Sammanfattning
Landskapsstyrelsen har med det miljöpolitiska handlingsprogrammet från år 1989 som grund uppgjort “Förslag till miljöhandlingsprogram för Åland för åren 2000-2003". I programmet uppställs såväl övergripande som områdesspecifika målsättningar och konkreta åtgärder för miljöarbetet inom delområdena vattenvård, natur- och landskapsvård, avfallshantering, luftvård, energihushållning, turism och rörligt friluftsliv, oljeskydd samt markanvändning. Målsättningen är att en hållbar utveckling i största möjliga utsträckning skall vara vägledande för landskapssstyrelsens politik.
Landskapsstyrelsen överlämnar härmed ovannnämnda förslag till miljöhandlingsprogram till lagtinget. Målsättningen är att landskapsstyrelsen efter behandlingen av meddelandet i lagtinget skall slå fast det slutliga innehållet i miljöhandlingsprogrammet.
|
Mariehamn den 2 november 1999 |
|
|
L a n t r å d |
Roger Jansson |
|
Landskapsstyrelseledamot |
Gun Carlson |
Dnr S40/99/1/1
Miljöpolitiskt handlingsprogram 1989-1999
Landskapsstyrelsen antog den 16 november 1989 ett Miljöpolitiskt handlingsprogrammed riktlinjer för miljövårdsarbetet i landskapet. Handlingsprogrammet lämnades även som ett meddelande till landstinget (1989-90 Lt-Ls meddelande nr 1). Avsikten var att programmet skulle revideras vart fjärde år.
Emellertid gjorde landskapsstyrelsen år 1994 bedömningen att en revision av programmet inte var nödvändig i det skedet. Bedömningen gjordes bl.a. på basen av de detaljanalyser som utfördes av åtgärdsförslagen i handlingsprogrammet från 1989 (S. Westerlund, ÅUS 1992:8, Miljösamordningsgruppen ÅUS 1994:2).
Den omvälvande situation som medlemsskapet i Europeiska unionen gav upphov till inom miljövårdsarbetet har därefter medfört att det hittills inte varit ändamålsenligt att revidera det miljöpolitiska handlingsprogrammet från år 1989. Emellertid anser landskapsstyrelsen att tidpunkten nu är inne för en sådan översyn mot bakgrunden av att lagstiftningen i huvudsak har bringats i samstämmighet med EU:s krav samtidigt som den nya miljöförvaltningen funnit sina former.
Landskapsstyrelsens miljöpolitiska handlingsprogram från år 1989 har direkt eller indirekt resulterat i ett flertal framsteg. En slutfas i den process som inleddes i samband med förverkligandet av åtgärderna i programmet kan man se i den reformering av miljövårdsförvaltningen inom landskapsstyrelsen, som bl.a. innebar att miljövårdsenheterna från och med år 1999 sammanfördes till en miljöbyrå under den nya social- och miljöavdelningen. Inom vissa områden har arbetet med miljöfrågor givits utökade personella resurser, bl.a. i form av Ålands miljöprövningsnämnd, en miljöjurist och en miljöinspektör.
Flera nya för miljön viktiga lagar har tillkommit, delvis som en följd av åtgärdsförslagen i handlingsprogrammet, men även till följd av de nya skyldigheterna i och med inträdet i den Europeiska unionen. Den lagstiftning som särskilt bör nämnas är en helt ny vattenlagjämte förordning, naturvårdslag jämte förordning, skogsvårdslag jämte förordning, energieffektivitets-lagstiftning, lagstiftning om miljökonsekvensbedömningar och miljöberättelser samt en förordning om förpackningar och förpackningsavfall. Medlemsskapet i Europeiska unionen gav även upphov till en omfattande revidering av miljöhälsovårdslagstiftningen. Ca 90 % av lagstiftningen har harmoniserats med EU:s regelverk sedan inträdandet i gemenskapen.
För att bringa lagstiftningen i samstämmighet med EU:s regelverk har även vidtagits övriga åtgärder inom miljöområdet. I enlighet med naturvårdsdirektiven har landskapsstyrelsen godkänt och till kommissionen översänt ett Natura 2000 program för Åland. Inom avfallshanteringen har bl.a. renhållningslagen reformerats och en avfallsplan för Ålanduppgjorts. För jordbrukets del har miljövårdsarbetet tagit ett steg framåt i.o.m. förverkligandet av det av EU delfinansieradeprogrammet för lantbrukets miljöstöd som är i kraft 1995-1999. Utöver av EU föranledda åtgärder inom miljöområdet kan nämnas Agenda 21 arbetet, vilket har haft stor genomslagskraft på Åland. Agenda 21-arbetet inleddes som en följd av FN´s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. Inom vattenlagstiftningen har en egen tillståndsmyndighet inrättats i form av Ålands miljöprövningsnämnd, som ersätter västra Finlands vattendomstol. Inom vattenvården har även arbetet med ett miljöövervakningsprogram för Åland inletts.
Trots det mångsidiga arbete som uträttats under det föregående handlingsprogrammets giltighetstid återstår många utmaningar och arbetsuppgifter inom miljövårdens område, varför landskapsstyrelsen vill understryka betydelsen av målmedvetenhet och kontinuitet i miljövårdsarbetet. Bilagt till detta program finns därför en utvärderingav de resultat som uppnåtts utgående från åtgärdsförslagen i 1989 års miljöpolitiska handlingsprogram (Bilaga 1).
Miljöhandlingsprogram 2000-2003
Föreliggande MILJÖHANDLINGSPROGRAMhar uppgjorts med 1989 års miljöpolitiska handlingsprogram som grund, dock med beaktande av de resultat som uppnåtts och de målsättningar som gäller vid tidpunkten för det nya programmets godkännande. Landskapsstyrelsens målsättning har varit att revidera handlingsprogrammet från 1989 under sin mandatperiod. Av orsaker som framkommit ovan, sker detta i slutet av perioden.
I det föreliggande åtgärdsprogrammet för miljövården inom landskapet avseende perioden år 2000-2003 har landskapsstyrelsen gjort den bedömningen att dels skyddet och vården av vattenmiljön i alla dess former, dels bevarandet av kulturmiljönsgrundkaraktär innefattande den biologiska mångformigheten i floran och faunan samt en förbättring avavfallshanteringen skall utgöra de viktigaste uppgifterna.
