, protokoll och register, som idag finns på papper skall kunna finnas i elektronisk form. Förvaltningen skall vara öppen elektroniskt dygnet runt. Genom att myndigheterna på detta sätt erbjuder väl utvecklade tjänster och introducerar nya sätt att arbeta kan IKT:s potential som tillväxtskapande faktor bättre tas till vara.

Den offentliga sektorn omfattas i hög grad av IKT- utvecklingen och blir en allt större tjänsteproducent i allt från telemedicin, till myndighetsinformation på webben. Kraven på det offentliga att tänka nytt och arbeta på nya sätt blir större. Myndigheter och andra offentliga aktörer bör själva använda informations- och kommunikationstekniken för till exempel upphandling, utveckling av nya tjänster till företag och medborgare, samt för att organisera verksamheten i nya former. [3]

3.3.2 Hälso- och sjukvård

Landskapsstyrelsens vision är att hälso- och sjukvården på Åland kan bibehållas på en hög kvalitetsnivå, anpassad till behoven och tillgänglig för alla. Kvalitet i vård och omsorg kommer alltid att vara beroende av kunnig personal och IKT kan utnyttjas för att underlätta för personalen i arbetsuppgifterna och i utbildningen. Med ny teknik kan hälso- och sjukvårdssystemet bli mera effektivt och lättare ta del av kunskaps- och teknikutvecklingen. Efterfrågan på vård och medicinsk behandling på Åland ökar i och med att antalet pensionärer i förhållande till den sysselsatta befolkningen ökar och medelåldern stiger. På motsvarande sätt stiger behovet av resurser för hälso- och sjukvård.

Telemedicin innebär överföring av medicinsk information via telenätet eller via andra elektroniska kommunikationsmedel. Tekniken kan användas för konsultationer, övervakning, diagnostik, utbildning och kvalitetssäkring. Telemedicin bedöms kunna medföra stora möjligheter att effektivisera hälso- och sjukvården. Förutom kostnadsbesparingar bör det vara möjligt att förbättra kvaliteten, tillgängligheten och servicen för patienterna.

Telemedicinen, kan visa sig vara ett sätt att i våra små förhållanden dels bibehålla specialiserad medicinsk verksamhet i landskapet, trots att utvecklingen inom alla specialiteter favoriserar subspecialisering, dels att upprätthålla så mycket av verksamheten som möjligt ute i transportmässigt avlägsna orter, i första hand skärgården. Utvecklingen inom specialiseringen betyder redan nu att bl.a. de rättsmedicinska och försäkringsmedicinska referenserna för vad vård av god kvalitet är beaktar den nivå som sjukvårdsapparaterna i våra grannregioner kan nå upp till med sina större resurser i fråga om kompetens och befolkningsunderlag. Av dessa orsaker blir det allt svårare att inom vår hälso- och sjukvård hänga med i utvecklingen med mindre än att verksamheten hos oss på olika sätt stöds och samordnas med kompetenscentra i vår omgivning. Telemedicinen har som hjälpmedel stor potential för utvecklingen av småskaliga lösningar inom hälso- och sjukvården.

3.4 Utbildning

3.4.1 IKT i undervisningssituationen

Landskapsstyrelsen har som vision att skolorna skall bli innovationscentra för lärande hos befolkningsgrupper i alla åldrar, bland annat för att möta ökade krav på kunskaper i arbetslivet. Den studerande skall i utbildningen tillägna sig kunskaper i modern teknik inom det egna yrkesområdet, utveckla sin kunnighet i att använda IKT, samt analysera, kritiskt bedöma och tillgodogöra sig ett ökat informationsflöde. Förändringarna i inlärningsmiljöerna medför att nätbaserade studier och kontakter till arbetslivet måste beaktas i undervisningen.

