|
FRAMSTÄLLNING nr 13/1999-2000 |
||
|
|
Datum |
Arkivbeteckning |
|
|
2000-04-13 |
FR1319992000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
Till |
|
|
|
Ålands lagting |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
Landskapslag om ändring av landskapslagen om studiestöd |
||
|
Berör |
||
|
· Landskapslagen om studiestöd |
||
4 Förslagets ekonomiska och organisatoriska konsekvenser
5 Miljökonsekvenser och konsekvenser för jämställdheten
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om studiestöd
Landskapsstyrelsen föreslår att lagtinget antar en ändring av landskapslagen om studiestöd (94/1995). Förslaget innebär att alla studerande som bor i en hyresbostad, bostadsrättsbostad eller ägobostad skall erhålla bostadstillägg enligt lagen om studiestöd om de inte delar bostad med eget eller sin makes barn.
Förslaget innebär också att landskapsstyrelsen ges rätt att neka landskapsborgen för studielån i de fall där det är sannolikt att lånet kommer att misskötas.
I studiestödslagen för landskapet Åland (94/1995) finns bestämmelser om på vilka grunder landskapsstyrelsen skall bevilja studiestöd för bedrivande av studier efter avslutad läroplikt. Lagen är utformad som en ramlag där grunderna för studiestödet finns i lagen medan detaljerna finns reglerade i förordning. Eftersom studiestödens belopp är beroende av faktorer som väsentligt varierar över tiden, ansåg lagtinget det ändamålsenligt att rätten att besluta om deras storlek ges till landskapsstyrelsen, samt att bestämmelserna om beloppens storlek intas i landskapsförordning.
Studiestödslagen reglerar vilka studerande som har rätt till bostadstillägg. I dag erhåller en del studerande bostadstillägg i enlighet med studiestödslagen, medan andra lyfter allmänt bostadsbidrag administrerat av folkpensionsanstalten. Studerande erhåller stöd för sitt boende beroende på boendeform. Reglerna för beviljande av bostadsbidrag skiljer sig markant mellan de båda systemen.
Under senhösten 1999 har regeringen i Finland utarbetat och framställt en proposition där man vill förenhetliga bostadsstöden för studerande så att alla studerande som bor i en hyresbostad eller bostadsrättsbostad skall omfattas av systemet med studiestöd om de inte bor med eget eller makes barn. I riket träder ändringen av lagen om bostadsbidrag (FFS 42/2000) och ändringen av lagen om studiebidrag (FFS 41/2000) i kraft den 1 maj 2000.
Den allmänna bostadsbidragslagen, LL om tillämpning av lagen om bostadsbidrag (63/1975), är i princip utformad som en blankettlag, vilket innebär att de ändringar som träder i kraft den 1.5.2000 även blir gällande på Åland. De studerande som tidigare erhållit bostadsbidrag via folkpensionsanstalten skall i fortsättningen erhålla bostadstillägg via studiestödssystemet.
Under de senaste åren har antalet studielån som banken säger upp och där landskapsstyrelsen måste träda in som borgensman ökat. I dagsläget gör landskapsstyrelsen ingen kreditvärdering av den sökande. Kreditinrättningen som beviljar och betalar ut studielånet gör en kreditvärdering, men eftersom landskapsstyrelsen borgar för lånet är man villig att betala ut lånet trots att det finns tidigare betalningsanmärkningar.
I nuläget har landskapsstyrelsen inte möjlighet att neka landskapsborgen för studielån i annat fall än då studielån till samma person indrivs av landskapsstyrelsen på grund av borgensansvar. Det är alltså inte möjligt att inte bevilja en landskapsstyrelseborgen trots att det är sannolikt att lånet inte kommer att kunna skötas.
2.1 Bostadsbidrag för studerande
Enligt nuvarande regelverk har en studerande rätt till bostadstillägg enligt LL om studiestöd om man bor ensam i en hyres- eller bostadsrättsbostad eller enligt ett särskilt hyresavtal bor i en lägenhet som en kommun, stiftelse eller ett allmännyttigt samfund svarar för. En studerande som har familj och som på grund av studier bor på annan ort än den övriga familjen har också rätt till bostadstillägg.
Alla andra studerande kan erhålla bostadsbidrag enligt LL om tillämpning av lagen om bostadsbidrag. Hanteringen sköts av folkpensionsanstalten i den kommun där den studerande bedriver sina studier. Bostadsbidragen är landskapsstyrelsens ansvar, via social- och hälsovårdsavdelningen. Tjänster för hanteringen köps av folkpensionsanstalten som sköter det helt enligt rikets system.
