Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 12/2013-2014

 

Datum

 

Finans- och näringsutskottet

2014-05-27

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Finans- och näringsutskottets betänkande

Förslag till första tilläggsbudget för år 2014

·       Landskapsregeringens budgetförslag nr 3/2013-2014

·       Budgetmotionerna nr 51-55/2013-2014

 

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 1

Allmän motivering. 1

Ekonomisk översikt 1

Landskapets budgetekonomi 2

Näringspolitik. 3

Motionerna. 4

Detaljmotivering. 4

Ärendets behandling. 6

Motioner 6

Hörande. 6

Reservationer 7

Närvarande. 7

Utskottets förslag. 7

 

                                                                

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar ett förslag till första tillägg till budgeten för år 2014. Förslaget till tilläggsbudget balanserar på ett netto om 293.000 euro. Om tilläggsbudgeten antas har totalt 387.790.000 euro budgeterats för år 2014.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att landskapsregeringens förslag till första tillägg till budgeten för år 2014 antas med beaktande av utskottets motiveringar i betänkandet. Utskottet föreslår att budgetmotionerna nr 51-55/2013-2014 förkastas.

 

Utskottets synpunkter

 

Allmän motivering

 

Ekonomisk översikt

 

Allmänt sett förefaller världsekonomin gradvis förbättras men tillväxten förblir ojämn. USA visar tecken på ekonomisk återhämtning och i Ostasien ser tillväxtutsikterna goda ut. Även i Europa ser det ekonomiska läget ljusare ut med en stabilisering av krisländerna i södra euroområdet. Tillväxten är på väg att ta fart i Finlands västliga exportmarknader medan den ryska marknaden drabbats av försvagad köpkraft. Krisen i Ukraina kan därtill komma att få effekter på ekonomin och handeln. Oljepriset förväntas ligga på nuvarande nivå de närmaste åren. Konsumentförtroendet i Finland, Sverige och euroområdet är sakta på väg upp sedan slutet av år 2012. Den finländska ekonomin går fortfarande trögt med en minskande totalproduktion (BNP) de två senaste åren. Den 3 april i år lanserade den finländska regeringen en plan för de offentliga finanserna 2015-2018. Den finanspolitiska linjen i planen är att stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och den finansiella basen för välfärdssamhället så att de offentliga finanserna vilar på en hållbar grund.  Planen är mycket omfattande och innehåller åtgärder inriktade på utgifterna och inkomsterna i de offentliga finanserna samt strukturpolitiska åtgärder.

     Värdet på Ålands samlade produktion har minskat kontinuerligt sedan år 2011. De privata och offentliga sektorerna tillsammans ser inte ut att de närmaste två åren kunna vända stagnationen i tillväxten. Ålands BNP tillväxt förväntas sjunka med 0,5 procent i år och ytterligare med tre procent år 2015. Orsaken till prognosen för år 2015 är införande av det s.k. svaveldirektivet som kommer att medföra ekonomiska problem för den för Åland så viktiga sjöfarts- och transportbranschen. Av nedgången om tre procent uppskattas en till två procentenheter bero på svaveldirektivet.

     Inflationen i år förväntas öka till ca 1,4 procent och de två kommande åren finns förväntningar på ytterligare ökning. Arbetslösheten under februari och mars i år var över fyra procent. Befolkningstillväxten är fortfarande jämförelsevis god i förhållande till motsvarande tillväxt i Finland och Sverige.

     Prognoser för enskilda branscher inom näringslivet på Åland är svåra att göra och felmarginalen kan sägas vara relativt stor, särskilt i ett så svårbedömt ekonomiskt läge som Åland befinner sig i idag. Allmänt taget finns risker för personalneddragning och minskad lönsamhet, enligt de olika branschernas bedömningar i samband med ÅSUB:s senaste enkätundersökning. Särskilt tydligt är detta inom branschen transport- och kommunikation som förväntas drabbas hårt av det s.k. svaveldirektivet. Även andra branscher inom det åländska näringslivet kan komma att drabbas indirekt av effekterna av svaveldirektivet till följd av höjda fraktkostnader. Det är oklart i vad mån övriga branscher kalkylerat med de indirekta effekterna av svaveldirektivets införande.