Landskapsstyrelsen har som mål att aktivt stöda framtagandet av nya, mångsidiga metoder för planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Behovet av kunskap i hur man skaffar och hanterar information, utvecklar sin kommunikationsfärdighet samt handleder lärandet är förutsättningar för att effektivt kunna använda sig av mediet i undervisningssituationen.

Den alltmer ökade användningen av informations- och kommunikationstekniken i undervisningssituationen förutsätter kompetenshöjning hos lärarna beträffande färdigheter att pedagogiskt använda IKT. Idag förekommer stor brist på lärarkrafter inom IKT- området bland annat på grund av konkurrensen från det privata näringslivet. Satsningen på lärarnas kontinuerliga kompetensutveckling genom fortbildning är viktig för att ge lärarna idéer och verktyg att utforma nya pedagogiska aktiviteter bl.a. med hjälp av IKT.

Utvecklingen i informationssamhället förutsätter inte enbart kunskaper hos lärarna utan även en strategi för skolornas eget bruk av IKT i undervisningssituationen. Skolornas datahandledarverksamhet, det åländska skoldatanätet, IKT i nordiskt och europeiskt skolsamarbete samt lärarfortbildning är några av landskapsstyrelsens prioriterade områden.

3.5 IKT och demokrati

Landskapsstyrelsens vision är att IKT skall kunna öka deltagandet i politiken och engagemanget för gemensamma samhällsfrågor. Den nya tekniken skall kunna vara ett hjälpmedel och ett verktyg i den demokratiska debatten i allmänhet och i olika valprocesser.

Utvecklingen av Internet öppnar nya möjligheter för insyn och dialog, direktdemokrati och medborgarkontroll. Möjligheterna sträcker sig från öppna platser för debatt till regelrätta ”rådslag”, ”medborgarforum” eller liknande med karaktär av direkta – och i praktiken till och med beslutande – folkomröstningar i särskilda frågor.

Många informationsprocesser i samhället har utvecklats radikalt med stöd av IKT. Folkstyret är ett undantag och än så länge saknas större erfarenhet av hur IKT kan användas för att skapa mötesplatser och diskussionsforum som främjar den demokratiska dialogen. Mycket talar dock för att förmågan att söka och hitta information i olika elektroniska medier, framför allt på Internet, kommer att vara en viktig faktor för demokratin i framtidens samhälle. IKT har en potential att vidga tillgången till offentlig information, öka medborgarnas insyn i myndigheternas verksamhet, och därmed bidra både till en ökad yttrandefrihet och till en mera levande demokrati.

Landskapsstyrelsen anser att den nya IKT- baserade demokratin är en naturlig utveckling för det åländska samhället. Landskapsstyrelsen vill fästa uppmärksamheten på behovet av ytterligare kunskap om informationstekniken som ett demokratiskt redskap och kommer därför fortsättningsvis att bevaka och ta del av erfarenheter från olika försök med ”direktdemokrati” med hjälp av IKT.

4. Utvecklingsstrategier och åtgärder

Landskapets strategi för informations- och kommunikationsteknologin utgår ifrån att Åland har förutsättningar att i samverkan med omgivningen utvecklas som ett konkurrenskraftigt informations- och kunskapssamhälle. Landskapsstyrelsen skall ha en aktiv roll för att tillförsäkra en modern infrastruktur för hela Åland och för kommunikationerna med omvärlden. Alla skall kunna få grundläggande kunskaper om den nya teknologin och kunna vara delaktiga i utvecklingen av IKT som ett verktyg i samhället.

Landskapsstyrelsen skall medverka till att skapa goda utvecklingsmiljöer för utbildning och affärsverksamhet. I den egna förvaltningen skall landskapet använda IKT för att förbättra tillgängligheten och servicen för medborgarna.

Landskapsstyrelsen skall stöda pågående och ta initiativ till nya projekt för att utveckla användningen av IKT i samhället.

I det följande beskrivs en rad olika åtgärdsförslag och pågående verksamhet inom olika samhällsområden.