Reglerna för beviljande av bostadstillägg och bostadsbidrag skiljer sig markant mellan de båda myndigheterna, vilket har gett upphov till förvirring och irritation under de gångna åren.
Generellt kan man indela de studerande i följande bostadsbidragsgrupper:
- åländska studerande på Åland som bor ensamma som hyresgäster, får bostadstillägg via landskapsstyrelsens studiestöd.
- åländska studerande på Åland som delar lägenhet, har familj eller bor som underhyresgäst, får bostadsbidrag från landskapsbudgeten via folkpensionsanstalten.
- åländska studerande utomlands,
får bostadstillägg via landskapsstyrelsens studiestöd.
- åländska studerande som bedriver studier i riket och bor ensamma som hyresgäster, får bostadstillägg via landskapsstyrelsens studiestöd.
- åländska studerande som bedriver studier i riket som delar lägenhet, har familj eller bor som underhyresgäst, får bostadsbidrag från statsbudgeten via folkpensionsanstalten i den kommun man bedriver sina studier.
- studerande från riket som bedriver studier på Åland och som bor ensamma som hyresgäster, får bostadstillägg från statsbudgeten via folkpensionsanstaltens studiestöd.
- studerande från riket som bedriver studier på Åland och som delar lägenhet, har familj eller bor som underhyresgäst, får bostadsbidrag från landskapsbudgeten via folkpensionsanstalten.
Den största skillnaden mellan studiestödets bostadstillägg och det allmänna bostadsbidraget är att när man beviljar det allmänna bostadsbidraget tar man hänsyn till bostadsyta, inkomster man hade innan man började studera samt inkomsten hos den man delar bostad med. Detta har gett upphov till irritation eftersom t.ex två studerande som delar bostad, utan att de på förhand är bekanta, är beroende av vad den andra parten har haft eller har för inkomster för att bli beviljad bostadsbidrag. Däremot är det allmänna bostadsbidraget i regel högre och kan beviljas även för de månader den studerande inte bedriver studier.
2.2 Landskapsborgen för studielån
Dagens studiestödssystem består av en bidragsdel och en lånedel. Bidraget utbetalas direkt via landskapsstyrelsens budget medan lånen ges av en kreditinrättning med landskapsstyrelsen som borgensman. Under de senaste åren har antalet studielån som sägs upp och där landskapsstyrelsen måste träda in som borgensman ökat. Detta ställer till problem för de ungdomar och vuxna som hamnar i denna situation och som kan få betalningsanmärkningar som blir en belastning för dem.
Enligt gällande lagstiftning kan studielån sökas av en studerande som bedriver studier omfattande minst halvtid. Studielånets storlek är 2.100 mark/månad om den studerande är över 18 år och 1.000 mark/månad om den studerande är under 18 år. För att en studerande under 18 skall få lyfta ett studielån krävs föräldrarnas samtycke.
Landskapsstyrelsen beviljar enligt rådande system landskapsborgen för studielån medan själva lånet ges av en kreditinrättning. Landskapsstyrelsen gör inte själv någon kreditvärdering, och tar inte heller del av den kreditvärdering som görs av kreditinrättningen, eftersom det i dagsläget inte finns någon möjlighet att neka landskapsborgen om det inte redan finns studielånsfordringar på samma person som indrivs av landskapsstyrelsen på grundval av borgensansvar. Kreditinrättningen beviljar och betalar således ut studielån trots att det finns betalningsanmärkningar eftersom landskapsstyrelsen borgar för lånet.
För att studiestödslagen skall överensstämma med de ändringar av lagen om bostadsbidrag (FFS 42/2000) som träder i kraft i riket den 1 maj 2000, och som genom blankettlagstiftning också blir gällande på Åland, föreslår landskapsstyrelsen att studiestödslagens bestämmelse om bostadstillägg ändras. De studerande som inte bor tillsammans med eget eller makes barn skall erhålla bostadstillägg i enlighet med studiestödslagen. Det föreslås även att studerande som bor i ägobostad skall kunna erhålla bostadstillägg.
Vidare föreslås att landskapsstyrelsen skall kunna neka till landskapsborgen för studielån då det är sannolikt att lånet kommer att misskötas.
4 Förslagets ekonomiska och organisatoriska konsekvenser
För landskapsstyrelsens del innebär förslaget att alla de som idag studerar på fastlandet, och inte bor tillsammans med eget eller makes barn, och lyfter bostadsbidrag från statsbudgeten via folkpensionsanstalten i fortsättningen skall erhålla bostadstillägg via landskapsstyrelsens studiestöd. Detta innebär en kostnadsökning.