 

Landskapets budgetekonomi

 

Landskapsregeringen konstaterar i budgetförslaget att Ålandsdelegationen fastställt skattegottgörelsen för skatteår 2012 till 5.278.521 euro eller drygt 778.000 euro högre belopp än vad som upptagits som inkomst i grundbudgeten. Detta är i det närmaste en halvering jämfört med året innan. Utgående från ÅSUB:s prognoser för skatteåren 2013 och 2014, vilka budgeteras åren 2015 och 2016, beräknas skattegottgörelserna sjunka till endast 1 – 2,5 miljoner euro per år. Om detta blir verklighet är det de lägsta skattegottgörelserna som utfallit sedan systemet infördes fr.o.m. skatteåret 1993. För år 2017 kan utfallet av skattegottgörelsen enligt prognos bli ännu sämre.

     I den allmänna motiveringen till grundbudgeten för år 2014 redogjorde landskapsregeringen för de bedömningar om avräkningsbeloppets utveckling för åren 2015 och 2016 som då kunde förväntas. För år 2015 bedömdes nivån kunna uppgå till 216,5 – 219,5 miljoner euro respektive för år 2016 till 220 – 228 miljoner euro. Utgående från de prognosuppgifter som relateras ovan kan det konstateras att avräkningsbeloppets nivå totalt sett håller i förhållande till bedömningen i budget för år 2014. För år 2015 kan avräkningen eventuellt bli något bättre. I det fall de temporära och de mer långsiktiga förändringarna i statens inkomstpolitik inte skulle genomföras skulle avräkningsbeloppet knappast nå upp till den lägre gränsen av de intervall som anges ovan.

     Utskottet har erfarit att det budgeterade ackumulerade underskottet är 51.942.000 vid utgången av år 2014 att jämföra mot 39.587.750,24 euro enligt bokslutet för år 2013. Det betyder att budgetår 2014 enskilt uppvisar ett underskott om 12.354.250 euro.

 

Näringspolitik

 

Sjöfart

 

Utskottet noterar att en strategi för hela den finländska sjöfarten nyligen antagits. Denna strategi omfattar åren 2014-2022. Utskottet finner att det är viktigt att få erfarenhet av denna strategi innan den utvärderas och någon särskild åländsk strategi utarbetas. Utskottet föreslår därför att budgetmotion nr 55/2013-2014 femte klämmen förkastas.

 

Arbetsmarknad

 

Landskapsregeringen återkommer i budget med förslag till en omarbetad fortsättning på det tidigare projektet integration.ax där de olika yrkesgruppernas behov beaktas. Det är synnerligen viktigt att ge undervisning i svenska för inflyttade så att dessa kan bli delaktiga i arbetsmarknaden och det åländska samhället.

 

Tillväxtfrämjande åtgärder för hela landskapet

 

Landskapsregeringen har noterat att investeringsviljan även i övrigt är god och därmed efterfrågan på finansieringsunderstöd och genom ett ökat anslag ges en betydande stimulans till den åländska ekonomin. Landskapsregeringen avser prioritera åtgärder som ökar företagens export av varor och tjänster och för turismens främjande i enlighet med turismstrategin. Landskapsregeringen föreslår därför ett tilläggsanslag om 950.000 euro för nationellt företagsstöd och 250.000 euro för investeringsstöd till lantbruket. Därtill föreslås 250.000 euro upptaget såsom landskapets finansieringsandel inom LBU-programmets axel 3 och 4.

     Utskottet stöder detta och påminner liksom i tidigare betänkanden om vikten av att landskapsregeringen ständigt och lyhört följer upp näringslivets olika behov. Utskottet finner det oerhört viktigt att utveckla och inspirera det åländska näringslivet. Här utgör primärproduktion och livsmedelsklustret synnerligen viktiga ingredienser när det gäller att skapa åländska produkter av högsta kvalitet för försäljning på i första hand den lokala och finländska marknaden men i förlängningen även till marknader i Sverige och övriga länder.

