Söktips

Här kan du hitta förklaringen till ord och begrepp som rör lagtinget.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Andra behandling. Alla lagförslag och bifall till internationella fördrag genomgår tre behandlingar i lagtinget. Vid andra behandlingen föredras antingen specialutskottets betänkande en gång till eller stora utskottets betänkande. Vid andra behandlingen fattar lagtinget beslut i ärendet. Om lagtinget inte till alla delar omfattar specialutskottets eller stora utskottets förslag remitteras (=sänds) ärendet till stora utskottet för ännu en beredning. Se även Första behandling och Tredje behandling.

Anta. När lagtinget antar ett förslag så godkänner man förslaget. Se även Förkasta.

Arbetsperioder. Lagtingsåret börjar enligt lagen den första november varje år. Lagtinget bestämmer i övrigt, på förslag av talmanskonferensen, när lagtinget skall sammanträda. Vanligtvis sammanträder lagtinget från den 1 november fram till den 20 januari (höstsessionen) , från den 1 mars till och med slutet av april (vårsessionen) samt några veckor i september (avslutningssessionen).

Arvode. Lagtinget beslutar om ledamöternas arvode. Till ledamöterna utbetalas ett dagsarvode som är 1/365-del av löneklass A28. Arvodet betalas för sammanlagt 220 dagar per år men utbetalningen fördelas jämnt över året.

Avslutning. Se Öppnande

Behandlingsordning. Lagtingets arbetsordning (22 §) reglerar i vilken ordning utskotten skall behandla de olika ärendena.

Behandlingstvång I lagtinget föreligger inte något tvång att behandla alla ärenden. De ärenden som ännu inte slutbehandlats vid lagtingsperiodens utgång förfaller.

Beslut Se Första behandling, Andra behandling, Tredje behandling, Enda behandling, Kvalificerad majoritet samt Omröstning.

Beslutförhet För lagtinget som sådant finns inga regler om beslutförhet. Lagtingets specialutskott är beslutföra då fyra av fem ledamöter är närvarande. Stora utskottet är beslutfört då åtta av tio medlemmar är närvarande. Kanslikommissionen är beslutför då fyra ledamöter är närvarande.

Betänkande De dokument som utgör utskottens förslag kallas betänkanden. Betänkandena kan innehålla en motivering och de skall avslutas med klämmar som innehåller utskottets förslag.

Bordläggning Framställningar, motioner, meddelanden och berättelser kan när de föredras för första gången i lagtinget bordläggas till ett av de närmast följande plena om en ledamot begär det. Vid följande plenum krävs majoritet i lagtinget för att ärendet skall bordläggas. Utskottsbetänkanden skall alltid bordläggas då de föredras för första gången i plenum. Vid nästa föredragning bordläggs ärendet om två ledamöter begär det. För en tredje bordläggning av ett betänkande krävs majoritet i lagtinget. För vissa speciella ärenden finns det särskilda bordläggningsregler.

Detaljbehandling När ärendet uppdelat på ett lämpligt sätt (till exempel paragraf för paragraf) behandlas av lagtinget som godkänner eller förkastar förslagen detaljbehandlas ärendet. Se Beslut.

Enda behandling De ärenden som inte skall genomgå tre behandlingar godkänns i en enda behandling (enda behandling). Se Beslut.

Enkel fråga Varje lagtingsledamot har rätt att ställa en kortfattad skriftlig fråga (enkel fråga) riktad till landskapsstyrelsen. Lantrådet eller en ledamot i landskapsstyrelsen skall inom tio dagar avge ett kort skriftligt eller muntligt svar. Frågeställaren får därefter hålla högst två korta anföranden (max 3 min.) som ansluter sig till svaret varefter den som avgivit svaret har rätt att yttra sig. Om landskapsstyrelsen meddelat att den inte ämnar svara är ingen diskussion tillåten.

Enskilt plenum Plenum bakom lyckta dörrar kallas enskilt plenum. Se Lyckta dörrar.

Ersättare Om en lagtingsledamot blir invald i landskapsstyrelsen, avlider eller befrias från sitt uppdrag tar en ersättare ledamotens plats i lagtinget. Vid tillfälligt förfall för en lagtingsledamot träder ingen ersättare in.
Till lagtingets utskott och andra organ väljs ersättare bland lagtingsledamöterna och de här ersättarna kallas in när ordinarie medlem är förhindrad att närvara vid ett möte.

