NRB0120092010-bilaga 1

Värderade herr president! Statsministern, tusen tack för berömmet. De nordiska statsministrarna har under det senaste året tagit Nordens globala roll och profilering som ett av sina huvudteman. Senast har vi fått veta att fem företag har blivit utvalda för att lämna anbud om branding the Nordics. Branding eller profilering, i dag handlar det i högsta grad om handling. Vad är det vi gör som resten av världen har nytta av? Ett exempel på sådant är Nordens roll när det handlar om att förhandla om fred på världens konfliktområden. Det här är ett varumärke som vi i mittengruppen kan tycka att ska förstärkas ytterligare. Till exempel genom att utbilda framtida fredsförmedlare i de nordiska universiteten. Det skulle vara intressant att höra statsministrarnas syn på vilka möjligheter till nordiskt samarbete vi ser inom området fredsmedling och fredsförhandling.

Lagtingsledamot Britt Lundberg, (ÅC), replik på statsminister Erna Solberg

Herr ordförande! Jag tänkte fortsätta lite på repliken som jag började med hos statsminister Sipilä, och betonade här att om man ser på Norden utifrån uppfattas vi ofta som en väldigt stark enhet, och vi uppfattas också som väldigt eniga, och det är någonting som vi borde ta väldigt mycket fasta på, för det är ju väldigt värdefullt eftersom vi tillsammans blir väldigt starka och kraftfulla. Vi utgör också ett hoppingivande exempel. Vi har levt i intern fred i över 200 år, och Norden kan visa att vi trots konkurrens och ibland olika prioriteringar samarbetar villigt och satsar fredsförebyggande genom att ständigt utveckla hälsovård, jämställdhet, sjukvård, mobilitet och så vidare. Det här är en utmärkt grund för fredsförmedling, och jag kommer själv från fredens öar, Åland, som jag också upplever att med sin demilitariserade status bidrar till stabilitet, och också kanske en fredsförhoppning, fredsförväntan både i Norden och också i Baltikum. Men min fråga gäller fredsförmedling och Norden som fredsförmedlare, skulle det här kunna vara någonting som statsministrarna skulle vilja profilera sig inom tillsammans nordiskt?

Lantrådet Katrin Sjögren, (Lib), anförande

Fru president! Herr president! Nordiska kolleger och vänner! Våra strävanden, drömmar, mål och omsorger om våra barn i Norden är universella. Exakt samma strävanden, drömmar, mål och omsorger finns i hela världen. Ett utmärkt sätt att nå dessa strävanden för Nordens och världens barn är att använda FN:s 2030-agenda som färdplan och karta. En bärkraftig samhällsutveckling är en del av de nordiska samhällenas ursprung. Genom århundraden har vi levt i samklang med och på naturens villkor. Tidigare generationer har skapat ett på väldigt många sätt fantastiskt välfärdssamhälle. Samtidigt är varken det nordiska eller det globala samhället hållbart. Vi har inte lika lön för likvärdigt arbete, vi utarmar vår biologiska mångfald, vi har unga människor som lever i marginalisering och utanförskap och många av våra konsumtions- och produktionsmönster är fullständigt ohållbara.

På Åland anser vi att små strukturer har något att lära större antingen det handlar om hållbarhet eller den konfliktlösningsmodell som vår självstyrelse utgör. Vi har tagit fram en utvecklings- och hållbarhetsagenda, en agenda som består av en vision. Alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar. Det finns strategiska utvecklingsmål, indikatorer för att kunna följa upp målen samt stödstrukturer för agendans förverkligande. Agendan har arbetats fram av hundratals personer, medborgare, offentliga, privata och tredje sektorn, ja, hela civilsamhället har involverats. Parallellt med att Åland definierat sin agenda har världen gjort samma sak genom FN:s Agenda 2030. Förverkligandet av den lokala agendan på Åland utgör vårt bidrag, om så ett litet sådant, i genomförandet av Agenda 2030 som också finns i vår utvecklingsagenda.

Sju strategiska utvecklingsmål har mejslats fram och de kommer att mätas regelbundet med hjälp av olika indikatorer. Agenda 2030 innehåller 17 hållbara utvecklingsmål för hela världssamfundet, universella mål för en hållbar värld som kan översättas och appliceras på Köpenhamn, Mariehamn, Addis Abeba och Rio de Janeiro.

Låt mig ge några exempel på hur vi samordnat den åländska strategiska utvecklingsagendan och hur vi binder ihop den med FN:s utvecklingsmål; det här är alldeles konkret, vilket är ganska svårt när man pratar om hållbar utveckling. Vi har tagit till en gräsrotsnivå, och vi betraktar oss själva som väldigt praktiska och handlingskraftiga. Vi är dessutom lite otåliga på Åland.