I programmet redogörs inledningsvis kort för utgångsläget inom miljöarbetet på Åland. En utförligare beskrivning av tillståndet i miljön på Åland planeras att utarbetas under programperioden. Därefter följer de målsättningar som landskapsstyrelsen uppställt för miljöarbetet, både allmänna målsättningar och målsättningar inom åtta olika delområden. Slutligen redogörs konkret för vilka åtgärder som kommer att prioriteras för att nå de uppställda målen. Antalet delområden är något färre i det nya programmet jämfört med programmet från 1989. De områden som försvunnit har antingen utelämnats eller integrerats i övriga områden, ett nytt delområde berörande oljeskyddet har därutöver tillkommit. För att effektivera miljöhälsovården kommer ett skilt miljöhälsoprogram att utarbetas och folkhälsofrämjande åtgärder vidtas i enlighet med programmets prioriteringar.
Sammanfattningsvis konstaterar landskapsstyrelsen att målsättningen att i största möjliga utsträckning uppnå en hållbar utveckling skall vara vägledande för landskapsstyrelsens politik. Enligt världskommissionen för miljö och utveckling (den s.k. Brundtland-kommissionen, 1987) definieras begreppet hållbar utveckling på följande sätt: “En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Ett sådant synsätt är enligt landskapsstyrelsens uppfattning av grundläggande betydelse med tanke på landskapets begränsade areal och isolerade läge och med hänsyn till den känsliga natur- och kulturmiljöns betydelse för samhällets utvecklingsmöjligheter på längre sikt.
De allvarligaste globala miljöproblemen idag, såsom spridningen av olika slag av föroreningar i luften och vattnet, försurningen, eutrofieringen, uttunningen av ozonskiktet och drivhuseffekten är företrädelsevis av gränsöverskridande karaktär. Landskapet Åland är tack vare sin placering mitt i Östersjön utsatt och känslig för gränsöverskridande miljöpåverkan. Landskapsstyrelsen är dock medveten om att miljöbelastningen per person på Åland är stor. Därför är det viktigt att göra ytterligare ansträngningar för att minska vår miljöbelastning. Eftersom även förhållandevis små lokala föroreningskällor ensamma eller tillsammans med föroreningar som orsakas av gränsöverskridande belastningar kan ge upphov till problem, får ingen typ av miljöproblem underskattas i ett längre tidsperspektiv.
Landskapsstyrelsen är väl medveten om betydelsen av att följa med den internationella utvecklingen inom miljövården samt inser vikten av att inom ramen för landskapets förhållandevis begränsade resurser delta i det internationella miljövårdsarbetet. Trots detta prioriteras dock i miljöhandlings- programmet sådana insatser inom miljövården som är av lokal karaktär och där uppgifterna skall lösas med åtgärder inom landskapets egna gränser.
|
|
Vad gällervattenvården har landskapsstyrelsen i miljöhandlingsprogrammet utgått från det faktum att en förorenad vattenmiljö i många avseenden i ett tidigt skede kan bli en begränsande faktor för hela landskapets utveckling. En frisk och ren vattenmiljö är alltså av grundläggande ekologisk betydelse på Åland. Detta faktum gäller dels som en förutsättning för artrikedomen och mångformigheten i miljön som helhet, dels för fiskerinäringens och turismens utvecklingsmöjligheter och lokalbefolkningens trivsel och välbefinnande.
De begränsade och för ingrepp känsliga tillgångarna påsötvatten i landskapet bör även uppmärksammas inom vattenvården, speciellt med tanke på deras betydelse för vattenförsörjningen. Detta gäller såväl de förhållandevis fåinsjöarna som har stora och mångsidiga miljövärden samt grundvattnetvilket är sårbart på grund av sprickbildningen i berggrunden med risker för bl.a. saltvatteninträngning som följd.
Den pågåendeövergödningen av vattenmiljön med näringsämnena fosfor och kväve samt miljögiftsbelastningen är ett allvarligt hot mot landskapets framtid. Tydliga tecken på försämringar av havsmiljön i Östersjön ses bl.a. i algblomningar i havsområdena runt Åland, ökande igenslamning av stränder med ettåriga trådalger, syrefria bottnar och förändringar i fiskförekomster. Enligt en sammanställning utförd av Husö biologiska station (Forskningsrapport no 95 från Husö biologiska station, 1997) har eutrofieringsprocessen nått längst i Lumparns viksystem, i det nordvästra skärgårdsområdet samt i området runt Mariehamn. Indikationer på allvarliga effekter av övergödningen finns även i den sydöstra ytterskärgården, där uppvällande näringsrikt vatten från egentliga Östersjön kan vara en bidragande orsak till föroreningen av vattnet.
Den lokala belastningen av näringsämnena kväve och fosfor på de åländska vattenområdena härstammar främst från fiskodling, jordbruk och bosättning. De lokala belastningskällornas betydelse är störst i de inre vattenområdena, p.g.a det sämre vattenutbytet. Vad gäller kvävet är depositionen från luften till vattenmiljön klart större än de landbaserade utsläppen. Även bakgrundsbelastningen av näringsämnen från Östersjön är troligtvis betydande även om dess storlek för Ålands del inte är känd. Belastningen av fosfor och kväve på den åländska vattenmiljön från lokala utsläppskällor och från luften år 1987-1998 framgår av bilaga 2. En trend mot minskade utsläpp kan ses vad gäller de flesta utsläppskällorna. Förbättringar i vattenmiljön sker dock relativt långsamt då utsläppen minskar, bl.a. beroende på den interna belastningen från näringsämnen som upplagrats i sedimenten, varför en omedelbar förbättring av vattenmiljön inte kan förväntas vid minskade utsläpp.