4.1 IKT-satsningar inom näringslivet

Landskapsstyrelsens huvudsakliga uppgift i näringspolitiken är att bidra till att skapa positiva utvecklingsmiljöer och ett gott företagsklimat så att företagen kan och vill utvecklas på Åland. I inledningen av meddelandet beskrivs landskapsstyrelsens visioner om att utveckla entreprenörsandan, förstärka kompetensen samt diversifiera näringslivet så att det i högre grad bidrar till ekonomisk tillväxt, teknologiutveckling och stark konkurrensförmåga. Nedan beskrivs de åtgärder landskapsstyrelsen avser att vidta för att öka näringslivets konkurrenskraft på Åland.

4.1.1 ”Utvecklingsbyn”

Ålands Industrihus Ab avser att under första hälften av 2002 genomföra den slutliga planeringen och projekteringen av en teknologi- eller utvecklingsby. För att förverkliga byn har Ålands Industrihus Ab efter en aktieemission köpt ett markområde på Klinten i Mariehamn. Industrihusbolaget avser att uppföra kontorslokaler på området och kommer att i den takt utvecklingen kräver ansvara för utbyggnad i området.

Visionen med en utvecklingsby är att bygga upp en attraktiv arbetsplats där nya idéer och samarbetsformer föds och utvecklas. Platsen skall fungera som en mötesplats mellan affärsutveckling, teknologi och näringslivsorienterad utbildning.

Målet är att verksamheten i byn skall generera idéer, initiera utvecklingsprojekt samt främja entreprenörskap och nyföretagande som skapar ekonomisk tillväxt. En samlokalisering av företag kan förväntas leda till bland annat synergieffekter med ökad kompetens, nya nätverk och nya affärsmöjligheter.

Avsikten ä att kontorslokalerna i utvecklingsbyn skall hyras av företag inom olika affärsområden med inriktning på teknologi- och affärsutveckling och av olika utvecklingsinriktade enheter inom landskapsfövaltningen. Områden som kan vara av intresse är den marina sektorn inklusive miljö och säkerhet, elektronik och IKT. Landskapets verksamhet inom närings- och utbildningsavdelningen med anknytning till framtidsfrågor och utveckling kan utgöra en andra del av byns kärnverksamhet. Därutöver kan det finnas en viss andel serviceföretag inom till exempel juridik och bokföring.

I nära samarbete med yrkeshögskolan bedrivs inkubationsverksamhet för att stimulera och främja nyföretagandet bland studenter. Ålands Teknologicentrum (ÅTC) och Ålands Utvecklings AB knyts till denna verksamhet på området, där ÅTC stöder affärsutvecklingen inom teknikområdet och skall utvecklas som en länk mellan yrkeshögskolan och näringslivet.

4.1.2 Wheelit-processen

För att utveckla nya samarbetsformer genomförde näringslivet och landskapsstyrelsen i början av år 2000 ett gemensamt affärsutvecklingsseminarium, ”wheelit”. Tanken var att skapa en utvecklingsmiljö för dialog mellan näringsliv och offentlig sektor med syfte att generera nya idéer för utveckling och tillväxt för Åland. Utgående från de idéer som framkom under seminariet har arbetet fortgått i projektform. Landskapsstyrelsen avser att fortsätta stöda wheelit-processen.

4.1.3 Mobila tillämpningar

Utvecklingen inom tekniker och applikationer för mobila lösningar har gått snabbt med uppbyggnaden av den tredje generationens mobila nät som nästa steg. Mobil åtkomst till Internet ger möjlighet att utföra uppgifter av olika slag på ett enklare och mer lättillgängligt sätt.

Norden anses i internationella sammanhang ha goda förutsättningar för att utprova och använda ny teknik. En stor del av befolkningen har tillgång till dator och mobiltelefon som används i det dagliga livet. Det är ett viktigt tillväxtområde för Åland att utveckla kunskap om framtidens användningsområden som en grund för företagsutveckling och export av tjänster.