     Den åländska tillväxten och ekonomiska utvecklingen beror på hur väl de åländska företagen lyckas hantera marknaden de verkar på. Utskottet erfar att det i dag finns en investeringsvilja inom det åländska näringslivet även kring övriga branscher och betonar vikten av att upprätthålla denna vilja och att landskapsregeringen har beredskap för samhälleliga insatser.

     Utskottet påpekar att många andra branscher är utsatta för ständig och växande konkurrens och pekar särskilt på behovet av att uppgradera den turistiska infrastrukturen på Åland. Besöksnäringen är viktig både av ekonomiska och socio- samt geopolitiska skäl.

 

Fiskodling på land

 

Utskottet noterar och stöder att landskapsregeringen kan komma att bevilja landskapets helägda fastighetsbolag Norra Ålands Industrihus Ab 1,5 miljoner euro som proprieborgen för delaktighet i byggandet av en fastighet för landbaserad fiskodling på Åland. Projektet är som alla andra affärsinitiativ behäftat med risk men möjligheterna är stora vilket inte minst visas av det privata näringslivets intresse för att delta med omfattande investeringar. Utskottet noterar att hela investeringen på uppemot 18 miljoner euro i första skedet kan komma att skapa ett tjugotal arbetsplatser.

 

Motionerna

 

Med hänvisning till betänkandets och budgetförslagets allmänna motivering samt betänkandets detaljmotivering föreslås att budgetmotion nr 51 och 52/2013-2014 förkastas. Besluten har tillkommit efter omröstning som utfallit (4-3), varvid besluten biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson. Därtill föreslår utskottet att övriga budgetmotioner förkastas.

 

 

Detaljmotivering

 

UTGIFTER

 

 

42.

LANDSKAPSREGERINGEN

42.60

ÅLANDS OMBUDSMANNAMYNDIGHET

 

I ltl. Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion nr 53/2013-2014 föreslås ett nytt sista stycke under kapitel 42.60.: ”Tillgängligheten till ombudsmannamyndigheten bör öka och myndigheten bli mer funktionell ur ett medborgarperspektiv. Landskapsregeringen kommer att initiera förhandlingar om en överenskommelseförordning enligt vilken landskapets ombudsmannamyndighet skulle sköta de uppgifter som nu ankommer på motsvarande riksmyndigheter”.

     Utskottet hänvisar till lag- och kulturutskottets betänkande nr 1/2013-2014 och noterar att landskapsregeringen med fördel kan initiera förhandlingar om en överenskommelseförordning så snart verksamheten kommit igång.

 

45.

SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

45.60.

ÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET

45.60.20.

Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet – verksamhetsutgifter (VR)

 

I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 55/2013-2014 sjätte klämmen föreslås att det sista stycket i detaljmotiveringen under momentet ges följande lydelse: ”ÅMHM har de senaste åren genomfört betydande avgiftshöjningar. Inför budgetprocessen 2015 anpassas organisationen så att en allmän sänkning av avgifterna kan genomföras”.

     Utskottet föreslår att budgetmotion nr 55/2013-2014 sjätte klämmen förkastas och noterar att myndigheten föreslås få ett ökat anslag för översyn av avgiftssystemet. Det är viktigt att avgiftssystemet blir mer förutsägbart för berörda och att justeringar görs gradvis samt aviseras i god tid innan de träder i kraft så att plötsliga kraftiga förhöjningar undviks. Landskapsregeringen, som fastställer avgifterna i enlighet med 21 § landskapslag (2007:115) om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, har ett särskilt ansvar att tillse att avgifter som tas ut av berörda är rimliga och står i proportion till kontrolluppgiften från myndigheten. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att inleda en översyn över lagstiftningen, kontrollintensitet och omfattningen av kontrollerna så att kostnaderna kan hållas på en rimlig nivå.

 

47.

NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

 

 

47.03.

NÄRINGSLIVETS FRÄMJANDE

47.03.43.

Nationellt företagsstöd

 

Utskottet konstaterade i sitt betänkande (nr 7/2013-2014) över grundbudgeten för år 2014 följande: ”…vikten av att tillräckliga medel finns för tillväxt inom näringslivet. Utgående från vad utskottet erfarit finns tillräckligt med medel budgeterat men uppmanar landskapsregeringen att vid behov återkomma i tilläggsbudget”. Med anledning härav stöder utskottet landskapsregeringens förslag.