Massförekomster av toxinproducerande alger som en följd av övergödningen begränsar sjöars användning för bl.a. vattenförsörjning, rekreation och kräftfiske. Genom åtgärder i avrinnningsområden och restaureringsåtgärder i sjöar kan dock förbättringar i vattenkvaliteten åstadkommas. Exempel på detta är Ålands Vattens vattentäkter Långsjön och Markusbölefjärden men också Östra och Västra Kyrksundena, i vilka vattenkvaliteten har förbättrats med minskade algblomningar som följd.
|
|
För närvarande finns i landskapet 33 naturreservat, vilkas landareal omfattar ca 0,96 % av landskapets totala landareal. Då det av landskapsstyrelsen föreslagna Natura 2000 programmet förverkligats omkring år 2006 kommer ca 2600 hektar eller 1,8 % av landskapets landareal att vara naturskyddad. Den allmänna målsättningen för naturvården inom EU är att 5-10 % av landarealen skall vara skyddad. Landskapsstyrelsen hävdar dock i Natura 2000-programmet att landskapet i egenskap av icke industrialiserad glesbygd genomgående kan upprätthålla en gynnsam skyddsstatus för de flesta inom landskapet förekommande arter och biotoper. Däremot är medelarealen för naturreservatens landareal endast ca 43 hektar, varför befintliga reservat i mån av möjlighet bör förstoras. Ett naturreservat bör i de flesta fallen helst uppgå till minst 100 hektar för att erbjuda de inom området förekommande arterna ett fullgott skydd.
Förutom de naturreservat som inrättats med stöd av naturvårdlagen (ÅFS 82/98) finns inom landskapet ett sälskyddsområde och 8 fågelskyddsområden inrättade med stöd av jaktlagen (ÅFS 31/85). Därutöver finns i landskapets ägo ett antal ögrupper såsom Signilskär som i praktiken har funktionen av naturreservat. Ytterligare uppgifter om skyddsområden inom landskapet framgår av bifogade tabell och översiktskarta (Bilaga 3).
Vad gäller skyddet av enskilda arter i floran och faunan och biotoper har landskapet ett förhållandevis stort ansvar. Idag är ett 80-tal arter av växter och djur och 10 biotoptyper av landskapsstyrelsen förklarade som särskilt skyddsvärda. Detta ställer stora krav på såväl de enskilda markägarnas som olika myndigheters uppmärksamhet vid exploatering av naturen. Vad gäller landskapets ansvar för enskilda arter kan nämnas att ett anmärkningsvärt stort antal växter i Finland är kända uteslutande från Åland (t.ex. orkideer som gulyxne, vit skogslilja och St Pers nycklar). Vad gäller faunan kan nämnas att t.ex. hasselsnoken och större vattenödlan förekommer uteslutande på Åland i landet. Av Östersjöns uppskattningsvis 5000-7000 gråsälar vistas åtminstone 2000 djur regelbundet i åländska vatten. Nästan hälften av landets häckande havsörnsbestånd finns i landskapet.
Inom biotopskyddet kan som den kanske mest hotade naturtypen nämnas de s.k. rikkärren. De åländska rikkärren är anmärkningsvärda även ur ett internationellt naturskyddsperspektiv på grund av det stora antal sällsynta arter av främst mossor, starr- och gräsarter samt orkideer, som förekommer uteslutande i rikkärr. De flesta av de åländska rikkärren är idag påverkade av skogsbruk varför det är mycket angeläget att de kvarvarande rikkärren kan skyddas.
Med tanke på landskapsbilden och skyddet av arter och biotoper i vidsträcktare bemärkelse är idag den pågående igenväxningen av kulturlandskapet ett allvarligt naturvårdsproblem. Uppskattningsvis ca 300 växt- och djurarter som hör hemma i odlingslandskapet är utrotningshotade p.g.a. förändringar i jordbruket. Förändringar i jordbrukets struktur har påverkat landskapsbilden och den biologiska mångfalden i stor utsträckning. Arbetsformerna har rationaliserats och antalet husdjur har minskat och som en följd av detta har de gamla kulturmarkerna såsom naturbeten och lövängar börjat växa igen. Numera hävdas t.ex. endast några få lövängar främst på naturreservaten i landskapsstyrelsens regi.
Lövängar och naturbeten skapar en mängd biotoper för växter, svampar och djur. Viktiga åländska naturtyper som skapas och upprätthålls av naturbete är bl.a. strandängar, kalkfuktängar (Sesleria-ängar) och hagar. Andelen naturbeten utgör endast ca 3 % av arealen på Åland, ändå är Åland det enda området i Finland där betande djur på naturbeten utgör ett markant inslag i terrängen. Naturbetenas betydelse för såväl landskapsbilden som den biologiska mångfalden kan därför inte övervärderas. Det är sålunda av största betydelse att antalet betesdjur inte ytterligare minskar i landskapet.
Därutöver bör vid all verksamhet hänsyn ägnas sådana naturresuser som inte kan förnyas eller som förnyas mycket långsamt och som förekommer i begränsad omfattning inom landskapets gränser. Som sådana naturtillgångar kan särskilt nämnas insjöar och småvatten, grundvattnet, sand, grus, morän och torv men även odlingsbar jord samt härtill ett stort antal formationer och biotoper i naturmiljön såsom åsar av olika slag, sandstränder, sandöar, blockmarker, rasbranter, torvmarker av olika slag, insjöar etc.
|
|
För närvarande produceras ca 29 000 ton fast avfall och ca 10 000 ton flytande avfall/år i landskapet. Av denna mängd deponerades ca 11 000 ton år 1998 medan det övriga avfallet återvanns i någon form (bilaga 4). Avfallshanteringen i landskapet sköts av de enskilda kommunerna var för sig, av bolagen Ålands problemavfall Ab, Svinryggens deponi Ab och Saltviks returdepå Ab, samt av enskilda entreprenörer, av vilka Ålands renhållning Ab är den största. Avfallssorteringen och -återvinningen i hushåll och företag har utvecklats från år till år. Antalet återvinningsstationer år 1998 uppgick till ca 100 st.