I gengäld kommer de fastländska studerande, som bedriver studier på Åland och erhåller sitt bostadsbidrag från landskapsstyrelsens budget via folkpensionsanstalten i Mariehamn, i fortsättningen att erhålla sitt stöd via statens studiestöd. Detta innebär en kostnadsminskning.
De åländska studerande som studerar på Åland och får sitt bostadsbidrag via folkpensionsanstalten skall i fortsättningen erhålla bostadstillägg via studiebidragssystemet. Detta innebär inte en kostnadsökning utan bara en överföring av medel från social- och hälsovårdsavdelningen till utbildningsavdelningen.
5 Miljökonsekvenser och konsekvenser för jämställdheten
Förslaget har inga kända konsekvenser för miljön eller jämställdheten.
Förslaget har utarbetats som tjänstemannaberedning.
9 § Bostadstillägg.
1 mom. Det föreslås att studerande som bor i hyreslägenhet, bostadsrättsbostad eller ägobostad har rätt till bostadsbidrag. Tidigare har inte studerande som bott i ägobostad haft rätt att erhålla bostadstillägg. Det bör dock göras möjligt att grunda bostadstillägg på studerandes faktiska kostnader, såsom bolagshyra och ränta på bostadslån, som hänför sig till ägandet av en bostad. Närmare bestämmelser ges i landskapsförordning. Den som delar bostad med eget eller makes barn skall liksom tidigare inte kunna erhålla bostadstillägg enligt studiestödslagen utan är hänvisad till allmänt bostadsbidrag.
2 mom. Med make jämställs en person som den studerande bor tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden. Den som bor tillsammans med sambos barn är således hänvisad till systemet med allmänt bostadsbidrag och kan inte erhålla bostadstillägg i enlighet med studiestödslagen.
3 mom. Bostadstillägg kan beviljas för studerande som delar bostad med sitt eget eller makes barn och som på grund av sina studier hyrt eller köpt en bostad på annan ort än familjens stadigvarande bostadsort.
4 mom. Den som studerar utomlands skall kunna erhålla bostadstillägg på samma villkor som den som studerar på Åland och i riket. Utlandsstuderande har rätt tillbostadstillägg även om de delar bostad med eget eller makes barn.
11 § Landskapsborgen för studielån
Paragrafen föreslås ändrad så att ett nytt 3 mom. fogas till lagen medan det tidigare 3 mom. blir 4 mom. Landskapsstyrelsen föreslås rätt att neka landskapsborgen för studielån om det är sannolikt att studielånet kommer att misskötas. Närmare bestämmelser ges i landskapsförordning.
Landskapsstyrelsen föreslår att lagtinget antar följande lag.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om studiestöd
I enlighet med lagtingets beslut ändras 9 och 11 §landskapslagen den 26 oktober 1995 (94/1995) som följer:
9 §
Bostadstillägg
Studerande som bor i en hyresbostad, bostadsrättsbostad eller ägobostad har rätt till bostadstillägg.
Berättigad till bostadstillägg är inte en studerande som delar bostad med eget eller sin makes barn.
Med make jämställs en person som den studerande bor tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden.
Utan hinder av vad som bestäms i 2 mom. kan en studerande beviljas bostadstillägg för en sådan bostad som hyrts eller köpts på grund av studier och som är belägen på annan ort än familjens stadigvarande bostad.
Den som studerar utomlands beviljas bostadstillägg på samma villkor som den som studerar på Åland och i riket. Den som studerar utomlands har dock rätt till bostadstillägg utan hinder av vad som bestäms i 2 mom.
Närmare bestämmelser om rätten till bostadstillägg kan ges i landskapsförordning.
11 §
Landskapsborgen för studielån
Rätt till landskapsborgen för studielån har en studerande som har antagits till studier och bedriver studier på det sätt som nämns i 4 §.
Den vars studielån indrivs av landskapsstyrelsen på grundval av borgensansvar har inte rätt till landskapsborgen för studielån, om inte landskapsstyrelsen av särskilda skäl beslutar annat.
Om det är sannolikt att en studerande kommer att missköta studielånet har han eller hon inte rätt till landskapsborgen för studielån.
Närmare bestämmelser om rätten till landskapsborgen för studielån kan ges i landskapsförordning.
__________________
Denna lag träder i kraft den
|
Mariehamn den 13 april 1999 |
|
|
L a n t r å d |
Roger Nordlund |
|
Föredragande ledamot |
Gun Carlson |