 

47.03.60.

Ersättande av kreditförluster (R)

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bevilja Norra Ålands Industrihus Ab en landskapsgaranti såsom proprieborgen till ett belopp uppgående till sammanlagt högst 1.500.000 euro motsvarande 80 % av det totala lånebeloppet med en löptid om maximalt fem år. Syftet är att tillsammans med en privat finansiär bygga en industrifastighet i Eckerö kommun. Industrifastigheten ska hyras ut till en privat aktör som ska bedriva landbaserad fiskodling i fastigheten.

     Utskottet förutsätter att landskapsregeringen hanterar landskapsgarantin i enlighet med gällande gemenskapsrättsliga regler.

 

48.

TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

48.20.

KOSTNADER FÖR SJÖTRAFIK

48.20.70.

Anskaffning av fartyg och färjor (R)

 

Utskottet har erfarit att landskapsregeringen avser att i budget för år 2015 ta upp anslag för byggande av nytt fartyg. Under innevarande år påbörjas en upphandlingsprocess för att säkra att inköpet blir så kostnadseffektivt som möjligt. Anslaget om 250.000 euro är avsett för införskaffande av nödvändigt underlag för en offertomgång. Lagtinget kommer slutligt att få ta ställning till inköpet i samband med grundbudgeten för år 2015.

 

48.30

KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING

48.30.74.

Byggnadsinvesteringar (R)

 

Utskottet noterar att verkstadsbyggnaden i Möckelö har omfattande fukt- och mögelproblem. Landskapsregeringen avser göra en förstudie om möjligheterna att flytta den marina delen av verkstaden till Långnäs hamn. Vägunderhållets organisation, verkstadsfunktion och eventuella bolagisering utreds. 

 

49.

SKATTER OCH AVGIFTER AV SKATTENATUR, INKOMSTER AV LÅN OCH FINANSIELLA POSTER

49.98.

ÖVERFÖRINGAR MELLAN OLIKA BUDGETÅR

49.98.98.

Föregående års underskott

 

I ltl. Mats Perämaa m.fl. budgetmotion nr 54/2013-2014 föreslås att budgetmomentet ökas med 1.100.000 euro till 4.012.000 euro och att det till momentet införs en ny motivering med följande lydelse: ”Överföringen mellan åren 2013 och 2014 under budgetmomentet 48.20.22 Upphandling av sjötrafik, minskas med 1.100.000 euro. Därmed uppgår det ackumulerade underskottet för år 2013 till 38.487.750,24 euro mot i grundbudgeten antaget belopp om 42.500.000 euro. Med hänvisning till ovanstående föreslås en minskning om 4.012.000 euro under momentet”.                   

     Utskottet har erfarit att det under moment 48.20.22 budgeterats så att inga medel avsatts för oförutsedda utgifter. Skärgårdsflottan har i början av år 2014 råkat ut för flera sådana händelser t.ex. Skarvens bottenkänning, Knipans bogpropeller och Grisslans haveri på huvudmaskin. Med anledning härav har landskapsregeringen använt 261.100 euro för att täcka obudgeterade utgifter till följd av nämnda haverier på moment 48.20.22 per den 25 mars 2014. Därtill kan det finnas även andra kostnader som är obudgeterade.

     Utskottet föreslår därmed att motionen förkastas.

 

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 16 april 2014 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över budgetförslaget och budgetmotionerna.             

 

Motioner

 

Tillväxt och hållbarhetsfond

Ltl. Gunnar Janssons m.fl. budgetmotion nt 51/2013-2014

 

Stöd till vindkraften

Ltl. Mats Perämaas m.fl. budgetmotion nr 52/2013-2014

 

Ålands ombudsmannamyndighet

Ltl. Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion nr 53/2013-2014

 

Föregående års underskott

Ltl. Mats Perämaas m.fl. budgetmotion nr 54/2013-2014

 

Offensivare satsningar tar Åland ur krisen

Ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 55/2013-2014

 

 

Hörande

 

