|
|
|
|
|
|
BILAGA 2 |
|||
|
|
Datum |
Arkivbeteckning |
|
|
|
2001-08-23 |
M0220002001-B2 |
|
|
|
|
Diarienummer |
|
|
|
|
U20/00/1/14 |
|
|
|
|
Till |
|
|
|
|
Ålands lagting
|
|
|
|
|
||
|
|
|
||
|
|
|
||
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BILAGA 2 |
|||
|
|
Datum |
Arkivbeteckning |
|
|
|
2001-08-23 |
M0220002001-B2 |
|
|
|
|
Diarienummer |
|
|
|
|
U20/00/1/14 |
|
|
|
|
Till |
|
|
|
|
Ålands lagting
|
|
|
|
|
||
|
|
|
||
|
|
|
||
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 2
Utvecklingstendenser inom radio och TV-området
· Bilaga till Landskapsstyrelsens meddelande om etermediepolitiskt program för landskapet Åland (M 2/2000-2001)
I N N E H Å L L
Övergången till digital-TV på Åland
Medier i allmänhetens tjänst i framtiden
Under senare år har ett flertal tendenser utvecklats inom radio- och TV-området. Förutom den snabba tekniska utvecklingen har även internationaliseringen inom detta område ökat. Vidare har de ekonomiska villkoren skärpts vilket i sin tur lett till ökad konkurrens och kommersialisering av etermedia.
Den tekniska utvecklingen har medfört stora förändringar inom radio, men framför allt TV-området. I och med satellitsändningar och mottagning med parabolantenn samt distribution via kabelnät ökades utbudet dramatiskt. Genom införandet av digitaltekniken ökar kvaliteten på TV-mottagningen och dessutom ökar utrymmet för flera marksända kanaler. Eftersom den nya tekniken tillåter ett effektivare utnyttjande av frekvenskapaciteten får man utrymme för flera medier.
Konvergensen mellan medie-, tele-, och IT-sektorerna möjliggörs bl. a. av att medietekniken digitaliseras. Detta innebär att hanteringen olika typer av information - bild, ljud och text - får en gemensam plattform. Tele-, data-, radio- och TV-tjänster som tidigare varit åtskilda, kan inom kort förmedlas genom samma typ av infrastrukturer. Redan nu finns tiotusentals radiostationer ute på internet. Programföretagen kan erbjuda ett flertal tilläggstjänster som internet på Internet (redan introducerat) och interaktiva tjänster som är kopplade till programverksamheten samt mobilt internet - att sända text och bildinformation via internet till mobiltelefoner. Genom den digitala tekniken blir det möjligt att använda TV för bankärenden, handel och liknande över internet.
I de nordiska länderna har man redan övergått till digital produktion. Finland övergår till digital distribution sensommaren år 2001. Sverige sänder sedan hösten 2000 digitalt inom vissa områden med den nya tekniken. Under en övergångsperiod kommer digitala sändningar att ske parallellt med nuvarande analoga sändningar.
År 2008 planeras övergången till digitala marksändningar i Sverige vara genomförd och i Finland planeras övergången ske enligt en motsvarande tidsplan eventuellt redan år 2006. Det som tekniskt krävs för mottagning av signalerna är ett programkort och en dekoder - en s.k. digitalbox - som kopplas till TV-n. Inom ett par år kommer det också att vara möjligt att köpa digitala TV-apparater, som inte kräver den speciella dekoder.
Övergången till digital-TV på Åland
Ålands radio och TV Ab planerar att inleda digitala TV-sändningar över Smedsböle år 2002. Kostnaderna för anskaffande av utrustning är drygt 3 miljoner mark. Tillsvidare kommer de analoga sändningarna att fortsätta parallellt med de digitala.
Under förberedelserna har konstaterats att Sverige har begränsat sitt sändningsområde till svenskt territorium. Detta p.g.a. att förhandlingar gällande upphovsrätten inte förts för områden utanför Sverige. Ålands Radio och TV förhandlar för närvarande med Sveriges Television och distributionsbolaget Teracom samt bolagen Senda och Boxer rörande sändningar på Åland. De två sistnämnda bolagen har hand om de programkort och digitalboxar som är nödvändiga för mottagning och omvandling av digitala signaler till analoga.
Enligt ett svenskt politiskt beslut från år 1965 skall förutsättningarna för svenskt TV-utbud på Åland underlättas från rikssvenskt håll. I samband med Nordiska rådets session i Reykjavik hösten 2000 och ett kulturministerrådsmöte har landskapsstyrelsen fått utfästelser av representanter för Sveriges regering att man från svensk sida skall underlätta sebarheten av Sveriges TV även efter övergången till digital-TV. Det finns därför anledning att tro att övergången inte skall medföra svårigheter för Åland att ta del av samma programutbud från de rikssvenska kanalerna som idag.
Finland och Sverige kommer att använda olika system för att koda de digitala signalerna till analoga signaler. Sverige har önskat en snabb start för digital-TV och använder därför ett redan beprövat system, medan Finland har gått in för det modernaste systemet.
Detta innebär att den nuvarande digitalboxen som Sverige använder inte helt och hållet är användbar för finländsk digital-TV och vice versa. Ytterligare en faktor som komplicerar är att Sverige på sikt avser att övergå till samma system som Finland, dvs. att Sverige byter ut den äldre typen av digitalbox. Vilket system som är den smidigaste lösningen för Åland på sikt bör alltså övervägas. Till saken hör dock att det endast är ovannämnda ”specialtjänster” som tilläggstjänster i form av e-handel och andra interaktiva tjänster som programbolagen tillhandahåller som inte kan utnyttjas om man har ”fel” box. Däremot skall bild och ljud enligt uppgift inte påverkas även om boxarna fungerar enligt olika system.
Medier i allmänhetens tjänst i framtiden
De nordiska länderna har framhållit betydelsen av att bevara och främja media i samhällets tjänst. Den grundläggande orsaken till att sådana medier upprätthållas och främjas är dess roll för demokratin och yttrandefriheten. På en mediemarknad med allt större utbud är det viktigt att värna om en radio och TV i allmänhetens tjänst, som kan verka oberoende av vinstintressen och som ansvarar för ett radio- och TV-utbud riktat till hela befolkningen.
Den snabba tekniska utvecklingen har lett till ett ökat internationellt programutbud. De nationella medierna i samhällets tjänst, som tills relativt nyligen hade monopol på marknaden, har under det senaste decenniet mött en ökande konkurrens från nya kommersiella aktörer på etermedieområdet.
Public serviceverksamheten kommer att ställas inför nya utmaningar i och med att de kommersiella aktörerna även kommer att satsa på nya medieformer. Hur kommer public serviceföretagen att påverkas av förändringarna och kommer de att lyckas uppfylla sina allmännyttiga uppdrag? Svaren beror på huruvida de ges motsvarande möjligheter att utnyttja den nya tekniken i likhet med de kommersiella aktörerna på området.
__________________
