|
|
|||
|
Ålands landskapsstyrelse |
FRAMSTÄLLNING nr 24/2001-2002 |
||
|
|
Datum |
|
|
|
|
2002-04-23 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Till Ålands lagting |
|
|
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Ändringar av kommunallagen och lagstiftningen om kommunindelning
Landskapsstyrelsen föreslår att den begränsning som innebär att förtroendevalda är förhindrade att sitta i både kommunens styrelse och nämnd stryks.
Landskapsstyrelsen föreslår vidare att de jävsregler som gäller för ledamöter och föredragande tjänstemän i ett kommunalt organ även skall gälla för tjänstemän som bereder eller handlägger ärenden i nämnda organ. Landskapsstyrelsen föreslår även en ändring i bestämmelserna om framläggande av fullmäktigeprotokoll från kommunalförbundets högsta beslutande organ till offentligt påseende.
Framställningen innehåller även mindre tekniska ändringar samt en uppdatering av blankettlagen om kommunindelning.
INNEHÅLL
1. Bakgrunden till de föreslagna ändringarna i kommunallagen
2. Förslag till ändringar av kommunallagen
2.2 Tjänstemannajäv i samband med behandling av ärenden i kommunala organ
2.3 Framläggande av kommunalförbundens fullmäktigeprotokoll till offentligt påseende
3. Ändring av blankettlagen om kommunindelning
4.1 Förslaget till ändring av kommunallagen
4.2 Förslaget till ändring av blankettlagen om kommunindelning
L A N D S K A P S L A G om ändring av kommunallagen för landskapet Åland
1. Bakgrunden till de föreslagna ändringarna i kommunallagen
Den nuvarande kommunallagen (73/1997) trädde i kraft den 1 januari 1998 med undantag av lagens 10 kap. ’’Kommunens ekonomi’’ som trädde i kraft den 1 januari 1999.
Syftet med den nuvarande kommunallagen är att åstadkomma en ökad kommunal självbestämmanderätt, effektivare kommunalförvaltning och ett mer decentraliserat beslutsfattande jämfört med tidigare. Kommunalförvaltningen bygger på den representativa demokratin som möjliggör att medborgarna såväl medverkar i som påverkar det kommunala beslutsfattandet. Den kommunala självstyrelsen innebär också en betydande grad av frihet att utgående från de lokala förhållandena organisera gemensamma angelägenheter. Lagstiftaren har därför strävat efter att göra den kommunala lagstiftningen så flexibel att den tar hänsyn till den enskilda kommunens storlek, resurser och behov.
Det har emellertid visat sig att kommunallagens bestämmelser om dels valbarhet till bl.a. nämnder, dels framläggande av fullmäktigeprotokoll från kommunalförbundens högsta beslutande organ till offentligt påseende är ineffektiva. Bestämmelserna i fråga bör därför ändras för att därigenom öka effektiviteten i den kommunala förvaltningen.
Eftersom föredragande tjänstemän har stora möjligheter att påverka beslut som fattas i kommunala organ har föredragande tjänstemäns opartiskhet garanterats genom en jävsbestämmelse i kommunallagen. Emellertid har även tjänstemän som handlägger eller bereder ärenden i kommunala organ stora möjligheter att påverka beslutet i fråga. Jävsbestämmelsen bör därför ändras så att den även gäller för handläggande och beredande tjänstemän.
Det har även under beredningen av lagförslaget framkommit dels att den hänvisning som finns i bestämmelsen om bokföring behöver uppdateras, dels att paragrafhänvisningarna i bestämmelsen om tillämpligheten av bestämmelser rörande kommuner bör kompletteras med ytterligare en paragrafhänvisning.
2. Förslag till ändringar av kommunallagen
Enligt den nuvarande kommunallagen är det inte tillåtet att vara ledamot i både kommunens styrelse och nämnd, vilket enligt landskapsstyrelsen bör ändras.
Ändringen medför att enskilda förtroendevalda i större utsträckning jämfört med tidigare kan påverka beslutsfattandet ute i kommunerna. En utökad valbarhet innebär också att kompetensen och erfarenheten hos de förtroendevalda bättre tas tillvara och att kontakterna mellan styrelsen och nämnder underlättas. Eftersom ändringen även medför att färre personer behövs för att bedriva det kommunalpolitiska arbetet blir det lättare att besätta de kommunala förtroendeposterna med personer som verkligen har intresse av sitt uppdrag. Demokratin förstärks visserligen med helt olika personer i kommunens styrelse och nämnd men ansvaret för besluten uttunnas och förvaltningskostnaderna ökar, vilket i synnerhet drabbar små kommuner.