Vårt första mål är välmående människor vilkas resurser växer – det målet bidrar till ett att uppfylla FN:s utvecklingsmål hälsa och välbefinnande – och en god utbildning för alla. Där har vi tagit fram indikatorer som innefattar förväntad livslängd, befolkningsandel som genomgått gymnasial och eftergymnasial utbildning och sjukskrivningsdagar.

Vårt andra mål är att alla ska känna tillit och ha verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället. Det målet bidrar till att uppnå FN:s utvecklingsmål ingen fattigdom, ingen hunger, jämställdhet.

Sedan har vi anständiga arbetsvillkor, minskad ojämlikhet och fredliga och inkluderande samhällen. Där har vi inkomstfördelning och gini-koefficient, risk för fattigdom bland familjer och barn, sysselsättning och arbetslöshet samt lönegapet mellan könen.

Vårt fjärde mål är ekosystem i balans och biologisk mångfald. Det bidrar till att uppfylla FN:s utvecklingsmål hav och marina resurser, ekosystem och biologisk mångfald. Där har vi indikatorerna fångstmängder och biomassa i vårt fiskbestånd, förändringar i index över våra vanligaste fåglar och årlig avverkning av skogar samt skogens växtutveckling.

Vårt femte strategiska utvecklingsmål är attraktionskraft för boende samt besökare och företag. Så här kan jag fortsätta. Vi har bundit samman alla våra utvecklingsmål med FN:s utvecklingsmål.

Vi räknar med att vi ska kunna mäta målen. Varje år ska vi ha en samhällsutvecklingskonferens där vi mäter och redogör för ålänningarna hur långt vi har nått med att bli hållbara. Planering och festtal och god vilja räcker inte. Själva förverkligandet, konkretiseringen och resultaten är avgörande. Den i särklass viktigaste faktorn är allas vår egen attityd och vilja att nå förändring, men vi politiker har också skyldighet att visa handlingskraft som är strukturerad, visa på samordning och uppföljning. Från Ålands sida anser vi dessutom att vi behöver konkretisera på nordisk nivå, ta fram gemensamma indikatorer och göra hållbarhetsbokslut för hela den nordiska regionen.

Lantrådet Katrin Sjögren, (Lib), replik på riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta

Herr president! Jag tror att statsminister Sipilä och president Niinistö satte punkt för den debatten, men jag vill ändå säga något ur ett åländskt perspektiv.

Åland har en strategisk position i Östersjön. Under 600 år var vi svenskar, under 100 år var vi ryssar och nu har vi i snart hundra år varit finländare – ålänningar med eget självstyre. Man sade under de år då Åland var ryskt att Åland var som en pistolmynning mot Sveriges hjärta, Stockholm.

Ålands demilitarisering har gamla anor. Den tillkom 1856, och det är ingenting som Finland självt kan besluta om, utan det var militärmakter som efter Krimkriget undertecknade Ålands demilitarisering, nämligen Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Sverige. Det handlar alltså om ett internationellt avtal. Ålands demilitarisering är ett av de äldsta demilitariserade områdena i världen. Dessutom bygger Ålands status på folkrätten, på självstyrelsen och på neutraliseringen.

Åland vill gärna ses som ett subjekt, inte som ett objekt. Vi lever definitivt inte i något slags naivt vakuum. Vi vet att Finland har rätt och skyldighet att försvara Åland, och vi har goda kontakter med både gränsbevakningen och marinen. Samtidigt vill jag passa på att säga att försvarspolitik är en sak, men före försvarspolitiken finns utrikespolitik och säkerhetspolitik. Och det är en mycket större pusselbit.

Vi tror från Ålands sida att Åland som demilitariserad zon mitt i Östersjön är en stabiliserande faktor och bidrar till säkerhet och fred helt enkelt.

3. Nordiskt ministerrådsprogram

Lagtingsledamot Britt Lundberg, (ÅC) inlägg

Värderade herr president! Jag vill tacka statsminister Erna Solberg för ett intressant ordförandeprogram i Nordiska ministerrådet 2017. Programmets fokusområden är högaktuella, och det känns bra att ännu en gång få bekräftat flera gemensamma politiska prioriteringar som ministerrådet och Nordiska rådet har. Det är en styrka för det nordiska samarbetet. Här kan det nämnas det internationella samarbetet, klimat- och miljöfrågorna, flykting- och integration- och hälsosamarbetet.