Landskapsstyrelsen avser att på olika sätt informera allmänheten om utvecklingen och möjligheterna inom området mobil tillämpning av IKT.

4.2 eFörvaltning

I meddelandet framgår landskapsförvaltningens mål att fungera som föregångare i användningen av IKT, att använda IKT för att öka effektiviteten och kvaliteten i offentlig verksamhet samt förbättra servicen till medborgare och företag. Nedan beskrivs de åtgärder landskapsstyrelsen avser att vidta inom området e-förvaltning:

4.2.1 Ålandsportalen

Landskapsstyrelsen avser att revidera och utöka den officiella ”Ålandsportalen” (www.aland.fi) samt att utveckla landskapsstyrelsens egna serviceformer på Internet. Portalen blir den gemensamma ingången till Åland under domännamnet aland.fi eller motsvarande.[4] Landskapsstyrelsen kommer att bygga en portal där det skalla vara enkelt att hitta allt viktigt om Åland. Denna ”Ålandsportal” blir en kanal som de åländska myndigheterna, i första hand landskapsstyrelsen, kan utnyttja bland annat för att kommunicera ålandsbilden utåt.

I utvecklingen av portalen är följande målsättningar av stor betydelse:

· Förbättra tillgängligheten och kvaliteten på offentlig service, genom att erbjuda tillgång till all åländsk offentlig service som finns på nätet från ett och samma ställe (även statlig och kommunal).

· Underlätta för medborgare, företag, sammanslutningar och föreningar att söka information genom att fungera som samlingsplats för all allmännyttig information om Åland, såväl offentlig som privat.

· Befrämja medborgarnas möjlighet till delaktighet och påverkan genom att förmedla Ålands ståndpunkt i politiska och andra dagsaktuella frågor.

· Förbättra öppenheten inom offentliga sektorn genom att kommunicera viktiga frågor redan i beredningsskedet.

· Befrämja möjligheterna att utföra uppgifter på nätet genom att utveckla landskapsstyrelsens egen information och service på Internet.

· På ett enkelt sätt kunna nå annat relevant åländskt material såsom turism och övrigt näringsliv.

Portalen produceras i flera språkversioner och projektet beräknas vara klart hösten 2002.

4.2.2 Landskapsstyrelsens egen nätplats

Samtidigt med skapandet av en ”Ålandsportal” pågår ett arbete att vidareutveckla landskapsstyrelsens egen nätplats. Centralt är olika former av service på nätet samt möjligheten till direkt kommunikation med medborgarna. Det är viktigt att dessa funktioner utvecklas parallellt med ibruktagandet av ”Ålandsportalen”, eftersom också den landskapsrelaterade informationen och servicen då når en större publik.

Landskapsstyrelsen avser att sköta en allt större del av den direkta ärendehanteringen (blankettifyllnad etc.) via Internet. I ett första skede skall olika typer av blanketter föras ut på nätet och på sikt skall möjligheten till elektronisk identifiering ingå. Webbplatsen kommer också att fungera som ett diskussionsforum, där medborgarna ges möjlighet att diskutera olika aktuella frågeställningar eller större investeringar/satsningar. Projektet beräknas vara avslutat hösten 2002.

4.2.3 Landskapsstyrelsens intranät

Parallellt med utvecklandet av Ålandsportalen och landskapsstyrelsens egen nätplats har en arbetsgrupp utsetts för att se över och uppdatera landskapsstyrelsens befintliga intranät. För den interna kommunikationen och informationsspridningen är det av stor vikt att landskapsstyrelsen har ett fungerande och välstrukturerat intranät. Vid utvecklandet av intranätet kommer hänsyn att tas till landskapsstyrelsens Internetsida avseende både innehåll och layout. Vid planeringen av strukturen och innehållet kommer behovet av hjälpmedel och information hos de anställda i landskapsförvaltningen att utredas. Projektet beräknas vara avslutat hösten 2002.

