|
FRAMSTÄLLNING nr 8/2000-2001 |
||
|
|
Datum |
Beteckning |
|
|
2001-02-22 |
FR0820002001 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Till |
|
|
Ålands lagting |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ändring av naturvårdslagen
Berör
Innehåll
3. Landskapsstyrelsens förslag
4. Framställningens verkningar
L A N D S K A P S L A G om ändring av 14 § landskapslagen om naturvård
Landskapsstyrelsen föreslår att landskapslagen om naturvård ändras så att den möjliggör partiell fridlysning av växt- och djurarter. Ändringen innebär att arter, som inte är i behov av ett lika omfattande skydd som det som fridlysning utgör, kan skyddas mot ett visst slags ingrepp eller störning.
__________________
Konsekvenserna av fridlysning framgår av 14 § landskapslagen om naturvård (82/1998). Ett exemplar av en växt- eller djurart får inte avlägsnas, dödas eller påverkas på sådant sätt att artens fortplantning eller fortsatta existens äventyras. Det är med andra ord i princip förbjudet att göra sådant som kan skada en fridlyst art. Genom fridlysning skyddas däremot inte artens livsmiljö. Markägaren kan fortsätta att använda marken som tidigare även om det finns fridlysta arter på den. Han skall likväl undvika åtgärder som kan störa eller skada exemplar av fridlysta arter, om det inte medför större än ringa olägenhet för honom.
Av de fridlysta arterna skall ett antal betraktas som särskilt skyddsvärda i enlighet med 15 §. Skyddet för de särskilt skyddsvärda arterna är starkare än för de fridlysta arterna. Det är inte bara själva arten som sådan som skyddas utan skyddet omfattar även exemplarens livsmiljö. Utan landskapsstyrelsens tillstånd får inte en särskilt skyddsvärd art påverkas på ett sådant sätt att dess fortsatta existens äventyras, oavsett om det medför större än ringa olägenhet för markägaren. Lagen ger emellertid, i de fall där olägenheten är större än ringa, markägaren rätt till ekonomisk kompensation.
De fridlysta och också de särskilt skyddsvärda växt- och djurarterna räknas upp i landskapsförordningen om naturvård (113/1998).
Vid beredningen av en ändring av landskapsförordningen om naturvård, framkom att det föreligger ett behov av att göra systemet rörande fridlysningen av växt- och djurarter mer flexibelt. Utöver kategorierna fridlysta arter samt särskilt skyddsvärda arter, finns det behov av ytterligare en kategori. Denna skulle bestå av arter som behöver ett visst skydd men inte ett så omfattande skydd som fridlysning.
3. Landskapsstyrelsens förslag
Förslaget går ut på att det till 14 § landskapslagen om naturvård fogas ett tredje moment som möjliggör partiell fridlysning av växt- och djurarter.
Vad gäller fridlysning och skyddet för särskilt skyddsvärda arter bestäms omfattningen av skyddet i lagen genom att de förbjudna ingreppen räknas upp, medan det i landskapsförordning bestäms vilka de berörda arterna är. Utformningen av den partiella fridlysningen bygger däremot på en delvis avvikande systematik. I lagen räknas inte några specifika förbud upp, utan bestämmelsen utgör en delegering till landskapsstyrelsen att bestämma både vilken art som skall skyddas och vilket slag av ingrepp eller störning den skall skyddas från. De växt- eller djurarter som kan bli aktuella för partiell fridlysning är sådana vilka annars inte skulle ha något skydd alls eftersom de inte uppfyller kriterierna för fridlysning. Skyddet får emellertid inte bli lika starkt eller starkare än vad skyddet för de fridlysta arterna är. Markägarens rätt att fortsätta med den pågående markanvändingen enligt 2 mom. får heller inte inskränkas av det skydd som den partiella fridlysningen innebär. Emellertid skall markägaren vid den fortsatta markanvändningen undvika att skada eller störa exemplar av partiellt fridlysta arter.
Förslaget innebär även att paragrafens rubrik ändras så att det framgår att bestämmelsen handlar om både fridlysning och partiell fridlysning.
4. Framställningens verkningar
4.1 Organisatoriska och ekonomiska verkningar
Förslaget har inte några organisatoriska eller ekonomiska verkningar på landskapsförvaltningen.
4.2 Konsekvenser för jämställdheten och miljön
Förslaget medför inte några konsekvenser beträffande jämställdheten. Konsekvenserna för miljön blir positiva. Växt- eller djurarter som annars inte skulle ha något skydd alls, eftersom deras skyddsbehov inte uppfyller kriterierna för fridlysning, kan genom lagförslaget ges ett begränsat skydd.
Landskapsstyrelsen föreslår att lagtinget antar följande lag.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 14 § landskapslagen om naturvård
I enlighet med lagtingets beslut
ändras rubriken till 14 § landskapslagen den 20 augusti 1998 om naturvård (82/1998) samt
fogas till paragrafen ett nytt 3 mom. som följer:
14 §
Fridlysning och partiell fridlysning
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Genom landskapsförordning kan bestämmas att en växt- eller djurart skall åtnjuta skydd i något avseende (partiell fridlysning). Partiell fridlysning får inte innebära att arten får ett lika starkt eller starkare skydd än det skydd som gäller för fridlysta arter. Den partiella fridlysningen får inte hindra att den pågående markanvändningen fortsätter. Vid den fortsatta markanvändningen skall sådan störning och skada som avses i 2 mom. undvikas.
__________________
Denna lag träder i kraft den
__________________
|
Mariehamn den 22 februari 2001 |
|
|
Vicelantråd |
Olof Salmén |
|
Föredragande ledamot |
Harriet Lindeman |