Den gröna omställningen är mycket viktig för Norden, och för att lyckas i den nya globala och gröna ekonomin. Här har Norden goda förutsättningar och kan faktiskt visa vägen vad gäller att anpassa sig och hitta nya lösningar som ökar konkurrenskraften men också angående att främja regionalt klimat- och miljösamarbete efter Parisavtalet. De internationella frågorna blir allt mer påträngande och aktuella. Det har vi sett de senaste åren angående säkerhetssituationen i Europa och i samband med flyktingar. Vi måste därför fortsätta diskutera hur Norden kan bidra till positiva lösningar på europeisk nivå men också i världen. Därför var den debatt som föregick just tidigare i dag om hur Norden kan följa upp FN:s hållbarhetsmål så viktig. Det är ett redskap vi kan använda.

Herr president! Jag vill på Nordiska rådets vägnar lyckönska Norge och Nordiska ministerrådet med ordförandeskapsprogrammet för 2017. Jag kan också mycket glatt notera att det har funnits ett gott samarbete mellan den nuvarande finländska ministerrådsordföranden och den kommande. Det ger en värdefull kontinuitet. Jag gläds också åt att många av de områden som ministerrådet nu kommer att prioritera också sammanfaller med det finländska ordförandeskapsprogrammet som vi kommer att presentera på torsdag. Vi ser fram emot den fortsatta dialogen och det goda samarbetet med Nordiska ministerrådet under året.

4. Presentation av nya medlemsförslag

Lagtingsledamot Britt Lundberg (ÅC) Mittengruppens talesman om medlemsförslag att förstärka fredsförmedling som ett nordiskt varumärke

Ärade president! Vi har talat om Nordens globala roll, om FN:s hållbarhetsmål, och det är viktigt att Norden bär sitt ansvar. Ett tema som mittengruppen vill tillägga till denna diskussion är nordiskt samarbete om fredsförmedling. Det är ett av de områden där de nordiska länderna är traditionellt starka. Mittengruppen föreslår att de nordiska länderna har ett närmare samarbete när det gäller att bygga fred och särskilt att förhandla om fred i världens konfliktområden. Vi vill också gärna se att det här blir ett tema för Nordens profileringsarbete under statsministrarna och vi har fått positiva svar från våra statsministrar tidigare här i dag, och det är vi glada för. Vi ska vara mycket tydliga, det här handlar inte om att exportera och tvinga fram den nordiska modellen i de mycket sårbara fredsprocesserna. Det handlar om att vi samlar information och kunskap på detta område så att vi i Norden blir ännu starkare i fredsförmedling än vad vi är i dag. Tillsammans ska vi kunna se till att vi utbildar framtida fredsförhandlare.

Avslutningsvis, varför just detta förslag just nu? Det är för att det läggs mycket energi för att det rustas för krig, någon måste tala för fred. Det vill vi göra, det vill vi i mittengruppen göra.

Lagtingsledamot Mikael Staffas (Lib) replik på Juho Eerola som Nordisk frihets talesman om medlemsförslag om invandringspolitisk grupp inom Nordiska rådet

Herr president! Jag undrar lite grand här när jag hört på vad Juha säger om samarbete inom Norden. Alltså, länderna inom Europa, samarbetsländerna där, tog gemensamt i fjol ett beslut om att man skulle ta emot 160 000 kvotflyktingar. Europa har väl klarat av kanske 5 000 så här långt. Hur ställer sig sannfinländarna till att nu samarbeta inom Norden och ta emot den delen som Norden tagit på sig innan vi går vidare så att säga, att vi fullföljer de besluten som vi varit med och fattat.

5. Frågetimme

Vicelantrådet Camilla Gunell, (ÅS) svar på fråga från Lars Tysklind

Jag kan börja med att säga att jag som arbetsmarknadsminister är rätt ny i rollen, och vi har vårt första arbetsmarknadsministermöte i november, så jag hoppas att de här frågorna kommer upp. Men det är ju mycket viktigt att det integrationsarbetet och den integrationsrapport som i dag ska presenteras av minister Nina Fellman å integrationsministrarnas vägnar, att den och den här Paul Nilsen-rapporten faktiskt går hand i hand, och att vi här hittar de gemensamma perspektiven för att få en gemensam nordisk politik när det gäller både arbetsmarknad, integration och ungdomar, som är mycket viktiga perspektiv för helheten.

Vicelantrådet Camilla Gunell, (ÅS) svar på fråga från Lars Mejern Larsson

Jag vill också tacka för frågan, jag tycker den är mycket relevant och aktuell. Från åländsk sida har vi många gånger behov av mer arbetskraft och har svårt att hitta arbetskraft, och vi vet att i närregionerna runt om oss finns det människor som går utan arbete. Det här är antagligen en problematik som finns i hela Norden så jag tycker frågan är mycket relevant, och man borde snabbt gå till nästa steg för att på alla sätt samordna arbetsförmedlingarnas roll i Norden så att det blir öppnare. Det är också mycket bra att Finland nu åtgärdar den problematik som minister Lindström nämner, för det är ett hinder för människor att ta arbete om man är för strikt i systemen och anslutning till olika försäkringskassor.