4.3 eRådslag

Landskapsstyrelsens vision är att med hjälp av IKT öka medborgarnas delaktighet i politiska beslutsprocesser och engagemanget för gemensamma samhällsfrågor. Utvecklingen öppnar nya möjligheter för insyn och dialog, direktdemokrati och medborgarkontroll.

För att stärka och fördjupa demokratin planerar landskapsstyrelsen att under år 2002 genomföra ett eRådslag. Målgruppen för projektet är ungdomar och avsikten är att rådslaget skall behandla viktiga samhällsfrågor.

Landskapstyrelsen kommer att bevaka och ta del av erfarenheter från olika försök med IKT i ”direktdemokrati” och andra politiska valprocesser i omvärlden för att därefter avgöraom liknande försök skall genomföras också på Åland

4.4 Telemedicin

Landskapsstyrelsen anser att ökad användning av telemedicin på Åland kan ha stor betydelse för utveckling och effektivisering av hälso- och sjukvården. Landskapsstyrelsen avser att i projektform utreda användningen av telemedicin i närliggande områden och ge förslag på hur telemedicin kan användas på Åland. Tekniken kan dels utnyttjas i hälso- och sjukvården på lokalplanet, till exempel i skärgården och glesbygden, och dels i samarbetet mellan specialsjukvården på Åland och större sjukhus utanför Åland. Arbetet skall bedrivas i samarbete med ÅHS och kartlägga hur vården med stöd av IKT och telemedicin kunde effektiviseras med förbättrad kvalitet, tillgänglighet och service för patienterna.

4.5 IKT-satsningar inom utbildningsområdet

I inledningen av meddelandet framgår att IKT påverkar samhället inom olika områden och att kunskap och återkommande utbildning därför blir allt viktigare. Investeringar i människor och kompetens är en övergripande strategi inom den europeiska unionen och därmed även för landskapet Åland. Strategin har utvecklat begreppet ”livslångt lärande” vilket definieras som all meningsfull utbildningsverksamhet som bedrivs fortgående med syftet att förbättra kvalifikationer och kunskap.

”Electronic learning” eller ”e-learning”, är i sin tur begrepp som omfattar olika former av elektroniska hjälpmedel för utbildning och lärande som inom ramen för det livslånga lärandet bland annat syftar till att garantera fortlöpande tillgång till lärande för att förvärva och förnya de färdigheter som behövs för ett varaktigt deltagande i kunskapssamhället, i den nya ekonomin.

Utbildning och förmågan att locka till sig kunskapskapital avgörande för Ålands utvecklingsmöjligheter i den nya ekonomin. Utvecklingsmöjligheterna begränsas av att företagen upplever sig ha svårigheter med att hitta kvalificerad IKT- personal. Bristande IKT- kunskaper hos den befintliga personalen är ett problem som hämmar utvecklingen. Samtidigt som behoven av kompetenshöjning både inom den privata och offentliga sektorn i landskapet är tydlig, beskriven i meddelandet som ”den digitala klyftan”, är kostnaderna för kompetensutveckling stora och ökar hela tiden. Kompetensutveckling i arbetslivet i form av utbildning på arbetsplatsen och i relation till arbetsuppgifterna är ett måste för att kunna inrikta utbildningsinsatserna på rätt sätt både vad gäller tid och kostnader, utformning och innehåll.

Det åländska utbildningsväsendet har hög prioritet och det finns ett uttryckligt behov av arbetsplatsrelaterad kompetensutveckling i det åländska arbetslivet. Program och handlingsplaner för att uppnå de visioner och mål som beskrivs i kapitel 3 beskrivs nedan.

4.5.1. Kompetensutveckling i arbetslivet

Ålands Mål 3-program 2000-2006 är ett handlingsprogram där landskapsstyrelsen och socialfonden tillsammans stödfinansierar kompetensutvecklingsprojekt i arbetslivet, både inom den privata och inom den offentliga sektorn. Kompetensutvecklingsprojekt som minskar ”den digitala klyftan” har hög prioritet.