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Camilla Gunell, vicelantrådet Roger Nordlund, ministern Johan Ehn, ministern Fredrik Karlström, ministern Veronica Thörnroos, vd:n Anders Ekström från Ålands Näringsliv r.f., vd:n Lennart Joelsson från Norra Ålands industrihus Ab, avd. chefen Linnea Johansson, budget- och finansieringshandläggaren Annelie Karlberg, budgetplaneraren Robert Lindblom, vd:n Henry Lindström från Ålands producentförbund r.f., ombudsmannen Jonny Mattsson från Företagarna på Åland r.f., finanschefen Conny Nyholm, utredaren Rickard Palmer från ÅSUB, rektor Leena Raitanen från Medborgarinstitutet, styr. ordf. Danne Sundman från Norra Ålands industrihus Ab, myndighetschefen Mia Westman från Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet och avd. chefen Yvonne Österlund.

 

Reservationer

 

Reservationer har fogats till betänkandet av ledamöterna Tony Asumaa, Brage Eklund och Mats Perämaa.

 

Närvarande

 

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordföranden Mika Nordberg och ledamöterna Tony Asumaa, Brage Eklund, Karl-Johan Fogelström (delvis), Annette Holmberg-Jansson, Mats Perämaa samt ersättaren Anders Englund (delvis).

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till första tillägg till budgeten för år 2014,

 

att lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bevilja en landskapsgaranti såsom proprieborgen om högst 1.500.000 euro motsvarande 80 % av det totala lånebeloppet och med en löptid om maximalt fem år för Norra Ålands Industrihus Ab,

 

att lagtinget beslutar att första tillägget till budgeten för år 2014 ska tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut samt

 

att budgetmotionerna 51-55/2013-2014 förkastas.

 

 

 

Mariehamn den 27 maj 2014

 

 

Ordförande

 

 

Jörgen Pettersson

 

 

Sekreterare

 

 

Niclas Slotte

 


Beskrivning: LSvapen

Beskrivning: 5x5px

Ålands lagting

RESERVATION

Lagtingsledamot

Datum

 

Brage Eklund

2014-05-27

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 

 

 


 

Reservation till finans- och näringsutskottets betänkande nr 12/2012-2013, första tilläggsbudgeten för år 2014

 

Tillväxtfrämjande åtgärder för hela landskapet

 

I ÅSUB:s rapport kring ”Konjunkturläget våren 2014” konstateras att Åland förlorat ett årtionde i ekonomisk tillväxt, trots att Åland de facto haft en sund, växande ekonomi fram till 2008. Arbetslösheten har passerat 4 procent och någon ljusning skönjs inte. Handelns omsättning sjunker och visade under 2013 ett minus med 4,5 procent efter att stadigt ha stigit under många år, under 2010 med 12,8 procent. Avsaknad av en offensiv näringslivs- och finanspolitik från landskapsregeringens sida har fått bistra konsekvenser för handeln, som trots historiskt sett stora investeringar, nu krymper. I sin konjunkturrapport konstaterar ÅSUB att den åländska köpkraften minskat rejält under 2013. Några ekonomiska signaler på att den nedåtgående trenden bryts finns inte. ÅSUB skriver: ”Vi förväntar oss ytterligare försämrad köpkraft och reallöneökningar i år”, alltså under 2014. Ålands Framtid anser att det krävs omfattande, offensiva satsningar för att ta Åland ur den begynnande krisen.

 

 

Med anledning av det ovanstående föreslår jag

 

att det till betänkandets allmänna motivering under rubriken ”Näringspolitik” och underrubriken ”Tillväxtfrämjande åtgärder för hela landskapet” fogas ett nytt sista stycke med följande lydelse:

”I samband med budgeten för 2015 återkommer landskapsregeringen till lagtinget med konkreta förslag till förstärkning av den åländska köpkraften.”

 

 

Mariehamn den 27 maj 2014

 

 

Brage Eklund

 

 

 

 


Beskrivning: LSvapen

Beskrivning: 5x5px

Ålands lagting

RESERVATION

Lagtingsledamot

Datum

 

Mats Perämaa m.fl.