Vicelantrådet Camilla Gunell, (ÅS) svar på fråga från Lars Mejern Larsson

Lagtingsledamot Mikael Staffas, (Lib) fråga

Minister Lindström nämde långtidsarbetslösa och hade givit ett förslag om att ge långtidsarbetslösa över 60 år förtidspension. Jag anser, att detta riskerar skapa nya fattiga om dom här arbetstagarna har jobbat ett tur? utan sitt yrkesliv utanför Finland för att andra länder det är utanför Finland säkert inte samma inställning till att lösa sina sysselsättningsiffror genom en som här lagändring. Hur tänker regenrinen lösa det här? Tack.

Vicelantrådet Camilla Gunell, (ÅS) svar på fråga

Det här är en väldigt viktig fråga som jag hoppas att många länder fram-gångsrikt jobbar med. Där kan vi verkligen lära av varandra, av sådana som kanske har mer erfarenhet än både Finland och Åland. När det gäller de här frågorna finns det goda exempel i Norden. Men jag skulle vilja tillägga till det som minister Lindström sade att jag hoppas att de människor som integreras i Finland också får tillfälle att lära sig det svenska språket vid sidan av det finska.

Vicelantrådet Camilla Gunell, (ÅS) Svar på fråga

Herr ordförande! För att vi inte ska avsluta med en inrikespolitisk fråga kanske jag får säga någonting generellt på basis av den diskussion som här har förts. Jag tycker att det finns en väldigt stark uppfattning om den nordiska modellen och att den nordiska arbetsmarknaden är fundamentet i den nordiska modellen. Den måste värnas och hanteras på bästa sätt, och vi kan också saluföra den i europeiska sammanhang mycket starkare och mer gemensamt än tidigare. Men med tanke på alla de frågor som har rests i dag om gemensamma strukturer vad gäller validering, identifikation av yrkesexamina, erkännande av yrkesexamina, a-kassa, socialskydd och integration visar det att vi fortfarande har många gränshinder när det gäller en flexibel arbetsmarknad i Norden. Jag tycker att arbetsmarknadsministrarna vid sitt nästa möte kunde överväga att på ett mer konkret sätt arbeta med dessa frågor och kanske tillsätta en gemensam arbetsmarknadskommission som får i uppdrag att mer konkret gå vidare med dessa frågor.

Vicelantrådet Camilla Gunell, (ÅS) Svar på fråga

Jag tror att det är mycket viktigt att man integrerar jämställdhetsperspektivet i alla ministrars portföljer om det ska kunna komma konkreta resultat, så att jämställdheten inte blir en separat fråga. Den måste vara en mainstreamfråga som genomsyrar all politik. Jag tror att nyckeln för en jämnare och mindre segregerad arbetsmarknad är och förblir att vi fortsättningsvis diskuterar normer och könsroller på alla stadier och alltid, från dagis till seniortiden. Nyckeln är, som jag ser det, en jämnare fördelning av hem- och omsorgsarbetet. Det är där det hela måste börja för att få till stånd en jämnare arbetsmarknad och också bättre pensioner för kvinnor när de kommer till den tiden i livet.

6. Ministerrådsförslag och redogörelser

Samarbetsminister Nina Fellman, (ÅSD) inlägg

Herr president, bästa nordiska vänner! Jag ska lägga fram ett förslag om ett omfattande nordiskt samarbete för integration av flyktingar och invandrare. Jag vill börja med att berätta om Brändö kommun på Åland. Brändö på Åland har 464 invånare och har, liksom flera av våra mikroskopiskt små kommuner, bestämt sig för att ta emot en flyktingfamilj. De jobbar nu med att integrera denna familj från det krigshärjade Syrien i en verklighet som består av nästan bara hav och holmar och tämligen fåordiga skärgårdsbor. Det är bara en familj bland världen miljontals flyktingar, så procentuellt sett är det en ganska imponerande satsning av en liten kommun.

Jag menar att det är det som är utmaningen för vårt nordiska integrationsprogram. Det är det som är möjligheten, att vi lyckas göra det bra, berätta för de små samhällena hur de ska bära sig åt. Norden består de facto av några få storstadsområden och väldigt mycket glesbygd och många små samhällen. Att lyckas med integrationen i de små samhällena är en ödesfråga inte bara för dem som kommer utan för vår glesbygd. Vi kan inte gå in i den utmaningen med utgångspunkten att här i Norden vill väl ingen bo för det är mörkt och det är kallt och alltför få människor.