Avfall deponeras för närvarande på 15 avfallsupplag i landskapet. Behovet av att vidta miljöförbättrande åtgärder vid de nuvarande deponierna är akut. Problemen som uppstått vid deponierna sammanhänger med att upplagen byggts utan att tillräckliga krav ställts på lakvattenbehandling, avstånd till bebyggelse, transportvägar m.m. För att minska avfallsmängderna och området för deponering skickas hushållsavfall och annat brännbart avfall under en övergångsperiod till en avfallsförbränningsanläggning i Uppsala, Sverige. Som en följd av detta kan en del av området som används för deponering stängas. Flera deponier har redan delvis stängts eller kommer att stängas delvis inom en nära framtid. Dessa åtgärder är samtidigt förberedelser för en samordnad avfallshantering i landskapet och för den planerade stängningen av de existerande upplagen.
Landskapsstyrelsen har i december 1998 fastställt en avfallsplan för landskapet Åland. I planen uppställs mål för minimering av avfallets mängd och innehåll av hälso- och miljöfarliga ämnen samt för en ökad återanvändning och återvinning av avfall. Viktiga åtgärder för att nå målen är utökat kommunalt samarbete samt uppförandet av en ny gemensam kretsloppsstation vid vilken även avfallsdeponering skulle tillåtas. Avfallshanteringen är dock en kommunal angelägenhet vilket innebär att utvecklingen av avfallshanteringen huvudsakligen beslutas av kommunerna enskilt eller tillsammans. Landskapsstyrelsens roll är övervakande och samordnande.
Luftkvaliteten på Åland är jämförelsevis god och att de föroreningar som drabbar oss är till största delen gränsöverskridande och svåra att påverka för Ålands del. Kontinuerliga mätningar utförda vid landskapsstyrelsens och meteorologiska institutets luftkontrollstation i Sund visar att nedfallet av svavel- och kväveföreningar samt den sura nederbörden har minskat sedan början av 1990-talet (bilaga 5). Även i Mariehamn är luftkvaliteten relativt god. De uppmätta halterna av sot, kväve- och svaveldioxid underskrider gällande gränsvärden. Det finns dock även lokala belastningskällor såsom bil- och färjtrafiken där behov av insatser finns för att luftkvaliteten skall förbättras.
Inom energihushållningen är den största utmaningen att minska de fossila bränslenas stora andel av den totala energiförbrukningen. Ca 80 % av energiförbrukningen på Åland härstammar från fossila bränslen, främst lätt brännolja. De förnybara energikällornas andel är för närvarande ca 14 % medan resterande 6 % härstammar från kärnkraft. De olika produktionsgrenarnas andel av den totala energiproduktionen framgår av bilaga 6. En minskning av de fossila bränslenas andel kan uppnås dels genom övergång till en större andel förnybara energikällor och dels genom energibesparingar. De största möjligheterna till detta finns inom uppvärmningen och inom trafiken. För trafikens del kan en minskad energikonsumtion förväntas i samband med förnyandet av bilparken till mer energisnåla bilar. För de förnybara energikällornas del utgör användning av biobränslen samt vindkraft den stora potentialen.
Oljeutsläpp från fartyg kan oväntat snabbt få katastrofala konsekvenser för det åländska samhället. Större oljespill drabbar speciellt fåglar, som lätt får olja i fjäderdräkten, men även bottenfaunan och fiskar kan påverkas. Även mindre, upprepade oljeutsläpp inverkar negativt på vattenmiljön. I den förhållandevis kalla vattenmiljön i Östersjön bryts oljan ned långsamt vilket innebär att följderna av ett utsläpp blir allvarligare jämfört med ett utsläpp i varmare vatten.
Vad gäller markanvändningen kan konstateras att kommunerna har ansvaret för planeringen av bebyggelsen. Kommunerna har genom uppgörande av översiktplaner möjlighet att definiera områden som på grund av sin natur, väntad bebyggelse, miljöolägenheter eller andra liknande omständigheter är i behov av planläggning och inom vilka bygglov normalt inte kan beviljas utan att särskilda förutsättningar föreligger. Genom översikts-, general-, och detaljplaner samt byggnadsordningar kan bl.a. planering av särskilt betydelsefulla strandområden gynnas. För det åländska kulturmiljöarvets del är bl.a. bevarandet av gamla bykärnor och hänsynstagande vid vägdragningar så att landskapsbilden beaktas som en helhet av stor betydelse. Detta inkluderar även byggande och bevarande av bostadshus, övrig bebyggelse och anläggningar.
Målsättningar för handlingsprogrammet
Målsättningen för all verksamhet i landskapet är en hållbar utveckling. För att detta skall kunna förverkligas skall ett hänsynstagande till miljön vara integrerat i alla samhällssektorer. Följande tidigare gällande och nya allmänna principer och målsättningar skall gälla för att en hållbar utveckling skall kunna förverkligas:
1. Miljöaspekterna skall beaktas i all planläggning. Vid all mark- och vattenanvändning skall hänsyn tas till de berörda och omkringliggande områdenas ekologiska lämplighet för ändamålet.
2. Vid större projekt, som kan förväntas påverka miljön avsevärt, skall olika alternativa lösningar utredas. Miljökonsekvenserna skall invägas i de ekonomiska kalkylerna i ett längre tidsperspektiv så att de för miljön ändamålsenligaste alternativen prioriteras trots eventuellt högre kostnader.
3. Vid ekonomiska stödåtgärder skall sådana projekt prioriteras och villkor ställas som befrämjar en hållbar utveckling.
4. En kretsloppsanpassad samhällsutveckling skall främjas.
5. Den biologiska mångfalden vad gäller i landskapet förekommande växter och djur samt deras livsrum på land och i vattnet skall bevaras och befrämjas.
6. Vid byggnadsverksamhet och utbyggnad av kommunikationer såsom vägar, farleder och elledningar skall största möjliga miljöhänsyn tas. Inga nya längre dragningar av kommersiella farleder skall tillåtas genom den åländska skärgården.
7. Landskapsstyrelsens egna verksamheter skall miljöanpassas.
8. Riktgivande planer och principer som främjar miljövården samt utsläppsrestriktioner och kvalitetsnormer vad gäller bl.a.vatten och luft skall utarbetas.
9. Ytterligare styrmedel som exempelvis miljöavgifter skall utredas.
10. Landskapsstyrelsen skall delta i det nationella och internationella miljöarbetet, speciellt gällande Östersjön, bl.a. genom samarbete inom miljöövervakning och eventuella bekämpningsåtgärder.