Landskapsstyrelsen föreslår därför att kommunallagens 54 § ändras så att femte punkten stryks från paragraftexten. På det sättet blir det möjligt för förtroendevalda att vara ledamot i både kommunens styrelse och nämnd.
2.2 Tjänstemannajäv i samband med behandling av ärenden i kommunala organ
Eftersom en föredragande tjänsteman har stora möjligheter att påverka ett beslut i kommunala organ är det viktigt att garantera föredragandens opartiskhet. I kommunallagens 61 § finns därför en bestämmelse om tjänstemannajäv i samband föredragning av ärenden i kommunala organ. Landskapsstyrelsen anser emellertid att bestämmelsen i fråga för närvarande inte tillgodoser kravet på opartiskhet i den utsträckning som borde krävas. Därför föreslår landskapsstyrelsen att kommunallagens 61 § ändras så att de jävsregler som gäller för ledamöter och föredragande tjänstemän i organet även skall gälla för tjänstemän som handlägger eller bereder ärenden i organet.
2.3 Framläggande av kommunalförbundens fullmäktigeprotokoll till offentligt påseende
I den nuvarande kommunallagens 91 § stadgas att protokoll från kommunalförbundets högsta beslutande organ efter justeringen tillsammans med besvärsanvisningen skall hållas offentligt framlagt i varje medlemskommun. Tiden och platsen för framläggandet skall på förhand meddelas på kommunalförbundets anslagstavla. Innan protokollet läggs fram skall en kopia av det sändas till medlemskommunernas styrelser. Medlemskommunerna och dess medlemmar anses ha fått del av besluten i protokollet den dag då protokollet lagts fram.
Det har visat sig att stora kommunalförbund inte alltid får en officiell bekräftelse av varje medlemskommun över att protokollet lagts fram till påseende på respektive medlemskommuns anslagstavla. Följaktligen finns inte heller någon officiell bekräftelse på att tiden inom vilken det går att besvära sig mot ett kommunalförbunds beslut har utgått. Det är således mycket svårt för de stora kommunalförbunden att få till stånd beslut som kan vinna laga kraft.
För att på ett bättre sätt garantera att besluten i fråga vinner laga kraft föreslår landskapsstyrelsen därför en ändring av 91 §. Ändringen innebär att besvärstiden börjar löpa efter det att protokollet efter justeringen tillsammans med en besvärsanvisning anslagits på kommunalförbundets anslagstavla. Ändringen innebär även att en kopia av protokollet skall sändas till medlemskommunernas styrelser i omedelbar anslutning till att protokollet anslås på kommunalförbundets anslagstavla. När sedan en medlemskommuns styrelse erhållit kopian av protokollet skall det på kommunens anslagstavla anbringas ett meddelande om att protokollet finns anslaget på kommunalförbundets anslagstavla och hålls till påseende på kommunkansliet.
Enligt kommunallagens 67 § regleras kommunens bokföringsskyldighet, bokföring och bokslut av bestämmelserna i 1973 års bokföringslag (FFS 655/1973) till den del kommunallagen inte uttryckligen hänvisar till andra bestämmelser. Eftersom 1973 års bokföringslag har ändrats föreslår landskapsstyrelsen att hänvisningen i 67 § till den tidigare bokföringslagen ersätts med en hänvisning till den gällande bokföringslagen (FFS 1336/1997).
Kommunallagens 93 § reglerar frågan om i vilken utsträckning bestämmelser rörande kommunerna skall tillämpas på kommunalförbund. Landskapsstyrelsen föreslår att kommunallagens 93 § ändras så att en hänvisning till 50 § infogas. I 93 § saknas nämligen en hänvisning till kommunallagens 50 § som handlar om jäv i samband med behandling av ärenden i styrelsen.
3. Ändring av blankettlagen om kommunindelning
Lagen om kommunindelning (FFS 73/1977) har i landskapet Åland tillämpats genom blankettlagen om kommunindelning (76/1997). I riket har en ny lag om kommunindelning (FFS 1196/1997), nedan kallad kommunindelningslagen, antagits.