Tyngdpunkten i ministerrådets förslag är lagd på just detta: Hur ska vi lyckas integrera de nya nordborna i våra samhällen på ett respektfullt, effektivt och humanistiskt sätt? Hur ska vi veta när vi har lyckats och vad som fungerar? Och hur ska vi engagera våra egna medborgare, vår egen befolkning, i processen som är helt dömd att misslyckas om inte också vi är med och jobbar.

Jag tycker att vi nu visar att det nordiska samarbetet på denna punkt har svarat snabbt och effektivt på utmaningarna. För Nordiska ministerrådet blir integrationen ett centralt fokusområde under de kommande åren. Ett mått på engagemanget i frågan, hur viktig den upplevs, är att man redan under 2016 har tagit emot en ansenlig summa pengar genom omfördelningar till programmet. En utgångspunkt är att vi inte behöver uppfinna hjulet på nytt. Det finns redan modeller för en lyckad integration. Det vi behöver göra är att samla den kunskap och de erfarenheter som finns i de nordiska länderna och göra dem tillgängliga för varandra.

Med programmet föreslår ministerrådet att man upprättar en central kunskaps- och förmedlingsenhet med uppgift att fungera som en idébank, en förbindelsecentral och koordinator. Detta centrum ska placeras hos Nordens Välfärdscenter i samarbete med Nordregio. Även andra nordiska institutioner kommer att inta en aktiv roll i förverkligandet. Nordforsk jobbar redan nu med att skapa en överblick av de redan existerande forsknings-, kunskaps- och integrationsområdena, och på längre sikt ska det etableras ett nordiskt forskningsprogram om integration förankrad vid Nordforsk.

I december ordnar Kulturkontakt Nord i Helsingfors en stor nordisk konferens om kultursektorns och civilsamhällets mycket viktiga roll för en lyckad integration. Det finländska ordförandeskapet har tagit initiativ till ett integrationsministermöte som hålls den 25 november. Där ska ministrarna bland annat ta ställning till om man ska tillsätta ett ad hoc-ministerråd för just integrationsfrågor. Det här samarbetsprogrammet har ett brett upplägg precis därför att en bra integration måste göras, måste arbetas på, så att kanske alla områden i vårt samhälle deltar.

Vi har ett välförankrat program där våra nordiska institutioner och sektorer bidrar med en stor mängd redan planerade aktiviteter, kunskaper och resurser. Går det som vi vill att det ska gå kan det nordiska samarbetet hjälpa Brändö att hitta svaren på hur denna enda syriska familj ska fås att trivas där ute, att vilja stanna, att bilda familj och jobba för sitt nya samhälle.

Avslutningsvis vill jag säga att det är glädjande att i dag kunna konstatera att Norge med sitt nästa ordförandeskap redan har ringat in några fokusområden för sitt integrationsarbete där bland annat barn, ungdomar och skola ses som viktiga områden.

7. Internationell politik

Axel Jonsson, (ÅF), inlägg

Fru president! Det var säkert många med mig som fällde en liten tår i går på prisutdelningen när den nya nordiska hymnen spelades. Vad har då det med utrikespolitik och internationell politik att göra, tänker säkert de flesta. Jo, för mig betyder det att i det nordiska samarbetet hjälper vi till och sjunger för varandra, speciellt i de sammanhang där inte alla är representerade. Det gäller inte minst i EU-samarbetet där vi har tre starka röster som sjunger också för dem som inte har någon röst där. Det blir förstås ännu mer aktuellt i dagens läge när vi ser ett Brexit som är nära förestående och som också kommer att vilja ha en röst i EU-samarbetet framöver.

Det innebär att jag och mittengruppen ser det som en självklarhet att vi ska ha ett nordiskt Brysselkontor för att kunna förverkliga en starkare gemensam nordisk EU-politik. Det innebär också att vi måste bli bättre på att tillsammans implementera EU-lagstiftning och utveckla vårt arbete när vi tar oss an EU-lagstiftning. Vidare innebär det att vi har en röst i Nato även om vi har stater som inte är med i Nato i dag.

Det gläder mig mycket att utrikesminister Margot Wallström betonade att Sveriges plats i FN:s säkerhetsråd är en nordisk plats. Då kan Sverige sjunga också för oss andra som inte har en plats i säkerhetsrådet.