11. Informationsmaterial av olika slag berörande miljön på Åland skall utarbetas.
Områdesspecifika målsättningar
|
|
Landskapsstyrelsens målsättningar inom vattenvården under perioden 2000-2003 är följande:
1. Att verka för ett hållbart nyttjande av vattenmiljön så att naturligt förkommande arter kan fortleva i sina ursprungliga livsmiljöer.
2. Att även i fortsättningen minska utsläppen av näringsämnen (främst fosfor och kväve) och substanser som är främmande för vattenmiljön.
3. Att verka för att näringsämnen återförs till kretsloppet i större utsträckning än tidigare.
4. Att bevara eller förbättra vattenkvaliteten i yt- och och grundvatten för att kunna garantera tillgången på hushållsvatten och därmed en trygg vattenförsörjning.
5. Att kontinuerligt övervaka vattenkvaliteten i hav, sjöar och grundvatten.
|
|
Landskapsstyrelsens målsättningar inom natur- och landskapsvården under perioden 2000-2003 är följande:
1. Att genom förvärv eller andra avtal med ägarna inrätta naturreservat, fågelskyddsområden och sälskyddsområden i landskapet. Härvid skall företrädesvis naturvårdsinventeringen (1970-1973; planeringsrådet) naturreservatskommitténs betänkande (1980:1), våtmarkskommitténs betänkande (1993:1), landskapsstyrelsens Natura 2000 program (1998:2), samt handlingsprogrammet Åland: jakt 2000 (1996:6) ligga till grund.
2. Att inom landskapet som helhet följa förändringarna i florans och faunans sammansättning, så att ingen inom landskapet naturligt förekommande art på grund av lokal miljöpåverkan utrotas.
3. Att med olika styrmedel, såväl åtgärder enligt lag som stödåtgärder och information, integrera landskapsvården i alla samhällssektorer som berörs av frågan, till exempel byggande, skogsbruk och jordbruk, så att inte de grundläggande karaktärsdragen i den åländska landskapsmiljön försvinner eller avsevärt ändras. Härvid skall särskild uppmärksamhet ägnas det öppna landskapet samt orörda skogar och våtmarker.
4. Att tillse att sådana naturresurser som inte kan förnyas, till exempel grus, sand och mineraler, finns bevarade i tillräcklig omfattning för framtiden.
5. Att utarbeta och tillhandahålla informationsmaterial av olika slag berörande naturvården.
|
|
Landskapsstyrelsens målsättningar inom avfallshanteringen under perioden 2000-2003 är följande:
1. Att minimera avfallets innehåll av hälso- och miljöfarliga ämnen.
2. Att minimera avfallsmängderna samt öka återanvändningen och återvinningen av avfall.
3. Att ställa höga miljökrav vid avfallsdeponering.
|
|
Landskapsstyrelsens målsättningar inom luftvården under perioden 2000-2003 är följande:
1. Att övervaka luftkvaliteten och även i fortsättningen kontrollera nedfallet av luftföroreningar på Åland.
2. Att förbättra luftkvaliteten genom att minska skadliga utsläpp från bilar, fartyg, flyg, hushåll, industri- och kraftproduktion.
3. Att genom åtgärderna i punkt 2 verka för att uppfylla internationella klimatavtal.
|
|
Landskapsstyrelsens målsättningar inom energihushållningen under perioden 2000-2003 är följande:
1. Att genom energieffektivisering minska den totala energikonsumtionen med 10-15 %/invånare till år 2010 jämfört med utvecklingen utan särskild energisparpolitik på rikshåll och på Åland.
2. Att befrämja användningen av förnybara energikällor så att deras marknadsandel ytterligare ökar. Inom vindkraftområdet är landskapsstyrelsens målsättning för närvarande att 10 % av elförsörjningen år 2006 fås från vindkraft.
3. Att koncentrera vindkraftverken till ett mindre antal platser där större effekter byggs, vilket är speciellt viktigt för att landskapets känsliga grundkaraktär inte skall ändras.
4. Att utveckla biobränsleanvändningen genom investeringsstöd för anläggningar samt ekonomiskt stöd till skogsägarna för tillvaratagande. Med dagens förutsättningar är biobränslen inte konkurrenskraftiga utan ekonomiskt stöd.
5. Att minimera föroreningar och miljöpåverkan från energiproduktionen genom att eftersträva en optimal produktionssammansättning där de olika produktionsenheter som står till buds utnyttjas så att minsta möjliga totala utsläpp erhålles.
Turism och rörligt friluftsliv
|
|
Landskapsstyrelsens målsättningar inom turismen och det rörliga friluftslivet under perioden 2000-2003 är följande:
1. Att slå vakt om att den åländska befolkningens möjligheter till rörligt friluftsliv inom ramen för allemansrätten bibehålls oförändrad. Enligt landskapsstyrelsens åsikt är det viktigt att tolkningen av vad som omfattas av allemansrätten inte utvidgas utan bibehålls enligt gammal hävd.
2. Att med olika till buds stående styrmedel förbättra turisters möjligheter till friluftsliv under organiserade former.
3. Att friluftsliv skall bedrivas ansvarsfullt, såväl av den enskilde som inom ramen för turistnäringens verksamhet så att friluftslivet i landskapet inte ger upphov till oacceptabla skador på miljön.
4. Att verka för att turistanläggningar miljöanpassas i högre grad
|
|
Landskapsstyrelsensmålsättningar inom oljeskyddet under perioden 2000-2003 är följande:
1. Att förebygga uppkomsten av oljeutsläpp bl.a. genom internationellt samarbete.
2. Att arbeta för effektivare brottsutredning och strängare straff vid oljeutsläpp.
3. Att i riskområden upprätthålla en sådan beredskap att bekämpning av mindre oljeutsläpp kan genomföras snabbt och effektivt med egna tillgängliga resurser, inbegripet frivilliga resureser såsom t.ex. den lokala brandkåren och lokala Agenda 21 grupper.
4. Att samarbetet med omkringliggande regioner inom oljebekämpningen skall vara väl utvecklat i händelse av större oljeutsläpp.