Programmets övergripande mål är ”kompetensutveckling i arbetslivet genom livslångt lärande” och har en budget om totalt ca 5 miljoner € (ca 30 miljoner FIM). Socialfonden finansierar 40 % av programmets offentliga finansiering och landskapsstyrelsen finansierar 60 %, såvida inga andra offentliga aktörer finns med. Inom ramen för programmets målsättning finns tre konkreta åtgärder:

· att utveckla ”system för kompetenshöjning”, där man tänker sig att offentliga aktörer, såsom yrkeshögskolan, kan starta upp utvecklingsprojekt. Målsättningen är att 50 % av det behov av utbildning som kartläggs skall erhålla utbildning genom nyutvecklade flexibla utbildningssystem fram till år 2006.

· att stöda ”utbildningsinsatser i arbetslivet”, där man tänker sig att både privata och offentliga aktörer startar utvecklingsprojekt för att höja kompetensen hos sin egen personal. Målsättningen är att 590 personer skall erhålla utbildning i landskapet fram till år 2006.

· att stöda ”arbetsmarknadsintegrering” för arbetslösa, både långtidsarbetslösa och korttidsarbetslösa genom olika projekt. Målsättningen är att 240 arbetslösa personer skall integreras i samhället och på arbetsmarknaden fram till år 2006.

Nedan beskrivs ett projekt ”Det digitala lär-rummet” som stödfinansieras av Ålands Mål 3 och vars målsättning är att utveckla ett system för kompetensutveckling med hjälp av digital teknik.

Förutom att landskapsstyrelsen åtgärdar behovet av kompetensutveckling genom Ålands Mål 3-program för att bl.a. minska ”den digitala klyftan” har landskapsstyrelsen startat upp ett s.k. lärcenter som är direkt inriktat på att utveckla möjligheterna för den åländska befolkningen att utbilda sig på distans med hjälp av digital teknik. Lärcentret beskrivs nedan under

4.5.2. Projektet ”det digitala lär-rummet”

Inom ramen för wheelit-processen finns en målsättning om att utveckla skolan digitalt. Det första projektet är ”det digitala lär-rummet” där Yrkeshögskolan står som projektägare. Projektet är ett Mål 3 finansierat projekt inom ramen för åtgärden ”system för kompetenshöjning”.

”Det digitala lär-rummet” skall utveckla nya strategier för kompetensutveckling som bygger på samarbetsinlärning och utveckla ett kontaktnät som långsiktigt kan användas i fortbildningssammanhang inom olika branscher. I projektet utgör IKT ett redskap, men också ett potentiellt innehåll. Lärare är den första målgruppen som skall testa utbildningssystemet.

Projektet skall bidra till att:

· lärare inom grundskola och gymnasialstadiet kan använda IKT som pedagogiskt redskap i undervisningen och för fortbildning

· utgående från lärarnas verksamhet höja lärarnas kompetens inom ett pedagogiskt område som de själva väljer

· sammanföra lärare från samma eller olika skolor med gemensamma fortbildningsintressen

Projektet har kortsiktigt lärare som målgrupp, men långsiktigt kan även personalutbildare inom olika sektorer och organisationer engageras.

Det ena modellprojektet kallas Itis på Åland och är ett fortbildningsprogram utvecklat i Sverige och som vänder sig till lärare inom grundskolorna och skolorna på gymnasialstadiet. Fortbildningsprogrammet Itis på Åland bygger upp strategier för ökad IKT- kompetens. Det andra modellprojektet kallas Det virtuella lär-rummet och är ett skräddarsytt utbildningsprogram för lärare inom hotell- och restaurangbranschen. Detta modellprojekt bygger till viss del på strategier för vidgad IKT- kompetens i riket, ope.fi. Båda modellprojekten kommer att genomföras med hjälp av IKT, vilket har krävt att en gemensam kommunikationsplattform och andra informations- och kommunikationstekniska resurser tagits fram under en utvecklingsfas år 2001. Projektet ”det digitala lär-rummet”, som uppfyller flertalet av landskapsstyrelsens strategiska åtgärder, har en totalbudget för förprojektering, kartläggning och utveckling samt genomförande om 159.477 € (948.207 FIM). Socialfonden har finansierat 40% och landskapsstyrelsen 60% av projektet.”