Bertel Haarder upplyste mig i början av veckan att vi i Norden har och kontrollerar världens största handelsflotta. Det är nog inte många som tänker på det, men det är faktiskt sant med tanke på de rederier och fartyg som vi kontrollerar i dagsläget. Därmed är det självklart att vi också ska ha en gemensam utrikespolitik i IMO och agera gemensamt även där.

Med dessa ord tackar jag för mig, fru president.

Axel Jonsson, (ÅF), inlägg om fortsatt nordiskt samarbete om EU-politiken

Fru president! Tack för en mycket bra presentation av de åtgärder man planerar att vidta från regeringarnas sida. Implementeringen av EU-lagstiftningen är mycket viktig, att vi tar till gemensamma åtgärder. Ett sätt att säkra att vi får en god implementering av EU-lagstiftningen är ju att se till att alla de lagstiftande parlament som är bundna att implementera EU-lagstiftning också har möjlighet att påverka EU-lagstiftningen när den stiftas. Mot den bakgrunden ställer jag frågan: Kommer Finlands regering att se till att alla de lagstiftande parlament som finns i Finland i dag kommer att ha representation i EU-parlamentet inför nästa EU-parlamentsval?

6. Ministerrådsförslag och redogörelser

Lagtingsledamot Britt Lundberg, (ÅC) replik om medlemsförslag om ett Brysselkontor för Nordiska rådet

Fru president! Tittar man på Norden utifrån så är Norden väldigt intressant. Pratar man om Norden inom EU så har man i Bryssel ingen mottagare för någon från Norden. Det är också en väldigt viktig sak, en symbolisk sak, att det finns en plats, att det finns en mottagare, någon som representerar Norden i Bryssel. Det är alltså ytterligare en aspekt som borde ingå i det här projektet, och den är otroligt viktig. Förutom det ska vi dessutom komma ihåg att det är fråga om ett projekt, och under en projekttid kan man evaluera kontinuerligt och forma kontoret i sådan riktning att det blir så effektivt som möjligt. Jag tror att det här absolut är i tiden och att det är nödvändigt för oss om vi ska få en bra utveckling. Det gäller både dem som är innanför EU och dem som är utanför, för alla är vi beroende av att förhålla oss till de direktiv som EU beslutar.

Lagtingsledamot Britt Lundberg, (ÅC) inlägg

Värderade fru president! Vi hade ingen omröstning i presidiet utan det konstaterades att det nog fanns en majoritet för det som i dag förs fram som presidiets åsikt. Det kan vara värdefullt att veta.

Ni kommer alla ihåg när man slog fast vad ekologiskt jordbruk är och konstaterade att grönsaker som är odlade i växthus inte kan räknas som ekologiska. Det här är en typisk fråga där man inte har haft någon nordisk dimension, när man vet att grönsaker som odlas på våra breddgrader inte kan mogna, utom möjligen en kort tid mitt på sommaren, om man inte har dem i ett växthus. Det skulle alltså vara orimligt i förhållande till resten EU om en sådan regel hade införts.

Det gäller att visa för EU var det kan gå fel. Alla uppfattar ju och vill ha en koordinering men frågan är vem det är som ska göra det. Utskottsrådet för EU-frågor i en riksdag jobbar för sin riksdag och sitt utskott. Riksdagens tjänsteman i Bryssel jobbar för sin riksdag, för sitt land.

Vi vill alla ha koordinering av någon, men min fråga är: Vem är någon? Någon behöver tillsättas. Därför tycker jag att det är helt genialt att ta ett projekt som finns färdigt i budgeten för 2017 och testa det för att se om vi inte faktiskt skulle kunna få ett stort mervärde av att arbeta tillsammans, eller ha möjligheten att arbeta tillsammans. Det är ingenting överstatligt förstås, utan det handlar om att koordinera och visa på var det finns ärenden som är viktiga och som man sedan kan koordinera och förhoppningsvis gemensamt komma överens om att besluta i en lycklig riktning.

10. Generaldebatt

Lagtingsledamot Britt Lundberg (ÅC) inlägg såsom mittengruppens talesperson

Herr president! Tack ministern för redogörelsen! Reformarbete är viktigt och har fått en god start. Vi välkomnar mer politik i det nordiska samarbetet och gläds även åt att budgetarbetet går i den riktningen. Vi är även till freds med flexibiliteten och smidigheten i ministerarbetet, att det bland annat utvecklas ad hoc-ministermöten, vilket möjliggör att man kan agera på aktuella och kanske även akuta frågor.