5. Att oljebekämpningen skall utföras i samråd med miljöförvaltningen för att störningen skall bli så liten som möjligt och för att resurserna skall kunna styras till de mest värdefulla områdena (t.ex. naturreservat, viktiga fågelhäckningslokaler m.m.) i första hand.
|
|
Landskapsstyrelsens målsättningar inom markanvändningen under perioden 2000-2003 är följande:
1. Att för samtliga kommuner uppgörs kommunöversikter enligt LL om kommunöversikt (ÅFS 23/95).
2. Att miljöhänsyn tas vid byggnation samt vid väg- och ellinjedragningar, speciellt i känslig natur- och kulturmiljö.
ÅTGÄRDER FÖR HANDLINGSPROGRAMMET
Landskapsstyrelsen kommer att arbeta för att uppfylla de övergripande målsättningarna genom att vidta följande åtgärder:
1. Följa
upp behovet av lagstiftning inom miljöområdet; de områden som för närvarande
torde vara mest aktuella är avfallshanteringen, luftvården och vattenvården.
Genom att ta i bruk ett samordnat miljötillståndsförfarande fås en bättre
samordning över olika verksamheters miljöpåverkan.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
2. Stöda högskolors, universitets och andra
forskningsstationers arbeten på Åland, bl.a. genom beställningsarbeten.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
3. Kontinuerligt förbättra miljökompetensen hos
tjänstemän och beslutsfattare genom fortbildning.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
4. Styra bidrags- och lånemedel till mer
miljövänliga projekt och uppställa miljökrav i samband med beviljande av
understöd.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
5. Utreda behovet av miljöförbättringar inom landskapsstyrelsens egna verksamheter (t.ex. trafikavdelningen, ÅHS).
Verkställs år 2000
6. Även i fortsättningen stöda miljöarbetet på
“gräsrotsnivå” genom medverkan i finansieringen av kommunernas Agenda 21-arbete.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
7. Främja företagens miljöanpassning bl.a.
genom att medverka till miljö- och kvalitetsmärkning.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
8. Delta i B7-samarbetet, Skärgårdssamarbetet,
HELCOMs och Nordiska ministerrådets arbete.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
9. Sprida information om natur- och miljövården
på Åland genom publikationer, projekt och kontakt med massmedier.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
10. Utveckla miljöstatistiken för landskapet
Åland.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
11. Utarbeta en publikation om miljöns tillstånd
på Åland.
Verkställs år 2000
|
|
Landskapstyrelsen kommer att arbeta för att uppfylla de inom vattenvården uppställda målsättningarna genom att vidta följande åtgärder:
Allmänt
1. Införa
ett nytt vattenövervakningsprogram med vars hjälp en mer heltäckande bild av
vattenmiljöns tillstånd kan erhållas.
Verkställs fr.o.m. år 2000
2. Införa
vattenkvalitetsnormer och i behövlig mån utarbeta vattenförbättringsplaner
Verkställs fr.o.m. år 2001
3. Utveckla verksamheten vid vattenlaboratoriet
samt utreda behovet av en mer ändamålsenlig placering av detsamma.
Verkställs år 1999-2000
4. Ägna verksamheter som blivit
tillståndspliktiga, såsom reningsverk större uppmärksamhet, samt i övrigt
effektivera tillsynsarbetet.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
5. Utreda fosfor- och kväveläckaget till sjöar
och vattendrag via diken och planera ändamålsenliga åtgärder för att minska
läckaget.
Verkställs fr.o.m. år 1999
6. Samarbeta med forskningsstationer för att
undersöka vattenmiljön, bl.a för att klarlägga vattenmiljöns tillstånd i den
sydöstra skärgården.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
7. Medverka till att vattenbyggnadsprojekt
utförs så att tillräcklig miljöhänsyn tas.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
7.
Medverka till
restaurering av förorenade mark- och vattenområden
Verkställs vid behov år 2000-2003
Bosättning och industri
|
|
9. Uppgöra en övergripande avloppsplan för
landskapet där den totalt sett bästa lösningen av avloppsvattenreningen
framkommer och därefter arbeta för förverkligandet av planen.
Verkställs år 2000-2003
10. Även i fortsättningen stöda förbättring av
befintliga enskilda avloppsanläggningar så att de uppfyller aktuella miljökrav
och genom differentierade stöd styra utvecklingen mot en utbyggnad av
kretsloppsanläggningar.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
11. Införa krav på förbättringar av befintliga
enskilda avloppsanläggningar, inkluderande regler för slamtömning, i enlighet
med avloppsplanen.
Verkställs år 2002
12. Genom finansieringsstöd och information stöda
bästa möjliga reningsteknik vid rening av avloppsvatten från bosättning, turism,
industrier m.m.
Verkställs
fortlöpande år 2000-2003
13. Utreda hur restprodukterna från
kretsloppsanpassade avloppsanläggningar bäst kan omhändertas och återföras
till kretsloppet.
Verkställs år 2000
Vattenbruk
|
|
14. Genom information,tillsyn och
finansieringsstöd verka för att minska belastningen från fiskodlingsverksamheten.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
15. Införa krav på avloppsvattenrening vid
fiskodlingarnas renserianläggningar.
Verkställs år 2000
16. Stöda avveckling eller utlokalisering av ur
miljösynpunkt dåligt placerade odlingar
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
17. Iaktta de av landskapsstyrelsen uppställda
riktlinjerna för utvecklingen av fiskodlingsverksamheten på Åland 1997-2005, inkluderande
målet att en reduktion av fosfor och kväve på minst 30 respektive 20 % utgående
från 1996 års nivå uppnås till år 2005.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
18. Medverka och stöda en revidering av
fiskodlingens miljökontrollprogram.
Verkställs år 2000-2001
19. Genom information och finansieringsstöd
medverka till restaurering av lekområden för fisk.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
20. Genom samarbete och ekonomiskt understöd
medverka i fiskeribiologiska och liknande undersökningar.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
Jord- och skogsbruk
|
|
21. Genomföra “Program för landsbygdens utveckling
i landskapet Åland 2000-2006” i vilket ingår “stöd för miljövänligt jordbruk”
som ekonomiskt stöder miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket. I stödet för
miljövänligt jordbruk ingår åtgärder såsom ekologisk odling, odlings- och
miljöplanering, markkartering och behovsanpassad gödsling, integrerad
produktion av frukt och bär, förbättrad användning av stallgödsel, skyddsremsor-
och zoner, fånggrödor, utbildning m.m.