2014-05-27

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Reservation till finans- och näringsutskottets betänkande nr 12/2013-2014

 

Tillväxt- och hållbarhetsfond

Det finns ett stort behov av en starkare tillväxt i det åländska samhället. Den senaste konjunkturrapporten för BNP-utvecklingen i landskapet visar detta tydligt. Även den prognostiserade minskningen och möjliga raderingen av skattegottgörelsen under kommande år visar på en icke önskvärd utveckling.

 

Det finns också ett stort behov av att göra Åland till ett hållbart samhälle. Begreppet hållbarhet innefattar en ekonomisk-, social- och miljömässigt hållbar utveckling. Utmaningarna inom dessa områden är stora och kräver ett aktivt arbete för att hitta lösningar.

 

Ålands penningautomatförening (PAF) torde ha en betydande kassa till sitt förfogande. Den senaste information vi reservanter innehar visar på en kassa om åtminstone 60-70 miljoner euro. Landskapsregeringen kan, med utövande av ägarmakten, kontrollera denna kassa.

 

Delar av denna kassa, eller åtminstone 25-30 miljoner euro ska enligt vårt förslag placeras i en lagreglerad fond i den ordning som föreskrivs i lagtingsordningen och finansförvaltningslagen med målet att skapa arbetsplatser (utanför den offentliga sektorn), tillväxt och hållbarhet i det åländska samhället.

 

Då lagstiftningsarbetet för tillväxt- och hållbarhetsfonden utförs så bör utomstående organisationer och expertorgan inom sektorerna ekonomi, näringsliv, social utveckling samt miljö anlitas för att resultatet ska bli så bra som möjligt.

 

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

 

att det till betänkandets allmänna motivering under rubriken ”Landskapets budgetekonomi” införs ett nytt fjärde stycke med följande lydelse: ”En tillväxt- och hållbarhetsfond inrättas med redan genererade spelvinster från PAF. Fonden regleras i lag med målet att generera arbetsplatser, tillväxt och hållbarhet i det åländska samhället.”

 

Stöd till vindkraften

Då riket gick in för ett stödsystem av miljövänlig energiproduktion, det så kallade inmatningstariffsystemet, så slopades samtidigt den tidigare accisbefrielsen för bland annat elproduktion genom vindkraft. Det skedde alltså en skattehöjning till förmån för ett nytt stödsystem.

 

 

I enlighet med självstyrelselagens stadganden om avräkningsgrunden så ledde denna skattehöjning till ett ökat avräkningsbelopp genom att statsinkomsterna ökade till denna del. Den dåvarande landskapsregeringen valde att kanalisera ökningen av avräkningsbeloppet till de åländska producenterna av vindkraft i avvaktan på besked om medverkan i rikets inmatningstariffsystem. En lag om produktionsstöd för el stiftades och notifierades för ändamålet i enlighet med självstyrelsens behörighet på detta område. Detta stödsystem var ändå inte alls lika förmånligt för mottagaren som inmatningstariffsystemet i riket.

 

Den nuvarande landskapsregeringen har inte ännu lyckats få med de åländska producenterna av vindkraft i det rikstäckande inmatningstariffsystemet. Däremot har landskapsregeringen slopat det egna åländska stödsystemet. Också självstyrelsen har på detta sätt vänt ryggen åt vindkraftsproduktionen.

 

Resultatet syns tydligt. Produktionen av vindkraft har minskat genom att vindkraftverk har monterats ner för att uppmonteras för produktion på orter utanför Åland.

 

Åland går nu emot en total avveckling av vindkraften om inte konkurrensmöjligheterna för denna näring hålls på jämbördig nivå med omgivningen.

 

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

 

att det till den allmänna motiveringen i utskottets betänkande införs en ny sista underrubrik ”Vindkraft” under rubriken ”Näringspolitik” där följande text införs: ”Landskapsregeringen förelägger lagtinget ett lagförslag som möjliggör att ökningen av avräkningsbeloppet kanaliseras till förmån för produktion av vindkraft på Åland i enlighet med den behörighet om stöd till näringslivet som självstyrelselagen anger”.

 

 

 

 

 

 

Mariehamn den 27 maj 2014

 

 

Mats Perämaa

 

 

Tony Asumaa

 

 

Brage Eklund