SKRIFTLIG FRÅGA

Till De nordiska regeringarna

Skriftlig fråga

om ländernas arbete för att främja den fria rörligheten

Nordiska ministerrådet har under flera års tid arbetat aktivt för att under- lätta den fria rörligheten inom Norden. Såväl Gränshinderforum (2007- 2013), och Gränshinderrådet (2014- ) har dock endast kunnat identifiera och peka på hinder som behöver lösas. Själva lösningarna kan endast län- dernas regeringar och myndigheter stå för.

I flera meddelanden på rekommendationer från Nordiska rådet har län- derna hänvisat till Gränshinderforum/Gränshinderrådet för att koordinera, identifiera och lösa konkreta gränshinder, även i situationer där det inte ligger i dessa organs mandat att göra just detta, eller de inte har tilldelats resurser att kunna ta på sig den typen av roll. Från Nordiska rådets sida önskar vi därför få en bättre inblick i hur man på nationell nivå arbetar för att underlätta den fria rörligheten/minska barriärerna, samt hur man samarbetar mellan de nordiska regeringarna, men utanför Nordiska mi- nisterrådets strukturer.

Således frågar Nordiska rådet:

1 Hur avgör/viktar de nationella regeringskansliera vilka gränshin- der/mobilitetshämmande regelverk som det är intressant eller relevant att försöka göra någonting åt och vilka regelverk som kan lämnas som de är? Är det antalet faktiskt drabbade människor (i eget land), eller det potenti- ella antalet personer som KUNDE komma att beröras av hindret, eller är det den möjliga samhällsnyttan mätt i pengar, respektive kostnaden för att ändra ett regelverk, eller ytterligare något annat som ligger i vågskå- len?

2 Hur förmedlar regeringskanslierna till omvärlden att man INTE avser lösa ett hinder/ändra ett regelverk för att underlätta rörligheten inom Norden, samt eventuellt orsaken till detta?

3 Bedöms människor som t.ex. bor i ett nordiskt land och arbetar i ett an- nat på samma sätt som personer som både bor och arbetar i det egna

Nordiska rådet

E 24/2016

Ställd av:

Britt Lundberg (ÅC), Håkan Svenneling (V), Katri Kulmuni (cent), Mikael Staffas (Lib), Pyry Niemi (S)

Till:

De nordiska regeringarna J.nr. 16-00185-3

landet, i förhållande till ländernas incitament att lösa deras eventuella re- gelverksproblem? Hur säkerställer man att personer som nyttjar sin rätt till fri rörlighet inte hamnar i en situation som är sämre än såväl bosätt- ningslandets som arbetslandets mer stationära medborgare? Vilken aktör har det överordnade ansvaret för att så inte får ske?

4 Vart hänvisar ländernas myndigheter personer som oförskyllt har råkat ut för nationell oenighet om ansvar i en given situation, och i väntan på avgörande/lösning hamnar i en svår försörjningssituation?

5 Hur ser processerna ut i dialogen mellan myndigheter och regerings- kanslier för att säkerställa att brev och hänvändelser från t.ex. Nordiska ministerrådets sekretariat, besvaras inom rimlig tid? Finns det tidsfrister för sådan korrespondens?

6 Har de nationella myndigheterna ett stående uppdrag att föreslå/införa regelförenklingar till gagn för den fria rörligheten?

7 Har de lokala nationella myndigheterna idag en skyldighet att till central nivå och vidare till regeringskanslierna, inrapportera sådana brister eller olikheter i lagar och regler, som kan leda till att människor som utnyttjar sin rätt till fri rörlighet riskerar att komma i kläm?

8 Finns det nordiska fora som säkerställer att de nordiska länderna tolkar och tillämpar nordiska konventioner likartat och i enlighet med konvent- ionernas ursprungliga syften, eller är tolkningen och tillämpningen av nor- diska konventioner en fråga som helt hanteras av vart land för sig?

9 Vad finns det för nationella processer/rutiner som minimerar risken för att ny nationell lagstiftning oavsiktligt ger upphov till hinder för den fria rörligheten inom Norden?