Finansmotion En finansmotion är en lagtingsledamots förslag till anslag (=pengar) i landskapets budget (ordinarie eller tilläggsbudget). En sådan motion måste ansluta sig till ett budgetförslag som lämnats av landskapsstyrelsen och den skall lämnas in till lagtinget senast den fjärde dagen efter det att landskapsstyrelsen budgetförslag lämnats. En lagtingsledamot kan även genom en finansmotion föreslå en framställning (=förslag eller begäran) om extra anslag eller att ett finansinitiativ lämnas till Finlands riksdag.

Finansutskottet Finansutskottet består av fem medlemmar. Utskottet behandlar landskapsstyrelsens budgetförslag, finansmotioner, revisorernas berättelse, förslag till framställningar om extra anslag, landskapsandelssystemet och tjänstekollektivavtalsärenden. Utskottet kan även bereda lagstiftningsärenden som gäller budget- och revisionsfrågor. Se även Utskott.

Framställning Framställning betyder förslag. Republikens president, talmanskonferensen och landskapsstyrelsen kan lämna framställningar till lagtinget. Presidentens framställningar handlar oftast om godkännande av ikraftträdande av internationella avtal. Landskapsstyrelsens framställningar innehåller lag- eller budgetförslag. Även talmanskonferensen kan göra framställningar till lagtinget.

Frågestund Talmanskonferensen kan besluta att det i lagtinget ordnas en frågestund där en eller flera speciellt angivna frågor behandlas. Vid frågestunden besvarar först lantrådet eller en landskapsstyrelseledamot frågan varefter diskussionen nen i lagtinget är fri, dock så att frågeställaren får tala tre gånger och övriga ledamöter en gång. Dessutom tillämpas en tidsbegränsning för inläggen. Lagtinget fattar inte beslut i ett sådant ärende som behandlas vid en frågestund.

Frånvaro Lagtingsledamot som är frånvarande då beslut fattats i lagtinget har rätt att efteråt anmäla till protokollet att han eller hon inte deltog i beslutet. Den som är frånvarande på grund av sjukdom eller annat laga förfall får ändå sitt arvode. Kanslikommissionen kan på anhållan besluta att lagtingsledamot som av annan orsak beviljats ledighet för längre tid än tre dagar skall få arvode för den överskjutande tiden. Lagtinget kan besluta att den som är frånvarande utan förfall (=skäl) som godkänns av lagtinget, skall gå miste om sitt arvode.

Fyllnadsval Fyllnadsval är ett val som förrättas då ledamot i något av lagtingets organ eller i landskapsstyrelsen avlidit eller befriats från sitt uppdrag.

Föredragningslista Till varje plenum (utom enskilt plenum) uppgörs en föredragningslista som innehåller samtliga ärenden som skall behandlas i plenum.

Författningsmotion Fyra eller flera lagtingsledamöter kan när som helst under mandatperioden väcka motion i ärende som rör landskapets författningsenliga rättigheter.

Förkasta När lagtinget förkastar ett förslag godkänns det inte. Se även Anta.

Första behandling Alla lagförslag och godkännanden av internationella fördrag genomgår tre behandlingar i lagtinget. Första behandlingen äger rum efter det att ärendet beretts i ett specialutskott. Under den första behandlingen förs det bara en diskussion och därefter kan lagtinget besluta att remittera (=sända) ärendet till stora utskottet för beredning. Ärendet skall alltid sändas till stora utskottet om minst 8 lagtingsledamöter begär det. Se även Andra behandling och Tredje behandling.

Handlingsprogram Lantrådskandidaten och de lagtingsgrupper som enats om att bilda landskapsstyrelse skall i samband med att förslaget till landskapsstyrelse presenteras för lagtinget även presentera ett handlingsprogram för den kommande mandatperioden.

Hemställan = Begäran. Se Hemställningsmotion och Hemställningskläm.

Hemställningskläm Lagtinget kan besluta om en hemställan (=begäran) (utformad i en hemställningskläm) om att riksdagen, landskapsstyrelsen talmanskonferensen eller självstyrelsepolitiska nämnden skall vidta åtgärder. Initiativ till hemställan kan tas genom en hemställningsmotion men utskotten kan också på eget initiativ föreslå hemställan.