4.5.3 Projektet ”lär-centret” för elektronisk undervisningsteknologi

Som en infrastrukturell satsning för det livslånga lärandet, beskriven ovan, har landskapsstyrelsen hösten 2001 etablerat ett center för elektronisk undervisningsteknologi som syftar till att utöka möjligheterna till IKT- baserade distansstudier, flexibelt lärande och nya former för möten, oberoende av boningsort.

Verksamhetsidén bygger på samordning av resurser i landskapet genom att skapa digitala nätverk, utveckla samarbetsformer med skolor, näringsliv, institutioner och myndigheter som är intresserade av att medverka i IKT- baserade utbildningssystem. För landskapets skärgårdskommuner innebär centret en helt ny stödresurs vid utvecklingen av de befintliga skärgårdskontoren.

Centret kommer att utgöra ett komplement till existerande utbildningsformer i skolorna genom att fungera som ett forum för elektronisk undervisningsteknologi.

Projektet har en prövotid som löper fram till december 2003 varefter en utvärdering kommer att göras om projektets framtida utveckling.

4.5.4 Biblioteksväsendet

Inom biblioteksverksamheten är utvecklingen av användningen av IKT kontinuerlig. Den ökade användningen av elektroniska informationstjänster kräver uppdatering av utrustning och fortbildning av personal. Informationsteknologins utveckling förutsätter i likhet med vad som är fallet med lärarna inom de åländska skolorna att bibliotekarierna ges möjlighet till utbildning och fortbildning på området för att fortsättningsvis kunna upprätthålla en god kundservice. I år ges stöd för utbildning för bibliotekarier i deltidstjänst vid kommunala bibliotek.

Databasen Katrina finns tillgänglig på Internet sedan år 2001 med samtliga kommunala och ett stort antal bibliotek anslutna.

Landskapsstyrelsen avser att i budgetförslaget för år 2002:

· uppdatera och komplettera databasen Katrina, e-postlistan och hemsidan

· göra de nätbaserade tjänsterna mer användarvänliga

· köpa licenser som ger tillgång till databaser/forskningsdatabaser för framför allt högskole- och yrkeshögskolestuderande

4.5.5 Arkivalier på nätet

För att tillgodose ett behov hos personer intresserade av att fördjupa sig i Ålands historia och det åländska samhället, till exempel studerande och forskare på Åland, avser landskapsstyrelsen att under år 2002 utvidga den på Internet tillgängliga informationen genom följande åtgärder:

· arkivet får en egen hemsida

· litteratur och arkivhandlingar läggs ut på Internet

· historiska handlingar och dokument skall finnas tillgängliga i kopieformat som kan läsas och skrivas ut från en hemdator

· fortsätta arbetet med projektet ”arkivalier på nätet”, som initierats i lagtinget genom en hemställningsmotion år 2001 och vars mål är att göra Ålands landskapsarkivs samtliga arkivförteckningar sökbara på webben

· bygga upp en bilddatabas med scannade dokument, som kan erbjuda avbildningar och originalhandlingar över webben.

4.5.6 Museibyrån

Landskapsstyrelsen avser att under år 2002 föreslå samverkan mellan museibyrån och landskapsarkivet och biblioteken inom kulturbyrån i projektet ABM, som står för arkiv, bibliotek och museiverksamhet. Arkiven, museerna och biblioteken är basen för en stor del av fortbildningen och annat livslångt lärande. Det nu aktuella projektet är ämnat att placera brukaren i centrum och öka åtkomligheten till befintlig information om det åländska kulturarvet.