Verkställs fortlöpande 2000-2003
22. Genom andra stöd till jordbruket enligt
gällande regelverk under perioden 2000-2006 medverka till finansieringen av investeringar
för miljöskyddande åtgärder i samband med jordbruk såsom lagringsutrymmen för
stallgödsel, kontrollerad dränering, kalkfilterdikning och sedimenteringsbassänger.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
23. Tillse
att reglerna för stallgödsellagring och- spridning enligt landskapsstyrelsens
beslut om begränsning av utsläpp i vatten av nitrat från jordbruket efterlevs
(ÅFS 61/99).
Verkställs
fortlöpande år 2000-2003
24. Även i fortsättningen vid behov medverka till
anläggandet av sedimenteringsbassänger vid dikningsarbeten i jord- och
skogsbruk och samtidigt medverka till recirkulering av näringsämnen genom
bevattning.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
25. Verka för att hänsyn till vattenmiljön även i
övrigt tas inom skogsbruket i enlighet med den nya skogs- och naturvårdslagstiftningen.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
|
|
Landskapsstyrelsen kommer att arbeta för att uppfylla de inom natur- och landskapsvården uppställda målsättningarna genom att vidta följande åtgärder:
1. Även i
fortsättningen inrätta naturreservat enligt naturvårdslagen och fågelskyddsområden
och sälskyddsområden enligt jaktlagen. Som grund för åtgärderna ligger i
huvudsak av landskapsstyrelsen godkända skyddsprogram. Se punkt 3.2.1.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003.
2. Fullfölja
Natura 2000 programmet samt vidta de åtgärder som kan förutsättas av
EU-kommissionen.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
3.
Även i
fortsättningen övervaka och med skötselåtgärder fortlöpande förbättra ovan avsedda
skyddsområdens naturvårdsvärden samt underhålla de byggnader och anläggningar
som är belägna inom vissa fastigheter.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003.
4. Även
i fortsättningen utbetala bidrag för landskapsvård.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
5. Genom programmet “stöd till miljövänligt
jordbruk år 2000-2006" bl.a. understöda naturbeten, återskapande av
naturbeten och lövängar samt slåtter av naturängar.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
6. Även i fortsättningen följa floran och
faunans ekologiska tillstånd, särskilt avseende de arter och biotoper som är
särskilt skyddsvärda enligt naturvårdsförordningen.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003.
7. Fastställa i 25 § naturvårdslagen avsedda
generella bestämmelserna för reklamskyltar.
Verkställs år 1999-2000.
8. Slutföra
och redovisa EU-projektet (Life) “Biologisk mångfald, återskapande och vård av
lövängar, Åland”.
Verkställs år 2000
9. Sammanställa och utge en informationsfolder
berörande i 5 § LF om naturvård avsedda särskilt skyddsvärda biotoper.
Verkställs år 2000
10. Eventuellt återinsätta uttern i landskapets
fauna efter noggrann utredning.
Verkställs år 2001
11. Genom landskapsstyrelsens medverkan utföra
följande inventeringar och undersökningar berörande faunan i landskapet:
- utter 2000
- hasselsnok och större vattenödla 1999-2001
- havsörn 1999-2003
- gråsäl 1999-2003
- sjöfågelinventeringar inom referensområden 1999-2003.
12. Inom skogsbruket verka för att hänsyn till
miljö, biologisk mångfald samt natur- och landskapsvård tas i enlighet med de
nya skogs- och naturvårdslagarna.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
13. Medverka till en miljöcertifiering av det
åländska skogsbruket
Verkställs år 1999-2000 och därefter fortlöpande
14. Införa ett PC-baserat
skogsbruksplaneringsprogram vilket möjliggör en uppdatering av bl.a. olika
naturvårdshänsyn och koordinering av intern information.
Verkställs år 2000
15. Även i fortsättningen medverka till
fortbildning inom miljöområdet av skoglig personal och skogsägare.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
16. Vid behov av vägbyggnads- och annat
fyllnadsmaterial i första hand utvinna detta ur krossat berg, eftersom
tillgångarna på morän, grus och sand är begränsade, dock så att hänsyn till
landskapsbilden tas.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
|
|
Landskapsstyrelsen kommer att arbeta för att uppfylla de inom avfallshanteringen uppställda målsättningarna genom att vidta följande åtgärder:
1.
Ställa stränga miljökrav vid offentlig upphandling,
t.ex. genom att välja produkter som framställts med låg miljöbelastning
och/eller som är lätta att återvinna.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
2. Utveckla systemen för miljömärkning och
miljövarudeklaration.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
3.
Arbeta för att konsumenternas behov av “rena” produkter
av konsumtionsvaror tillgodoses
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
4.
Kräva ett utökat producentansvar så att t.ex.
förpackningar och däck återanvänds, förbränns för energiutvinning eller tas
omhand på ett annat ur miljösynpunkt godtagbart sätt
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
5. Arbeta
för att uppnå de målvärden för återanvändning och återvinning av avfall som
uppställts i avfallsplanen samt i landskapsförordningen om förpackningar och
förpackningsavfall.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
6. Bistå
kommuner och företag med finansieringsstöd för åtgärder som främjar
avfallshanteringen, bl.a. byggandet av åtminstone 200 miljöstationer
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
7. Införa
krav på sortering av byggavfall.
Verkställs år 2000
8. Arbeta
för att det organiska avfallet behandlas genom hemkompostering eller i en eller
flera gemensamma anläggningar för behandling av organiskt avfall
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
9. Bistå
kommunerna i arbetet för en samordnad avfallshantering, även genom finansieringsstöd.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
10. Förbjuda
avfallsdeponering vid avfallsupplag som inte uppfyller nu gällande miljökrav.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
11. Arbeta
för anläggandet av en gemensam åländsk kretsloppsstation, även för
avfallsdeponering, och bistå kommunerna med finansieringsstöd.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
12. Arbeta
för ett förbud mot deponering av organiskt avfall fr.o.m. år 2004.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
13. Övervaka
skötseln av befintliga avstjälpningsplatser.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
|
|
Landskapsstyrelsen kommer att arbeta för att uppfylla de inom luftvården uppställda målsättningarna genom att vidta följande åtgärder:
1.