Hemställningsmotion Lagtingsledamots förslag att lagtinget skall hemställa om att riksdagen, landskapsstyrelsen talmanskonferensen eller självstyrelsepolitiska nämnden skall vidta åtgärder. Hemställningsmotion får väckas senast kl. 12.00 den tionde dagen efter lagtingets första plenum i mars månad.

Justeringsmän Lagtinget utser tre justeringsmän vars uppgift är att justera lagtingets protokoll.

Justeringsutskottet Justeringsutskottet består av fem medlemmar. Utskottets uppgift är att se till att lagtingets expeditioner (=utgående brev) överensstämmer med lagtingets beslut. Se även Utskott.

Jäv En utskottsmedlem får inte delta i behandlingen av ett ärende som rör honom eller henne personligen. I plenum får en jävig ledamot yttra sig men inte delta i beslutet.

Kandidatlistor Listor som uppgörs inför val i lagtinget. Se Val.

Kanslikommissionen Kanslikommissionen består av presidiet och två ledamöter som utses av lagtinget. I kanslikommissionen behandlas lagtingets ekonomiska förvaltning och frågor som rör lagtingets kansli.

Kläm = Förslag. Se även Betänkanden.

Kulturutskottet Kulturutskottet består av fem medlemmar. Utskottet behandlar utbildning, kultur, idrott, museiväsendet, arkiv, bibliotek och radio- och televisionsfrågor. Se även Utskott.

Kvalificerad majoritet När lagtinget fattar beslut som gäller självstyrelselagen eller jordförvärvslagen krävs kvalificerad majoritet i tredje behandlingen.För lagar som rör självstyrelsens konstitution kan krav på kvalificerad majoritet införas. Med kvalificerad majoritet avses två tredjedelar av de avgivna rösterna.

Lagmotion Lagtingsledamots förslag till en ny landskapslag eller till ändring eller upphävande av en gällande landskapslag. Lagmotion kan också innehålla ett förslag till laginitiativ till Finlands riksdag. Lagmotion kan inlämnas när som helst under den tid lagtinget är församlat.

Lagtingsgrupper De politiska grupper som bildas av en eller flera lagtingsledamöter. Kanslikommissionen för förteckning över lagtingsgrupperna som får visst ekonomiskt stöd av lagtinget.

Lagtingssekreterare Lagtingets högsta tjänsteman.

Lagtingsval Valen till lagtinget hålls vart fjärde år och valen är omedelbara, proportionella och hemliga. Åland består av en enda valkrets. Endast den som senast på valdagen fyllt 18 år och som har åländsk hembygdsrätt har rösträtt eller är valbar i val till lagtinget. Alla röstberättigade har lika rösträtt.

Lagtingsår. Lagtingsåret börjar enligt lagen den första november varje år. Lagtinget bestämmer i övrigt, på förslag av talmanskonferensen, när lagtinget skall sammanträda. Vanligtvis sammanträder lagtinget från den 1 november fram till den 20 januari (höstsessionen) , från den 1 mars till och med slutet av april (vårsessionen) samt några veckor i september (avslutningssessionen).

Lagutskottet Lagutskottet består av fem medlemmar. Till lagutskottets uppgifter hör att bereda ärenden som gäller självstyrelselagen, jordförvärvslagen Lagutskottet bereder alla lagärenden av självstyrelsepolitisk karaktär och de internationella avtal som föreslås bli gällande på Åland. Dessutom ankommer ärenden gällande landskaps- och kommunalförvaltningen samt trafiken, polisväsendet, vallagstiftningen och tjänstemannalagstiftningen på lagutskottet. Se även Utskott.

Landskapsstyrelsebas De lagtingsgrupper som står bakom landskapsstyrelsen. Förslaget till landskapsstyrelse måste omfattas av minst 16 av lagtingets ledamöter, någon minoritetslandskapsstyrelse är alltså inte möjlig.

Landskapsstyrelsen Den åländska ”regeringen”. Landskapsstyrelsen måste ha stöd av minst 16 av lagtingets ledamöter, någon minoritetslandskapsstyrelse är alltså inte möjlig. Bildandet av landskapsstyrelsen är en relativt invecklad procedur som följer lagtingsordningens regler.

Landsting Tidigare benämning på lagtinget (fram till den 1 januari 1993).

Lantrådet Landskapsstyrelsens ordförande, den åländska ”regeringschefen”

Lantrådskandidat Den som av lagtinget, på förslag av talmannen, får uppdraget att bilda landskapsstyrelse.