Den utrikespolitiska debatten i går är ett exempel på hur vissa frågor engagerar oss ledamöter. Det är vår gemensamma uppgift genom den tilltänkta länken mellan ministrarna och partigrupperna att få debatten under sessionerna att fungera ännu bättre, både innehållsmässigt och rent praktiskt. Vi behöver mer politik, mer känsla. Det gäller också toppmötet eller statsministerdebatten. Det ger tillfälle för oss att konkret följa upp att våra gemensamma ambitioner arbetas med och prioriteras i regeringarna. Det är regeringarna som i slutändan har verktygen och uppgiften att konkret få saker att hända.

Vi prioriterar arbetet mot gränshinder mycket högt, och för att nå resultat krävs det att regeringarna samordnar sina synpunkter och beslut i ännu högre grad. Vi ska kunna säga och höra, precis som Axel Johnson påpekade i går, att de nordiska länderna och självstyrande områdena sjunger för varandra. Det betyder bland annat att en minister kan samla ihop andra ministrars synpunkter och således kunna föra fram en gemensam nordisk syn på saken under sessionen och utåt i världen.

Jag vill avslutningsvis tacka den nuvarande finska samarbetsministern för ett engagerat arbete. Det är det personliga engagemanget som det i slutändan handlar om för att man ska kunna lyfta det nordiska samarbetet till en ny nivå.

15. Nordiska rådets program for 2017

Lagtingsledamot Britt Lundberg (ÅC) inlägg

Jag och vice president Juho Eerola kommer att göra vårt yttersta för att arbeta för Nordiska rådet samt representera rådet i olika sammanhang, både i Norden och internationellt. Tillsammans kommer vi att verka för ett ännu närmare samarbete med de åtta parlamenten.

Jag har glädjen att presentera nästa års ordförandeskapsprogram och de prioriteringar som ordförandelandet speciellt vill främja i det nordiska samarbetet under året. Yhdessä – Tillsammans är slogan för vårt program. Norden är ett av världens mest integrerade områden. Vi är bland de främsta på många områden och i många frågor. Finlands ordförandeskapsprogram för nästa år är ett målmedvetet program som kräver konkreta resultat. Det har varit en enhällig önskan av medlemmarna i den finska delegationen att skapa ett program, som sätter konkreta, realistiska och vardagliga mål som man kan uppnå i det nordiska samarbetet.

Det viktigaste syftet med programmet och dess konkreta åtgärder är att underlätta vardagen för de nordiska medborgarna och skapa konkret nytta för både personer och företag i Norden. Detta är orsaken till varför vi parlamentariker gör detta viktiga arbete i Nordiska rådet.

Jag vill härmed kort berätta om programmets huvudteman och viktigaste innehåll. Det är tre huvudteman för Finlands ordförandeskapsprogram, de är Det bildade Norden, Den rena energins Norden och Det nätverkande Norden.

Kära vänner, först några ord om Det bildade Norden. En av nordens viktigaste styrkor är människorna och deras kunnande. Därför vill Finland lyfta fram nordiskt kunnande och utbildning samt folkbildning och kultur. Det bildade Norden betyder att man stöder rörligheten i Norden genom att undanröja gränshinder som finns på utbildningsområdet och genom att uppmuntra särskilt unga att delta i nordiska utbildnings- och kulturutbyten. Vi vill speciellt fokusera på barn och ungdomar som har det svårt eller är i en sårbar situation i våra samhällen. Hur kan vi alltså genom inlärning och utbildning förhindra marginalisering och hur kan vi främja integration i vårt samhälle?

Det andra viktiga temat är Den rena energins Norden som innebär främjandet av de nordiska energimarknaderna och bioenergi, samt samnordisk uppföljning av COP21-beslutet i Paris. Vi i de nordiska länderna går i spetsen för utvecklingen av energimarknaden, miljövänlighet samt användningen av förnybar energi. Men kan vi inte samarbeta ännu mera i dessa frågor och tillsamman lyfta fram synpunkter på hur till exempel den europeiska elmarknaden ska utvecklas? Europa har mycket att lära sig av Norden. Förutom att vi ännu kan förstärka den nordiska elmarknaden behöver vi också tätare överföringsförbindelser inom Norden samt mellan Norden och de baltiska länderna.

Vad gäller uppföljningen av klimatavtalet i Paris är det viktigt att de nordiska länderna tillsammans ska vara ambitiösa fortsättningsvis vad gäller utsläppsmålen. Tillsammans på internationella arenor ska man föra fram de nordiska ländernas engagemang för genomförandet av målen. Det finns goda erfarenheterna från de nordiska ländernas gemensamma agerande på klimatmötena, bland annat via den samnordiska paviljongen ”Nordic Climate Solutions” och detta borde fortsätta.