Kontrollera och vid behov utveckla kontrollen av luftkvaliteten
samt mäta nedfallet av förorenande ämnen från luften vid luftkontrollstationen
i Guttorp, Sund.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
2. Vid
behov ge finansieringsstöd till industrins investeringar i luftvård.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
3. Även
i fortsättningen stöda kollektivtrafiken ekonomiskt och verka för att göra den
mer attraktiv.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
4. Ställa
höga krav på avgasrening för fartyg, lokalt flyg och industri samt uppmana
fartyg som använder sig av åländska hamnar och farleder att använda olja med
låg svavelhalt.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
5. Informera
om miljöpåverkan från förbränning av fossila bränslen, t.ex. från biltrafik och
uppvärmning.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
|
|
Landskapstyrelsen kommer att arbeta för att uppfylla de inom energihushållningen uppställda målsättningarna genom att vidta följande åtgärder:
1. Verkställa och utveckla handlingsprogrammet gällande energibesparingsåtgärder
bl.a. genom följande: utbildning av energibesiktningsmän slutförs, subventioner
ges för energibesiktningar, stödsystemet för energibesiktningar utvecklas,
energisparavtal, energisparutbildning i skolorna, energisparvecka,
energibesparing inom trafik och informationskampanjer
med olikaorganisationer.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
2. Utveckla energieffektivitetslagstiftningen och -övervakningen
till flera områden.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
3. Bevilja investeringsstöd till vindkraftsutbyggnad för att
möjliggöra verkställandet av landskapsstyrelsen plan för utbyggnaden av
vindkraften.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
4. Stöda försöksverksamhet på biobränsleområdet för att utveckla
värmeentreprenörskap och utnyttjande av lokala råvaror. Som exempel kan nämnas
planeringen av en biobränslepanna vid Naturbruksskolan
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
5. Medverka till en ökad användning av biobränsle från skogen.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
6. Befrämja biobränslebaserade fjärrvärmeprojekt.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
7. Fortsätta med investeringsstöd till privatpersoner för att
befrämja utnyttjande av biobränsle, sol, fjärrvärme och värmepumpar för
uppvärmning samt utvidga anslaget för konvertering av flerbostadshus utanför
orter med fjärrvärme till miljövänligare anläggningar.
Verkställs år 2000-2003
8. Genom ändring i ellagen tillse att en bättre anpassning till
natur- och kulturmiljön sker vid dragning av ellinjer.
Verkställs år 2001
Turism och rörligt friluftsliv
|
|
Landskapsstyrelsen kommer att arbeta för att uppfylla de inom turism och rörligt friluftsliv uppställda målsättningarna genom att vidta följande åtgärder:
1.
Även i fortsättningen utveckla nätet av campingplatser,
badplatser och gästhamnar samtstugbyar och andra anläggningar vid behov.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
2.
Även i fortsättningen utveckla cykel- och vandringsleder.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
3. Vid
behov övervaka att allemansrätten inte missbrukas. Verksamheter som enligt
landskapsstyrelsens åsikt inte skall anses höra till allemansrätten är bl.a.
terrängfordonsskörning, regelbundet återkommande organiserade vandringar,
bergsklättring och stora orienteringstävlingar. Dessa verksamheter kräver
sålunda tillstånd av markägaren.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
4. Delta
i ösamarbetet Baltic 7-projektet BEST angående hållbar turism
Verkställs år 2000
|
|
Landskapsstyrelsen kommer att arbeta för att uppfylla de inom oljeskyddet uppställda målsättningarna genom att vidta följande åtgärder:
1.
Deltagande i nationellt arbete och i HELCOMs arbete för
att förebygga uppkomsten av oljeutsläpp.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
2. Uppdatera den existerande
oljeskyddsplanen så att även viktig miljöinformation framgår såsom lämpliga
bekämpningsmetoder i olika områden, naturreservat och övriga skyddade områden
samt behov av försiktighetsåtgärder med tanke på övrigt växt- och djurliv,
speciellt under för miljön känsliga tidpunkter av året.
Verkställs år 1999-2000
3. Genom oljeskyddsövningar
upprätthålla en god beredskap för bekämpning och sanering av oljeutsläpp.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
4. Vid behov följa upp
miljöeffekterna efter ett större oljeutsläpp.
Verkställs vid behov
|
|
Landskapsstyrelsen kommer att arbeta för att uppfylla de inom markanvändningen uppställda målsättningarna genom att vidta följande åtgärder:
1.
Tillse att för samtliga kommuner uppgörs de i LL om
kommunöversikt (ÅFS 23/95) avsedda kommunöversikterna samt även att den av landskapsstyrelsen
förutsatta sammanställningen uppgörs.
Verkställs huvudsakligen år 1999, dock senast år 2000
2.
Revidera byggnadslagstiftningen och övrig lagstiftning som
sammanhänger med denna, så att den uppfyller den allmänna målsättningen om en
hållbar utveckling.
Verkställs år 1999-2000
3.
Vid väg- och farledsdragningar samt vid byggande av broar,
färjfästen och hamnar följa de allmänna principer i fråga om miljö- och bevarandefrågor
som uppställts i landskapsstyrelsens trafikplan för landskapet Åland 1999-2008.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
4.
Revidera lagstiftningen om enskilda vägar.
Verkställs år 2000
5.
Uppdatera planeringsrådets naturvårdsinventering
(1970-1973) med inriktning på särskilt skyddsvärda biotoper enligt naturvårdslagen.
I naturvårdsinventeringen avgränsas de värdefullaste naturmiljöerna i varje
kommun.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
6.
Färdigställa och vid behov uppdatera
kulturmiljöinventeringen i vilken de värdefullaste kulturmiljöenheterna i
varje kommun avgränsas.
Verkställs fortlöpande år 2000-2003
7.
Fortsätta uppbyggnaden av GIS (geografiska
informationssystem), samt utveckla
användningen av densamma för att underlätta bl.a miljöarbetet.
Verkställs år 2000