Ledamot Den officiella benämningen på en medlem av Ålands lagting. Tidigare kallades ledamöterna ”lagtingsmän” men år 1995 togs en ny könsneutral benämning i bruk.

Lika röstetal Faller rösterna lika vid en omröstning avgör talmannens röst utom vid val då lotten avgör.

Lyckta dörrar Lagtingets plenum är öppna för allmänheten om inte lagtinget på förslag av talmannen eller tio lagtingsledamöter fattar beslut om enskilt plenum. I övrigt hålls möten i lagtingets organ bakom lyckta dörrar. Utskotten kan dock besluta att ett sammanträde helt eller delvis skall vara offentligt.

Mandatperiod Ledamöternas uppdrag börjar den 1 november det år lagtingsvalet hålls och fortgår i 4 år om inte lagtinget upplösts och nytt val förrättats.

Meddelanden Republikens president, landskapsstyrelsen, landshövdingen och lantrådet kan lämna meddelanden till lagtinget. Vanligast är meddelanden från landskapsstyrelsen i stora eller principiellt viktiga frågor där landskapsstyrelsen vill hålla lagtinget informerat.

Misstroende Yrkande om att lagtinget skall förklara att landskapsstyrelsen eller medlem av den saknar lagtingets förtroende skall göras skriftligen av minst fem ledamöter. Den som berörs av yrkandet ges rätt att inom tre dagar avge förklaring och beslut om misstroende får fattas tidigast på fjärde dagen efter förklaringen. En misstroendeomröstning skall vara öppen. För att landskapsstyrelsen eller medlem av den skall få misstroende krävs att 16 ledamöter röstar för misstroendet. Om lagtinget på så sätt förklarat att landskapsstyrelsen eller medlem av den saknar förtroende så skall ny landskapsstyrelse tillsättas.

Motion Lagtingsledamöterna har rätt att inlämna motioner (=förslag) till lagtinget. Se Lagmotion, Finansmotion, Hemställningsmotion och Författningsmotion.

Motionstid Se Lagmotion, Finansmotion och Hemställningsmotion

Namnupprop Varje plenum inleds med att lagtingets sekreterare förrättar namnupprop.

Notarie Tjänsteman vid lagtinget. Lagtingssekreterarens ställföreträdare.

Näringsutskottet Näringsutskottet består av fem medlemmar. Utskottet bereder ärenden om näringsverksamhet, beskattning, gårdsbruk, fiske, jakt och regionalpolitik. Se även Utskott.

Offentlighet Lagtingets plenum är öppna för allmänheten. I övrigt hålls möten i lagtingets organ bakom lyckta dörrar. Utskotten kan dock besluta att ett sammanträde helt eller delvis skall vara offentligt.

Omröstning Faller rösterna lika vid en omröstning avgör talmannens röst utom vid val då lotten avgör. Omröstningen i plenum kan ske genom uppstigning eller genom öppen omröstning varvid ledamöterna röstar efter namnupprop.

Omröstningsproposition Talmannens förslag till hur en omröstning skall gå till, det vill säga vilket förslag som lagtingsledamöterna röstar på om de röstar ”ja” respektive ”nej”. Omröstningspropositionen skall godkännas av lagtinget.

Ordningsföreskrifter När de utövar sitt uppdrag får lagtingsledamöterna inte använda förolämpande uttryck eller annars uppträda på ett sätt som strider mot god ordning. Störande yttringar av bifall eller ogillande är inte tillåtna under plenum.

Plenisal Lagtingets möteslokal.

Plenum Då lagtinget håller plenum har alla ledamöter rätt att närvara. Plenum är också öppet för allmänheten.

Presidium Lagtingets talman och vicetalmän bildar tillsammans lagtingets presidium.

Protokoll Över lagtingets plenum förs protokoll kallat korta protokollet. Över möten i självstyrelsepolitiska nämnden. talmanskonferensen och kanslikommissionen förs också protokoll medan möten i utskotten inte protokollförs. Se även Stenografiskt protokoll.

Redogörelse Se Yttrande.

Remiss Se Remittera.