Den tredje prioriterade i Finlands ordförandeskapsprogram är Det nätverkande Norden som fäster uppmärksamhet vid arktiska frågor, mobilitet och dess hinder i Norden. Genom att förbättra trafiknätet och infrastrukturen i de nordligaste områdena i Norden, kan man skapa ny tillväxtpotential, förbättra turismens förutsättningar och höja försörjningsberedskapen i dessa områden. Här önskar man en dialog med de nordiska ministrar som är ansvariga för trafik- och infrastrukturfrågor för att diskutera den potential som finns i att förbättra transportinfrastrukturen i de nordliga områdena.

Vi ser stora möjligheter i att Finland nästa år fungerar som ordförande i både nordiska och arktiska området. Alla de nordiska länderna är arktiska länder och medlemmar i Arktiska rådet. I alla länder kan det också märkas ett stigande intresse för arktiska frågor. Finland hoppas på en diskussion om mervärdet av det nordiska samarbetet i arktiska frågor, bland annat om att öka informationsutbytet mellan Nordiska rådets parlamentariker och arktiska parlamentariker.

I tillägg till dessa tre huvudteman finns två horisontella teman i ordförandeskapsprogrammet. Det första är undanröjandet av nordiska gränshinder. Gränshinder är och har alltid varit ett av de viktigaste nordiska samarbetsområdena. Gränshinderfrågorna har funnits på den nordiska agendan redan under en längre tid. I tillägg till att undanröja existerande gränshinder, bör man samtidigt jobba för att förhindra att nya gränshinder uppstår. Det är också ytterst viktigt att sprida information om gränshinderfrågor till såväl de nationella parlamenten som till ministerierna. De nordiska talmännen uppmärksammade nordiska gränshinder på sitt gemensamma möte denna vecka och där föreslogs att alla nordiska parlament samtidigt skulle ha plenumdiskussioner om gränshinder detta år.

Mobiliteten mellan de nordiska länderna är viktig och hör tätt samman med ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. Finland vill under sitt ordförandeskap kraftigt lyfta fram gränshinder och deras undanröjande i politiskt fokus. Genom att avlägsna gränshinder främjar rådet arbetskraftens rörlighet och sysselsättning i Norden. Det finska ordförandeskapsprogrammet innehåller flera konkreta åtgärder som fokuserar på avlägsnandet av gränshinder. Man kommer också att noggrant följa de nordiska regeringarnas och ministerrådets åtgärder för att implementera de beslut som fattats om gränshinder.

Kära vänner! Yhdessä – Tillsammans är en slogan som passar oss väl. Det känns fint att som lagtingsledamot från Åland och medlem av både Finlands och Ålands delegationer arbeta för det finska ordförandeskapet. Temat för det finska ordförandeskapet i Nordiska rådet 2017 är Tillsammans. Samtidigt är det även temat för Finlands 100-års jubileum, som vi firar nästa år. Det är väldigt passande eftersom Finlands jubileumsår sammanfaller med ordförandeskapet i Nordiska rådet. Finland som en självständig stat, inklusive Åland, är tillsammans en självklar del av det nordiska samarbetet.

Finland vill under ordförandeskapet berätta för resten av Norden om Finlands historia. Vi vill också fira jubileumsåret tillsammans med vår nordiska familj. Samtidigt är det ett syfte med det finska ordförandeskapet att berätta för finländarna och ålänningarna om hur viktig den nordiska gemenskapen har varit och är ännu i dag.

Bästa rådsmedlemmar, bästa åhörare! Jag ska inte mer i detalj gå in på det finska ordförandeskapsprogrammet. Vi ser alla väldigt mycket fram emot att få börja jobba med implementeringen av det. Det finska ordförandeskapsprogrammet skiljer sig från tidigare års program eftersom dess åtgärder är ytterst konkreta. Likaså är tanken den att vi i rådets alla organ tillsammans deltar i förverkligandet av programmet för att uppnå största möjliga nytta för hela samhället. Vi vill underlätta vardagen för de nordiska medborgarna och skapa konkret nytta för alla i Norden.

Jag vill passa på och gratulerar det nuvarande ordförandelandet, Danmark, för årets ordförandeskap och för en lyckad session här i Folketinget. Jag har glädjen att ta över presidentens uppgifter efter Henrik Dam Kristensen. Därför vill jag personligen tacka honom för detta år.

Det är nu Finland som tar över stafettpinnen i Nordiska rådet och vi kommer att göra vårt yttersta för att sköta denna uppgift på bästa möjliga sätt. Det är en speciell glädje för oss att önska er välkomna till Finland för Nordiska rådets session nästa år. Tack så mycket.


	Ålands lagting	BILAGA NR 19
		Datum 10.11.2016
	Ålands delegation i Nordiska rådet



	Till Ålands lagting