Den första delen handlar om:

· digitalisering av vissa uppgifter i byggnadsarkivets handlingar

· förbättra tillgången till byggnadsarkivets information

· initiera samverkan, samordning och samarbetet mellan museer, arkiv och bibliotek i arbetet med kulturarvet

Inom museibyråns verksamhetsområde pågår arbetet med digitalisering av befintligt material inom de olika sektionerna sedan något år tillbaka.

Bilaga

Några vanliga IKT-begrepp

Förkortning	Förklaring
ADSL	DSL är ett gemensamt namn för ett antal olika tekniker som använder telefonnätets befintliga kopparkablar för att överföra data i hastigheter på över 1 Mbit/s. Uppbyggnaden av det åländska bredbandsnätet är baserad på ADSL vilket är en förkortning för Asymmetrical Digital Subscriber Line. Asymmetical syftar på teknikens egenskap att nedladdnings- och uppladdningshastigheten skiljer sig. Man kan teoretiskt hämta i 8 Mbit/s och sända i 800 kbit/s
bit/s	bit per sekund, antal databitar (ettor eller nollor) som överförs per sekund
kbit/s	kilobit per sekund (1 kilobit är 1024 bitar)
Mbit/s	megabit per sekund (1 megabit är 1024 kilobit)
UMTS	Universal Mobile Telecommunincations System, kallas också tredje generationens mobiltelefoni, 3G. Möjliggör datakommunikation med hastigheter upp till 2 Mbit/s vilket ger möjligheter till vad som populärt idag kallas mobilt Internet.
GPRS	General Packet Radio Service, utnyttjar befintligt mobiltelefonnät på ett sätt som möjliggör konstant uppkoppling och snabbare dataöverföring upp till 52,6 kbit/s.
Isdn	är ett globalt digitalt flertjänstnät, 'Integrated Services Digital Network'. Kan klara samtidig telefon, data och videotrafik. Hos Telia heter tjänsten Telia Access Duo. Jmfr I.112. Isdn brukar av penningsugna investerare uttolkas som 'I can Smell Dollars Now!'. Isdn2 är nu gällande grundversion med två 64 kbit/s-kanaler och en 16 kbit/s back-kanal (). Den kallas ofta Duo. Jmfr uttrycket 2D+B. Isdn30 eller 30B+D är en kraftfullare version med 30 B-kanaler som klarar upp till 1920 kbit/s. Denna kallas Multi.EU har från april 1996 en standard för höghastighets-isdn, kallad euro-isdn eller Q.931. B-isdn är bredbands-isdn som indelas i en interaktiv del (videokonferenser mm) och en distribuerande del (elektroniska tidningar mm). Isdn-anslutning kan numera begäras till vanliga kontor. Telekabeln är densamma, men jacket annorlunda. Då disponeras två telefonnummer för vanlig teletrafik men även datatrafik med 64 kbit/s. De kan slås ihop till en höghastighetskanal om 128 kbit/s. Mot pristillägg kan isdn-anslutningen förses med upp till 8 telefonnummer. Om de kommande tekniken SDSL () håller vad den lovar kommer dock isdn att snart vara ett minne blott.

__________________

[1] Sveriges regerings proposition; Ett informationssamhälle för alla 1999/2000:86

[2] Report of the Information Society Advisory Board to the Finnish Government on 20 June 2001.

[3] I meddelandet behandlas inte offentlighet och sekretess i samband med användning av IKT. Frågorna behandlas för närvarande i landskapsförvaltningen (”Arbetsgrupp för granskning av lagstiftningen om allmänna handlingars offentlighet och landskapsstyrelsens förvaltningsrutiner”, Åländsk utredningsserie 2001:9)

[4] Landskapsstyrelsen undersöker möjligheten att använda ax som toppdomän.


	Ålands landskapsstyrelse	BILAGA 1
		Datum
		2002-03-06