Remittera När lagtinget sänder ett ärende till ett utskott för beredning ”remitteras” ärendet till utskottet. Den debatt som förs i lagtinget innan ärendet remitteras kallas remissdebatt. Den som talar om ”remissdebatten” utan att särskilt nämna vilket ärende det handlar om menar i regel den stora debatten om landskapsstyrelsens förslag till nästa års budget (som skall remitteras till finansutskottet)

Replik Talmannen kan bevilja förtur åt den som under eller omedelbart efter ett anförande begär replik. Replik får vara högst två minuter.

Reservation Om medlem i utskott eller i självstyrelsepolitiska nämnden inte är enig med majoriteten har han eller hon rätt att foga en skriftlig reservation till utskottets betänkande respektive självstyrelsepolitiska nämndens protokoll. Den som inte instämt i ett beslut som fattats i plenum har rätt att till protokollet anmäla sin skiljaktiga mening.

Rösträtt Se Lagtingsval

Sakkunniga Personer som självstyrelsepolitiska nämnden eller utskotten kallar till sina möten för att få del av deras sakkunskap på områden som anknyter till det ärende som behandlas. Sakkunniga är ofta landskapsstyrelseledamöterna, tjänstemän och representanter för olika organisationer.

Samråd Ett förfarande där landskapsstyrelsen i ett specialutskott eller i självstyrelsepolitiska nämnden presenterar frågor som hör samman med medlemskapet i EU. Genom samrådet förankras landskapsstyrelsens handlingslinjer i lagtinget.

Sessioner Se Arbetsperioder

Sittordning I plenisalen sitter lagtingsledamöterna gruppvis så att den till antalet ledamöter största gruppen sitter längst till höger från talmannen sett och den minsta gruppen längst till vänster. Om två lagtingsgrupper har lika många lagtingsledamöter är den grupp som i valet fick flest röster den största gruppen. Inom grupperna sitter ledamöterna i alfabetisk ordning.

Självstyrelsepolitiska nämnden Rådgivande organ i frågor rörande landskapets författningsenliga rättigheter och landskapets externa relationer samt som samrådsorgan i ärenden som gäller EU. Nämnden består av talmannen som ordförande samt minst fyra och högst sex ledamöter som lagtinget väljer inom sig.

Skiljaktig mening Den som inte instämt i ett beslut som fattats i plenum har rätt att till protokollet anmäla sin skiljaktiga mening.

Social- och miljöutskottet Social- och miljöutskottet har att bereda ärenden bl.a. om social-, hälso- och sjukvård, byggnads- och bostadslagstiftning samt om natur- och miljövård. Se även Utskott.

Specialutskott Lagutskottet, finansutskottet, näringsutskottet, social- och miljöutskottet samt kulturutskottet kallas specialutskott.

Språk Lagtingets förhandlingar äger rum på svenska.

Spörsmål Spörsmål är en skriftlig fråga som riktas till landskapsstyrelsen och som kan ställas skriftligen av minst fem lagtingsledamöter tillsammans. Inom tio dagar efter att ett spörsmål föredragits till kännedom i lagtinget skall landskapsstyrelsen antingen avge skriftligt svar eller meddela att svar inte lämnas. När svaret eller meddelandet avgivits blir det debatt i lagtinget som därefter kan besluta om en s.k. hemställan till lagtinget i ärendet.

Stenografiskt protokoll Alla yttranden (= allt som sägs) i plenum tecknas ner av lagtingets stenograf som sedan sammanställer yttrandena till ett stenografiskt protokoll. Ledamöterna godkänner på förhand utskriften av sina yttranden men får inte göra några ändringar i sak.

Stora utskottet Stora utskottet består av tio ledamöter. Till stora utskottet kan lagtinget besluta att hänskjuta ett lagärende eller ett internationellt fördrag som redan varit till behandling i ett specialutskott. Ett sådant ärende skall alltid remitteras till stora utskottet om minst åtta lagtingsledamöter önskar det. I praktiken remitteras ärenden till stora utskottet endast om de är komplicerade eller kontroversiella eller om de behöver fortsatt lagteknisk beredning. Se även Utskott.

Suppleant Se Ersättare

Talarordning Talmannen beslutar i vilken ordning de som samtidigt anhållit om ordet skall få tala. Landshövdingen och lantrådet skall dock ges ordet före andra anmälda talare. Ledamot av landskapsstyrelsen får också ges förtur. Även utskottsordföranden eller den som ett utskott utsett att presentera ett betänkande skall få förtur då betänkandet presenteras. Vid remiss av en motion kan också motionens första undertecknare beviljas förtur. Talmanskonferensen har rätt att besluta att lagtingsgruppernas företrädare kan ges förtur enligt storleksordning vid behandling av visst ärende.

