|
RESERVATION till KU nr 6/2000-2001 |
||
|
Lagtingsledamöter |
Datum |
Arkivbeteckning |
|
Hasse Svensson/Barbro Sundback |
2001-02-14 |
KU0620002001R |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
Till |
|
|
Ålands lagting |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Reservation till kulturutskottets betänkande nr 6/2000-2001 angående hemställningsmotion nr 6/1999-2000 om en aktivitets- och servicecentral för kulturorganisationer. |
|
Vi finner att utskottet inte borde föreslagit att motionen skall förkastas, eftersom det under behandlingen i utskottet övertygande omvittnades att en mötesplats för kulturföreningar, kulturprojekt och spontana ungdomsgrupper inom kulturområdet behövs i landskapet.
De frivilliga kulturorganisationerna är att betrakta också som företag inom denna sektor. En del ser måhända föreningar enbart som bidragstagare, men tredje sektorn svarar exempelvis för 4 procent av Finlands BNP. På Åland kan bidraget vara större. Föreningarna ger dessutom viktig skolning i demokrati och samhällsengagemang.
EU:s officiella kulturpolitiska ståndpunkt formuleras på följande sätt: ”Kulturen är både en ekonomisk faktor och en faktor i den sociala integrationen och i medborgarskapet”. EU framhåller också att kulturen har ”en viktig roll att spela i de utmaningar som Gemenskapen står inför, såsom globaliseringen, informationssamhället, den sociala kohesionen (sammanhållningskraften) och uppkomsten av nya arbetsplatser.”
Samhället har åtagit sig att skapa ekonomiska förutsättningar för frivilliga föreningar att arbeta. Undersökningar visar att också åländska föreningar vill vara tillsammans med andra föreningar. Landskapets uttalade stöd genom aktiv medverkan till planering och inrättande av ett i motionen avsett kulturservicecentrum skulle verksamt gynna kultursektorns infrastruktur och samordning av befintliga resurser och därmed ge mera samhällsnytta för kulturstödet som helhet.
Den gemensamma servicen skulle i första hand innebära kansliutrymmen, IT-faciliteter, hyllutrymmen för aktuella mappar och arkiv samt rådgivning, inte minst om bidragsmöjligheter. Mer kulturbidrag till Åland från EU ökar kulturaktiviteten.
Utskottsmajoriteten gör i betänkandet jämförelse med Ålands idrottsförbund och vill hänvisa kultursektorn till en samarbetslösning med modell från Idrottens hus i Mariehamn, med kansli, regeringsbibliotek och sammanträdeslokaler. Där får idrottsföreningar aktiv hjälp med bland annat bidragsansökningar av specialiserade funktionärer. All denna service är möjliggjord med hjälp av samhällsmedel.
Kultursektorn skiljer sig strukturellt i hög grad från idrottssektorn, som bygger bland annat på massrörelse och i vissa avseenden återkommande stor publik, vilket medför förhållandevis goda möjligheter till också sponsorbidrag från näringslivet, vilket i sin tur ökar resurserna för att bland annat förhandla om och marknadsföra publika evenemang och anställa eller arvodera ledarkrafter.
Inom kultursektorn finns enligt uppgift cirka 40-50 sammanslutningar av skiftande slag och med skiftande arbetssätt. Många av dessa är hembygdsföreningar.
Landskapsstyrelsens kulturbyrå har två tjänstemän, av vilka kulturkonsulenten ägnar hela sin tid åt kulturdelegationens verksamhet. Byråns uppdrag att ge praktisk handräckning åt enskilda föreningar har nyligen i praktiken indragits av landskapsstyrelsen.
Reservanterna vill peka på att kulturföreningarna har möjlighet att bilda till exempel aktiebolag, som kan driva kulturservicecentret och uppta avgifter för tjänster samt hyra för utrymmen, om landskapsmyndigheterna konkret visar engagemang för saken.
|
Mariehamn den 14 februari 2001 |
|
|
Hasse Svensson |
Barbro Sundback |