Landskapsstyrelsen föreslår därför att blankettlagen ändras så att det i 1 § 1 punkten stadgas att kommunindelningslagen skall tillämpas i landskapet. I kommunindelningslagen stadgas det inte uttryckligen att inrikesministeriet skall behandla kommunärenden utan i kommunindelningslagen sägs bara att med ministeriet avses det ministerium som behandlar kommunärenden. Enligt landskapsstyrelsen bör därför 2 § 1 mom. blankettlagen ändras så att hänvisningen till inrikesministeriet ersätts med en hänvisning till det ministerium som behandlar kommunärenden.
4.1 Förslaget till ändring av kommunallagen
Rent ekonomiskt innebär förslaget att förvaltningskostnaderna blir lägre i och med att samma personer får möjlighet att sitta både i kommunens styrelse och nämnd. Den administrativa fördelen med förslaget är att besluten från kommunalförbundens högsta beslutande organ på ett enklare sätt vinner laga kraft.
Förslaget påverkar vare sig jämställdheten mellan könen eller miljön.
4.2 Förslaget till ändring av blankettlagen om kommunindelning
Förslaget har inga ekonomiska eller administrativa verkningar och påverkar inte jämställdheten mellan könen eller miljön.
Landskapsstyrelsen föreslår att följande lagar antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av kommunallagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 54 § 2 mom. 5 punkten kommunallagen den 25 september 1997 för landskapet Åland (73/1997) samt
ändras lagens 61 och 67 §§ samt 91 § 2 och 3 mom. och 93 § som följer:
61 §
Jäv
För en tjänsteman som fungerar som föredragande i ett kommunalt organ gäller samma jävsregler som för ledamöterna i organet. Dessa jävsregler skall även gälla för en tjänsteman som bereder eller handlägger ett ärende i organet.
67 §
Bokföring
Om kommunens bokföringsskyldighet, bokföring och bokslut gäller, utöver vad som bestäms i denna lag i tillämpliga delar vad som stadgas i bokföringslagen (FFS 1336/1997).
91 §
Protokoll
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Protokollet från kommunalförbundets högsta beslutande organ skall efter justeringen tillsammans med en besvärsanvisning anslås på kommunalförbundets anslagstavla. I omedelbar anslutning till att protokollet anslås på kommunalförbundets anslagstavla skall en kopia av det sändas till medlemskommunernas styrelser. När en medlemskommuns styrelse erhållit kopian av protokollet skall den på kommunens anslagstavla anbringa ett meddelande om att protokollet finns anslaget på kommunalförbundets anslagstavla och hålls till påseende på kommunkansliet. Medlemskommunerna och dess medlemmar anses ha fått del av besluten i protokollet den dag då protokollet anslagits på kommunalförbundets anslagstavla.
För protokoll från andra av kommunalförbundets organ gäller vad som stadgas i 1 mom. om kommunalförbundets högsta beslutande organ så beslutar eller organet anser att det behövs.
93 §
Tillämpligheten av bestämmelser rörande kommuner
Om kommunalförbund gäller i tillämpliga delar vad som bestäms om kommuner i 3-10 §§, 12-14 §§, 3 och 4 kap., 31-33 §§, 40 och 41 §§, 48-50 §§, 52-55 §§, 9-11 kap. samt 15 kap.
Denna lag träder i kraft den
2.
I enlighet med lagtingets beslut ändras 1 § 1 punkten och 2 § 1 mom. landskapslagen den 25 september 1997 om tillämpning i landskapet Åland av vissa lagar om kommunindelning (76/1997) som följer:
1 §
Följande riksförfattningar skall, med de undantag som anges i denna lag, tillämpas i landskapet Åland:
1) kommunindelningslagen den 19 december 1997 (FFS 1196/1997) samt
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
2 §
De förvaltningsuppgifter som enligt kommunindelningslagen skall handhas av det ministerium som behandlar kommunärenden, länsstyrelsen eller statsrådet handhas i landskapet av landskapsstyrelsen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den
|
Mariehamn den 23 april 2002 |
|
|
L a n t r å d |
Roger Nordlund |
|
Föredragande ledamot |
Sune Eriksson |