Talmannen Lagtingets talman har till uppgift att kalla till plenum och att leda ordet vid plenum. Talmannen tolkar också olika procedurregler som styr lagtinget. Talmannen får inte delta i diskussionen men väl i omröstningarna. Har talmannen förfall övertas uppgifterna av någon av vicetalmännen. Se även Talmansval och Omröstning.

Talmanskonferensen Talmanskonferensen består av presidiet och utskottens ordförande. Konferensen handlägger frågor om lagtingets arbetsformer, procedurärenden och tidtabellsfrågor.

Talmansval När lagtinget sammanträder till arbetsårets första plenum väljs en talman och två vicetalmän. Ordet förs då av ålderstalmannen, d.v.s. den ledamot som längst innehaft uppdrag som lagtingsledamot.

Tredje behandling Alla lagförslag och godkännanden av internationella fördrag genomgår tre behandlingar i lagtinget. Vid tredje behandlingen fattas lagtingets slutliga beslut. Lagtinget kan då endast vidbli (=hålla fast vid) sitt tidigare beslut i andra behandlingen eller helt och hållet förkasta (=inte godkänna) förslaget. Det måste gå en dag mellan andra och tredje behandling. Se även Första behandling, Andra behandling och Kvalificerad majoritet.

Tystnadsplikt Självstyrelsepolitiska nämndens medlemmar bör enligt lagtingsordningen iaktta den förtegenhet som ärendets beskaffenhet kräver.

Upplösning Republikens president kan efter samråd med lagtingets talman upplösa lagtinget och förordna om nya val.

Utskott När lagtinget sammanträder efter nyval tillsätts lagtingets utskott som består av lagtingets ledamöter. Mandatperioden för utskottens medlemmar är en valperiod om inte lagtinget på förslag av talmanskonferensen beslutar annat. Alla framställningar och motioner som överlämnats till lagtinget skall beredas i ett utskott innan lagtinget fattar beslut i ärendet. Utskotten avger betänkanden över sina ärenden. Se även Lagutskottet, Finansutskottet, Näringsutskottet, Kulturutskottet, Social- och miljöutskottet, Justeringsutskottet och Stora utskottet.

Utskottsordförande Utskotten väljer inom sig en ordförande och en viceordförande.

Val Val i lagtinget sker med slutna sedlar om inte så kallade kandidatlistor inlämnats vilket sker då två eller flera personer skall utses. Också vid fyllnadsval av en enda pesron används kandidatlistor. För val och rösträkning finns noggranna regler i lagtingets arbetsordning. Se även Lagtingsval och Talmansval.

Valbarhet Valbar till lagtingsledamot är den som har rösträtt vid lagtingsval och som inte står under förmyndarskap. Se även Lagtingsval.

Yrkande om misstroende Se Misstroende.

Yttrande Självstyrelsepolitiska nämnden kan avge yttrande till lagtinget över landskapsstyrelsens årliga redogörelse till nämnden över väsentliga självstyrelsepolitiska frågor. Utskotten kan inbegära yttranden av varandra.

Yttranderätt Under lagtingets plenum får bara lagtingsledamöterna, landskapsstyrelsens ledamöter och landshövdingen yttra sig. Landskapsstyrelsen och landshövdingen får dock inte delta i besluten.

Åhörare I plenisalen finns platser för åhörare. Åhörare som uppträder störande kan avvisas från salen.

Ålderstalman Se Talmansval.

Ärendebeteckning är det nummer som ett ärende får när det inkommer till lagtingets kansli. Ärendebeteckningen består av en kod för den serie den ingår i, ett löpnummer och lagtingsårets nummer. Landskapsstyrelsens framställningar hör till serien FR och ett ärende kan då bli att heta FR 4/2000-2001.

Öppen omröstning Omröstning efter namnupprop.

Öppnande Lagtinget öppnas och avslutas av republikens president eller på dennes vägnar av landshövdingen. Före presidenten eller landshövdingen förklarar lagtinget öppnat (eller valperioden avslutad) hålls gudstjänst i Mariehamns kyrka. Lagtingsledamöterna tågar enligt tradition i gemensam procession till och från kyrkan.